vår

En morgon som gjord för stora vårskriket.

Hejsan.

Förra veckan när vi gick genom skogen ner till sjön, så kunde man tydligt känna hur våren var på väg.

Det var visserligen väldigt kallt och vi var klädda i samma kläder som vi burit nästan hela vintern. Vi hade både underställ, vantar och ylletröjor på oss, men det var något med ljuden och ljuset i skogen som skvallrade om att vårvärmen var nära.

Efter morgonbadet och vårt goda te på bryggan, så gav vi oss vidare ut i skogen. Fåglarna ackompanjerade våra spänstiga steg där vi trampade fram på stigen genom ett vitsippshav.

Även om morgonen kändes isigt kall, både i luften och i vattnet så fanns många vårtecken att lägga märke till. Bla så var våtmarken vid Åsstigen alldeles grumlig av nerfallen pollen. Jag är lyckligt lottad och lider inte alls av pollenallergi, men jag förstår att många har det väldigt kämpigt nu när den här tiden kommer.

Ja det här var verkligen en sådan där morgon då man kände hoppet spira, hoppet om en kommande vår, och precis en sådan morgon som var gjord för ett rejält vårskrik.

Dagens citat:

Ju äldre man blir desto bättre blir man, såvida man inte är en banan.

Det måste väl ändå var ett väldigt sant citat…, eller?

Ha det gott.

Annika

En morgon som gjord för stora vårskriket. Läs mer »

Moder jord står i blom.

Hejsan.

I måndags, när solen kikade fram, så kunde jag inte låta bli att ge mig ut i skogen med min kamera över axeln. Solglasögonen fick sitta på, för att inte skrämma ihjäl någon med mina nyopererade ögonlock.

Det var verkligen så himla fint när alla vitsipporna stod i full blom.

Jag tog den lilla stigen upp över Åsstigen, där vet jag att det på sina ställen brukar vara så mycket vitsippor.

Ganska snart föll jag på knä för att komma i den bästa vinkeln med kameran. Doften av vitsipporna jag fick i näsborrarna när jag låg där på knä, gav mig en förnimmelse av min barndomen. Alltså, den doften väcker ju så många minnen!!

 

I ett ihoprullat fjolårslöv satt en nyckelpiga och gömde sig. Vid en liten lungört svärmade en humla vårystert omkring, själv hade jag fått två stora gräsfläckar på mina jeans, fast vad gjorde det, Det är fantastiskt vad man får uppleva, bara man lägger sig ner i en vitsippssbacke.

Det är något alldeles speciellt med den här första tiden på våren. Jag gläds så mycket av varje litet vårtecken. Jag tassade så försiktigt jag kunde och det kändes som om den här första spirande våren var så bräcklig och ömtålig. Tids nog kommer allting att explodera i naturen, då hinner man ju inte längre med, det är likadant varje vår. Det går så sakta, så sakta och så plötsligt säger det bara phhoooff.

Dagens citat:

Varje gång livet får ner dig på knä, res dig upp igen. Som om du hade vingar.

Fredag igen, njut av den.

Annika

Moder jord står i blom. Läs mer »

Rulla till toppen