magnolia

I magnolians tid

Hejsan.

Det är något alldeles särskilt med tiden då magnolian blommar.

De där bedårande blommorna som är så vackra på ett ostyrigt vis. Ungefär som en rufsig frisyr på ett sömndrucket barn. Naturligt vackert.

Jag har ett par olika magnolieträd i min lilla täppa. Det är ju särskilt det ena som jag gillar lite extra. Det där som vi fick i bröllopspresent. I år har det blommat alldeles överdådigt.

Men den där korta magnoliatiden går så fort, så fort. När trädet stod i sin fullaste blom, ja då glömde jag totalt bort att föreviga det. Nåväl, jag har i alla fall njutit av det varenda gång vi suttit ute och ätit kvällsmat. Sämre kan man ju ha det, än det sista från påskbuffén på matbordet. En måltid ackompanjerat av fågelsång och vacker utsikt ut över mitt magnoliaträd.

När jag nu går med sopkvasten och sopar upp nerfallna blommor på tralldäcket, ja då längtar jag redan efter nästa vår.

Dagens citat:

Innan man dömer andra bör man själv vara fläckfri.

Människor borde inte ha så lätt för att döma varandra tycker jag.

Ha en fin dag och kram

Annika

Så vackert när det skymmer.

Hejsan.

När skymningen faller är det så vackert i Gyllebo nu på våren. Vid den lilla stugan ute på udden vid slottet, ser det nästan trolskt ut. De stora träden har angripits av något vitt som gör att bilderna jag tagit nästan liknar gammeldags svartvita bilder.

Många vilda blommor är gula. Det är nog för att de ska kunna konkurrera med den skinande solen mitt på dagen. De vita blommorna är däremot till för att lysa upp i skymningen.

Ingenting är väl så vackert som de vita blommor som lyser upp i en solnedgång.

Hemma vid min egen stuga blommar min magnolia för första gången ganska rikligt. Små oansenliga vita blommor gör mig nu så glad. Det ser nästan ut som någon hängt upp en massa pappersnäsdukar i hela det lilla trädet. Magnolian fick vi i bröllopspresent av mina föräldrar för 15 år sedan, så det är minsann på tiden att det lilla trädet nu har skärpt till sig tycker jag.

Det är sannerligen vackert med vita blommor i skymningen. På dagen njuter jag av gulsippor och svalört.

Dagens citat:

Bli inte knuffad av dina bekymmer. Låt dig ledas av dina drömmar.

Och glöm inte att stanna upp och njuta av allt vackert för en stund.

Kram Annika

Ljuva blåregn och underbara arboret.

Hejsan
En kväll när vi passerade Kivik, så svängde vi inom Esperöd och arboretet där.
Där brukar vara så ljuvligt vackert nu på våren, och jag har ju skrivit blogginlägg om det förut.
Ni hittar ett inlägg här tillexempel.
Och där var verkligen vackert den här kvällen också.
Stefan som inte längre kan gå några längre sträckor, på grund av sin fot, stannade kvar vid parkeringen.
Men jag gav mig ivrigt in i den lummiga, mysiga parken.
Jag hade siktet inställt på något särskilt …
De ljuvliga rhododendronen som jag visste växte längst in i arboretet. Jag visste det, eftersom jag varit där i fjor och då njutit av deras blomsterprakt. Det var dem jag ville se och fotografer igen.
Kvick som en vessla fick jag pinna på in i skogen om jag inte skulle bli myggmat på kuppen.
Men så ljuvligt vackert och mysigt. Ja, nästan som min egen Gylleboskog. Men med den skillnaden att här växer en massa spännande ädelträd och buskar. Och ramslök förstås.
Men jag skulle bli besviken.
Det gick inte att ta sig ditt till backen där de stora rhododendronbuskarna växer. Det hade satts upp ett högt stängsel som förhindrade att man kom dit upp. Förmodligen var det för att skydda parken från att ätas upp av vilda djur, som rådjur och andra som kan vara riktiga marodörer om de får härja fritt.
Lite besviken vände jag åter mot Stefan och bilen.
Det finns såklart så mycket annat att njuta av där i Esperöds arboret. Särskilt vackra är alla magnoliasorter just nu.
En sort som fångade mitt intresse sådär lite extra var det magnoliaträd med jättestort bladverk. Om jag inte missminner mig så stod det att det var en japansk junimagnolia. Så underbar.
Och såklart de härliga blåregnen vid ingången. Jag älskar blåregn. Det är något med den växten som liksom tar andan av mig för en liten stund.
Jag kan verkligen tipsa om att svänga inom den här platsen någon gång. Helt gratis får man strosa runt här och njuta av allt fint som finns. De exotiska träd och buskar är uppmärkta med skyltar och för en slant kan man köpa sig en karta om man vill.
En liten undangömd plats i Kivik, så värd ett litet besök tycker jag.
Vill ni se på de stora maffiga rhododendron så kan ni kika in på ett tidigare inlägg här från i fjor.
 Dagens citat:
Om du tror att äventyr är
farligt, prova tristess, den är
dödlig.
 Äventyr behöver inte vara att resa till andra sidan jordklotet. Äventyr kan man hitta på betydligt närmre håll, det gäller bara att öppna ögonen för vad som finns runt hörnet.
Ha en fin dag och kram
Annika

Jag är bara en tillfällig gäst i naturen.

Hejsan
Först av allt vill jag börja med att skicka de varmaste grattiskramarna över till Canada och till min dotter Andréa.
För just idag fyller hon 30 år. Grattis gumman♥
Fast hon förtjänar ett eget inlägg, så det kommer lite senare idag.
Här hos oss njuter vi nu för fullt av att våren sakta kommer och tar sitt fäste. Vitsipporna står som vackrast nu och just i Gyllebo så växer de precis överallt. Som ogräs i mina rabatter.
Rabatter …. de platser där jag envisas med att odla växter som jag själv anser vackrare än de växter som egentligen bodde där från början.
Jag funderar på det där…. Om jag bara låtit allting vara, så hade naturen ganska snabbt återställt allt som den själv hade det från början.
Som alltid är det lite oroligt att lyfta ut träden från orangeriet. Man vet ju aldrig när det slår till och blir en frostknäpp. Fast någon gång måste man våga, och nu har de åkt ut.
Det får helt enkelt gå som det går …
Våra trallgolv har Stefan behandlat i fjor med något rysligt dyrt medel. I år kan man se hur de sakta blir precis sådär som jag vill ha dem. Gråa och väderbitna.
De där pinnarna som bara står där i två krukor, det är Stefans änglatrumpeter. Jag kan se att det syns antydan till något grönt spirande på en av stammarna så de får en chans att visa sig … ibland kan det bli de plantorna som blir det vackraste.
Vårt envisa magnoliaträd som aldrig ville börja blomma, har nu äntligen fått lite vita blommor. Det tog tio år innan vi kunde se den första lilla vita blomman. Nu är jag ganska snopen över att blommorna inte alls är sådär ståtliga och vackra som jag föreställt mig, utan det ser mer ut som om någon varit riktigt förkyld och bara kastat engångsnäsdukar vilt omkring sig.
Fast jag älskar det ändå, mitt så kära magnoliaträd. Det där trädet vi fick av mina föräldrar i bröllopspresent.
Runt vår tomt har vi bara ett enkelt fårstängsel. Dels för att hålla hundarna inne på tomten och dels för att hålla rådjuren utanför tomten. På sommaren när allting grönskar så ser man inte det där ganska fula stängslet.
Men jag gillar att man kan se genom det nu tidigt på våren. För kolla bara så vackert det är, där bakom vårt orangeri.
Så ljuvligt.
Den här första tiden på våren är så härlig, nästan lite ömtålig. Allting är så skört.
Jag tänker mig att jag själv också är som en liten spirande skir planta, och tar allting lite mer försiktigt och lugnt numera. Saker är inte så förtvivlat bråttom. Det kommer bli fint ändå. Tids nog.
Mossan som växer här överallt, den får vara, den gör vår trädgård lite trolsk tycker jag.
Jag tänker mig det som om jag bara är en tillfällig besökare här på den här platsen. Att naturen låter mig bo här för en liten stund, jag lånar det här stället en liten pyttedel av den stora evigheten.
Dagens citat:
Jag ser
Jag hör
Jag känner
Jag räknas
Ha en riktigt fin första maj alla underbara läsare.
Njut lite mer och jobba lite mindre. Livet är så förtvivlat kort.
Kram Annika

Vårkänslor på hösten i min trädgård.

Hej hej.
Har ni planterat några höstblommor ännu? Ljungen och alla de andra fina höstblommorna.
I mina rabatter slår de ut nu, alla de små vackra höstastrarna.
Fast jag har även köpt lite nytt till en av mina ekfat. Jag kunde liksom inte låta bli.
Jag älskar alla de underbara blommorna som finns nu på höstkanten.
Men ännu är det liv i sommarblommorna.
Rosorna blommar på för fullt. Med lite tur så fortsätter de ända tills frosten kommer och sätter stopp för det.
Min ståtliga svartöga blommor också, även om bladen börjar se lite trötta och eländiga ut.
Min magnolia har blivit galen och fått hjärnsläpp tror jag.
Ja, nu har den börjat om med vårkänslor och blommor igen.
Härligt!
Av en vän fick jag en kvist av en syrenhortensia. Så fin.
En enda kvist räcker. Så härlig.
En sådan ska jag plantera nästa år.
Dagens citat:
Universum är fullt av magiska saker
som tålmodigt väntar på …
… att dina sinnen ska bli skarpare.
Med blommor och växter är det som om hela sinnet blir lite skarpare, lite känsligare.
Och med jord och skit under naglarna mår man så himla mycket bättre tycker jag.
Min egen trädgård, en ren källa till välbefinnande.
Så älskad med all sin mossa, mördarsniglar och ogräs. Det operfekta som gör den trivsam och till en plats som jag kan kalla ”hemma”. Min egen lilla plats på jorden.
Ha en fin dag.
Kram Annika
Scroll to Top