Gyllebosjön

En morgon att längta efter.

Hejsan.

Efter alla mina besök vid sjön, så är det nu lite lättare att förutspå vilka morgnar som kommer att bjuda på ”det där lilla extra”. Som den här morgonen i trettonhelgen.

Just den här morgonen var så speciell. Vädret var alldeles perfekt. Kallt, klart, lugnt och ett tunt lager pudersnö.

Även om vi inte hade bestämt att vi skulle ses den här morgonen, så visste jag instinktivt att hon skulle komma, min fina badkompis T.

Vi fick en sådan där underbar morgon som man bara kan längta efter, och vi satt länge efter badet och dryftade livets viktigheter.

När vädret så visade sig från sin bästa sida så var det ingen tvekan om att vi skulle välja den lite längre rundan genom skogen.

-åhhh min vän E älskar ormbunkar, sa T och föll på knä för att föreviga det gröna lilla ormbunksbladet som lyste grönt i den vita snön.

Jag älskar våra samtal. Diskussioner som går från högt till lågt, från humor till allvar. Allt från naturens skönhet till stora världsproblem. Oftast är vi överens, men inte alltid, och det är bra, för det är ju det man lär sig av. Att tänka annorlunda, utanför sin egen åsikt och försöka förstå någon annans ståndpunkt.

Det här var precis en sådan där vintermorgon som jag längtat så väldigt mycket efter. Och hade det inte varit så knöligt med alla lager kläder som vi hade på oss, så hade vi tagit ett andra dopp på tillbakavägen också.

Dagens citat:

Det finns ett rum – här. Det finns en tid – nu. Här och nu. Där finns du.

För vissa är det bara vatten, för mig är det där som jag bygger min mentala hälsa. Älskade kallbad.

Ha det gott och kram från mig, Annika

 

Årets första dag.

Hejsan.

Årets första vackra dag på bryggan!

Nyårsafton och nyårsfirande är inte något som jag är så särskilt förtjust i. Genom livet har det nog alltid varit så att nyårsafton helt enkelt inte varit min favoritdag, av olika anledningar. Mer och mer illa tycker jag om nyårssmällare och raketer. Jag tycker att det börjar bli som en illaluktande dubbelmoral… Människor som annars är så miljömedvetna tillåter sig att just den här kvällen gå bananas och skjuta iväg en massa skit rakt upp i luften.  Just den här kvällen är det tydligen också ok att skrämma helt oskyldiga djur från vettet. Det är personer som väljer att inte äta kött av hänsyn till djuren, människor som med stor noggrannhet sorterar sopor, de åker kollektivt, handlar ekologiskt, och väljer kanske bort flyg… allt detta av hänsyn till vår miljö. Men just den här kvällen är det tillåtet att frångå alla sina principer… allt med den enda anledningen – att roa sig själva för några korta minuter…

Jag själv är då rent inget helgon. Jag har också varit med och skjutit raketer och smällt smällare i mitt liv. Kanske kan jag skylla på att jag då var ung och dum och inte tänkte så långt. Men för varje år så känns det där mer och mer fel.

Nej, nyårsafton är inte en av mina favoritdagar. Däremot så älskar jag nyårsdagen! Att få känslan av att börja på något alldeles nytt. En känsla av att allt är möjligt, som att ha ett helt oskrivet blad framför sig. Jag älskar nyårsdagen, mer och mer.

Just den här nyårsdagen var så förtrollande vacker. Jag steg upp långt innan det börjat ljusna och vandrade ensam genom den beckmörka skogen ner till sjön. Förmodligen var jag inte alls ensam, antagligen var jag iakttagen av skogens alla uteliggaredjur som kanske var extra trötta efter nattens inferno.

Jag tände min marschall på bryggan. Jag drog av mig alla mina kläder och sänkte mig ner i den svarta kalla isvaken som snart hade smällt bort helt och hållet. Sakta, sakta räknade jag till etthundra lugna andetag och kände blodet rusa i min kropp. På stigen hörde jag de välkända fotstegen, och fram i dunklet kom min älskade badkompis tassande. Så var det hennes tur för ett morgonbad.

Årets första dag kunde inte ha börjat bättre. Så obeskrivligt vacker och med bästa sällskapet jag kunde tänka mig. Tack T ♥

…och vi var överens – kylan uppgraderar hjärnan!

Dagens citat:

De vackraste stjärnorna syns bäst när det är som mörkast.

Inga fyrverkeri i världen kan överträffa naturens egen skönhet.

Kram Annika

Julstök varvat med avkoppling.

Hej hej.

Först vill jag börja med att tacka för all omtänksamhet och fina kommentarer på mitt inlägg från i går.

Livet kan vi inte alltid styra, sorgen kommer aldrig någonsin lägligt, för när är det egentligen lägligt för döden? Just nu är det juletid, och kanske är det ganska bra att det kommer något glädjefyllt och blandar sig i, mitt i det ledsna.

Kanske är det bra med lite mysiga julbestyr och stök. Hemma hos oss brukar vi bara gör vad vi känner för och vad vi hinner med. Så länge det inte är något tvång så är det riktigt roligt att pyssla tycker jag.

Julköttbullarna är förberedda och min favoritkaka med saffran och mörk rom ligger färdig i frysen. Den ska bara pyntas och dekoreras på julafton.

Fram till jul ska jag försöka varva jobb med avkoppling, även om ännu en tung dag väntar innan tomten kommer. Bästa medicinen för själen det är min stund vid sjön varendaste dag.

Dagens citat:

Och när de kommer. När tårarna börjar rinna. Det är inte bara stenar som faller. Det är också diamanter som skimrar.

Ha en fin måndag, Kram från mig, Annika

Att odla i sitt liv.

Hej hej

Det här året har min trädgård inte fått så mycket kärlek alls som den i vanliga fall brukar få.

Det är väl så det är i livet, att var tid har sitt liksom. Den här sommaren har jag hellre njutit av andra saker och kanske allra mest av naturens egen vackra naturliga trädgård. Mitt sinne har behövt pausa. Man måste helt enkelt tänka på växtföljden och  inte hålla på att odla samma sak på samma ställe år efter år. Jorden tröttnar då, liksom jag tydligen gjorde i år.

Och så fort någonting förvandlats till ett tvång så försvinner mycket av lusten. Man måste se till att odla sin ”inre trädgård” i första hand och bevara glädjen.

Och just om att odla sin inre trädgård handlade torsdagskvällens inspirerande föredrag om. Det var underbara Maria på Yoga med Mig som bjudit in till en mysig kväll på Olaols Gelato. Så efter att ha njutit av Ottilias fantastiska glass så trollbands vi av Marias inspirerande och energigivande personlighet och kloka ord.

(om ni klickar på den feta stilen i texten ovanför så kommer ni till Marias instagramkonto – ett underbart konto att följa med så mycket klokskap.

Att ha en massa tvång och måsten på sina axlar är ju inte meningen med att ha en trädgård. Och just i år har min egen trädgård legat en liten smula i träda. Men visst är det väl också bra, att låta den få lite fria tyglar ibland? Vem vet, till våren står jag kanske där med en liten näve nya frön att så.

Dagens citat:

En del säger att det inte blir seriöst om man har roligt. Varför skulle det blir mer seriöst bara för att man har tråkigt?

Det mesta blir så mycket bättre om det skapas i glädje och lust. Jag tycker åtminstone inte att jag har råd att kasta bort dagar ur mitt liv på saker som jag upplever som tvång och bördor. En del kommer man såklart aldrig ifrån, men man kan ju reducera rejält. Mer lust och mindre tvång som inte är tvunget.

Ha det gott och kram

Annika

 

Höstljuset är så vackert.

Hejsan.

Dagarna blir kortare nu och mörkret smyger på, både i början av dagen och i slutet. Ljuset krymper för varje dag.

Ofta när jag går ner till sjön så möter jag tidningsbudet.

Morgonbaden är än så länge ganska varma, men snart kommer det att kylas av. Jag längtar!

I förra veckan blev det ett så underbart ljus när solen sakta steg upp. Först färgades några moln rosa och sedan lystes alla träden upp av den varma höstsolen.

Vid båtbryggan låg de små vita ekorna bara och väntade på att fiskarna skulle komma och ta dem med ut på sjön.

Kanske har vi ätit sista kvällsmaten ute för i år. Snart är det tid att plocka undan sommarattiraljerna och flytta in på riktigt igen. Nu kommer den tiden då man längtar efter inomhuspyssel istället. Lite fröknäcke blev det faktiskt gjort hemma hos mig. Enkelt, och sååå gott!

Dagens citat:

Kom ihåg att det finns inget som en liten gest utav vänlighet. Varje gest skapar vågor utan ett logiskt slut.

Ha det bra och kram från mig.

Annika

Förtrollade av en svamp.

Hej hej

Jag känner mig alltid lyckligt förundrad över naturen och dess olika skepnader.

Kanske är jag född onormalt lycklig, eller så är det naturen som har den inverkan på min sinnesstämning. För just lycklig känner jag mig varenda morgon som jag har möjligheten att starta min dag i skogen.

Kanske ligger hemligheten av att kunna känna sig lycklig, i att ha förmågan att se det vackra i allting.

Jag är glad för att jag har förmågan att njuta och förundras över de små tingen. Som den där morgonen då min vän Tina och jag båda två föll på knä och var som förtrollade av den vackert  solbelysta flugsvampen som så stolt stod i skogsbacken och bara var giftigt vacker.

Att vara onormalt lycklig behöver självklart inte betyda att man inte har några problem i livet. Men jag är övertygad om att lyckliga och positiva människor står bättre rustade inför livets alla dalar. Och jag är också övertygad om att alla kan öva upp sin förmåga att känna sig onormalt lyckliga, för allting handlar om tankarna och de kan man styra med viljans kraft.

Dagens citat:

Vilket är viktigast – att ha rätt eller vara glad

Att vara glad

Nej, det är tyvärr fel svar

Tjoho!!

Om man är positiv och glad, då är man alltid en vinnare i livet, oavsett om man svara fel då och då.

Glada kramar från mig

Annika

 

Gryningsdopp

Hejsan.

Döm om min förvåning när min dotter Emmy också kom upptassande och tänkte följa med mig ner till sjön i gryningen.

Det hör inte till vanligheterna att någon familjemedlem frivilligt väljer att stiga upp strax efter fyra på morgonen, för att koka te och ge sig iväg ut i skogen med mig.

Självklart blev jag överlycklig över att få sällskap den här morgonen. Även om jag nästan alltid har sällskap av änderna vid bryggan så var det betydligt trevligare med min söta lilla dotter.

I mer än ett helt år har jag gått hit, så gott som varje dag, för att ta mig ett uppfriskande  gryningsdopp.

Vid alla årstider och vid alla väderlekar har jag varit här, och jag har fullkomligt älskat det. Det som började som en utmaning har nu blivit en livsstil. Något jag aldrig vill sluta med.

När jag frustande plaskat runt ett tag i det ljumma vattnet så var det Emmys tur att hoppa i sjön.

Även om hon i början tyckte att det var en aning kallt, så hoppade hon modigt i till slut.

Sedan satt hon och jag på bryggan. Vi drack te och pratade om världens alla roligheter och oroligheter – viktigheter som finns att dryfta i livet. Sedan strövade vi hemåt och såg dagen åter vakna till liv i Gyllebo.

Dagens citat:

I stillheten finns liv. I stillheten är du aldrig ensam.

Njut av er dag och kram från mig.

Annika

Innan ett nattpass.

Hejsan.

Min yngsta dotter, Emmy, sommarjobbar med att ta hand om människor som behöver omvårdnad. Där jobbar hon nattskift, så det är inte så mycket jag hinner träffa henne under dygnets ljusa timmar.

Eftersom hon är vaken hela nätterna så måste hon ju sova på dagarna. Men när det börjar skymma ute, då vaknar hon till liv. För att orka med sina nattpass så brukar hon ta sig en skön tur ut i naturen.

Såklart följde jag med henne på en tur runt sjön, även om jag kände mig både trött och sliten. Att både hinna med gryning och skymning på sommaren, det tar minsann ut sin rätt, men när i herrans namn skulle jag annars få träffa min tös?!

Just den här kvällen var både härlig och vacker. Och aldrig pratar man väl så bra som när man promenerar sida vid sida.

Men att jag retar mig på de smutsiga trasmattorna på bryggan det tyckte Emmy var slöseri med energi, och ja, det har hon faktiskt helt rätt i. Man ska välja sina tankar så man inte spiller kraft på negativa saker.

Att vi börjar komma en bit in i augusti det märks på att mörkret faller tidigare och tidigare nu. Den här kvällen hade det hunnit bli rejält mörkt innan vi kom hem till stugan igen. Emmy började laga ”nattamad”, och jag kröp nöjd ner mellan mina lakan.

Livet i naturen – det finns inget bättre.

Dagens citat:

Det finns en bok som alltid är öppen för allas ögon – naturen.

Njut och ha det gott.

Kram Annika

Charmigaste camparna vid sjön.

Hej hej

Oftast råder det ensamhet och stillhet vid bryggan när jag kommer dit. Ibland är där bara några änder som hänsynsfullt lämnar platsen åt mig.

Ibland har någon slagit läger i en glänta vid sjökanten, men oftast ligger de och sover när jag kommer smygande genom skogen.

Några få gånger har där stått personer och fiskat på bryggan. Vänligt men bestämt har jag då informerat dem om det fiskeförbud som faktiskt gäller där under sommarhalvåret. Då har lite Ove-fasoner blixtrat till i min tämligen vänliga själ. För finns det regler, så finns det.

En morgon såg jag nog den charmigaste lilla camparen av dem alla. Det såg så inbjudande ut att jag nästan var på vippen att prova den vackra hängmattan en lite stund innan jag fortsatte min vandring.

En kväll var vi lata, jag och Stefan. Ingen av oss orkade att laga mat, så istället for vi till Skillinge hamnkrog.

Det var en vacker och solig augustikväll. Som så ofta valde jag att äta fisk och Stefan tog kött. Min torskrygg var god, helt ok (dock tyckte jag nog att min potatismos var lite dåligt varm, eller ganska kall om jag ska vara ärlig). Stefan fick en entrecote med sås och några små sparris ovanpå. Snopet undrade han om det inte skulle komma några potatis till. Nix, det ingick inte, men han fick ändå lite pommes frites sidan om, så han verkade nöjd till slut.

Skillinge bjöd på en härlig sommarkväll, med en ljummen havsbris och väldigt mycket getingar.

Dagens citat:

Jag  måste sluta fundera på om jag är bra nog för andra, och istället fundera över om de är bra nog för mig.

Nej som skåning klagar man inte. Man ”hummar” dämpat på sin höjd, och så tänker man att ”nu vet jag det till en annan gång”. (åtminstone är det så denna skåningen brukar göra)

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Rosa fluff som speglar sig.

Hej hej

Lagom tills vår semester nu lider mot sitt slut, så har vädret övergått till lite kyligare temperaturer.

Morgontemperaturen har legat på 12 grader, och såklart har det blivit en aning kallare även i vattnet. Det är friskt och skönt och jag längtar faktiskt en smula efter att det ska bli riktigt kallt.

En morgon var det lite extra fint vid bryggan. Molnen på himlen förvandlades för en kort stund till rosa fluff som speglade sig i den blanka vattenytan.

När det rosa fluffet lösts upp och försvunnit och när mitt ingefärste var uppdrucket, då gick jag vidare.

När jag kom fram till badplatsen så hade det blivit vitt fluff på himlen istället. Ja, man behöver sannerligen inte bo på Eklaholm för att njuta av fluff inte. Jag älskar dessa sensommarmoln och kan aldrig se mig riktigt mätt på dem!

När det nu är årets sista semesterdagar då får man njuta av att göra ingenting tycker jag. Att på sin höjd mysa med hundarna och lyssna på en bok passar mig fint.

Dagens citat:

Livet var aldrig meningen att vara perfekt – så sluta försök! Balansen mellan det bra och dåliga – det är grejen.

Ha en fin dag

Annika

Scroll to Top