Månad: februari 2021

Det doftar vår i Gyllebo.

Hejsan.

Trots att vi ännu bara befinner oss i slutet av februari, så kan man ana doften av vår i luften.

Fast att nattkylan och isen på sjön envist höll sig kvar, så kändes den där typiska första vårkänslan i luften.

Efter mitt bad i isvaken huttrade jag till lite extra och drog jackan lite hårdare om kroppen. Trots fåglarnas hoppfulla sång så tror jag nästan att temperaturen föll flera grader precis när solen gick upp över trädtopparna.

Men så fort solen kommit upp så blev det varmt och behagligt.

Vårkänslorna spritte och hoppade runt i kroppen likt vattnet i den porlande bäcken. Alltså det är något alldeles särskilt med den här första förnimmelsen av vår.

Jag tänkte för mig själv att jag skulle ta tillvara på varenda dag som den lilla isvaken nu fanns kvar. Gud vet ju när vi kommer att få uppleva isbad här i Gyllebo nästa gång.

Dagens citat:

Det är aldrig någon som vill ha en motivering till ett JA. Så varför ska man motivera ett NEJ.

Ha en härlig dag, och säg bara ”ja” till roliga saker idag.

Kram Annika

En eftermiddag vid skjutfältet.

Hej hej

En härlig eftermiddag tog jag mina små hundar och åkte till Haväng en runda.

Istället för att vandra söderut, så valde jag att vända näsan mot norr och ströva längs skjutfältet istället.

Det är ganska länge sedan jag var här senast. Jag har liksom inte kommit mig för att åka hit. Kanske har det påmint mig för mycket om tiden med Johnny och våra militärövningar här.

Men den här eftermiddagen kändes det så härligt att vara tillbaka. Mina tankar gick såklart till Johnny och till den där sista gången då han fick springa alldeles fritt på sitt älskade skjutfält.

Hela det stora fältet var fritt från snö, men på sandstranden låg ett hårt och tjockt snötäcke kvar.

Molly och Lykke njöt i fulla drag när de glatt skuttade runder runt mina fötter. Men då och då var det som om något gav mig en lätt puff i ena knävecket. Som en förnimmelse av en våt hundnos som bara ville påminna mig om någonting. Någonting väldigt fint och någonting väldigt saknat… Men jag behövde egentligen ingen påminnelse… det går inte en enda dag utan att jag tänker på min stora svarta Johnnyhund ♥ … inte en enda!

Dagens citat:

Man kan ta ifrån människan allting, men inte vad hon bär i sitt hjärta.

Må gott

Kram Annika

Ljuset återvänder och en liten cooling hälsar på.

Hej.

Trots att hela den här pandemitiden varit ganska så långtråkig, så har det ändå känts som om naturen gett mig en massa nya upplevelser varendaste dag. Under ett helt år har jag Gyllebos naturreservat  att tacka för att jag njutit så mycket trots allt.

Den senaste veckan märkte jag tydligt hur ljuset kom tillbaka alltmer för varje dag.

Ljuden i skogen blev mer och mer högljudda. Fåglarna sjöng högre och mer intensivt än förut. Gässen blev återigen mer aktiva när de flög i stora gäng över sjön på morgonen.

När grusvägen förvandlades till en enda lerig sörja så valde jag och Tina att ta ridstigen genom skogen istället. Där uppifrån var det en så vacker utsikt över sjön, särskilt nu innan alla träden fylls med blad igen. Då kommer allting att döljs i en enda stor grön lummighet, så det gäller att passa på att njuta av det man kan för stunden.

Isen vid badbryggan ändrade också skepnad varje gång jag passerade. Lite mer vårligt för varje dag.

Ett vårtecken från ungdomen brukade väl vara att pågarna drog på sig jeansvästen och tog sig en pilsner. Det var precis de minnena som kom över mig när lille Scott fick prova Amandas gamla jeansväst och samtidigt norpade en tom läskburk från bordet. Hur cool blev han inte, den lille Scott!?

De förstås, killarna från min ungdom brukade ju varken ha napp eller gosekanin, åtminstone inte vad jag kan minnas. Fast så var de nog inte så coola som lille Scott heller.

Dagens citat:

Den ena minuten är du ung, cool och rolig. Och i andra minuten skruvar du ner stereon i bilen när du kör, för att se bättre.

Livet går i en rasande fart. Det gäller att leva så mycket man kan varendaste dag.

Ha det fint

Annika

(ovanstående bild har Tina Thornberg tagit)

Våghalsar på isen.

Hejsan.

Efter dagar med många minusgrader kom det i helgen riktigt töväder istället.

Vid bryggan noterade jag att någon våghalsig person vandrat ut på den blöta isen. Av spåren att döma såg det ut som personen återvänt till fastlandet, och tur var ju det, tänkte jag för mig själv.

För varje morgon tyckte jag att det såg ut som det öppna vattnet där alla gässen brukade hålla till, blev allt större och isen smälte bort där längst ut.

Över min lilla vak var det bara en tunn hinna av is, och några kraftansträngningar för att ta sig i vattnet krävdes inte alls längre.

Julgranarna som släpats ut på isen låg redo att sjunka till botten så fort isen försvunnit. De skulle bli gömställen till karp och abborre att gömma sina fiskyngel i.

Borta vid den stora rastplatsen kunde jag se hur fiskare samlats ute på isen för att pimpla. Själv tyckte jag att det verkade direkt livsfarligt att ge sig ut på isen den där morgonen.

Jag skyndade mig vidare på den moddiga grusvägen och hoppades att de där pimplarna verkligen hade koll på läget.

Dagens citat:

Var inte rädd för att förlora en och annan vän. Var rädd för att förlora dig själv medan du försöker göra alla andra nöjda.

Bäst är att vara sig själv tror jag, så har man de vänner man passar ihop med. Sånt där lär man sig mer och mer med åren.

Kram Annika

Töväder och en modig dotter.

Hejsan.

Förra helgen började snön och isen så sakta töa bort här i Gyllebo.

En förmiddag när jag gick till bryggan så fick jag sällskap av mina döttrar och lille Scott.

Undertiden som Scott roade sig med att titta på Babblarna så passade jag på att byta om och ta mitt bad i isvaken.

Efter det slog Emmy oss alla med häpnad, då även hon kröp ner i det iskalla vattnet. En ”näradödenupplevelse” bedyrade hon att det var, när hon krampaktigt försökte le mot Amanda som filmade hela hennes modiga bravad.

Sedan blev Scott trött på sin tokiga familj och gick för att kasta snöbollar istället.

När vi var torra och påklädda igen pulsade vi hemåt i den våta snön för att ta oss en fika framför den härliga braskaminen.

Dagens citat:

6 månader av fokus och hårt arbete kan ge dig en rejäl skjuts framåt. Underskatta aldrig kraften i att bara vara konsekvent och beslutsam.

Ha en riktigt bra dag.

Annika

Kanonväder och tandvård.

Hej hej.

Vi har njutit av många härliga vinterdagar den här säsongen.

Våra små ”pommar” älskar också vinterväder och följer mer än gärna med ut i de flesta temperaturer. För dem är det bättre med kallt väder än för hett skulle jag tro. Deras tjocka päls skyddar förstås både mot kyla och mot värme.

Eftersom jag den senaste tiden lagt märke till att vår ena hund fått mer och mer bekymmer med sina tänder, så fanns det inget annat att göra än att åka till ”tandis” med henne.

Hos veterinärerna på Bollerup visade det sig att Molly hade rejäl tandlossning och vi blev tvungna att ta bort 16 stycken tänder på henne. Hon kommer inte att lida så mycket av att vara utan de tänder vi tagit bort. Hennes lidande hade varit betydligt större om de fått sitta kvar och orsakat att tandbenet börjat luckrats upp. Sådan här tandbehandling är oftast inget som täcks av försäkringen, men något man som djurägare ändå måste vara beredd att lägga pengar på.

Jag kan verkligen slå ett slag för att hålla extra koll sina hundars tandstatus. Lilla Molly har nu blivit mycket piggare och gladare, och det kan man ju förstå, att ha tandvärk är något av det värsta som finns. Och är Molly glad så är vi också glada!

Här på Österlen kan jag varmt rekommendera veterinärerna på Bollerup som har ett särskilt proffsigt  tandvårdsteam.

På tal om veterinärer så fortsätter mina brev att dimpa ner hos min egen lilla djurläkare i Alabama. Nu har mer än halva tiden gått sedan jag började skicka mina veckobrev till henne. Extra uppskattat är de brev med choklad i, det har jag förstått.

Dagens citat:

Livet kan gå både upp och ner, men oavsett vad så går det alltid framåt.

Kram Annika

En dimmig ton av purpur.

Hej hej.

En tillsynes vanligt grådisig morgon i förra veckan skulle visa sig bli en ovanligt magisk upplevelse.

Det var när jag satt på bryggan och drack mitt morgonkaffe efter badet, som ljuset sakta förändrades.  Det var inte bara en trolsk dimma som drog in över sjön, utan en romantisk ton av purpur förtrollade hela morgonen.

När jag pulsade hemåt i snön förvandlades skogen  till något som såg ut att vara hämtat från scenerna ur Ronja Rövardotter.

Jag tyckte nästan att jag kunde se både grådvärgar och vildvittror gömma sig bakom de svarta trädstammarna.

Fast några sagoväsen ville förstås inte fastna på mitt minneskort. Inte mer än den lille Rumpenissen som var hemma i stugan med sin mamma när jag kom tillbaka. Han var sugen på skumbad, och så fick det såklart bli då.

Nästa gång som jag kikade ut genom fönstret så var det en helt vanlig grådimmig dag och borta var det purpurfärgade ljuset. Nästan som om jag drömt alltihopa.

Dagens citat:

En perfektionist undviker alla misstag förutom det största; att inse att hon duger som hon är.

Man får göra sitt bästa, det får vara bra nog.

Kram Annika

Fruset fall.

Hejsan.

Jag har alltid haft en dröm om att få komma och besöka det kända ishotellet i Jukkasjärvi. Jag fascineras av allt vackert man kan skapa med bara fruset vatten.

Fast egentligen skapar naturen själv de allra vackraste konstverken av dem alla.

Förra helgen när vi hade så himla vackert vinterväder passade vi på att besöka vattenfallet i Hallamölla.

De isformationer som bildats var verkligen magnifika.

Det gällde att hålla tunga rätt i mun så vi inte skulle störta ner för de hala stenarna. Molly och Lykke var stundom lite för modiga för sitt eget bästa och jag var glad att de var tryggt kopplade i sina selar.

När vi hade fått nog av frisk luft och is körde vi hemåt till Gyllebo igen. Där hemma hade en liten gosse nyss anlänt så dagen fortsatte i fullt tempo.

Dagens citat:

Fjärilar kan inte själv se sina vingar. Men resten av världen kan.

-Du, DU är vacker, och om du inte själv kan se det, så kan vi.

Njut av din dag.

Kram Annika

 

Ett fyrverkeri av endorfiner.

Hejsan.

Ett fyrverkeri av endorfiner, det får jag varje dag då jag tar mina kallbad i sjön. Extra mycket glädjefnatt det fick jag en morgonen då jag bjöds på den vackraste soluppgången på länge. Så fantastiskt fint det var.

Det var som om jag var uppfylld av oxytocin i hela kroppen den morgonen.

Min badkompis kom också för att ta sig ett dopp den här vackra gryningen. Tina är som ett lyckopiller hela hon, och jag blir glad bara av att se henne komma strövande här i skogen.

I sin kaninpälsmössa kom hon ångande till bryggan. Glatt förkunnade hon att hon förstod varför kaniner var så varma… Själv har jag alltid haft helt andra fördomar om just kaniner än att de är varma, haha….

Underbara Tina, hon är den bästa badkompisen i hela universum!

Med det nya isredskapet, som Stefan tillverkat åt oss, så hackade vi upp vår vak.

Sedan satt vi på våra frigolitskivor med näsorna mot den gryende solen. Livet är förbaskat härligt om vi bara tar allting precis som det är. Om vi tar tillvara naturens egna mirakel och låter allting vara just bara härligt.

Till sist vandrade vi hemåt i vintersolen, undertiden som vi löste världsproblem och utbytte livserfarenheter, förmodligen var mungiporna uppdragna till öronsnibbarna på oss båda.

 

Dagens citat:

Frid uppstår när du accepterar livet som det är, istället för att sträva efter hur det borde vara.

Om man varje dag försöker ta emot dagen med öppet sinne, nyfikenhet och med en gnutta barnasinne, då finns det så mycket att njuta av.

Kram Annika

(alla bilder där jag själv är med har Tina tagit)

Frusen Valentinehelg.

Hej hej.

Vilken fantastisk vinterhelg vi fick här på Österlen.

Med sol och många minusgrader bjöd havet och kusten på så vackra isformationer. Det var så otroligt vackert.

Jag och Stefan var med hundarna i Vitemölla och vandrade längs med havet en tidig morgon. Långt borta på andra sidan havet kunde man skymta Blekinge som en skugga i horisonten.

Solen värmde våra ansikten skönt, och eftersom det var så gott som vindstilla så var det så härligt att bara ströva omkring längs med havet.

Långt ut på havet hade det bildats massiva isblock och isberg.

-nu bårrjar di se ud såm nårr jau vau liden, sa Stefan, vänta baura ti isen släppårr i Bottniska viken…

Ja, vi får väl se vad som händer då…

Den lilla hamnen i Vitemölla var  alldeles isbeklädd och jag undrade för mig själv var de nu tog sina morgondopp, de tuffa ”videmyllingarna”.

När vi fått nog av sol, is och frisk luft körde vi vidare till Brösarp och till min pappa Kurt. Där drack vi kaffe och åt bakelser. För är det Valentines helg så hör det till med en god bakelse.

Dagens citat:

Den som vet att tillräckligt är nog kommer alltid att ha nog.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

Scroll to Top