Familj

Mitt Juli 2019

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / 31 juli, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Mitt Juli har varit så härligt. Det har varit lite blandat  av allt underbart. Familjen har varit i fokus och vi har varit tillsammans så mycket. Alltså bara det får ju ett mammahjärta att sjunga. Även om jag grät floder när äldsta dottern for tillbaka till Alabama, så går tiden fort och allt handlar om hur man ser på saker och ting. Vi ses ju igen, även om det dröjer ett tag.

Österlen har visat sig från sin bästa sida, och moder natur har bjudet på alla slags väder, precis i en lagom dos. Jag tackar Juli och hälsar Augusti varmt välkommen.

Löpt har jag gjort trots de där ischiasnerverna som spökar och gör ont ända ner i båda fötterna … Jag skulle vila, fast det är ju inte särskilt kul för resten av kroppen. Det går liksom inte att helt sluta jogga, när allt annat av kroppen bara vill springa…  54 kilometer fick det bli den här månaden. Nu drar det ihop sig till tjejmil, och då vill jag kunna stå på startlinjen såklart. Håll gärna en liten tumme för mig.

Må väl alla fina läsar. Jag hoppas ni alla får en fin sensommarmånad.

Dagens citat:

Lycka är att vara lycklig. Lycka är inte att få andra att tro att man är det.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En slapp dag hemma i Gyllebo.

Lämna en kommentar / Familj, Okategoriserade, Österlen, Trädgård / Av / 7 juli, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Bästa dagen på hela sommarn kanske blir den där slappa dagen, då jag bara såsade runt hemma i min egen trädgård.

Lika mycket som jag älskar att fara på utflykter runt om på Österlen, lika mycket älskar jag att bara vara hemma i min egen trädgård. Ensam, med min familj runt omkring. Ingen mer, bara vi.

Att ha möjlighet att koppla av. Att strosa runt, plocka lite ogräs och njuta av alla blommor och växter som står så vackert nu. Ja, kanske blir det min allra bästa dag på hela sommarn… En rofylld dag för kropp och sinne.

Dagen då vi hoppade över kvällsmaten och tog en vin- och ostkväll i orangeriet istället. Kanske blir det min bästa kväll på hela året? Kvällen då vi tände levande ljus, letade fram gamla knasiga slitna spel från 80-talet och umgicks. Umgicks sådär på riktigt menar jag!

När man umgås så ska såklart alla djuren också få vara med. Självklart. Annars blir det inte årets bästa kväll.

En ledig dag hemma i trädgården med familjen är underskattat. När jag var ung kallade vi det för att ”slappa”. Nu tror jag att det heter ”chilla” istället. Men jag är ganska säker på att innebörden är exakt densamma.

Dagens citat:

Håll dig tätt intill människor som känns som solsken.

Så måste man försöka skina som solen själv också – glöm inte det.

Kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Juni 2019

2 kommentarer / Familj, Månadssummering, Natur, Österlen / Av / 30 juni, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hej.

I almanackan står det nu Juli, och det är dags för mig att summera månaden Juni. Alltså, det bara swishade till och i ett nafs så var månaden förbi. Vädret var rena önskedrömmen. Ömsom sol och ömsom regn, med lite sköna inslag av åska och nederbörd på nätterna. Juni var en månad som jag längtat efter ända sedan i vintras. Det var månaden då jag skulle få träffa en av mina döttrar som bor i Alabama. Hon kom och tiden rusade på i hundranittio. Jag hann liksom inte blinka så var hon borta igen …

Månadens löpträning har fått konkurrans av ett tredje gäckande diskbråck. Lite lätta steg har det dock blivit och för Juni kan jag summera 42 sprungna kilometer.

Nu välkomnar jag Juli månad med ett par veckors skön semester.

Dagens citat:

Den väg du har framför dig är viktigare än den du lämnade bakom dig.

Tack alla mina fina bloggläsare som hör av sig. Alla ni som kommer fram och säger hej eller bara kikar in här i all tysthet. Jag önskar er alla en riktigt skön sommarmånad, kanske på Österlen eller var ni än befinner er. Ha det riktigt bra.

En stor kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Bitterljuvt.

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / 29 juni, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En hel vecka har redan passerat sedan den underbara midsommartiden. Den svenska midsommarn som för mig så ofta ger en bitterljuv känsla.

Vemodigt vackert, i likhet med sländans korta liv. Förvisso längre än en enda dag, som myten säger, men ändå beslöjad med något som griper tag i hjärteroten. Ungefär så känns midsommartiden för mig.

Våra midsommarblomster plockade vi på en äng ute vid Svinaberga. Tack Anders Thuresson för möjligheten att frossa i midsommarblomster och med ett enkelt ”swish” sedan göra rätt för oss.

Min midsommar firade jag i glada vänners lag på Österlen. Med stora och små, med fyrbenta och tvåbenta. I den vackraste av årstider.

När snapsvisorna tystnat, midsommarfrukosten var uppäten och midsommarkransen sakta dalat ner runt halsen … då svepte en känsla av bitterljuvt vemod runt i mitt bröst.

I poolen räddade min dotter sländan från att drunkna, och är det någon som bör vara rädd om sitt liv, så är det väl ändå sländan… Att bara leva en enda midsommar, det får man nog säga är bitterljuvt.

Dagens citat:

Kom ihåg att glömma bagateller. Kom ihåg att lägga vikt vid vad saken gäller. Kom ihåg att älska medan du törs. Kom ihåg att leva medan du gör det.

Ha det gott och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Favorit i repris.

2 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / 27 juni, 2019 / , , / 3 minutes of reading

Hej hej

Såklart hängde jag med när min ”Amerika-dotter” kom hem och vill gå sin favoritetapp på Österlenleden.

Hennes favoritsträcka är den som går mellan Vitemölla och Vantalängan i Brösarp.

För inte så länge sedan vandrade jag här (inlägget hittar ni HÄR). Då var strandkanten full av ruttnande tång. Den här morgonen hade havet städat upp alltihopa igen och vattnet såg alldeles rent och klart ut. Istället var sanden full med snäckskal i alla de storlekar. Det krasade märkligt under skorna när vi gick.

På Österlens stränder råder hundförbud över sommarmånaderna. Aldrig förr har jag dock träffat på så många hundar som den här morgonen. Oss gjorde det inget, vi gillar ju hundar. Fast lite betänksam blev jag ju när vi mötte ett tiotal människor komma i samlad trupp, alla med vars en hund i koppel.

Vid ålaboden Stenören tog vi första vätskepausen.

Ute i havet simmade ett helt gäng vita svanar. Vackra fåglar som stillsamt guppade på vågorna och då och då tog sig en matbit från havets botten.

Innan jag hann blinka var vi framme vid Österlens vackraste vy. Haväng och Verkeåns utlopp. Trots att jag försökte dra ner på tempot en smula så gick vandringen på tok för fort. Inte för att jag hade problem att hänga med i tjejernas takt, nej, jag ville liksom dra ut på allt en liten smula. Sakta ner och hinna njuta. Av naturen såklart, men i ärlighetens namn faktiskt mest av mina döttrars sällskap.

Vi vandrade vidare över Havängs vackra fält. Borta vid skjutfältet var bommen fördragen, det var visst en stor övning på gång där. Mitt militärhjärta klickade till och slog några extra slag.

Fälten lyste roströda av blommor och fröställningar. Det är sannerligen bedårande vackert på den här platsen.

Inte undra på att fårskallarna verkade berusade av lycka. Hur skulle de kunna vara något annat, när de får bo så här vackert.

Vår vandring gick vidare norrut, men det får ni läsa om i ett senare inlägg.

Dagens citat:

De enda personerna du behöver i ditt liv är de som visar att de behöver dig i sina.

Ha det bäst och kram från mig.

(Med tanke på min tröja …. om jag är särskilt framgångsrik vill jag låta vara osagt, men särskilt rädd är jag inte …. haha … jag hatar egentligen tröjor med text, jag vet ju knappt vad där står alltid – jag tackar Gud för Google Translate …för vem vill gå runt med något opassande på bringan)

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En promenad med extra-allt.

2 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / 25 juni, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var en tidig morgon strax före midsommar. En vanlig runda runt sjön, precis som tusen gånger förut. Men vid min sida gick hon, hon som jag längtat efter ett helt långt år. Min äldsta dotter.

Morgonen var mättad efter nattens regn och åskoväder. Naturens kändes lika nytvättad som de nymanglade lakan jag dagen innan lagt i gästsängen.

Sommarblommorna hade avlöst alla vårens plantor.

Vid slottsstallet var det tyst och stilla. Inte minsta lilla gnäggning hördes, inte ens en liten hästafis.

Vid sjöns badplats hade majsen växt till sig av den senaste tidens regn.

På scouternas brygga låg änderna och vilade sig i solen.

-här kan vi väl sätta oss en stund, sa jag till min dotter.

-nej mamma, nu ska vi inte störa fåglarna, svarade hon, som den typiska djurvän hon alltid har varit.

Alltså smög vi bara tyst förbi.

För mig var det en av tusentals rundor runt den här gamla sjön. Ändå kändes det som varenda sekund var så värdefullt. Dyrbar som guld.

Tillsammans med den dotter jag bara träffar några dagar varje år. En promenad precis som vanligt, men ändå något alldeles speciellt! Som nyttig proteindryck för mitt glödande mammahjärta.

Dagens citat:

Inte förrän längtan går över till saknad förstår man hur underbar längtan är.

Jag längtar redan tills nästa gång hon kommer hem. Tills dess ska jag se till att hålla stigen runt sjön upptrampad.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Tjocka släkten på Kivik.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / 16 juni, 2019 / , / 1 minute of reading

Hej hej

Kivik är en by med en särskild plats i mitt hjärta.

Först och främst är här bedårande vackert.

Även om jag med min lite finare ”skogsnäsa” stundom tycker att här mest lukta skit. Fast det är tång, och den lukten är heeeeelt annorlunda … ja det försöker åtminstone min äkta hälft tuta i mig. Men hur jag än sniffar och drar in, så luktar det inte tallbarr och mossa direkt,  utan mest bara … skit. Fast fint för ögat är här, det ska erkännas. Bedårande vackert.

Det har varit bemärkelsedag i tjocka släkten, och vad passade då bättre än att fira jubilaren med middag i den gamla hederliga hamnkiosken.

En känd Kiviksprofil med rötterna ett stenkast från Kiviks hamn, det är han, min svåger. Grattis Thomas och tack för allt gott vi bjöds den där dagen!

Dagens citat:

Vänta inte. Den rätta tiden kommer aldrig. Bara gör det!!

Ha en underbar dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Maj 2019

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / 31 maj, 2019 / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Redan har vi vänt blad i kalendern och vi är nu inne i månaden Juni.

Maj bjöd oss på kyligt och fuktigt väder. En månad som dock var precis lika vacker som en svensk försommar alltid brukar vara här längst nere i Skåne. Rapsfälten lyste gulare än vad jag någonsin sett förut. Äpplen, plommon och päron blommade runt om på Österlen och jag måste väl erkänna att jag är totalt värdelös på att skilja dessa blommande fruktträd ifrån varandra (bättre är jag på att könsbestämma små ”kattakällingar”) Några kattungar har det dock inte blivit här hos oss, för finns det veterinär i familjen så är husets katter såklart ordentligt kastrerade.

Nu hälsar jag Juni månad välkommen. Min favoritmånad av många anledningar… Bäst av allt är att den där lilla veterinärdottern kommer att titta hem till Sverige i några dagar och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på att få krama om min lilla tös efter ett helt år…

Sprunget har jag ju också gjort. 75 kilometer, varav 5 av dem på travbanan på Jägersro… Jättekul! Likt färgglada små ponnyhästar for vi över alla tjugo hinder. Framöver väntar nya utmaningar …

Ha det nu så jättebra alla mina bloggläsare.

Note myself: Även om man inte träffat sin dotter på ett helt långt år, så ska man akta sig så man inte kramar henne för hårt…

Kram från mig, Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vilda blommor till mamma.

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / 30 maj, 2019 / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Min mamma älskade Kiviks marknad och hon älskade vilda blommor.

Vad kunde då passa bättre på morsdag, än att stanna vid marknadsfältet i Kivik och plocka en spretigt vild och härlig bukett. De där vilda blommorna som är så speciella för just Österlens sandiga fält.

Min mamma ligger begravd i Brösarp. Inget kan väl smycka en grav så mycket som vilda sommarblommor.

Vidare gick min morsdagsfärd till lilla svärmor i Kivik. Hon fick en krukväxt och goda baguetter till förmiddagskaffet.

Min morsdag avslutades med en riktig skånsk matfrossa. Vi åkte nämligen till Löderups Strandbad med min egen lilla familj, där vi njöt av en underbart härlig buffé. Sedan for vi fullkomligt ”bugasstinna” och mätta hem för att fylla på med ytterligare kaffe och gräddtårta.

Det är allt bra härligt med sådana här mammadagar, men inte är det väl meningen att man ska behöva öka flera kilo i vikt på bara en enda dag.

Dagens citat:

Jag trodde först att det var torktumlaren som krympte mina kläder men det visade sig vara kylskåpet.

 

Tror bestämt att mitt fredagsmys får bli ”fredagsfys” för hela slanten…

Ha det gott och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Bärfisar och romantik

Lämna en kommentar / Djurliv, Familj, Natur, Österlen / Av / 25 maj, 2019 / , , , / 2 minutes of reading

Gomorron kära ni.

Hemma hos mig har jag fått en invasion. En invasion av kärlekskranka bärfisar.

Överallt sitter de, på buskar och blad.

Det syns ganska tydligt vad det hittar på med, de där illaluktande fisarna. De gör helt enkelt nya små fisar…

De är både vackra och roliga att titta på, men man ska akta sig för att ta på de små rackarna. Sitt namn har de nämligen fått av lukten de avger.  Inte luktar det varken hallonsaft eller  blomdofter direkt, det vill jag lova.

.

Nu är det ju inte bara bärfisarna som har varit rusiga av romantik den senaste tiden. Jag och min käre Stefan har i veckan firat kristallbröllop. Hela femton år har vi kämpat ihop, han och jag.

Jag måste passa på att tacka mina älskade döttrar för den helt fantastiska bukett som vi fick på vår dag.

Så vill jag även tacka min skolkamrat Gunvor, som knåpat ihop den så vackra buketten. För femton år sedan band hon även min brudbukett. Då blev det en vild brudbukett i vitt som skulle passa till en militärgrön klänning och  Stefans jeansjacka. För det var så vi gifte oss. Barfota i Knäbäckssanden med havets brus och min dotters klarinettspel som bakgrundsmusik.

I veckan fick vi den här bedårande blomsterkvasten. Vild och romantisk på en och samma gång. Ungefär som vår kärlek tror jag minsann. Tack Systrarna Blomster i Tomelilla.

Tänk så mycket en bukett blommor kan säga.

Dagens citat:

Vänta inte på att någon ska ge dig blommor. Plantera din egen trädgård och smycka din själ.

Även om det sägs vara oväntade blommorna som skänker mest glädje, så tror jag nog att många mammor idag förväntar sig en liten blomma på Morsdag. Själv skänker jag min lilla mamma en kärleksfull tanke och hoppas hon på något vis kan höra min hälsning, var hennes själ än må vara.

Ha en fin dag och kram.

Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top