Gyllebosjön

Som en vårdag i Januari

Hej.

En eftermiddag i förra veckan blev det så otroligt härligt väder. Solen bländade när jag kom utomhus och det gjorde nästan lite ont i ögonen efter alla de gråa och disiga dagar vi haft nu efter jul.

Jag hängde på mig en ryggsäck och tog hundarna i sina koppel och gav mig ut till sjön.

Solens sken var så inbjudande och varmt och det var nästan att jag fick riktiga vårkänslor på kuppen. När jag passerade ”ålakistan” så hördes det som en brusande vårflod forsade fram. Jag älskar det ljudet och förknippar det med vårvinter och snösmältning. Lite tidigt för det i januari, men man kan njuta av det ändå!

Fast i skuggsidan var det riktigt kallt och där låg istäcket kvar i våtmarken inne bland träden.

Den ensamma båten var vattenfylld, som den alltid brukar vara under vintersäsongen, och boklöven på marken lyste alldeles röda i eftermiddagsljuset. Man kan nästan bli lycklig för mindre.

Det är underbart med sådana här dagar mitt i vinter, de göra att livsandarna vaknar till liv lite mer och man får en ny dos av energi.

Dagens citat:

Människor vi upplever som
väldigt positiva har också negativa
tankar.
De har bara valt att inte låta
dem kontrollera deras liv.
Ha en härlig onsdag.
Kram Annika

Som en vårdag i Januari Läs mer »

Vått, grått och blötsnö

Hejsan.

Efter ett par fantastiska  morgnar med sagolika soluppgångar så fick vi tillbaka det gråa och våta vädret igen.

Tyvärr så hände något missöde med mitt nya minneskort i kameran och alla vackra bilder bara försvann, ja alla utom den här ovanför. Sådär kan det vara med teknikens under. Inget att göra, jag får minnas alltihopa istället.

Morgonen efter bjöds det mest på grått och vått väder, och då funkade minneskortet klanderfritt – typiskt!

Morgonen ville aldrig riktigt ljusna och den lilla snön som fallit gjorde marken förrädiskt hal. Fast jag kände mig väldigt trygg med mina nya dubbförsedda kängor. Dyra Icebug som jag beställt på nätet, stora i storleken för att få plats med extra sulor och tjocka yllestrumpor.

Att vandra på de smala spångarna vintertid kan vara ganska riskfyllt. Nu är det väldigt många år sedan jag halkade här i Gylleboskogen och bröt min ena arm. Jag minns hur ledsen jag var den gången, inte för att armen gjorde särskilt ont, utan för att jag då skulle åka på semester till Aruba två dagar senare. Men allting löste sig, och vi fick en underbar tid borta i Karibien, trots armen i gips.

En morgon var det alldeles extra halt och vått på bryggan. Det hade kommit en massa blötsnö på natten, så jag gjorde en enkel snögubbe som kunde hålla mig sällskap vid morgonbadet.

Efter ett tag så öste regnet ner över både mig och min gubbe. Jag fick skynda mig på med kläderna och bege mig hemåt istället.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok. Den hette Orkidéhuset av Lucinda Riley. Det är en gripande roman som väver samman nutid och dåtid. Läsvärd.

Ett annat tips är att se den nya miniserien på Netflix som heter Genombrottet. Serien är baserad på böckerna om dubbelmordet i Linköping. Serien är verklighetsbaserad och även om inte alla detaljer i filmen är riktiga, så var den otroligt bra. Jag och Stefan såg alla avsnitten i en enda följd.

Vår lilla Molly

Idag fyller vår lilla älskade Molly hela 10 år. Jösses så fort de här åren har gått, och jag minns tydligt den där midsommaren då Molly flyttade hem till oss i Gyllebo. Jag hoppas hon får vara pigg och ha hälsan i många år till.

Grattis vår fina lilla hund♥

Dagens citat:

Jag lärde mig att jag inte behöver veta alla svaren och när jag inte vet behöver jag inte heller låtsas att jag vet.

Ha en härlig tisdag och kram från mig.

Annika

Vått, grått och blötsnö Läs mer »

Säsongens första vintervibbar.

Hejsan.

Nu är alla helgerna förbi och den vanliga vardagen har tagit vid. Rutiner och vanliga dagar är egentligen det som jag gillar bäst.

I förra veckan fick vi den första snön, och fick då känna på de första vintervibbarna.

En tidig morgon gav jag mig ner till sjön för att äntligen ta mig ett gryningsbad. Mina lediga dagar under julen har inte infallit med något lämpligt badväder på länge, men nu var det alltså dags.

Det blåste en svag vind som inte märktes så mycket vid bryggan. I vattnet var det drygt 3 grader och alldeles underbart.

Efter en avkopplande stund i sällskap av en massa fåglar hängde jag på mig min ryggsäck och gick upp på ”ridstigen” för att vandra genom skogen under tiden som solen steg upp på himlen.

Allt eftersom dagen ljusnade så tilltog vinden alltmer. Molnen på himlen färgades vackert rosa, och jag njöt för fullt av min lång härlig promenad.

Julklappsorm

Strax efter nyår kom de små barnbarnen hit. Med sig hade de några av sin nya julklappar. Nicolaj hade önskat sig en orm, och till hans stora lycka så var det precis vad han fick.

-han fick två stycken, upplyste Scott mig om, med en lite bitter ton i rösten. Själv hade han ju inte fått riktigt precis allt som stod på hans digra önskelista …

Efter att ha låtit ”julklappsormen” ringla runt i vårt kök så lyckades den snurra in ena hjulet i ett av mina långa hårstrån (och förmodligen någon dammtuss också), så Stefan fick ta fram lite verktyg och rensa och reparera .

När ormen var lagad så fick han packas ner i väskan för att åka med hem till Tomelilla igen. Istället ville Nico gå ut i traktorn. Han lovade att han inte skulle starta den, bara sitta i den… och så blev det.

Dagens citat:

För det som är svårt att förstå med orden finns ofta en melodi att förstå med hjärtat.

Ha en riktigt fin torsdag

Kram Annika

Säsongens första vintervibbar. Läs mer »

Lugn och fin julafton.

Hejsan.

Vi vaknade upp till en väldigt vacker julafton. Solen kikade fram lite då och då, vilket vi inte varit särskilt bortskämda med den senaste tiden.

Jag snörade på mig mina joggingskor och startade dagen med att springa en tur runt sjön. Det gick inte superfort, och det var förmodligen inte särskilt snyggt heller, men det kändes verkligen underbart att få upp pulsen och bli svettig och varm.

Att röra på kroppen och motionera, är ju extra härligt då man sedan ska sätta i sig en massa julmat under flera dagar.

Lagom till Kalle Anka så anlände vi hem till Låke och Gunilla i Gårdlösa. Hos dem firade vi sedan en väldigt mysig och härlig julafton med god mat, många skratt och lite sällskapsspel som avslutning.

Hunden Ronja tycktes också älska julstämningen. Dock gick tiden alltför fort och vips var det dags för mig och Stefan att åka tillbaka hem till våra egna små älsklingar.

Ett varmt tack till Låke och Gunilla för en fin och mysig julafton♥

Dagens citat:

Det är inte Tomten eller Jesus som gör julen, det är mammorna.

Nu önskar jag Er alla Ett Riktigt Gott Nytt År.

En varm kram, Annika

Lugn och fin julafton. Läs mer »

En snöfattig jul står för dörren.

Hejsan.

Det räcker med att kika litegrann på den kommande väderprognosen för att förstå att julen här på Österlen inte kommer att bli ett endaste dugg vit. Det är ingen snö i sikte det här året i alla fall.

Som tur är fick vi lite, alltså pytte-pyttelite vinterkänsla på Luciamorgonen.

Jag och en vän hade planerat in ett Luciabad på morgonen, och det var då som det ”florsockertunna” snötäcke föll över oss och över Gyllebo. Vattnet var lite drygt 3 grader och vårt morgonbad var rivigt uppfriskande.

Ovanför oss lekte svarta fåglar omkring. Likt svarta svävande moln dansade de runt i skyn som om de alla lyssnade på samma musik. Någon musik kunde vi dock inte höra. Istället var morgonen ovanligt tyst, stilla och lugn, och väldigt stämningsfull i alla sin enkelhet.

Även om det inte lär bli någon mer riktig vinter det här året, så hoppas jag på lite is, snö och kyla nästa år. I min garderob finns ju ett par nyinköpta kängor med broddar så jag är verkligen redo!

Dagens citat:

Tre ting är skrivna med osynligt bläck på alla barns önskelistor. Varma leende, snälla samtal och nyktra blickar.

Det kanske inte blir en vit jul, men en nykter jul kommer det att bli hos oss.

Ha en fin Lillejulafton.

Kram från mig, Annika

En snöfattig jul står för dörren. Läs mer »

Innan jag hann blinka så var hon borta igen.

Hej hej.

För två veckor sedan dök hon upp här hemma som en storm. Hon for runt bland familj och vänner med sin energi. Hon grep tag i allt och alla, men innan jag hann förstå vad som hände, var hon borta igen.

Ja, ungefär så känns det varje gång min äldsta dotter Andréa hälsat på här hemma.

Mysigaste stunden med min dotter, det var nog när hon steg upp tillsammans med mig för att följa med ner till bryggan. Det blev en fin stund då det bara var hon och jag, en gråmulen morgon i förra veckan.

I sjön simmade en stor flock vita svanar och vi hade tagit med oss lite varmt att dricka som vanligt.

På hemvägen upptäckte vi  att det bildats lite håris på sin ställen. Håris är ett lite ovanliga fenomen som händer när förhållandena mellan temperatur och fuktighet är helt rätt och det då finns precis rätt träslag som är i en förruttnelseprocess.

På ett annat ställe hittade vi en ”geotag” som vi var tvungna att inspektera lite noggrant.

När vi kom hem så pysslade jag ihop en liten enkelt krans till dörren. Alla mina halmstommar var spårlöst borta (jag tror att Stefan ”gått bananas” och haft lite för stor städiver ), men det fick bli en hjärtformad och lite tunnare enriskrans det här året.

Den här vanliga och lite långsammare dagen var nog den bästa tillsammans med min dotter.

Nu landar hon snart i Vancouver igen och livet fortsätter sin gilla gång för oss alla. Men för varje avsked och för varje ”hejdå”, så känns det som om hon tar en liten bit av mitt hjärta med sig. Jag är så glad för dagens moderna teknik, ändå har vi inte mycket kontakt när hon är där borta på andra sidan jorden. Hos henne är min natt hennes dag, och tvärtom, dessutom jobbar hon så märkliga tider att jag inte riktigt förstår hennes schema som inte har några egentliga tider. Men är hon lycklig så är jag det med, såklart♥

Dagens citat:

Det är klokare att gå sin egen väg än att gå vilse i andras fotspår.

Kram Annika

Innan jag hann blinka så var hon borta igen. Läs mer »

En förnimmelse av vinter.

Hejsan.

Ojoj, här blev det tyst ett tag igen. Jag har varit på Lokalföreningen och jobbat lite extra i flera veckor nu, så därför fick allt annat stanna av en smula.

Men ett och annat gryningsdopp har det blivit ändå. Förra helgen var det en så vacker morgon med en svag doft av snö och vinter i luften. Att mitt luktsinne stämde har jag ju fått bevisat de senaste dagarna när vinterns första snö singlade ner så vackert över hela Österlen. Men den här morgonen var det ännu barmark och vattnet höll hela åtta grader.

På hemvägen mötte jag Stefan med våra tre små hundar. Jag tror att jag blev lika glad över att möta dem, som de blev över att se mig där i skogen.

Med tanke på den snö vi nu fått, så var det i sista rappet som vi fick på plåtarna på poolen i år. Det känns alltid så skönt när de är gjort, då är vi liksom redo för snö och oväder.

I veckan kom ”lilla familjen” från Tomelilla hit på kvällsfika. Det var så mysigt, och trots att det väntade dagis/arbetsdag följande morgon så hann vi träffas och umgås en liten stund.

Ja nu rusar tiden mot advent och jul. Kanske startar jag med lite adventspiff redan idag. Jag tänker ta det lite nätt, med ett rum i taget. Som vanligt är tanken att inte plocka fram så himla mycket…. men det brukar ändå alltid sluta med att stugan blir fylld av julkänsla när julafton väl är här. Vi får helt enkelt se…

Dagens citat:

Ibland när jag bantar så hoppar en chokladkaka ut från skåpet, slänger av sig pappret och kastar sig in i min mun. Så oförskämt…

Ha en riktigt skön söndag och kram från mig.

Annika

En förnimmelse av vinter. Läs mer »

Förkylning och städlördag.

Hejsan.

Efter några veckors jobb, så kom ett litet förkylningsvirus ikapp och fick tag i mig. Inte så att jag ligger däckad eller har någon feber. Nej, nej, det är ingen sådan där riktig mansförkylning. Nej, det är mest bara en massa nysningar i tid och otid, kill i näsa och hals och snuvig.

Städning stod på mitt schema den här helgen, men först behövde både jag och hundarna lite frisk luft för att orka.

Badet hoppade jag dock över, jag tänkte att det kanske inte skulle vara helt bra med förkylning i kroppen. Dessutom var det både blåsigt och lite duggregn, och inte alls så speciellt inbjudande faktiskt.

En stund satt vi på bryggan och laddade inför den väntande helgstädningen. Lakan skulle bytas och tvättas, golv behövde skuras och pälsar skulle borstas och trimmas. För allt det krävdes lite laddade batterier för oss alla.

Det blev ingen superlång runda den här dagen. Mycket skulle göras och förkylningen tog ut sin rätt. Sakta plumsade vi hemåt genom alla fallna löv igen.

Dagens citat:

Det finns ingen garanti för att du alltid lyckas när du försöker, det finns däremot en fullständig garanti för att du aldrig lyckas om du inte försöker.

…atcho atcho prosit…

Kram Annika

Förkylning och städlördag. Läs mer »

Som guld i skogen.

Hejsan.

Helgens väder var så otroligt vackert. I bokskogen vid sjön var det som om träden var fyllda av glimmande guld.

Solens strålar värmde rejält, och i takt med lövfällningen så har nu skogen blivit allt ljusare igen.

Jag tycker så mycket om den här tiden när skymningen kommer allt tidigare och gryningen dröjer. Det är en tid av skönhet och förgänglighet, där naturen förbereder sig för vila och återhämtning.

Vi borde alla lära oss att ta efter modern natur lite mer i det avseendet, att tillåta oss att slå av på takten och ladda våra batterier för ett tag.

Stefans lilla båt ligger nu tryggt bakom vårt vedskjul, där den ska slumra hela långa vintern. Att sova en hel lång vinter, ja det hade jag själv inte haft tålamod till. Jag älskar ju vintern, och vill för allt i världen inte missa den. Men  man kan ju alltid slå ner på takten och minska farten en smula.

Dagens citat:

Om du känner att du tappat dig själv, tänk då på träden som tappar sina löv men står tillitsfullt kvar – och efter en tid är de fyllda med nya glänsande löv.

Naturen den är inte dum, vi borde härma den lite mer.

Ha det fint, kram Annika

Som guld i skogen. Läs mer »

En sagolik höstmorgon.

Hej hej

Det blev ännu en sådan där vacker höstmorgon då jag var tacksam att jag krupit ur bingen innan gryningen.

Ovanför trädtopparna hängde månen, både rund och full, och lyste upp min väg ner till bryggan.

Morgonen var riktigt varm och vinden var alldeles ljummen mot mina bara ben efter badet. Det kändes smått overkligt när almanackan visade på mitten av oktober, medan den meteorologiska kalendern sa sommar.

Ovanför mitt huvud lyfte gässen upp mot den rosafärgade himlen för att flyga till  böndernas fält och äta sig mätta och feta inför vintern. Jag förstår att många av dem inte längre väljer att flytta söderut, när de kan stanna kvar här i paradiset.

Morgonen bjöd på vackra vyer och detaljer att föreviga. Lekande röda löv och skimrande glansiga svampar.

Hösten är inte bara vacker, nej den luktar gott också. Den tunga doften av höst är nog naturens bästa arom. Alltså den härliga lukten av jord och mylla, till skillnad från vårens parfym, som är lite mer i form av flytgödsel.

Inte alla höstmorgnar är så här extremt härliga som denna förstås…

Men alla morgnar har alltid något speciellt att bjuda på.

Dagens citat:

Det är mycket man inte måste.

Önskar alla en riktigt fin fredag.

Kram Annika

En sagolik höstmorgon. Läs mer »

Rulla till toppen