En mjölktand och spirande grönska.
Hej hej
Sist när vi var och fick våra hundar vaccinerade så såg veterinären att lilla Penny hade kvar en förarglig mjölktand i ovankäken. I fredags var det så dags för henne att få den utdragen.
En mjölktand ska ju trilla av lite sådär ”lätt som en plätt”, men inte den här inte. Min underbare veterinär lirkade så nätt och försiktigt med tanduslingen, men han fick kämpa på både länge och väl innan den lilla tanden ville lämna sin plats.
Efteråt var lilla Penny både trött och en aning svullen på nosen. Den dagen blev det mest vila och mys för vår lilla hund. Men redan dagen efter var allting glömt och Penny var full av bus och glada upptåg igen. Hon hängde glatt med resten av gänget ut på strövtåg i Gylleboskogen.
Så har vi faktiskt fått se solen kika fram lite grann. Jag hade nästan glömt bort hur härlig solen kan vara, när en solstråle plötsligt letar sig in genom våra januarismutsiga fönster och träffade den lilla saintpaulian på köksön.
Ute i orangeriet blommade en pelargon tappert på, trots att det där råder vintervila just nu.
Även mina små rosépepparträd ståtade nu med nya skira blad som doftade ljuvligt när jag stack ner näsan i dem. De där två träden har jag ju haft i en massa år nu och jag har faktiskt drivet fram dem själv från pepparkornen i en vanlig kryddburk. Även den lite roliga hängväxten som mest liknar små pinnar hade gett sig till att blomma med små vita blommor. Att den växten ännu lever är lite av ett under, då jag allt som oftast glömmer bort den helt. Kanske är det därför den blommor nu, lite som ett rop på hjälp…
Längst nere i de torra och nervissnade hortensiorna hade små gröna blad också börjat synas. Ja hörni, nog finns det mycket hopp där ute i mitt lilla orangeri.
Dagens citat:
Den som säger att det är omöjligt ska inte avbryta den som håller på att göra det.
Kanske ska det inte gå att odla peppar från en av Icas kryddburkar, men det visste jag inte…
Ha det gott, kram kram
En mjölktand och spirande grönska. Läs mer »