Gyllebosjön

Man blir så glad

Hejsan.

Alltså, tänk vad lite strålar från en sol kan göra för vårt välbefinnande.

I går när jag och hundarna strövade runt sjön fick vi alla tre lite sol på våra bleka näsor.

Det var nästan så det kändes lite vår i luften. Vattnet i bäcken hoppade och porlade i en vild dans. Av den gångna veckans regnande syntes ännu en hel del spår i form av stora vattenpölar i den mjuka grusvägen.

Man blir så glad så fort solen kikar fram. Och man blir så glad så fort en liten solstråle kommer på besök… en solstråle i form av ett älskat barnbarn.

Dagens citat:

Tiden den går, livet är så kort. Allt för kort för att gömmas bort. Så gör det du vill och blomma ut. Njut av din spegelbild, vår tid är nu.

// Marie Fredriksson

Ha en riktigt fin lördag. Kram Annika

Man måste säga gäss till livet.

Hejsan.

Även om det är regnigt och grått dagarna i ända nu, så måste man säga yes, yes, yes … gäss till livet.

Man  måste se ljuset i tunneln och härda ut.

Jag är så tacksam att mina små hundar är lika förtjust i stormiga och regniga skogsvandringar som jag själv är.

Det är förstås inte något  vackert fotoväder just nu. Men å andra sidan har jag klantat till det för mig och slagit sönder mitt finast objektiv. Om jag nu ska se det hela från den ljusa sidan, så var det bästa tiden på året för sådana klumpigheter.

Man får försöka skratta och vara glad så mycket det bara går. Leif gås on.

Dagens citat:

Även om yttre omständigheter kan vara svåra, så är nyckeln till lycka hur vårt sinne svarar på dem.

Ha en härlig söndag alla fina och kram från mig.

Annika

 

En sjö, en Emmy och två hundar.

Hejsan.

Det kunde nästan inte bli en bättre dag för mig. Jag njöt av att solen försökte kika fram, jag njöt av att ha en hel dag tillsammans med min dotter och jag njöt av mina två ”lurvtussar.”

Trots att det var ganska kallt och temperaturen låg strax under nollan, så tyckte jag mig kunna höra att fåglarnas sång förändrats. Kunde det vara så att även de sett i kalendern att vi går mot ljusare tider nu?

Såklart behöver fåglarna inga kalendrar för att veta att dagarna blir några minuter längre för varje dag som går nu.

Men jag behöver almanackor. Kalendrar där jag kan räkna ner dagarna tills allt roligt som ska ske. Små inplanerade resor, viktigheter och annat som inte får glömmas bort.

Och där längst bak i min nya 2020-års kalender finns ett stort viktigt kryss. Det är då vi ska ut på tur igen – jag, Emmy och några hundar. En sjö, en Emmy och två hundar…. eller kanske tre…

Dagens citat:

Det finns saker vi aldrig kommer glömma, det finns känslor som alltid kommer att leva i oss. Det finns minnen som får oss att le och det kommer att finnas andra som gör att vi fäller en tår. Det finns människor, så viktiga, att vi alltid kommer att bära dem i den lilla platsen som kallas hjärtat.

Ha en riktigt härlig fredag och kram från mig.

Annika

 

Stilla och tyst.

Hejsan.

Dagarna mellan jul och nyår har varit tysta och stilla. Åtminstone för min egen del, eftersom jag ådrog mig en hejdundrande förkylning på själva julafton.

Löparskorna har fått flytta en bit längre in i farstun för några dagar. Att löpträna känns inte riktigt bra.  Men en förkylning kan inte stoppa mig från att vandra.

En stilla och tyst morgon vid Gyllebosjön, det känns alltid stärkande och skönt.

Till min förfäran (och kanske till familjens lättnad) så försvann min röst också dagarna efter jul. Jösses, aldrig förr har jag väl haft så mycket att förtälja världen.

Att klä sig i ett varma ullkläder och vara ute i friska luften, det får förkylningsbacillerna att flyga all världens väg.

Minns ni föresten den fina ulltröjan som mitt barnbarn Scott fått av sin underbara faster!? Alltså, den tjejen är så omtänksam och go tycker jag. När hon reste runt i Sydamerika köpte hon med sig likadana tröjor till alla ungdomarna i sin familj. På julafton var hela gänget så här tjusigt klädda.

Dagens citat:

Din ålder anger inte din mognad, din skolgång kännetecknar inte ditt intellekt och rykten fastställer inte vem du är.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

 

Hjärnstark av löpning.

Hejsan.

Det är den absolut mörkaste tiden på året just nu. Och kanske känns det extra mörkt hos oss som inte fått någon snö alls.

Men under de senaste tio åren som jag aktivt löptränat så har jag känt att jag mått så mycket bättre av att springa.

Egentligen är det hunden Johnny som jag har att tacka för att jag började springa. Han skulle bli militärhund och jag militär. Två uthålliga soldater skulle vi bli, han och jag. Kravet var att kunna springa 3 kilometer på 18 minuter. Inget högt krav tycker nog vissa. Men för mig som aldrig sprungit en hel kilmeter som vuxen, blev det en helt ny livsstil.

Så här tio år senare springer jag fortfarande regelbundet. Numera känns det inte alls som något tvång. Istället är det som joggingskorna kallar på mig när de vilat någon dag.

Såklart har jag varit skadad vid några tillfällen. Både en hälsporre och några jobbiga diskbråck har satt käppar i hjulet. Då har det krupit i kroppen på mig, när jag fått hålla mig till raska promenader istället.

Motionscykel och löpband är inget som lockar. Här på Österlen har vi förmånen av att kunna löpträna utomhus året om.

I förra veckan, när jag gav mig ut en gråmulen mörk morgon skänkte jag Johnny en tacksam tanke. För visst känns det att man blir hjärnstark av att springa, och med åldern gäller det att vara rädd om de där små hjärncellerna.

Dagens citat:

Du kan beskylla hela världen för dina problem, men inget ändras förrän du tar ansvar för din del.

Vad passar bättre att starta en ”lillejulafton” med, än en löprunda i skogen?

Kram på er från mig.

Annika

 

 

Som att promenera med små fjädrar.

Hejsan.

I går startade vi dagen med en tur runt Gyllebosjön.

Att numera bara ha två små miniatyrhundar med sig i koppel, är en mycket märklig känsla. Istället för 42 kilo hund att hålla reda på när Johnny levde, så har jag nu bara lite drygt 6 kilo totalt.

Det känns litegrann som att vara ute och vandra med två fjädrar.

Men jag är så innerligt tacksam att jag har mina dunbollar. Fina Molly och Lykke. Att ändå har små vänner med på promenaden, det är en stor tröst.

Just den här gråmulna söndagsmorgonen hade jag även min stora ”nallebjörn” med på promenaden. Vid min sida lufsade Stefan också med och förgyllde min dag.

Dagens citat:

Det är svårt att vända blad när du vet att någon inte kommer att finnas i nästa kapitel, men historien måste fortsätta.

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

Tiden har inte riktigt räckt till.

Hejsan.

November såg för min del ut till att bli en lugn och stillsam månad. Jag hade inget extra inplanerat i min kalender…

Men det har liksom ändrats en smula nu och jag har fått prioritera olika saker. Såklart får mitt arbete alltid gå först. Det avlönade arbetet kommer alltid före … Bloggen får istället lite stryk på foten nu, så till er letar jag upp härliga bilder från arkivet istället.

När jag kikar runt i mitt bildarkiv så minns jag det där året då vi fick snö redan i början av november. Ingen människa trodde att snön skulle ligga kvar mer än i några få dagar, som alltid här på Österlen. Oktober hade varit mild och regnig. I marker och beteshagar fanns vattensamlingar och jorden var riktigt vattensjuk på sina ställen. Så började det så snöa och jag kan ännu minnas de stora runda flingorna som först smälte bort när de träffade marken. Men allteftersom dagen gick så blev världen allt vitare och vitare…

Men med facit i hand så skulle det visa sig att vi fick en riktigt vit jul och vinter det där året. Jag älskade det! Minns ni den julen och den vintern?

Det ska bli spännande att få se hur allting blir i år!

Dagens citat:

Hemligheten till din framtid är gömd i din dagliga rutin.

Skaffa er så många goda rutiner som möjligt, det gör livet så mycket bättre.

Kram Annika

 

Hösten är så tyst.

Gomorron.

Vissa dagar på hösten är så tysta, så tysta.

Morgnar då vinden har stillat sig och fåglarna håller näbb, ja då kan man nästan höra en knappnål falla.

När alla gässen har lämnat sjön i sitt eviga kacklande, då stannar ljudvågorna och allt blir bara precis tyst.

Jag älskar när det blir sådär tyst. Jag älskar det precis lika mycket som jag älskar vårens konserter av ljuv fågelsång.

Och precis när det är sådär väldigt tyst så kan man överraska alla och väcka upp naturen genom att trilla in i en buske …

Dagens citat:

Tystnad är mer än bara ord som saknas.

Ha en härlig dag och kram från mig.

Annika

Busväder vid sjön.

Hejsan.

Hela natten hade det stormat och blåst så förfärligt. Regnet hade piskat mot sovrumsfönstret precis hela natten lång. Ingen normalt funtad människa hade kunnat sova någon längre stund, åtminstone inte om man var utrustad med fullgod hörsel.

När solen gått upp och dagen ljusnat drog jag trotsigt på mig ytterkläderna och gick ut i blåsten.

Regnet hade upphört och regnmolnen hade skingrats. Kvar var bara en rejält frisk vind.

Ibland kan det vara riktigt skönt att vara ute när det blåser. Den här morgonen var precis en sådan där ”njuta av vinden dag”. Tankar och känslor blåstes riktigt rena. Det var som om jag fått hjärnan blåst på samma sätt som min käre make städar sitt garage ibland – med ”högtrycksluftsmaskinen”.

I slottets hästhagar gick en enda vacker häst och betade i den bleka morgonsolen. Majsfältet intill badplatsen hade blivit tröskat och jag förstod att alla vilda grisar som bott där i majsdjungeln, nu fått fly till skogs.

Inne i skogen stillade sig vinden.

När solens strålar silade ner genom trädens lövverk så kunde man nästan tro att det var en blandning mellan höst och vår.

Det var en väldigt blåsig morgon, men den var alldeles fantastiskt vacker.

Dagens citat:

Att se något vackert varje dag hjälper oss att utvecklas till högre medvetenhet.

Tro aldrig att vädret är så hemskt som det verkar inneifrån…

Kram Annika

Ljudet av alla vilda gäss.

Gomorron.

Att få bo vid en sjö är så himla härligt. Det är lika fantastiskt vid precis alla årstider. Det är bara på lite olika vis.

Nu på hösten är det extra mycket liv i Gyllebosjön. Det är alla vilda gäss som samlas där i stora flockar. Mest kanadagäss, men även lite grågäss.

Varje morgon när jag vandrar här på min sedvanliga morgonrunda, så är det ett himla ”kackelorium” på fåglarna.

Jag bara älskar det där härliga lätet som jag så starkt förknippar med hösten och den här platsen.

En frusen morgon var det extra vackert nere vid badplatsen. Jag stannade till en lång stund för att njuta lite extra av den fina morgonen. När en flock kanadagäss  kom in för landning, så lyfte en annan grupp fåglar under ett fasligt skränande läte upp mot skyn. Ja, det var ungefär som en stor högljudd landningsbana avsedd för levande flygfän.

När en tapper badare senare kom för att ta sig sitt morgondopp, så var det alldeles tomt på fåglar. Det enda som vittnade om att de varit där, var de vita dun som flöt runt på vattenytan.

Jag vandrade diskret vidare med min kamera … nakenbadare ska man visa respekt.

Dagens citat:

Ingen kan göra affärer på en död planet – snälla, var rädd om den.

Njut av dagen.

Kram Annika

 

 

Scroll to Top