Gyllebosjön

Tillskott och vitaminer.

Hejsan.

Vi är mitt i februari och alla är vi bleka och glåmiga. Det är den tiden på året, då kroppen går på sparlåga. Kanske är det nu som det säljs mest vitaminer och dunderkurer i affärerna.  Med rinnande näsor trycker vi i oss vitlök, ingefära och små piller från hälsokosten. Vi mixar bär och kokar shots.

Allt det där är nog så bra. Men jag har en fast övertygelse om att det bästa man kan göra, är att vara ute. Ute i friska luften.

En stund utomhus varenda dag känns så välgörande och bra i hela kroppen. Även om det inte är solsken, så tror jag ändå att kroppen suger åt sig av dagsljuset och gör något gott med oss människor.

Eller jag tror inte, jag vet med bestämdhet att det är välgörande att vistas utomhus.

Vi rusar fram i en stressad tid. För många är det såklart inte lätt att få tiden att hinna med den där utomhusvistelsen. Fast egentligen handlar det nog om prioriteringar tror jag.

Att vara utomhus i naturen ger inte bara kroppen solljus och frisk luft. Det ger någonting åt själen också. Något som sprider sig som en skön styrka.

Dagens citat:

Naturen målar åt oss, dag efter dag, tavlor med oändlig skönhet, om vi bara har ögon att se dem…

Ja, det blev ett litet må-bra-tips från mig idag. Såklart är ett extra tillskott av D-vitaminer aldrig fel, men en stund med näsan mot himlen gör underverk.

Kram Annika

 

Isig morgon och tosca till kaffet

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hejsan.

När vintern nu har kommit till Gyllebo då gäller det att ha bra på fötterna. Rejäla skor gärna med ståldubbar.

Varje år när det blir is och pudersnö så tänker jag på den gången då jag ”slo en redi värmylla”. Jag halkade och föll handlöst baklänges. Den gången bröt jag armen och fick åka med armen i gipspaket på semester. Två dagar efter min vurpa bar min resa till underbara Karibien. Ja det var otur den gången, men det fick gå det med.

När det är vinter och inte så mycket att pyssla med i trädgården, då brukar jag passa på att baka lite. Jag är inte alls någon mästare, och lite småfula blir mina bakverk alltid. Det hör till och är beviset på att just jag har gjort dem. Men dessa här toscakakorna är sagolikt goda oavsett utseende. På receptet har min mamma skrivet ”jättegoda”.

Kvällens citat:

Ett leende, en komplimang, uppmuntrande – betyder mycket för alla.

Tips: För er med barn eller barnbarn finns bra priser på vinterkläder från Isbjörn of Sweden just nu. Varma FLEECE PANTS att ha under vinteroverallen eller en SKALBYXA här. Fler varma kläder för barn finns HÄR.

Ha det gott och var rädda om er.

Annika

 

 

Vinter och kyla.

Hejsan.

Så fick vi Österleningar en liten smak av vinter och kyla.

En tidig morgon visade vår termometer här i Gyllebo på minus sju grader. Den morgonen låg det ett tunt täcke av is på sina ställen. En ishinna som nästan såg ut som fönsterglas som man förr hade i toalettfönstret. Råglas.

På de ställen där vattnet är lite strömt hade gäss och änder samlats. Några i vattnet och andra på den tunna isskorpan.

Ett tunt lager pudersnö hade siktats över vårt österlenska landskap. Ljuvligt tycker jag, när det kommer lite snö och lyser upp världen en smula.

Hemma i min egen trädgård är det också ”djupvinter” som Gustav Mandelmann kallar det. Sommarns solrosor har jag låtit stå kvar. Nu är de mest bruna, fula och står där som solroskelett smyckade med is och snö.

Men vet ni, snart är det tid att förkultivera nya ljuvliga solrosor, som ska lysa upp i sommar.

Dagens citat:

Det finns en bra väg till glädje och det är att sluta bekymra sig över det man inte kan påverka.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Bara när förutsättningarna är de rätta.

Hejsan

Kanske är jag ganska ensam om att fullkomligt njuta av en gråmulen, nollgradig morgon här på Österlen.

Att göra reklam för vårt underbara Österlen, det är nog så lätt när solen skiner, havet glittrar och rapsfälten blommar.

Att som Ulf Lundell, sjunga om öppna landskap när fälten är gröna och himlen blå, ja då kan väl alla förstå att vår lilla hörna av världen är ett paradis.

Om man står under blommande äppelträd med havet glittrande i bakgrunden, då går det lätt att prata vitt och brett om både kärlek och magi. När ramslöken växer frodig och skapar ett väldoftande hav, då är det inte svårt att älska Österlen över alla gränser.

Det är en gråmulen nollgradig januarimorgon det ska konst till att förmedla det underbara som bara finns här på Österlen.

Att få världen att förstå Österlens storslagenhet när mullvadarna gjort hästarnas vackra hagar till något som mer liknar plöjningar av lera, det måste väl vara en konst. Eller att få någon att njuta av sina rentvättade lakan som hängt på tork och fått ett pikant inslag av skitlukt från bondens rykande gödselhög.

Fast kanske måste man vara född här för att verkligen se dess storslagenhet och känna skönheten. Kanske måste man ha på sig sina alldeles särskilda ”österlenlyckoglasögon” för att se det vackra i en färglös januarimåndag.

Men vet ni, det är precis en sådan här grå nollgradig dag som kan bjuda på ett alldeles speciellt fenomen. HÅRRIS. När alla förutsättningar är de rätta, då kan man se det här just i Gyllebo. Fantastiskt.

Dagens citat:

Om du inte tror på mirakel har du kanske glömt att du är ett.

Även om det ser ut som  det bara är en grå skitdag så ta er en extra liten titt. Förmodligen finns det mirakel och skönhet bara om ni skrapar lite på ytan och tar lite bättre brillor på er.

Kram Annika

 

Vissa morgnar får man lysa upp världen själv.

Hej.

Sådär är det. Den ena dagen är aldrig den andra lik. Den ena morgonen kan bjuda på solsken och friska vindar, medan nästa istället är grå, mörk och inte en vindpust. Den här morgonen tycktes Gyllebosjön bara ligga där och huttra.

Sådana dagar får man liksom lysa upp världen själv. Fast jag älskar egentligen vilket väder som helst. Ja, precis alla sorter.

Nere vid slottet och häststallet var det så upplyst och såg väldigt hemtrevligt ut den här mörka januarimorgonen.

Vid badplatsen kunde jag se att vattnet intill strandkanten börjat att frysa till. Som en väldigt tunn hinna av glas såg det ut.

I skogen hade stormen Alfrida lämnat lite spår efter sig, och ännu verkar det dröja innan vattenståndet i bäcken kom att bli normalt igen.

Dagens citat:

Gå aldrig åt det hållet du mår dåligt av, det finns många andra bättre vägar att välja.

Det viktiga är att du går, för annars växer du ju fast.

Kram kram från mig.

Annika

Frost och inte en vindpust.

Hejsan

På mitt minneskort i min kamera finns så många härliga bilder från förra veckans frostdagar. Bilder som jag vill dela med mig till er. Foto från härliga morgnar när det var vackert vitt av alla rimfrost.

Sådana där dagar då det är en bagatell att vara hundägare, åtminstone om man tänker på hur mycket dynga som annars kan fastna i lurviga tassar och hundpälsar.

Längst bort i ena hörnet av Gyllebosjön, låg ett gäng svanar ännu kvar. Kanske laddade de för att flyga till varmare breddgrader, eller så hade även de upptäckt den lilla sjöns enstående skönhet.

Hur som helst så bidrog de till den vackra vyn, när de sakta sänkte sina långa, smala halsar ner mot vattnet för att äta.

Från några hus i sommarbyn steg rök ifrån skorstenarna. Jag kunde inte låta bli att med ett litet leende minnas tillbaka till några kloka ord jag hört ifrån den ”manliga världen”…

om röken går mot vind, då är käringen inte god att tas med, vänta då med att gå hem …

Vad jag kunde bedöma så gick all rök medvind den här morgonen i Gyllebo.

Det är så fint med den där först frosten.

Dagens citat:

Kom ihåg att varje människa du möter har en historia att berätta, en läxa att lära och en dröm att uppfylla.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

En frostnupen morgon vid sjön.

Hejsan.

Oj oj vilka fantastiska morgnar vi haft den här veckan.

Den där första ljusa timmen på morgonen, som man brukar kalla för den ”blå timmen”, den har istället varit röd vissa dagar.

När jag kom på min morgonpromenad kunde jag se hur frosten låg vit över ängen och kor och hästar såg ut att huttra där de gick i skogsbrynet.

På himlen syntes  månen som ännu var kvar på sitt nattskift.

 

Vid Gyllebo slott stod grindarna öppna och välkomnande. Borta vid grusvägens slut kunde jag skymta sjön och den upplysta skogen i bakgrunden.

Varje söndag mellan klockan 10 och 12 är man välkommen att strosa in och kika på de ruiner som finns där innanför vid slottet. Gör de ifall ni har lust. Det är verkligen en vacker plats.

Vill ni läsa mer om Gyllebo eller om byarna på Österlen så hittar ni lite fakta på Österlen.se

Nere vid badplatsen hade en liten flicka sprungit ifrån sina små näpna skor. Nu stod de där i gruset och såg så väldigt sorgsna ut. Det nästan högg till i mitt hjärta för en liten stund…

Dagens citat:

Att finnas till – är den finaste meningen av alla.

Ha en riktigt fin söndag. Njut av dagen.

Kram Annika

Skön novemberdimma

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hej
Efter en höst med mest soligt och fint väder, så kändes det nästan lite skönt när vi fick dimma och duggregn. Lite som om allt återgick till det normala och det blev balans i naturen igen.
Vissa av träden hade fällt nästan alla sina blad, medan andra envist höll kvar i sina. Särskilt boken brukar behålla sina röda blad så länge att de ibland nästan sitter kvar ända tills de nya är på väg fram på vårkanten.
En ensam häst gick trött i sin regnrock intill slottets stall och kikade nyfiket på mig när jag kom med alla mina tre hundar i släptåg.
Allting var så tyst och det enda som hördes vara det de stora tunga dropparna som trillade från träden.
Vid badplatsen hade gässen samlat sig tillsammans med de vita svanarna som var på tillfälligt besök. Åtminstone tror jag att de bara hälsade på, eftersom jag inte sett dem här särskilt ofta förrut.
Det var så vackert med den gråa dimman som låg som en slöja över platsen och alla fåglarna som stilla guppade runt i vattnet.
Vid Munkagången satt några ”ålakrågor” långt ute på stenarna och bredde ut sina vingar likt Jesus Kristus på korset. Det där såg nästan lite kusligt ut. Men så brukar skarvarna sitta för att torka, då deras fjäderdräkt är lite annorlunda konstruerad än andra vattenfåglars.
Utan mitt riktiga objektiv var det omöjligt att fånga fåglarna på så långt håll … ni får försöka tänka er de svarta fåglarna långt där ute, med ”armarna” i luften.
Naturen är helt oslagbar i sin egen skönhet, och behöver verkligen inte människans händer för att förstärka sin perfektion.
För mig är konst inte avsedd att uppföras i en natur som från början är fulländad.
Såklart tycker jag om statyer i stadsparker, tavlor i gallerier och till och med graffiti i tunnelbanan… men nej, i naturen förstör människans konstigheter bara allting.
Om det där tycker vi nog alla olika och må så vara …
Jag njuter i min älskade natur. Här finns återhämtningen och kraften som jag så tacksamt tar emot.
Dagens citat:
Om du förlorar någon,
men hittar dig själv,
då är du en vinnare.
 Tips:
Nu när det är ”mörkare än mörkt” ute, så tänktel jag tipsa om en kampanj på vackra ljusstakar.
Jag är ju själv väldigt svag för levande ljus i alla dess former.
Skultunas klassiker, Liljan, finns just nu till ett bra pris här.
En annan klassiker är ju den här som kallas för kontorsljusstake. Jag har själv ett par av dem och de är så fina.
Den vackra ”Nagel Ljusstaken” är ett hett önskemål av tomten i år… gärna blandat silver och mässing. Så fint! Den finns bla här.
Må väl alla och gå ut en sväng i novemberdimman. Den är vilsam och skön.
Kram Annika

Världens största skattjakt…

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hej hej
Geocaching.
Har ni provat det någon gång?
Att leta efter gömda skatter i naturen.
Jag, Emmy och hundarna gjorde det förra helgen. Så roligt!
Det är ungefär som världens största ”gömmafingerborglek”, och den finns över hela världen.
Bara i lilla Gyllebo, runt sjön, fanns en handfull gömda skatter.
Första gången jag kom i kontakt med det här det var när jag var på militärövning och satt gömd i en tät lärkplantering. Plötsligt såg jag en civil man tränga sig fram genom den snåriga vegetationen  strax bredvid mig.
-hej viskade jag, där jag satt kamuflerad i min gröna stridsutrustning.
-AAAAAAaaaa, skrek mannen förskräckt, och tog ett jättesprång upp i luften.
Det var en skattjägare som var på väg att leta upp den geocach som jag nästan satt på där ute i skogen, utan att veta om det.
Det var aldrig min mening att nästan skrämma ihjäl honom, men jag tyckte åtminstone att jag var tvungen att hälsa på honom när vi var så nära varandra….
Det var första gången jag hörde talas om det här.
Emmy hade laddat ner en särskild app i sin telefon och vi siktade in oss på att leta reda på de två skatter som enligt den skulle finnas gömda någonstans längs med min vanliga gamla runda runt sjön.
Lätt som en plätt.
Första skatten hade jag redan innan kunnat tänka ut ungefär var den skulle kunna befinna sig. Och med Johnnys goda näsa till hjälp så fixade vi det enkelt. Vi skrev datum och våra namn och la tillbaka skatten igen på det finurliga gömstället.
Sen vandrade vi vidare i det sagolika höstvädret.
Den andra skatten var lite klurigare att hitta. Men skam den som ger sig.
Fågel, fisk eller mittemellan får man själv lista ut.
Hittad!!
Så himla roligt det här var. Nästan så jag blev barn på nytt.
Tänk er att fara världen runt och leka skattjägare…
Ja, jag blev lite barnsligare på kuppen och snöt mig som en karl – det ska lite konst till det också, minsann…
Dagens citat:
Den dagen då du inte längre bryr dig om vad någon annan tycker om dig,
den dagen har du nått den största, härliga nivån av verklig  frihet.
Tips:
Idag tänkte jag ge lite julklappstips … något jag ofta köper till mina egna döttrar i julklapp … något som jag vet att de kanske inte unnar sig själv. Pyjamasar.
Lite snygga och fräscha pyjamaser är väl alltid mysigt såhär på vinterhalvåret.
Ett fräscht set i Tommy Hilfiger finns här, eller ett marinblått set i klassisk stil här.
Själv hade jag blivit glad om tomten kom med den här snygga kimonon.
Ha det gott och kram
Annika

Med liten hund på ryggen.

 (inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Även om vi haft en pytteliten frostknäpp här på Österlen, så återgick allting till normalt Skåneväder igen.
Det har nu mest varit regn, blåst och gråväder.
Fast ännu har skogen så himla fina färger. Det eldigt röda har nu istället övergått till lite mer gult och limefärgat.
Mittemot badplatsen var nu majsen skördad och åkern alldeles jordig och geggig. Jag måste ju säga att just majs inte är min favoritgröda. Jag älskar det här med växtföljd. Att man måste skifta grödor, så att jorden inte lakas ut. Att man ibland har betor, för att ett annat år ha raps.
Med majs är det annorlunda. Det kan man ha år efter år efter år …
Nix, majs är inte min favoritgröda, även om den kanske ger mer pengar i bondes ficka, vad vet jag …
Istället njöt jag av den förtrollade skogen.
I trädtopparna härjade höststormen och över vägen låg ett nerfallet träd. Jag älskar när det viner runt öronen.
Vid bryggan på andra sidan sjön stannade jag och njöt av sju vackra svanar som låg i sjökanten och guppade.
Det var som om de bara var på tillfälligt besök.
Och där, efter tre kilometer och halva rundan var det som om den lilla hunden Mollys energi plötsligt var slut. Jag har vant mig vid att hon plötsligt bara tvärvägrar att gå ett enda steg mer.
Hon fick helt enkelt bara stoppas ner i min ryggsäck. Där på min rygg tror jag att hon njuter. Jag kan liksom riktigt känna genom tyget hur den lilla hunden slappnar av efter en stund. Det är som om hon myser av att sitta där på min rygg och gunga i takt med mina steg.
Det är då en faslig tur att de andra två hundarna kan gå för egen maskin…
Dagens citat:
Jag umgås hellre med de
som är naiva nog att tro att
allting är möjligt än de som
är naiva nog att tro att
ingenting är möjligt.
Jag brukar vara naiv och tro att jag ska hinna all julklappshandel sista veckan före julafton,  … i år tänkte jag bättra mig…
Här kommer lite tips på klappar:
En underbar liten fågelmatare som är som ett smycke i trädgården hittar ni här.
Lykta, led i mässing här (den hade jag blivit glad för i julklappsleken …)
Vägghylla, lite lik den klassiska stringhyllan finns här
Kampanj på fräsiga barnkläder finns det här.
Ha en fin dag
Kram Annika
Scroll to Top