Gyllebosjön

Tiden har inte riktigt räckt till.

Hejsan.

November såg för min del ut till att bli en lugn och stillsam månad. Jag hade inget extra inplanerat i min kalender…

Men det har liksom ändrats en smula nu och jag har fått prioritera olika saker. Såklart får mitt arbete alltid gå först. Det avlönade arbetet kommer alltid före … Bloggen får istället lite stryk på foten nu, så till er letar jag upp härliga bilder från arkivet istället.

När jag kikar runt i mitt bildarkiv så minns jag det där året då vi fick snö redan i början av november. Ingen människa trodde att snön skulle ligga kvar mer än i några få dagar, som alltid här på Österlen. Oktober hade varit mild och regnig. I marker och beteshagar fanns vattensamlingar och jorden var riktigt vattensjuk på sina ställen. Så började det så snöa och jag kan ännu minnas de stora runda flingorna som först smälte bort när de träffade marken. Men allteftersom dagen gick så blev världen allt vitare och vitare…

Men med facit i hand så skulle det visa sig att vi fick en riktigt vit jul och vinter det där året. Jag älskade det! Minns ni den julen och den vintern?

Det ska bli spännande att få se hur allting blir i år!

Dagens citat:

Hemligheten till din framtid är gömd i din dagliga rutin.

Skaffa er så många goda rutiner som möjligt, det gör livet så mycket bättre.

Kram Annika

 

Hösten är så tyst.

Gomorron.

Vissa dagar på hösten är så tysta, så tysta.

Morgnar då vinden har stillat sig och fåglarna håller näbb, ja då kan man nästan höra en knappnål falla.

När alla gässen har lämnat sjön i sitt eviga kacklande, då stannar ljudvågorna och allt blir bara precis tyst.

Jag älskar när det blir sådär tyst. Jag älskar det precis lika mycket som jag älskar vårens konserter av ljuv fågelsång.

Och precis när det är sådär väldigt tyst så kan man överraska alla och väcka upp naturen genom att trilla in i en buske …

Dagens citat:

Tystnad är mer än bara ord som saknas.

Ha en härlig dag och kram från mig.

Annika

Busväder vid sjön.

Hejsan.

Hela natten hade det stormat och blåst så förfärligt. Regnet hade piskat mot sovrumsfönstret precis hela natten lång. Ingen normalt funtad människa hade kunnat sova någon längre stund, åtminstone inte om man var utrustad med fullgod hörsel.

När solen gått upp och dagen ljusnat drog jag trotsigt på mig ytterkläderna och gick ut i blåsten.

Regnet hade upphört och regnmolnen hade skingrats. Kvar var bara en rejält frisk vind.

Ibland kan det vara riktigt skönt att vara ute när det blåser. Den här morgonen var precis en sådan där ”njuta av vinden dag”. Tankar och känslor blåstes riktigt rena. Det var som om jag fått hjärnan blåst på samma sätt som min käre make städar sitt garage ibland – med ”högtrycksluftsmaskinen”.

I slottets hästhagar gick en enda vacker häst och betade i den bleka morgonsolen. Majsfältet intill badplatsen hade blivit tröskat och jag förstod att alla vilda grisar som bott där i majsdjungeln, nu fått fly till skogs.

Inne i skogen stillade sig vinden.

När solens strålar silade ner genom trädens lövverk så kunde man nästan tro att det var en blandning mellan höst och vår.

Det var en väldigt blåsig morgon, men den var alldeles fantastiskt vacker.

Dagens citat:

Att se något vackert varje dag hjälper oss att utvecklas till högre medvetenhet.

Tro aldrig att vädret är så hemskt som det verkar inneifrån…

Kram Annika

Ljudet av alla vilda gäss.

Gomorron.

Att få bo vid en sjö är så himla härligt. Det är lika fantastiskt vid precis alla årstider. Det är bara på lite olika vis.

Nu på hösten är det extra mycket liv i Gyllebosjön. Det är alla vilda gäss som samlas där i stora flockar. Mest kanadagäss, men även lite grågäss.

Varje morgon när jag vandrar här på min sedvanliga morgonrunda, så är det ett himla ”kackelorium” på fåglarna.

Jag bara älskar det där härliga lätet som jag så starkt förknippar med hösten och den här platsen.

En frusen morgon var det extra vackert nere vid badplatsen. Jag stannade till en lång stund för att njuta lite extra av den fina morgonen. När en flock kanadagäss  kom in för landning, så lyfte en annan grupp fåglar under ett fasligt skränande läte upp mot skyn. Ja, det var ungefär som en stor högljudd landningsbana avsedd för levande flygfän.

När en tapper badare senare kom för att ta sig sitt morgondopp, så var det alldeles tomt på fåglar. Det enda som vittnade om att de varit där, var de vita dun som flöt runt på vattenytan.

Jag vandrade diskret vidare med min kamera … nakenbadare ska man visa respekt.

Dagens citat:

Ingen kan göra affärer på en död planet – snälla, var rädd om den.

Njut av dagen.

Kram Annika

 

 

Höstregn över Gyllebo.

Hejsan.

Ska man njuta av hösten sådär på riktigt, ja då får man inte vara rädd för lite regn inte.

Det kvittar hur busigt vädret än ser ut inne ifrån stugvärmen, när man väl kommer ut så brukar det alltid vara jätteskönt.

Allt handlar egentligen om att vara rätt klädd och ha rätt inställning.

En regnig dag njöt jag och hundarna av en tidig morgonrunda runt sjön.

Ett riktigt hundväder kan man nog säga att det var … var nu det uttrycket kommer ifrån …

Hösten hade kommit en bit på väg, och det började skifta i allsköns höstfärger.

Dagens citat:

En av de lömska farorna med komfortzonen: Du ägnar ditt liv åt att INTE göra det du längtar efter, för du hoppas på att få tid och möjlighet att göra det senare …

Skulle man alltid vänta på det perfekta tillfället eller det perfekt vädret, då hade man ju aldrig kommit ut på tur.

Kram Annika

Mulleskola åt alla.

Hejsan.

Hejsan. Jag hoppas att ni alla vaknar upp till en underbart härlig lördagsmorgon.

För mig spelar det inte så stor roll hur vädret ser ut eller vilken årstid det är. Jag är fullkomligt nöjd av att bara få komma ut i naturen. Bästa starten på dagen tycker jag.

I förra veckan vandrade jag ett varv runt sjön. Några grabbar var i fullfärd med att prova sin fiskelycka. Hur det gick för dem, det vet jag inte riktigt. Kanske fick de stanna i Gärsnäskiosken på vägen hem … ja, den kiosken har nog räddat många liv …

Vid sjöns vackraste rastplats hade någon haft ett riktigt sjöslag. Argt muttrade jag för mig själv när jag drog fram den plastpåse jag alltid har med mig i min ficka. Missmodigt samlade jag ihop kvarglömda ölburkar och annat skräp och bar med mig alltsammans till närmsta soptunna.

Jag kan inte förstå hur man bara kan lämna en vacker plats i skogen på det viset?

När jag var barn fick vi gå i Mulleskolan. Där fick vi lära oss att inte ”kasta papper och alltid plocka upp”. Vi fick till och med öva oss på att plocka upp kapsyler från marken, som vår fröken i förväg kastat ut. Det där var kanske lite överkurs förstås. Ja engelska och matematik är nog så bra, men en å annan mullelektion hade nog inte heller skadat.

Den senaste tiden har vi haft friska vindar här på Österlen. Busigt blåsväder. Även på lilla Gyllebosjön har det gått vita gäss. Hösten är onekligen här.

Dagens citat:

Jag önskar verkligen inte någon något illa. Men vissa människor skulle förmodligen förstå lite bättre hur illa de beter sig, om de någon gång fick chansen att möta sig själva.

Kom gärna ut hit till Gylleboskogen, men glöm inte att ta med er era gamla ölburkar och använda kondomer hem.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

 

Vår tid.

Hejsan.

Hösten, det är en härlig tid. Den är här nu.

Jag njuter alltid av den här tiden på året, då den första höstdoften känns i luften. Alldeles extra njuter jag nog det här året.

Min älskade fine Johnnyhund har en elakartad cancertumör i bakbenet. För varje morgonrunda han kan hänga med på, så är jag överlycklig.

I förra veckan vandrade vi som så ofta ett varv runt Gyllebosjön.

Som vanligt höll jag ett granskande öga på Johnny och på hans sätt att gå. För första gången kunde jag ana att han kanske haltade en liten smula och gick lite stelare. Vi pausade ofta.

Småhundarna hade fullt upp med sitt…

Jag njöt av naturens egna konstverk.

Den ena hösten är inte den andra lik, och jag är smärtsamt medveten om att nästa år kan se helt annorlunda ut…

För första gången visade Johnny tydliga tecken på smärta i sitt ben. Som hon skrev, min veterinärdotter, Histiocytic sarcoma är ingen barnlek…

Men nu är nu, och vi gör varje dag så bra som det går.

Dagens citat:

Ibland kommer någon in i ditt liv och ger dig känslan av att du är HEMMA, oavsett var du är.

Ha en riktigt fin dag.

Kram Annika

De sista dropparna av sommar.

Hejsan.

Efter kvällsmaten tog jag min cykel på en liten tur. Nere vid sjön stannade jag till en stund. Det märks tydligt hur mörkret kommer smygande, tidigare och tidigare för varje kväll.

Traktens ungdomar passade på att suga de sista dropparna ur årets sommar den här fina kvällen.

De vackra tjejerna tog sig kanske sommarns sista dopp från bryggan. En bit bort satt den tama andfamiljen och gjorde sina fjädrar vackra.

Det plaskades både av töser och av änder i det ljumma vattnet. Kvällen kändes nästan magisk.

Så fick de syn på mig, och kom vaggande emot mig … änderna alltså… ivriga efter kaksmulor och andra godissaker.

När jag kom hem så lyste det inbjudande i lilla gäststugan. Jag tänkte en stund på min dotter långt där borta i Alabama. Det högg som alltid till i mitt hjärta… Det dröjer länge innan hon kommer hem igen, men så fort som tiden går, så säger det nog bara ”phåffff”, så är hon hemma igen.

Hennes katt, Felix, sitter ofta på verandan och kikar även han på lilla gästhuset. Han längtar nog också… Vi ser till så ”hennes hus” är redo, närhelst hon än behagar komma hem.

Dagens citat:

En del människor vill ha en stor flott villa, en dyr fin bil och massor av pengar. Andra vill bara ha en liten stuga i skogen långt bort från de här människorna.

Vi är alla olika. Med olika mål och drömmar. För mig passar det bäst med ett litet hus i Gyllebo på Österlen.

Kram Annika

Ensam löpare.

Gomorron.

Jag älskar att börja min dag med en ensam löprunda i skogen. En stilla tur på stigarna runt den gamla sjön.

Förut hade jag alltid min svarta Johnnyhund med vid min sida. Nu på ålderns höst så har han låtit mig förstå, att ska han med så ska vi göra roligare saker än och bara springa. När mina joggingskorna snöras på så vänder han bara lugnt om och kurar ihop sig i sin korg istället.

Att hitta rörelseglädjen och utmana sig själv är en skön känsla. De allra flesta klarar av någon form av rörelse. Om det så bara en tur med rullatorn, så gör det till en vana och hitta på en utmaning som är möjlig att klara.

Efter den lilla triathlontävlingen här i Gyllebo, så  föddes en tanke i min hjärna. En liten plan om att kanske delta nästa år. Hur svårt skulle det vara att cykla de där två milen på min tantcykel egentligen?

Sagt och gjort… jag hoppade upp på den gamla cykeln för att testa. Jag trampade ut i skogen med en enkel karta i nypan. Med en cykelkorg som skramlade öronbedövande susade jag nerför den första tvättbrädsliknande backen. De två enstaka växlarna bråkade en smula, men framåt gick det.

Ja, att cykla de där två milen var egentligen inte särskilt svårt. Det jobbiga kommer väl när man ska blanda in simning och löpning också…

Bäst är ändå en stilla löprunda, ensam i skogen.

Om två veckor är det dags för tjejmilen igen. Min ischias plågar mig ännu, men när väl nummerlappen sitter fastnålad på tröjan tjocknar pannbenet. Det bara är så! Hoppas just ni hittar utmaningen som passar i era liv och för just Er och era förutsättningar.

 

Dagens citat:

Jag försöker hellre göra något fantastiskt och misslyckas än att göra ingenting och lyckas.

Jag fokuserar på allt det som jag faktiskt klarar av, istället för det som inte går. Det är inte så svårt att komma igång med träningen, det handlar mer om att aldrig sluta när det kommer motgånger.

Kram Annika

Avkoppling hemmavid.

Gomorron.

Det är den tiden på sommarn då allt stillar sig en smula. Hetsen och brådskan stannar av. Det är som om människor plötsligt inser att allt de behöver är lite avkoppling och lugn och ro de sista dagarna av sin semester.

Nere vid Gyllebosjön kommer ännu husbilar och campare i en strid ström. Men det vilar ett större lugn över de flesta semesterfirare nu.

Jag och hundarna vandrar också lite lugnare på våra runder. Värmen gör att vi sänker hastigheten. Då och då svalkar hunden Johnny sig i det sköna vattnet. Hundar vet minsann hur man tar vara på livet… varför gräva ner sig över tunga cancerbesked när man kan ”gräva guld” och pinka revir istället…

Luften är helt annorlunda nu än vad den var i våras. Skön sensommarluft, så härlig att andas in.

Hemma hos oss gör sig Stefan redo för jaktsäsongen. Först ut är ”bockajakten” som smyger igång i augusti. Jakttornen är renoverade och översynade. Jag gillar inte rådjurskött (mest bara såsen), så i hemlighet hejar jag alltid på bocken.

Jag följer gärna med ut i skogen, men istället för bössa på ryggen, tar jag med min kamera.

Ja, det är en härlig tid, den här lite lugnare sensommartiden.

En annan härlig sak med sensommarn är att trädgården bjuder på så mycket vackert i blomsterväg.

Dagens citat:

Att plantera en trädgård är att tro på en morgondag.

Varma kramar från mig.

Annika

Scroll to Top