Annika Olsson

Boktips, starar och kalas.

Hej hej

Vår yngsta dotter fyllde år för ett par veckor sedan. Då hon bor och pluggar i Malmö så tyckte vi alla att det fungerade bäst med ett kalas ”här hemma”.

Att fixa en liten födelsedagsfest för nära och kära är alltid mysigt, och det här kalaset var inget undantag. Vi hjälptes åt att göra lite matiga pajer och annat småplock. Tårtan hade jag förberett kvällen innan.

Fantastiska, fina Emmy, hon är verkligen värd att firas lite extra, även om hon inte ”fyller jämnt” förrän nästa år. Emmy och jag ”nollar” båda samma år, så 2025 kan vi kanske slå ihop våra dagar och fira stort med pompa och ståt… Men det är nästa år det, så vi får se hur vi väljer att fira våra 90 år.

Värmen och våren segar på. Ännu är det kallt och inte så inspirerande att fixa i trädgården. Istället har jag mest smugit med kameran på de nyanlända stararna. Varje år blir jag lika glad när jag ser hur den ena holken efter den andra blir bebodda. Snart råder det babyboom i trädgården.

Boktips

Idag vill jag verkligen tipsa om en bok som heter ”Tranorna flyger söderut” av Lisa Ridzén. Det är en bok om en åldrande man, hans relation med sonen och en kamp om att få bestämma över sitt eget liv. Boken  är berättad med ett vackert vemod och för mig fanns det så mycket igenkänning från mina egna sista år med min egen pappa. Att ljudboken sedan var inläst av Lennart Jähkel gjorde att den fick ytterligare en extra känsla. Jag gillade den här boken väldigt mycket.

Dagens citat:

Ett människoliv är inget mer än ett kort ögonblick som vi lånar av tiden.

Ha en fin onsdag.

Annika

Boktips, starar och kalas. Läs mer »

Mitt Mars 2024

Hejsan

Mars gick så väldigt fort tycker jag.  Bara några enstaka få morgnar med sol och härligt väder fick vi njuta av vid sjön. Vårtecknen ploppade upp både här och där. Vår lilla hund Molly fick åka till veterinären och få en tandsanering gjord. Hon blev 8 tänder fattigare och Stefan blev 11 tusen fattigare… Så underbart att veta att hon inte har ont längre.

För mig avslutade jag månaden med några dagars arbete i varumottagningen på bästa Lokalföreningen, innan jag gav mig i kast med att fira påsk.

Och så höll jag på att glömma det viktigaste – såklart firade vi Emmys födelsedag.  Vi festade till det med ett litet kalas här hemma i Gyllebo för nära och kära.

Nu har vi vänt blad i kalendern, och hos oss hänger en vacker bild av Lisa Aisato på ”april-uppslaget”.

Jag hälsar April månad välkommen med en smula nervös förväntan. Jag håller tummarna för en riktigt fin vårmånad med mycket sol, för det tycker jag minsann att vi alla kan behöva nu.

(foto av min väggkalender, tecknat av bästa Lisa Aisato)

Dagens citat:

Att ångra sina erfarenheter är att hejda sin utveckling.

Ha en fin tisdag och kramar från mig.

 

Mitt Mars 2024 Läs mer »

Barnens favorit

Hejsan.

Påsken är här och Österlen blommar yrvaket upp ifrån sin vinterdvala igen.

För ett par veckor sedan var barnbarnen här för att blir passade då båda deras föräldrar arbetade. Som alltid fanns mycket på pågarnas önskelista, saker som de vill göra när de kom hit. En grej som de pratat om hela vintern, det är att åka till Gunnarshög. Även om de ännu inte riktigt öppnat där för säsongen, så hade jag fått nys om att några barnsaker var framställda på gårdsplanen utanför caféet. Vi chansade och körde dit.

Det var två överlyckliga pojkar som gick loss  med de traktorer som fanns. Stefan och jag frös så vi skakade i den bistra vinden, men vi blev såklart varma i hjärtat när vi såg grabbarnas glädje. Ja, nog älskar vi alla både raps och Gunnarshögs gård alltid!

Hemma igen fick vi tända fyr i kaminen för att få uppvärmen. Scott och Nicolaj lekte med alla de små bilarna som knutits ihop med ett tunt snöre, medan ”Moffar Ginko” mös med lilla hunden Molly i knäet.

När lekarna blev alltför vilda så åkte pojkarna i finkan 🙂

… och har de båda inte rymt, så sitter de kanske kvar där ännu…

Dagens citat:

I livet finns inga återvändsgränder. Det är bara att snedda, gena, hoppa eller gå vidare.

~D S Ahlander~

Jag önskar er alla en fortsatt Glad Påsk

Kram Annika

(jag framför husets bästa uppfinning – vårt hundbad)

Barnens favorit Läs mer »

Ute och cyklade – mer än vanligt.

Hejsan.

Efter att i förra veckan löptränat flera dagar på rad, så tyckte jag att det kunde vara bra med någon annan träningsform. Varför inte ta fram cykeln, kom jag på.

En nätt liten runda runt Skräddaröd och bortom Stockeboda, det var min plan. Men det skulle komma att bli något längre än så, för jag kom vilse och när jag kom fram i Raskarum insåg jag att jag nog var ute och cyklade på riktigt.

Så det var bara för mig att ta vägen hem genom Ljunglyckorna och förbi Grönhults lilla station. Cykelturen slutade på drygt 2 mil, så motion fick jag även den dagen.

Påsken står nu för dörren, och hemma hos oss har lite påskpynt kommit fram. Vid ytterdörren välkomnar plåttuppen och plåthönan.

Gyllebo sommarby har börjat att livas upp lite mer efter vintern nu. Och den här veckan kommer nog många sommargäster ner till sina stugor igen.

Nog är den härlig, den här påsktiden, då våren börjar smyga sig på, insekterna vaknar upp och trädgården får nytt liv igen.

Våra hundar får alltid extra energi på våren. Samtidigt som de blir extra pigga och glada så blir de mycket mer på sin vakt efter att de haft det så tyst och tomt runtomkring under hela det långa vinterhalvåret.

Det är en härlig tid vi går till mötes nu. En tid som är gjord för cykelturer, om man nu hittar rätt vill säga 🙂

Dagens citat:

Och har jag än seglat min skuta på grund, så var det dock härligt att segla.

~Henrik Ibsen~

Och än om jag cyklade lite galet omkring, så var det ju härligt att cykla.

Ha det gott, Annika

Ute och cyklade – mer än vanligt. Läs mer »

Sköna hundbad och vilda svin inpå husknuten.

Hej.

Det spelar ingen roll att dagarna varit dimmiga och grå, både jag och hundarna älskar att komma ut en runda varje morgon.

En morgon tog jag en rejäl runda runt i vår sommarby, och jag kunde verkligen konstatera att de vilda svinen kommit hit för att stanna.

Vid vissa fastigheter ser det nästan ut som man kört upp hela tomten med en jordfräs. Visst är det fantastiskt hur de kan vända upp och ner på marken med sina trynen.

Vi barn som växte upp på Christinehof på 70- och 80-talet har ju blivit ganska vana vid att leva sida vid sida med de här vilda grisarna. Ur boken ”Det var då”… av Stieg Eldh, finns en artikel om när svinen flyttade in vid Christinehofs slott. Jag var 9 år gammal och minns det där ganska tydligt.

(ovan är ett utdrag ur boken Det var då… av Stieg Eldh)

På Christinehof gjordes två ganska stora vilthägn. Ett där bara dovhjortar gick och ett annat hägn som var försett med eltråd längst ner, där  vildsvinen huserade. Vi barn älskade att leka och vara i dessa vilthägn, och jag minns då aldrig att vi var rädda.

På våren 1982 lyckades några busiga svin ta sig ut, och påpassligt nog kom vi ungar och såg förödelsen i slottsparken. Trots att man på den tiden inte hade mobiler i fickorna så som nu, så lyckades jag just då ha med mig min instamatic-kamera och kunde föreviga alltihopa med min lillasyster Görel fint poserande vid stentrappan. Bara någon dag senare var alltihopa återställt med färdigt gräs på rulle (det var första gången jag hörde talas om det) och historien tystades snabbt ner. Men jag har ju kvar både minnet av det och min bild.

Här hemma i Gyllebo traskar vi ofta omkring i skogen och både jag och hundarna känner då tydligt doften efter vildsvinen. Inte heller nu är jag särskilt rädd för vildsvinen.

Om kvällarna händer det att hundarna är vansinniga och skäller rakt ut i mörkret i trädgården. Eftersom jakten är över för säsongen så har Stefan satt upp sin åtelkamera precis bakom vår lilla friggebod istället. Jodå, hundarna hade rätt, där ute i mörkret smyger de omkring och gruffar –  grisarna.

Efter sådan här vildsvinsbevakning behöver de små spetsarna bada och bli fina igen. Och efter bad är det soffmys för hela slanten.

Dagens citat:

Inget ändrar sig oftare än historien –  för den historia som påverkar våra liv består inte av det som hänt, utan av det vi tror har hänt.

Önskar er en trevlig fredag.

Annika

Sköna hundbad och vilda svin inpå husknuten. Läs mer »

Svårflörtad värme

Hej hej

Värmen tycks en aningen svårflörtad den här våren. Vanligtvis så brukar det bli någon härlig dag under vårvintern då man kan rikta sin bleka nos upp mot solen och suga i sig lite värme…. men ännu har det varit snålt med den saken.

Jag har försökt att hålla värmen på andra vis. Att arbete med ved är ett värmesäkert jobb, och nog är det sant att det värmer många gånger, det där jobbet. Underbart att fylla på förråden inför nästa vintersäsong.

Man kan också hålla värmen genom att tjuvstarta lite på våffeldagen. Att grädda våfflor gör att det blir varmt och doftar ljuvligt i hela köket och dessutom uppskattas det av gästande familjemedlemmar. När det sedan gömmer sig kärlekstecken i osten, då blir det även lite extra varmt i hjärtat.

Motion är ett annat sätt att bli varm. Mitt och grannens lilla hemmagym i garaget ger både styrka och värme.

 

Den mysigaste värmekällan av dem alla är kanske ändå en spinnande katt vid sin sida. Judith ligger gärna inne i stugan när det är blåsigt och kallt.

Boktips

Och när man myser med katten vid sin sida så passar det bra med en ljudbok i öronen. Jag har lyssnat på Michael Nyqvists självbiografi ”När barnet lagt sig”. En ljudbok inläst av honom själv. Boken är från 2009.  Lite sorglig ton hade boken och den kändes på något sätt så ofullständig…

Dagens citat:

Om det är förnuftet som formar människan så är det känslan som leder henne.

Önskar er alla en fin torsdag.

Annika

Svårflörtad värme Läs mer »

Lite varmt och lite kallt, då blir det dimma.

Hejsan.

Någon riktig värme har vi inte fått ännu. Varje morgon då jag gett mig ut så har det varit tjockt med dimma, så som det ofta blir vid denna tiden när det kalla möter det varma.

Dimmiga morgnar är ofta så vackra. Rättvist är det också med dimma, eftersom alla då ser lika suddigt. Stefan muttrade något ohörbart och höll inte alls med mig om att dimma var vackert. Han var mest sur på alla som glömde sätta på ljuset på sina bilar sa han. Visst ni det förresten, att bakljusen inte tänds automatiskt på vissa nya bilar när det är dagsljus. Ja, vad är då vitsen med att framljuset tänds av sig själv…

I skogen börjar det sakta höras lite mer som vår för varje dag som går. I ett träd höll ett par ekorrar ett herrans liv. Jag är lite osäker på om det var en kärleksakt eller två bittra rivaler jag fick bevittna. Men en av dem satte sig så fint och poserad när jag drog fram kameran. Kan ni se honom?

Jag och hundarna traskade vidare, men i vanlig ordning blev Molly så väldigt trött i sina ben, och hoppade villigt upp i ryggsäcken de sista kilometrarna.

På eftermiddagen försvann dimman så sakta och vi fick riktigt härligt vårväder. Lite blåsigt och kallt i vinden, men oboy så efterlängtat det var med lite sol.

Jag passade på att ta fram mitt macro-objektiv och föreviga den första vakna nyckelpigan i trädgården.

Dagens citat:

Gör ditt bästa och låt livet sköta resten.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Lite varmt och lite kallt, då blir det dimma. Läs mer »

Vi letar efter våren.

Hej hej

Nej, att sitta inne och blänga ut genom fönstret och önska sig sol och värme det hjälper ju föga, åtminstone är det inte särskilt kul. Lika bra att ge sig ut och jaga rätt på den där våren.

Med småhundarna ivrigt skällande runt benen lastade vi in oss i bilen och for till kusten för att slå två flugor i en smäll. För det första så tyckte jag att Stefan borde motionera 🙂 och för det andra längtade jag efter havsluft i lungorna och att kanske få se något litet vårtecken.

Det var inte några direkt ljumma vårvindar som slog emot oss när vi kom ner till Vitemöllas norra strand. Men det var ändå härligt, och vår lilla hundtrio njöt av alla nya dofter och av en och annan kaninlort som de kunde stjäla till sig.

Vi vandrade mot ”liggande tallen” (som jag nu tycker att den kan heta istället för ensamma tallen) och sakta började små, små blå partier skymta emellan de grå molnen.

Ensamma tallen låg på sin plats, och särskilt ensam tyckte jag inte att den var heller, då det runt omkring längs stranden halvlåg fler träd som också såg ut att ha tappat fotfästet i livet.

Vid Klammersbäck hängde de sista nyponen kvar på sina buskar och såg en smula sorgsna ut.

Till sist fick jag syn på ett vårtecken ändå. En stor härlig sälg med sina gråskimrande videkissar. Men den gör nog rätt i att göra som i visan, att sova lite till för än så är det vinter….

Dagens citat:

Fokusera på det du kan göra något åt. Livet är för kort för att ödsla tid och kraft på det andra.

Ha en riktigt fin torsdag.

Kram Annika

Vi letar efter våren. Läs mer »

Nu vill vi ha mera vår.

Hej hej

Jag och min kära vän var slående överens – våren är minsann senare än vanligt i år. Under en lång tid har vi nu haft hårda vindar och mulet. Ett sånt väder är inte alls så skönt och inbjuder inte direkt till några kallbad.

Vi är inte direkt några veklingar T och jag, men vi är inte heller helt från vettet. Badet fick vara tills vinden mojnat lite och istället blickade vi ner på den kära bryggan uppe ifrån åsen.

Nog känns våren lite senare än vanligt, men den finns ju där i marken trots allt. Och extra glada blev vi, när vi fick syn på årets första lilla blyga blåsippa. Den stod där och böjde sin bräckliga nacke, som om den ännu var allt för tveksam till att det var dags att vakna ifrån vinterdvalan.

Efter mer än en mils vandring i Gylleboskogen kändes det otroligt lyxigt att komma hem till ett uppdukat frukostbord med nya bullar och massa gott pålägg. Tack för det käraste maken min ♥

Min vän och jag skrattade gott åt att vi till och med hade likadana kläder undertill. Ja, som det kan bli.

En kille som nog också vill ha lite mera vår, det är katten Felix. Trots att vi nu är i mars månad, och han då normalt brukar bli väldigt rastlös av sig, så vill han mest ligga inne i vår säng och mysa.

Han älskar när man kommer och lägger sig sidan om honom. Genast sträcker han på sig och kommer släntrande. För att visa sin kärlek lite extra brukar kan trampa och puffa allt vad han kan på antingen kudden jag ligger på eller på min tröja.

Det där är så himla mysigt. Familjens lilla ”mammagris” Lykke, är inte lika förtjust i Felix kärleksförklaringar till mig och hon intar genast en plats för att visa sitt ägandeskap. Dessa djur, visst är de fantastiska.

Dagens citat:

Hemligheten med livet är att finna glädjen i vardagliga saker.

Ha en fin tisdag.

Kram Annika

Nu vill vi ha mera vår. Läs mer »

Fler morgnar som denna tack.

Hejsan.

När jag tänker tillbaka på den senaste tiden så tycker jag att det mest varit grått, mulet och kallt. Men så laddade jag upp lite foto från min kamera och såg då att en morgon hade vi faktiskt ett helt magiskt väder.

Ibland är det faktiskt tur att jag tar en sådan massa bilder i tid och otid. Lite då och då har det varit till stor hjälp att minnas vissa saker.

Lite grann skrattar jag åt mig själv när jag överväldigas över allt det vackra och över de första vårtecknen, som om det vore första gången jag upplever allt. Det är likadant varenda år. Men det är något märkligt med det, för allt som händer i naturen, vid varje årstid, fascinerar mig mer och mer ju äldre jag blir.

Biotips

Jag och Stefan har varit på bio och sett ”Den sista resan” av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Det var en så vacker film som gick rakt in i mitt hjärta. En film om att ha en åldrande pappa och hur omvälvande det är att plötsligt inse att ens förälder aldrig kommer bli sitt forna jag igen. Den var så fin och vacker, och mitt i allt tragiskt så var den väldigt humoristisk.

Dagens citat:

Att ha fler år bakom sig än framför sig gör att man blir mer noga med sin tid, energi och pengar.

För varje år så inser man mer och mer vad som verkligen är viktigt att lägga just sin tid, sin energi och sina pengar på. Och vad som är viktigt för mig, behöver inte alls vara detsamma som är viktigt för dig.

Ha det gott.

Kram Annika

Fler morgnar som denna tack. Läs mer »

Rulla till toppen