Familj

Ålsäsongen är över för den här gången.

8 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Nu är ålfisket över för den här gången och ”Bröderna Olsson” har tagit upp den sista fångsten för den här säsongen.

Medan ”pågarna” tog båten ut för att vittja ålahomman så passade jag och Bibbi på att ta en skön promenad i nationalparken. Solen gassade och bjöd oss på skön sensommarvärme. Det gäller ju att passa på att njuta av värmen så länge vi har den.

Säsongens sista jordgubbar har vi också inmundigat i förra veckan. Söta, goda gubbar från Orelund med en skvätt grädde till. Mums så gott!

Ännu bjuder trädgården på överflöd av vackra dahlior och jag plockar in så många buketter jag bara kan. Men hösten kryper närmre och det gäller verkligen att passa på innan nattfrosten är här.

SMILE

Ett leende gör väl oss alla lite varma om hjärtat. Och varm om hjärtat blev jag verkligen av den här kokta potatisen.

Don´t Worry – Be Happy 🙂

Dagens citat:

Istället för att tänka utanför boxen, gör dig av med boxen.

Ha en ljuvlig dag.

Annika

Dela gärna
     

Ålsäsongen är över för den här gången. Läs mer »

Fredagsmys i orangeriet.

12 kommentarer / Boktips, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Jisses så trött jag brukar vara när jag jobbat hela dagen och det äntligen blir dags för fredagsmys. Oftast hamnar jag då bara i soffan och ser väl mest ut som bilden här nedan …

(tack för den ”trevliga” bilden Emmy)

Men förra fredagen var det andra bullar, för då kom Emmy hem och vi hade planerat en myskväll i orangeriet. Lite vin, ostar, kex och annat smått och gott stod på menyn.

Vi hade tänt upp alla levande ljus därute och det dröjde inte särskilt länge förrän mörkret sänkte sig över Gyllebo. Alla hundarna gjorde oss sällskap, för vankas det godsaker då är de alltid beredda. Som värsta små scouterna är de – ”alltid redo”. Kanske bjuds det på någon smula, eller så råkar någon tappa nått på golvet – de är alltid på hugget de där tre.

Renovering av liten dörr till lekstuga

När Scott var riktigt liten så renoverade Stefan en liten lekstuga och gav till honom. Redan då sa Stefan att dörren bara var en enkel innerdörr och den skulle nog inte hålla för tid och evighet. Mycket riktigt, nu hade dörren börjat falla i sönder i nederkanten och det krävdes en riktig hantverkare för att åtgärda förfallet.

Stefan gjorde om dörren, och gjorde den en bit lägre (den skulle ju ändå mest passa småfolket) och fällde istället in ett fast fönster i ovankanten.

Jag tycker att det blev så himla gulligt med det lilla ljusinsläppet ovanför dörren, och jag tror att Nicolaj också blev glad över att stugan fått en hel dörr igen. Scott har nästan vuxit ifrån sin stuga, men även han vill säkert ha en hel dörr.

Det växer så det knakar.

I grannens trädgård har jag skördat hennes bönor nu. Eftersom de inte hann att bli färdiga innan hon reste tillbaka till Tyskland så blev det min uppgift att ta hand om dem. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med de där röda bönorna, så de fick följa med Emmy till Malmö där de nog hamnar i någon smaskig vegetarisk maträtt skulle jag tro.

Något annat som växt helt otroligt, det är min lilla vita julstjärna som jag köpte till advent i fjor. Allt det vita är förstås borta och istället har det blivit som en grön buske. Vi får se hur länge det orkar leva.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Smörblommor och Sot” av Karin Alfredsson. Det var en bok jag hört talas om och hade höga förväntningar på. Men i mitt tycke får den bara ett medelbetyg. Inte dålig, men inte superbra heller.

Dagens citat:

Sanningen har ingenting emot att bli utmanad, lögnen däremot gillar inte att bli ifrågasatt.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Fredagsmys i orangeriet. Läs mer »

Återhämtning, kräftskiva och lite boktips.

4 kommentarer / Boktips, Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Tanken är väl att man ska vara pigg och utvilad när sommar och semester går mot sitt slut! Att energidepåerna ska vara välfyllda och inspirationen inför hösten ska flöda. Så är det inte riktigt för mig i år. Jag känner mig så himla trött och har istället börjat räkna ner tiden tills pensionen ska kunna infinna sig.

De flesta morgnar har jag också varit alltför trött för några gryningsdopp, men i måndags tog jag mig i kragen och tog mig upp ur sängen och ut i den tidiga morgonen. Det ångrade jag ju inte för en sekund.

Att trotsa tröttheten och komma ut i naturen, det är verkligen som en kick för måendet och välbefinnandet.

Morgonen var vacker och det var alldeles tyst och stilla. Luften kändes riktigt varm och ljummen och vattnets temperatur låg på dryga 18 grader. Jag simmade runt, plaskade och njöt en god stund. Att åter vara vid bryggan var nog den bästa tänkbara återhämtningen för trötta hjärnceller som mest bara ville pensionera sig.

Kräftskiva

Förra helgen var vi på en liten kräftskiva hos Amanda och Jimmy i Tomelilla. När Nicolaj fick höra talas om den stundande festen, så betackade han sig för att delta och var mycket bestämd när han delgav att han minsann inte skulle vara med på någon kräftskiva. Som tur var så hade han hunnit ändra sig när det väl var dags, och det var ju kul för oss alla. Vi fick en så mysig kväll tillsammans♥

Boktips

Så har det blivit några fler ljudböcker för mig.

Först ut är en bok som heter ”Den frusna trädgården” av Kristin Hannah

Nästa bok heter ” Bergens stjärnor” av Jojo Moyes.

Sist ut är en bok som heter ”Olivträdet” av Lucinda Riley

Läsvärda alla tre, eller hörbara ska jag kanske säga.

Dagens citat:

Bra vanor är lika beroendeframkallande som dåliga, men de bygger upp ditt liv istället för att riva ner det.

Motion och naturvistelse är goda vanor som är ren och skär återhämtning för själen.

Må bäst och kram från mig

Annika

Dela gärna
     

Återhämtning, kräftskiva och lite boktips. Läs mer »

Madame Emmy och vackra kvällar.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej

Förra helgen kom yngsta dottern Emmy hem. Det var ända sedan slutet på Maj som vi sågs senast, så det var så efterlängtat.

Lilla hunden Molly var ganska dålig så det var inte så uppsluppen stämning här hos oss precis. Men Emmy försäkrade att det inte gjorde något, allting var ju som det var.

På kvällen gick hon och jag en liten tur ner till sjön och tittade på alla kvällsbadarna där.

Mollys märkliga skov kom både tätt och var ganska ihållande. Nästa dag gick mycket av tiden till att vårda och se efter henne. På kvällen enades vi om att åka iväg och äta något lätt för att komma ifrån en liten stund. Vårt val föll på Madame Blå i Skåne Tranås.

Emmy hade bokat bord åt oss, så det var ju självklart att det stod Madame Emmy på vår bordsplacering.

Vi saknar hederliga gamla ”Franskans” i Rörum där vi ofta stannade och åt galetter. Men tyvärr kom beskedet i våras att de inte tänkte öppna mer. Och då får Madame Blå duga. Det är supergott där också såklart, men  galetterna där är lite matigare och mäktigare i mitt tycke. Ingen av oss gick därifrån hungriga i alla fall.

Tillbaka i Gyllebo så njöt vi lite av kvällen vid poolen. Jag och Emmy med vars en sommardrink. När Molly kom fram och var pigg igen och fri från sitt skov så bytte jag om till pyjamas och för en stund så lättade oron för oss alla igen.

Dagens citat:

Håll dig tätt intill människor som känns som solsken

Ha det gott och kram

Annika

Dela gärna
     

Madame Emmy och vackra kvällar. Läs mer »

En stilla morgon och en simskolegosse

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det har inte blivit så väldigt många gryningsdopp vid min brygga den här sommaren. Men en ljummen morgon cyklade jag ner ensam för att njuta av mitt eget sällskap och av den energin som naturen alltid bjuder där nere vid sjön.

Vattnet var ljummet, ja nästan varmt. Runt om bryggan hoppade fiskarna och gjorde roliga små volter.

En gång i tiden kände jag mig också som ”fisken i vattnet”. Jag var ung och det största nöjet vi barn hade när det var sommar var att åka till Eljarödsbadet och ta olika simmärken. Med åren har jag slutat med volter och våghalsiga dyk, nu frågar jag mig –  när upphörde jag med det egentligen ….

Simskolepojken

En kille som i år varit flitig att gå på simskola det är mitt barnbarn Scott. Dag ut och dag in har han kämpat på med sin simträning på Välabadet, och man kan nog säga att det gett resultat. Sist han var här hemma hos oss så visade han prov på att han nu kan simma flera längder i vår pool.

En dag fick jag glädjen att följa med honom på en av sina simträningar i Tomelilla.

Säkert har Scott nu också börjat fylla sin märkessköld med lite olika märken. Nästa gång vi ses, han och jag, så ska jag visa honom att hans mormor också varit en fena i vattnet.

En kväll när ingen av oss riktigt orkade laga till någon kvällsmat så stannade vi till i Buhres sillalucka istället och köpte vars en räkmacka. Det var så gott och mysigt.

Här hemma fylls huset nu på med olika dahliabuketter, och det är verkligen lyxigt att kunna frossa i blommor av olika färger och former direkt från den egna trädgården.

Dagens citat:

Du kommer alltid vara för mycket, eller för lite, i somliga ögon. Så var bara dig själv och gör det som får dig att må bra.

Ha en fin dag

Annika

Dela gärna
     

En stilla morgon och en simskolegosse Läs mer »

Sista helgen före ”jubbe-bubblan”

10 kommentarer / Allmänt, Boktips, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , , , / 3 minutes of reading

Hej och halloj

Jag är tillbaka efter mina kontorsveckor på jobbet, då jag inte orkat göra så mycket mer än att jobba, äta och sova. Jag blev lika sliten som jag föreställt mig innan. Trött av allt tänkande och grubblande på om det blev rätt och såklart av att ständigt titta på en datorskärm. Men nu är det över och det vankas semester för mig – i hela tre veckor.

Helgen innan jag skulle ta över ekonomin på jobbet så var det rena värmeböljan. Det började redan veckan innan, då vi hade nära 30 grader i varumottagningen och nästan inget syre där. Till och med katten Felix, som normalt älskar värme, såg lite tagen ut när det var som allra hetast här hemma.

Inte orkar man ställa sig och laga mat när det är sådär jättevarmt. Jag och Stefan passade på att gå ut och äta pizza och njuta av lugnet före allt som väntade på jobbet. De där pizzorna vid torget i Kivik är så himla goda tycker jag.

Det var även Andréa:s sista helg hemma i Sverige för den här gången. Hennes veterinärkompisar kom hit för att träffa henne och för att svalka sig i poolen.

De hade också sin fina hund Frasse med sig, en 16 år gammal herre som stundtals gick lite vilse i vårt hus. Eftersom han även var nästintill döv så fick vi alla hjälpa honom tillrätta lite då och då. Det var lite tur för honom med nedsatt hörsel, när våra tre hundflickor gav honom den ena utskällningen efter den andra.

När måndagen kom och det var dags att köra till jobbet, så smög jag likt en tjuv om natten bara tyst iväg, utan att ta adjö av Andréa, som samma dag skulle flyga mot Kanada igen. De här fruktansvärda avskeden klarar jag helt enkelt inte av mer. Det blir bara jobbigare och jobbigare tycker jag och att börja min tid på kontoret med söndergråtna ögon kändes inte heller särskilt bra.

Alltsedan hon reste har jag nu istället hittat små lappar på alla möjliga ställen i huset. Små tecken på att hon faktiskt varit hemma.

Boktips

Att lyssnar på ljudböcker till och från jobbet har varit en skön avkoppling och det har hunnit bli en del böcker för mig.

Jag har lyssnat på ”De sista Tanterna” av Fatima Bremmer.

Jag har även lyssnar på en bok som jag verkligen tyckte om. Den heter ”Hjortronmyren” av Ulrika Lagerlöf.

Sist ut har jag lyssnat på en bok som heter ”Dagarna som följde” av Mélissa Da Costa

Dagens citat:

Jag vill vara som en solros; så att jag även de mörkaste dagarna står stark och rak och sträcker mig mot ljuset.

Ja, vem vill inte vara som en solros.

Kram Annika

Dela gärna
     

Sista helgen före ”jubbe-bubblan” Läs mer »

För tionde året gick vi ”Mot ALS”

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Som så många gånger förr så samlades vi i Simrishamn på Annandag midsommar, för att gå den lilla vandringen ”Mot ALS”, och för att samla in pengar till forskningen till förmån för just den här fruktansvärda sjukdomen.

Det var den 10:e gången ALS-vandringen arrangerades. Ja, om vi nu räknar med det året då vi hade pandemi och det var förbjudet att samlas tillsammans. Men då fick var och en gå på valfri plats och efteråt swisha sina pengar.

Den här dagen var det ett strålande vackert väder. Solen gassade över Simrishamn när vi möttes vid fiskestugan i vanlig ordning.

Den första gången vi gick, så var min kusin Camilla med. Hon var då sjuk i ALS och det var hon som var drivande för att få igång den här insamlingen även i Simrishamn. Allt sedan dess har vi samlats och gått den lilla rundan, dels för att hålla Camillas minne levande, men också för att få in pengar till forskningen.

(bara en kort tid efter den här första vandringen så gick Camilla bort i sviterna av sin sjukdom)

(Vill ni läsa om den här första ALS vandringen så finns mitt inlägg HÄR) 

Den här vackra dagen i midsommartiden så var vi inte lika många som den första gången. Men vi var en liten skara av de närmaste, som efteråt samlades i solen för en kopp kaffe. Några av oss valde att bege sig till glasskiosken istället. Men att samlas en liten stund tillsammans känns så fint♥

Efteråt körde vi hem till Gyllebo där vi bara tog det lungnt resten av vår lediga söndag.

Dagens citat:

Det finns fyra saker som aldrig kommer tillbaka. Stenen du kastat, chansen du missat, orden du har sagt och tiden som har gått. Lev livet här och nu!

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

För tionde året gick vi ”Mot ALS” Läs mer »

Midsommarafton med lite orosmoln

4 kommentarer / Allmänt, Familj / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Sommaren har nu kommit med besked minsann, för jösses så varma dagar vi haft den här helgen.

Även midsommaren bjöd på underbart väder. Enligt tradition så firade vi midsommarafton här hemma i Gyllebo med våra goda vänner och våra familjer.

Jag hade längtat lite extra efter att fira midsommar med barnbarnen och deras familj, särskilt det här året då Andréa också var hemma i Sverige. I julas var ju pappa Jimmy sjuk, så nu laddade vi verkligen för midsommar tillsammans istället.

Tyvärr blev det inte riktigt som planerat. Lagom tills vi skulle samlas, så fick Amanda en allergisk chock och det slutade med ambulans och en tur för henne till akuten istället. Vi körde och hämtade pojkarna och så firade vi så gott vi kunde ändå vi andra.

Alla hade med sig lite olika goda saker till vår midsommarbuffé, så trots att jag glömde sätta fram skålen med räkor så tror jag ändå att alla blev både mätta och nöjda.

Efter maten var det ”hopp och lek” i poolen.

Sedan var det dags för jordgubbar och glass innan midsommarstången skulle kläs och dansen till ”Små grodorna” tog fart. Det visade sig dock att ingen av barnen ställde upp på dans – det gjorde de bara i skolan, sa de, för där var de tvungna. Men vi vuxna dansade och kvackade så det slog härliga till, för är det midsommar så är det.

 

Lagom till kaffet fick jag ett livstecken från Amanda, hon skrev att de var utsläppta från akuten och på väg hit. Härligt!! Väl här blev det ett snabbt dopp för Jimmy tillsammans med pojkarna, innan de åt ikapp med oss andra.

Förutom jordgubbstårta så mumsade vi på Holgers världsberömda bullar, Så himla goda!! Jag kan nog påstå att vi alla var riktigt mätta och belåtna efter det.

När mörkret föll över midsommarkvällen satt vi ute länge och spelade spel och hade det mysigt.

Men även en lång midsommarafton har sitt slut, och även om det varit en smula oroligt med en sjukling, så slutade det ju ändå gott allting.

Dagens citat:

Om vi festar och jag säger att jag kan göra en bakåtvolt så stoppa mig för guds skull, för det kan jag inte.

Den här dagen gjorde ingen några bakåtvolter alls, som tur var, det fick räcka med en sjukling i sällskapet. Men en gång i tiden har jag kunnat det där med volter minsann.

Ha det gott och kram

Annika

Dela gärna
     

Midsommarafton med lite orosmoln Läs mer »

Grabbarna och fotbolls VM på Tv

6 kommentarer / Allmänt, Familj / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

I början av juni  månad så inträffar nästan ”allt” på en och samma gång tycker jag. Det är skolavslutningar, student, Sweden Rock, min och Nicos födelsedag plus en massa annat som familjen vill hinna med.

När jag och Nicolaj fyllde år så åkte halva familjen till Norje för att gå på Sweden Rock. Själv jobbade jag och dagen kändes som vilken annan dag som helst. Men plötsligt kom min mellandotter in på mitt arbete  med en blomma i en vacker kruka för att säga ett snabbt grattis innan de for vidare för att lyssna på rock.

-”krukan är från en av din följare mamma”, upplyste hon mig om, jag träffade henne på Boan…

Åhhhh, så himla gulligt, och såååå glad jag blev. Ett varmt tack till dig kära M♥

Helgen efter, när pojkarna kom för att sova över hos oss, så passade vi såklart på att fira våra dagar ändå, jag och Nicolaj.

Bästa presenten för Nico blev ett par arbetshandskar som sedan satt på honom natt som dag en tid efteråt. En arbetsam och hjälpsam gosse som han ju är, så kom handskarna väl till pass.

Även söndagen veckan därpå, så kom pojkarna hit till oss för att sova över. Den dagen hade sommaren gjort ett uppehåll och eftermiddagen var grå och regnig. Utrustade med rejäla regnkläder så kunde vi ändå vara ute och leka precis lika bra för det.

Nicolaj städade och Scott sladdade.

Den gamla traktorn som jag för länge sedan hade trott att Scott vuxit ur kom fram, och runt poolen blev det en perfekt racingbana med depå i hörnan vid mina blomkrukor. Snart var även Nico med i racet, och jag fick vara tidtagaren.

Sedan blev det glasspaus.

-jag tycker bara om Magnum, upplyste Scott besviken mig om.

Tyvärr fanns det inte just den sortens glass, så efter ett tag fick ju kolastruten ändå duga. Nicolaj hade fått intresse för min regnmätare och ville stå där hela kvällen för att se på när den fylldes. Det blev ganska snart tråkigt eftersom regnet så gott som helt upphört. Istället blev det mera racingkörning innan det var dags att gå in och äta kvällsmat och krypa till kojs. En tidig morgon väntade ju på oss.

Redan klockan fyra nästa morgon ringde klockan högljutt och döm om min förvåning när båda pojkarna också ville tassa med upp för att titta på fotbollsmatchen på TV. Nu gick det ju riktigt bra för Sverige i den matchen så det var så mysigt att sitta där tillsammans och heja på Sverige. Sedan ville Nicolaj fort ut för att kolla hur mycket regn som kommit under natten.

Dagens citat:

Du är inte för gammal för att börja om. Men du är för gammal för att fortsätta göra det där som inte fungerar ändå.

Ha en fin tisdag och njut av sommaren.

Kram Annika

Dela gärna
     

Grabbarna och fotbolls VM på Tv Läs mer »

Traditionella syskonbilder.

4 kommentarer / Allmänt, Familj / Av / / , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Varje sommar brukar jag tjata på mina döttrar om att jag vill ta några syskonfoto på dem ihop. Inget märkvärdigt, bara lite bilder för att minnas liksom. Ofta har de då blivit obekväma och det har blivit ett sådant ståhej om vilka kläder som ska vara på, hur håret ser ut, sminket osv… Många år har det inte heller blivit att vi kunnat träffas allihopa på en och samma gång, så då har det inte alls blivit några foto.

Men i år, på mors dag, så frågade jag lite försynt om vi inte kunde ta ett par bilder på dem utanför vårt hus. Döm om min förvåning då de allihopa ställde upp utan protester.

När jag kom med mitt foto-förslag så var alla upptagna med olika saker. Andréa och pojkarna  spelade Monopol, Emmy halvsov i solstolen och Amanda löste ett svårt korsord.

-vi kommer mamma, sa de, och själv blev jag helt häpen av förvåning.

Snabbt skyndade jag mig att få tag på kameran och bestämma en plats där de skulle förevigas. Såklart ville jag även ha pojkarna med, vilket skulle visa sig inte var helt enkelt, eftersom de där pågarna hade så mycket spring i benen att de mest blev suddiga på vartenda foto.

Jag gillar egentligen inte bilder där människor står uppradade sida vid sida som på ett tillgjort lagfoto, utan det får gärna vara lite liv och rörelse och inte heller så tillrättalagt. Lite lek och bus innan, brukar göra att det blir mer avslappnade foto och som bonus får man även härliga ”före-bilder”  som ibland blir de jag gillar mest att titta på.

Och när vi lekte och busade som bäst kom även Stefan ut och erbjöd sig ta över rollen som fotograf så även jag skulle vara med på några bilder.

När jag nu sitter och knåpar ihop det här inlägget så kan jag inte låta bli att titta tillbaka i mitt arkiv för att se hur det sett ut förr om åren…

Så många härliga bilder det blivit. Ofta tagna på vackra platser här på Österlen, och med proffskameran som nu oftast får ligga och damma i skåpet.

Mest kommentarer och uppmärksamhet har dock sista bilder här nedan fått.  En oplanerad och rolig bild där systerskapet och energin flödade som bäst.

De fotografier som jag älskar allra mest, startade oftast som helt vanliga ögonblick i livet.

Dagens citat:

Ett av mina kärleksspråk är att ta bilder och dokumentera livet, för vi kommer aldrig att bli så här unga igen.

Idag har nästan alla en kamera med sig jämt och ständigt och överallt (mobilen). Passa på att ta lite foto av nära och kära i vardagen. Det blir verkligt kära minnen att ta fram en gång.

Ha en fin torsdag.

Kram från mig, Annika

Dela gärna
     

Traditionella syskonbilder. Läs mer »

Rulla till toppen