pomeranian

Frihet.

Hejsan.

En kväll för några dagar sedan njöt jag och Emmy av en tur vid Knäbäckshusens strand.

Stranden låg tom och öde, och kvällen kändes riktigt ljummen och skön. Det var så himla vackert.

Efter en vandring bort till nationalparken tog Emmy sig ett uppfriskande dopp. Det såg så fantastiskt skönt ut, och jag blev själv så badsugen.

Jag hade dock inte planerat för bad eller tagit med mig några badkläder. Fast den lilla detaljen skulle väl inte få hindra mig tänkte jag. Jag fick sitta en stund och trycka i buskarna innan kusten var klar.

Om man är snabb som en vessla så borde man inte hinna bli tagen för förargelseväckande beteende,  tänkte jag, och skyndade mig till sist ut i böljan den blå.

Småhundarna stirrade klentroget efter mig när jag blottad skuttade iväg ut i vattnet. Det är i stunder som denna, som man förbannar den långgrunda sandbotten vi har på många ställen här på Österlen. Halvvägs till Polen kunde jag äntligen kasta mig i vattnet på riktigt.

Men alltså….oboy!!!, det var så himla härligt.

-kom igen hösten, jag är härdad och så redo.

Dagens citat:

Låt ingen få dig att stråla mindre bara för att någon blir bländad.

Har någon blivit bländad av min vita rumpa så ber jag så väldigt mycket om ursäkt.

Ett härligt septemberdopp var det i alla fall, och jag kan tyvärr inte lova att jag inte kommer göra om det.

Kram Annika

 

Det är starten som är viktigast.

Hej hej

Om dagen startar bra, så är det stor chans att hela dagen kommer att bli bra.

Även om jag går samma gamla runda runt sjön, år ut och år in, så ger det mig aldrig samma upplevelse från den ena dagen till den andra.

Vad jag däremot alltid kan vara säker på, är att det ger mig någon slags upplevelse, och oftast en positiv sådan.

För mig handlar det om att ge mig själv de bästa förutsättningarna jag kan för en bra dag. Det är mitt eget ansvar, ingen annans.

En bra start på dagen gör mig rustad för dagens alla vedermödor.

Dagens citat:

Ett leende är en ansiktslyftning som alla har råd med.

Ha det fint och kram

Annika

Kärlekspotatis och rosa blomster.

Hej hej.

Förut tyckte jag att rosa blommor mot en röd stuga var ett otänkbart alternativ. Nu älskar jag den kombinationen.

Fullt medvetet väljer jag ofta rosa blommor till blomsterlådorna vid vår veranda.

Där på verandan sitter ofta lilla Lykke på vakt. I blommorna dyker humlorna runt med huvudet före.

Även årets potatisodling går i den röda färgskalan.

Den röda potatisen är en sort som heter ”Cherie”, eller även kallad kärlekspotatis. Ingen sort kan väl egentligen passa bättre när man odlar i gamla vintunnor. Röd kärlekspotatis i rödvinstunnor.

Många kvällar nu i juli har till och med kvällsljuset gått i en varmt ljusröd ton. Så härligt.

Dagens citat:

I slutet av dagen kommer du inte att komma ihåg den vackraste personen du mött, men du kommer att minnas den person som fick dig mest sedd och bekräftad.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Stillsamt och behagligt.

Hejsan.

Alltså, det här semestervädret, det har ju faktiskt lite mer att önska, om jag nu ska vara helt ärlig.

Fast att hänga läpp över vädret, det tjänar ju ingenting till. Istället får man krypa i en tjocktröja och njuta av vår underbara natur ändå.

Några som njuter fullt ut är hundarna Lykke och Molly.

På vår runda stannar vi alltid vid scouternas brygga för att ta del av lugnet där för en stund.

På vår tidiga morgonrunda märker vi inte så mycket av att det är semestertider. Ett nymornat ankpar och ett gäng islandshästar var de enda vi mötte just den här dagen.

Så även om jag skulle önska mig några grader varmare väder, så kan det nog inte bli mer stillsamt och behagligt ändå.

Dagens citat:

Alla är så jävla inne, jag vill bara vara ute.

Särskilt inne och modern har jag nog aldrig varit, det där med mode spelar faktiskt inte så stor roll för mig. Det viktigaste är att hitta sin egen väg.

Kram Annika

Släcker törst och badar naken.

Hej hej

Att bo vid en liten sjö, det är en rikedom.

På kvällen tar jag ljuvliga kvällspromenader och ser myggorna dansa över vattenytan. I hagen vid Slottsvägen äter sig fåren tjocka och trinda.

På morgonen njuter jag av den syrerika luften som det blir efter en hel natts regnande.

När solen gassar på och hundarna flämtar av törst, då finns hjälpen nära. Med kupade händer hjälper jag dem att dricka.

När det blir riktigt hett finns svalkan nära. Tidiga morgnar är det ljuvligt att slänga sig i vattnet.

Att bo nära en liten sjö, det är verkligen en rikedom.

Dagens citat:

Det är viktigt för vår hälsa och våra liv att vi har roligt och njuter av livet. Gör något varje dag som får ditt hjärta att sjunga.

Att ta sig ett nakenbad i en liten sjö, det får mitt hjärta att sjunga lite extra.

Kram Annika

Härlig egentid.

Hejsan.

I helgen fick jag chansen att ha lite egentid med min fina dotter Amanda. Hon i sin tur hade egentid med sin lilla hund Snowie.

Som småbarnsförälder så är det skönt med några timmars total avkoppling i naturen, och ingen blev gladare än jag, när hon ville ut och vandra tillsammans med mig.

Även om bokskogarna nog är det bland vackraste vi har på Österlen just nu, så är en granskog aldrig heller fel. Ingenstans luktar väl naturen så gott som där. Solen strålade och lilla hundan Snow pinnade på för glatta livet.

Vi vandrade längs Verkeån, förbi Kullama. På långt håll, borta över den blomstrande ängen, kunde man ana den gamla jägmästarbostaden som numera är det välbekanta ”Taste celebration”.

Vila och vatten för liten trött hund är ett måste när man är på vandring.

Och när de små hundbenen blev trött och inte orkade mer så fick det bli ryggsäcksåkning istället,

 

För oss tvåbenta blev det också en stunds rast med lite goa svenska gubbar. Himmel så söta och saftiga.

Alla småbarnsföräldrar borde unna sig regelbunden tid i naturen. Ja, alla gamla mormrar också för den delen.

Dagens citat:

Livet är enklare än du tror. Det gäller bara att acceptera det omöjliga, klara sig utan det oumbärliga och uthärda det outhärdliga.

Livet är underbart, man måste bara bestämma sig för att göra det toppen.

Kram Annika

 

De där två på en gungbräda.

Hejsan.

Morgonen då jag vandrade vid havet hade jag såklart mina små hundar med mig. De älskar att få följa med ut. De dansar i cirklar runt mina fötter då de fått sina selar på sig och förstår att vi ska ut på äventyr.

De är så enkla att ta med sig och de är alltid med på noterna. Även om lilla Lykke blir åksjuk och kräks om vi kör för långt, så vill hon ändå så väldigt gärna följa med. De går för det mesta fint i sina koppel och uppför sig väl. Det är väl egentligen bara en enda sak som jag inte lyckas få rätsida på, och det är hur de skäller ut andra fyrbenta kompisar som vi möter.

Morgonen då vi vandrade till Baske så mötte vi inte så många andra hundar så allt var mest frid och fröjd. Vi kikade på två vackra svanar vid klipporna.

Svanar och fågelfä är inget att skälla på tycker Molly och Lykke och tur är väl det (för mig åtminstone som slipper skämmas över dem)

Att ha två små hundar med sig när man fotograferar blommor på marken är inte heller så lätt. De gillar att vara framför linsen och travar alltid in i bild. Men de här fina orkidéerna lyckades jag fånga innan två hundnosar stack fram i kanten.

Framme vid Baskemölla fick de båda göra lite konster och posera på den vackra gungbrädan. Att ställa upp som modeller gillar de skarpt, de vet ju att det finns belöning i mina fickor i form av hundgodis.

Dagens citat:

Alla lyckliga stunder innehåller ett moment av fara.

Två på en gungbräda kräver balanssinne.

Ha det gott och kram Annika

Livet tuffar på.

Hejsan.

Påsken är över och livet återgår till det normala igen.

Men kanske inte helt normalt ändå, för än finns ”coronafaran” kvar. Men för mig är det normalt att jobba ensam hemma och istället för lunchraster och fika brukar jag ta mig ut i naturen på en tur.

Att starta dagen, ensam med en promenad tillsammans med hundarna runt sjön, eller lite morgonlöpning i gryningen, det är ju sånt jag alltid brukar göra.

Så här hos mig tuffar livet på som vanlig nu när påsken är över.

En annorlunda sak är att det nu är betydligt mindre flygplansstreck i luften. Förr kunde det ibland vara hela rutmönster på himlen efter en massa plan. Nu ser man bara ett enda streck då och då, och genast undrar man var det planet är på väg.

Livet tuffar på som vanligt igen och våren knackar på dörren alltmer. Påsken bjöd på härliga dagar, dagar då jag hade tid att pyssla och mixtra. Jag knåpade ihop en liten trädgårdsfilt åt barnbarnet, som han kanske kan ha i skrindan i sommar. Några nya grytlappar till en dotter blev det också.

Det handlar inte om hur man har det, utan om hur man tar det!

Dagens citat:

Njut av stunderna i livet, i morgon är de  minnen.

Ha det gott och kram.

Annika

Det bästa man har.

Hejsan.

Det bästa man har … ja det sätter man på bordet. Precis så lyder väl ett talesätt?

Det talesättet har nog min käre Stefan tagit på fullaste allvar. För såklart skulle hans käraste små vänner få sitta på bordet när vi fikade. Det tyckte i alla fall både han och de två små juvelerna.

– hur skulle det sett ut om Johnny levde och han satt uppe på bordet när vi åt, gnällde jag, som inte alls är av samma åsikt vad det gäller hundars rätt att få sitta på bord.

Nu brukar inte våra hundar få göra precis som de vill, utan det här får nog ses som ett unikt undantag. Det var den där mysiga dagen då vi var på vandring i nationalparken och avslutade med en fika vid Hälleviks lilla kås.

När jag träffade Stefan för sisådär tjugo år sedan, så gjorde han klart för mig att han INTE tyckte om småhundar. Det skulle vara stora rejäla hundar och helst med sinne för jakt. Fast man ska ju inte vara sämre än man kan ändra sig… Och ändrat sig, det har han sannerligen gjort, det har jag märkt.

Även om våra små pomeranianhundar inte direkt lämpar sig för tuff vildsvinsjakt, så har de både jakt och bevakningsegenskaper, trots sin litenhet. På långt håll gjorde de oss den här dagen uppmärksamma på att någon kom tassande i skogsbrynet. Vem kunde det vara?

Det var Stefans bror som kom vandrade för att kolla till sitt fiske, och såklart fick även han en slurk kaffe.

Bröderna Olsson inspekterade och konstaterade att det var högt vattenstånd. Sedan tittade vi till Hälleviks lilla gulliga blåsippa, innan det var dags för oss att dra mot Gyllebo igen.

Dagens citat:

Jag älskar män. Inte för att de är män, utan för att de inte är kvinnor.

Ha en fin dag och kram Annika

Bara lite duggregn.

Hejsan.

Om vi nu fick strålande vårväder i fredags. så kan man nog säga att helgen har erbjudet lite mer av vad man skulle kunna kalla  ”skitväder”.

Ni vet ju att jaktsäsongen är över, så jag har lite mer tillgång till min äkta hälft nu igen.  Mina planer var att starta lördagen med en härlig vandring vid havet.

Innan Stefan ens hann öppna munnen och protestera, hojtade jag: ”ausch, di e bara litta duggregn”. 

Alltså hamnade Stefans kommentarer om det dåliga vädret inte alls i god jord. Ryggsäcken var packad med kaffe och godsaker. Hundarna var förberedda, och dem gick det inte att få på andra tankar. Det vara bara att ge sig ut.

Till Rörums strand och Knäbäckshusen gick vår färd.

Med i gänget var även en liten lånehund vid namn Snowie. Det är min dotters lilla hund som ibland kommer på besök hos oss. Hon är inte lika bra på att vandra som våra egna hundar, så hon fick emellanåt åka ryggsäck med mig.

Vädret var inte alls lika busigt och vilt, när vi väl kom ut. Det var faktiskt riktigt skönt. Jag förundrades över att kaprifolen nästan redan slagit ut sina gröna blad.

Vid slutet av stranden finns en så vacker grillplats.  Det står att marken där är privat, men det känns samtidigt väldigt luddigt var gränsen i  så fall går.

Vi smög oss förbi och ner på stranden.

Sakta strosade vi på den öde sandstranden med näsorna mot ”Stensho” igen.

En underbar vandring för liten och stor, trots vädret. Fast det var ju faktiskt bara lite duggregn.

Dagens citat:

Be om ursäkt när du har fel, inte när du är ärlig.

Ha en härlig måndag och kram från mig.

Annika

Scroll to Top