Annika Olsson

En kväll i Malmö och likadana skogstroll.

 

Hej hej

Den senaste tiden har det varit blåsigt och kallt här på Österlen. Vårblommorna tycks tveka rejält. Krokusar och andra vårlökar verkar en aning försenade i år, som de är extra rädda och ”farhågsna” av sig . Med den hårda vinden som blåste från öster så har till och med de tuffaste badbrudarna veknat en smula och avstått gryningsdoppen den gångna veckan

Fast en enda morgon var det riktigt lugnt och stilla, den morgonen prickade vi in för ett härligt morgonbad. Temperaturen låg på 3,6 grader i vattnet och vi njöt för fulla muggar. När vi efteråt fått på oss alla våra kläder igen så blev vi  båda så fulla i skratt…. den morgonen hade vi råkat ta på oss nästan exakt likadana kläder.

I helgen tog jag tåget in till Malmö för att träffa min yngsta dotter Emmy. Vi strosade i affärer och hade en så mysig eftermiddag tillsammans. På kvällen gick vi på restaurang och njöt av god mat och en liten smarrig drink som avslutning.

Boktips

Ett perfekt tidsfördriv när man åker tåg det är att lyssna på någon ljudbok. På min tur till Malmö lyssnade jag på Lars Lerins lilla berättelse om en sommar i hans liv på 70-talet. Boken heter ”Snigelsommar” och är inläst av honom själv. Hans underbara dialekt gör boken än trevligare att lyssna på.

Dagens citat:

En god vän är som ett fyrklöver. Mer sällsynt att fina och en väldig tur att ha.

Min badkompis, hon som är lite lik mig själv, hon är ett av mina sällsynta fyrklöver.

Ha det gott och kram

 

En kväll i Malmö och likadana skogstroll. Läs mer »

Av småbarn får man höra sanningen.

Hej hej

Tänk så härligt det är när solen kikar fram, om så bara för en liten stund.

Det såg så härligt ut genom fönstret så jag och Stefan skyndade oss ut för att ta en tur med hundarna.

Men burr och fy, så attans kallt det var i vinden. Efter en liten bit så fick Stefan ont i foten och hävdade att han nog var tvungen att vända av hemåt igen. Med en stelopererad fot så har han ju faktiskt ”spik i foten” på riktigt. Röntgenbilderna på sin fot brukar han då och då visa mig, så jag ska förstå att det kanske inte är helt skönt med långa promenader, då han har både ankarskruv och hålat bandjärn inopererat vid vristen.

Alltså vände Stefan av hemåt, medan jag och hundarna fortsatte ut i skogen. Av lilla Pennys ihärdiga markeringar så förstod jag att vi inte var ensamma utan att det förmodligen låg grisar i närheten och tryckte.

På Åsstigen fick vi vända åter då det på ett ställe var rejäla översvämningar och spången vi gick på låg långt under vattenytan.

Himlen mörknade och för ett tag såg det ut som om vi skulle bli rejält blöta. Men vi hade flyt och efter en timme återvände vi hem lika torra som när vi gick iväg. Ibland måste man ju ha turen med sig.

Det har gått ett tag sedan jag träffade mina små barnbarn nu. Men i fredags fick jag en så rolig snapchat av min dotter när de hade vänt blad i väggkalendern.

Ja, vad säger man…. av småbarn och ”fyllehungar” får man höra sanningen, sägs det ju. Men vad tycker ni, är denna kvinna egentligen så lik mig….? Ett gott skratt fick jag mig allt. Och kanske är det likt mig, det är bara det att i min egen hjärna så är jag ju ännu bara 35 år gammal.

Dagens citat:

Gå som en drottning, älska som en hippie, tala som en sjöman, res som en zigenare, odla som en häxa, arbeta som en krigare.

Ha en fin dag.

Annika

Av småbarn får man höra sanningen. Läs mer »

Aktivering av pensionär.

Hejsan.

Det gäller minsann att ligga i för att hålla sin ”lille” gubbe i form. Ja, för själv tar han vartenda tillfälle till fusk och mygel (åtminstone när det gäller träning och motion)

I förra veckan fick han själv välja var han ville ta sin motionsrunda. Jag blev inte direkt förvånad när han valde en tur vid Hällevik, för platserna där runt Kivik ligger honom alltid varmt om hjärtat.

Ännu var det ganska vintrigt och grått där, men snart snart, inom en överskådlig framtid, så kommer den här platsen att prunka av vårblommor, såsom blåsippor, vitsippor, gullviva och några vild orkidéer. Visst längtar man nu!

En runda i nationalparken med ett gäng glada hundar, det är en utomordentlig pensionärssysselsättning – åtminstone om man jämför med en eftermiddag i TV-soffan med ursäkten att man bara måste kolla hur det går i skidskyttet!

Och huset alla hundar var lite extra trötta i sina hjärnkontor efter allt sniffande och kissande. Bara fördelar med allt.

Jag själv var också ganska nöjd med dagen. Jag hade avverkat årets första löparmil på förmiddagen. Inte särskilt fort eller snyggt, men en mil i stilen ”löparlufs”, det får jag vara nöjd med så länge.

Här har jag blivit smygfotad direkt efter slutspurten 🙂

Boktips

Jag kunde ju inte låta bli att leta upp fler ljudböcker av författarinnan Kristin Hannah. Den senaste boken som jag nu lyssnat på heter ”En flicka som kallas Alice”.  Även den var jättebra tyckte jag.

Dagens citat:

Hitta någon som vet att du inte är perfekt men behandlar dig som om du vore det.

Det perfekta är att det finns ingen som är helt perfekt, och om man börjar att behandla andra väl så brukar man själv bli väl bemött.

Kram Annika

Aktivering av pensionär. Läs mer »

Mitt februari 2024

Hejsan.

Månaden februari har bjudit på många fina naturupplevelser med både vinter och kyla, men också någon dag med en antydan till vår i luften.

Jag har lufsat genom skogen med min kära ”badsyster”, och vi har avlagt många kilometer till fots. Vi har den här månaden fått många fina morgnar tillsammans med glada skratt och allvarliga samtal. Så har jag även dragit med Stefan ut på lite motion, för det tycker jag nog att han behöver.

I början av månaden var mina döttrar här på en mysig ost- och vinkväll, och såklart har barnbarnen också varit här ett par gånger då dagis haft stängt.

Vi avslutade månaden med att bli bjudna på en mycket trevlig vårfest, där vi njöt av hemmagjord ärtsoppa, varm punsch och plättar till efterrätt.

Nu hälsar jag månaden Mars välkommen.

Dagens citat:

Trots att ingen kan gå tillbaka och börja om från början kan vem som helst alltid skapa ett helt nytt slut.

 

Ha en härlig fredag.

Annika

 

Mitt februari 2024 Läs mer »

Naturens tempo kan kallas tålamod.

Hejsan.

Sakta börjar det mer och mer höras som vår ute i skogen nu. Tranornas ihärdiga skrikande, spillkråkans frenetiska hackande som ekar över sjön. Visst är den här tiden så härlig! Tiden då vi är mitt emellan vår och vinter. Tiden med mest förhoppningar. Även om det ännu är ganska kyligt så finns det en föraning om allt vi nu har framför oss.

Markerna runt Gyllebo är fyllda med vatten och på många åkrar ser det ut som stora insjöar. Det känns riktigt skönt, för man vet ju aldrig om vi har en lång och torr sommar att vänta oss.

Även om det inte varit så jättevarma dagar ännu, så har vi startat litegrann med vårbruket i vår trädgård. Jag har mest räfsat upp fjorårslöven från rabatterna och klippt ner de torra perennerna. Årets första penséer är planterade i en kruka vid ytterdörren. Jag bara älskar de här första vårblommorna.

Stefan har röjt på vår andra tomt och sågat bränne så motorsågen glött och nästan blivit uppsliten. Det är minsann tur att det då finns bra ställen där man kan lämna in maskiner för reparation. På bästa ”Luckan” (alltså Brösarps Lokalförening) är de något av tusenkonstnärer i den lilla verkstaden. Där fixar man allt, allt från åkgräsklippare till motorsågar…   Tips, tips – om ni behöver service av något slag.

Igår passade jag på att peta ner alla hyacintlökarna från i julas. Det är så roligt att de kan återanvändas och komma till glädje fler gånger.

Ännu är det kallbad som gäller, stillsamma bad med händerna ovanför vattenytan. Vattnet är fortfarande rejält kyligt och ännu dröjer det lite innan vi vill simma omkring och plaska bland storgäddorna i sjön.

Dagens citat:

Vissa människor ser saker som de är och säger varför? Andra drömmer om saker som aldrig funnits och säger, varför inte!

Ha en fin torsdag och gör verklighet av någon dröm.

P.s idag är det skottdagen, en dag för kvinnor att fria. Ta chansen töser, men bara om det är just det – en chans!!

Kram Annika

Naturens tempo kan kallas tålamod. Läs mer »

Förebådande om snö och kyla.

Hejsan

I förra veckann då det ena vårtecknet efter det andra poppade upp, så dök även en sällsynt gäst upp i vår trädgård.

Det var den vackraste fågeln av dem alla, den knallröda domherren. En hel flock (både hanar och någon enstaka hona) höll till vid vår utfodringsplats och försåg sig girigt av nerfallna solrosfrön på marken.

Att domherren kommer med varsel om snö och kyla, det har ju hänt förr. Min mamma Ingrid gillade aldrig den här vackra  fågeln av just den anledningen – hon hatade snö och ville inte ha någon vinter.

Men vad tror ni?… om man kikar på prognosen framöver, så inte verkar det bli någon vinter de närmaste 14 dagarna. Kan det vara så att domherren har fel i år?

Att den stackars domherren levde lite farligt här i vår trädgård, ja det vittnar bilden om som Stefan lyckades knäppa med en av mina kameror. En varsk sparvhök gjorde sig beredd att gå till anfall…

Om vi får mer vinter i år det står skrivet i stjärnorna. Men jag njöt av vårt fina besök och gladda mig åt de sällsynta gästerna.

Dagens citat:

Nu kan det inte bli värre, sa den negative. Jo, det kan det visst, skrattade den positive.

Njut av tisdagen och håll ögonen öppna efter nya vårtecken.

Kram Annika

Förebådande om snö och kyla. Läs mer »

En hel söndag med bara lek och bus.

Hejsan.

Vissa söndagar så jobbar både min dotter Amanda och hennes sambo Jimmy. Sådana dagar behövs det förstås att någon kan ställa upp och passa pojkarna. Såklart gör vi det så mycket vi bara kan, jag och Stefan.

Förra söndagen var en sådan ”jobbesöndag” då grabbarna skulle komma och vara hos oss i Gyllebo hela dagen.

Det var en vacker rosa morgon då Amanda kom och lämnade de två nymorgnade och trötta gossarna.

Vi startade med lite frukost innan vi gick ut igen. Vädret var så härligt och vi ville passa på att ta tillvara på det innan regnet skulle återvända. Vi började med att lägga ut äpplen till koltrastarna och rådjuren.

Barnens ”maskinpark” kom sedan fram och pojkarna körde varv efter varv på det hala trallgolvet.

Eftersom vädret var lugnt och vindstilla så passade vi på att elda upp lite papper och kartonger ute bakom gästhuset. Det där var väldigt spännande tyckte pojkarna. Och det var nog en ”supertur” att Scott var med, så han kunde rädda en liten bit kartong som vi klippt ut med en massa bilar på och som råkat hamna där bland allt skräpet.

Vi brukar ha fullt upp precis hela tiden när pojkarna är här, och nästan alltid är det bara glada miner. Men såklart händer det att någon blir lite sur och stött  ibland. Särskilt nu när lille Nicolaj lärt sig att säg ”nej” i tid och otid till nästan allting. Då kan det bli en och annan sur min 🙂

Men det där sura försvinner väldigt fort, och då blir han sitt glada busiga Nico igen.

Efter sådana här ”barnpassar-söndagar” så brukar jag vara ganska trött. Det är något konstigt med det…. När jag var ung och mina tre döttrar var i den här åldern, så minns jag inte att det tog musten av mig på samma vis. Kanske hade jag då autopiloten inkopplad i mammarollen och nu, som mormor, finns den inte lika naturligt kvar längre …

Men det där trötta gör ingenting, ingenting alls. Jag kan ju vila mig nästa dag om det skulle behövas.

Boktips

Och vilat har jag gjort ganska mycket i veckan. Jag har tillexempel lyssnat på en ljudbok som jag tyckte var väldigt bra och som jag inte riktigt kunde slita mig ifrån. Boken heter ”Näktergalen” av Kristin Hannah. Det är ju samma författare som skrev boken ”Himmel över Alaska” som jag läste för ungefär 3 år sedan, och som jag tyckte så väldigt mycket om. Tps, tips!!

Dagens citat:

Visste du att om du lägger 100 svarta myror och 100 röda myror i en burk så händer inget. Men om man skakar burken hårt börjar myrorna döda varandra. De röda myrorna betraktar de svarta myrorna som sina fiender, och de svarta myrorna betraktar de röda myrorna som sina fiender. Den sanna fienden är den som skakar burken. Samma sak händer i människans samhälle. Så innan vi attackerar varandra ska vi fundera på vem som skakar burken!

~Kurt Vonnegut~

Ha en härlig lördag.

Kram Annika

En hel söndag med bara lek och bus. Läs mer »

Små och stor tecken på en annalkande vår.

Hej hej

I förra veckan kom ett av de finaste vårtecknen hit till Gyllebo. De första tranorna anlände skränande och de ”struttade” sedan omkring långt borta i en av de stora hagarna. Deras läte på våren är bland det härligaste jag vet. Tyvärr lät de sig inte fångas på bild, men jag fick se en skymt av dem på långt håll i alla fall.

Även morgonens skogsvandring kändes lite mer vårlig. Både jag och och min vän hade lagt av oss ett av alla de lager vi brukar ha på oss i form av ullunderställ. Tänk så skönt det är när man klär sig något lite lättare. Den känslan minns jag så tydligt från då jag var barn.

I lördags kändes det nästan som vår på riktigt. Solen förärade oss med sitt besök på eftermiddagen. Jag och Stefan passade på att jobba lite smått i trädgården. Bäst som vi höll på så kom årets första citronfjäril dansande.

Under täcket av alla nerfallna eklöv kikade små vintergäck och snödroppar fram.

 

Tjocka och svagt rosafärgade knoppar täckte min gamla rhododendron. Kanske blir det en extra riklig blomning den här våren, och törstig tror jag inte att den kommer att vara på ett bra tag, inte med all nederbörd som vi har fått.

Ett annat vårtecken som de flesta kanske missar, det är de pyttesmå cerisefärgade blommorna som sitter precis ovanför hasselns hänge. Gå ut och leta nu, så ska ni få se! De där små blommorna är så näpna.

Inomhus har jag hjälpt våren på traven lite grann. Små gulliga rosa persikoblommor har slagit ut på de grenar som jag satt in i en vas.

I väntan på att hänga upp påskpyntet i riset så har jag fått så himla söta små semlor av min dotter Amanda. Hon har ärvt min mammas kreativa och pyssliga ådra och själv gjort dem på en ledig stund. Visst är de fina?

Dagens citat:

Välsignade är de som ger utan att minnas det och de som tar emot utan att glömma det.

Njut av er torsdag.

Annika

Små och stor tecken på en annalkande vår. Läs mer »

Ut i dimman och bakelser till kvällsteet.

Hej hej

Lite fuskande med träningen har det blivit i någon vecka nu. Då menar jag inte min egen träning, utan min käre makes.  Jag håller ju på att försöka få honom i lite bättre form igen efter den långa krassligheten. En dimmig dag i förra veckan så tyckte jag inte att han kunde ha några som helst godtagbara undanflykter längre.

Vi tog med oss hundarna och gick ut i något som såg ut som utspädd mjölk. Jisses så dimmigt det var, men för övrigt var det en alldeles underbar dag.

Vi tog sikte på en tur till badplatsen. Nere vid sjön låg stora flockar av gäss och gled så stilla fram i den täta dimman.

Vi följde den lilla stigen ner mot bryggorna och överallt i löven kunde jag se de första snödropparna sticka upp. I vattenbrynet paddlade gräsänderna misstänksamt iväg när hela vårt gäng kom traskande.

Min egen träning har också uppgraderats något. Löpningen är jag igång med efter ett kort uppehåll när vi hade som mest med snö. Just att springa är något som jag gillar och det är därför lätt att komma igång med. Det är ju bara att snöra på sig skorna och ta ett kliv ut genom dörren. Jag springer inte fort och säkert inte snyggt heller, men jag springer 🙂

Men jag hade ju också en plan på att börja med någon form av styrketräning. Det är bara det att jag ogillar att behöva köra iväg för att göra just bara det – att träna.

-mamma, hemmaträning är underskattat, sa min dotter Emmy en dag, och satte ihop ett litet träningsprogram åt mig. 

Genast kändes det en aning lättare att lyfta hantlar och ”ligga i planka” – gymmet i garaget funkar ju hur bra som helst.

Det bästa med att röra på sig är att det känns ok att njuta av godsaker efteråt. En liten bakelse till kvällsteet då det var Alla hjärtans dag smakade himmelskt.

Boktips

Så har jag lyssnat på en ny bok. ”Aldrig släppa taget” av Tilda och Frida Boisen. Det var en stark berättelse om psykisk ohälsa, berättad växelvis av mor och dotter. En gripande och öppenhjärtig skildring som jag varmt kan rekommendera.

Tack bästa Petra för boktipset ♥

Dagens citat:

Du kan inte tvinga dig att känna något du inte känner, men du kan tvinga dig att göra det rätta trots dina känslor.

~Pearl S. Buck~

Ha en härlig tisdag.

Annika

Ut i dimman och bakelser till kvällsteet. Läs mer »

Semmelsöndag.

Hejsan.

Förra söndagen var det ”semmelsöndag”. Jag hade längtat ett helt år efter några alldeles särskilda fastlagsbullar – de där som gjordes hos Mandelmanns och som bara går att köpa under just den här ”rätta” helgen.

Nu började vi förstås inte med att stoppa i oss gräddiga fastlagsbullar. Först bottnade vi med köttbullar på dovhjort och hemmagjord potatismos. Alltså, det där är ju grejer det. Mums! Dock blev det en liten bakläxa för mormor (mig då alltså) …en lite för stor lökbit hittades i en av köttbullarna och det var inte bra tyckte Scott, inte bra alls. Själv älskar jag lök, i alla former, och jag tycker att det är en helt underbar krydda i mat.

Under tiden som jag stod vid spisen och kockade och lagade maten, så ville pojkarna bada. Efter maten insåg vi att vi borde gjort det där i omvänd ordning. Nåja, de var ju å andra sidan rena och fina när de gick till bords.

Kvällsmat med familjen en helt vanlig dag, det är nog bland det bästa som finns.

I veckan har det varit full rulle, men någon morgon lyckades jag och min vän ändå pricka in ett härligt gryningsdopp.

Efter att ha suttit på bryggan en stund och avhandlat livets alla viktigheter så bestämde vi oss för att ta den långa rundan i skogen, den som är 11 kilometer lång.

Vi kunde ana den första lilla känslan av vår, och då hade ju ingen av oss så bråttom hem. Med en mils vandring i benen kändes det sedan riktigt härligt.

Dagens citat:

Njut av de små sakerna i livet – en dag när du ser tillbaka så kommer du att inse att de sakerna var de verkligt viktiga i livet.

Idag väntas en strålande sol på Österlen. Hoppas ni kan njuta av den. Jag ska ha två små busfrö här, så jag kommer ha fullt upp.

Kram Annika

Semmelsöndag. Läs mer »

Rulla till toppen