Månad: juni 2015

Det blåser ljumma sommarvindar.

Kära Blogg.
Den är här nu, den underbara sommaren.
Jag började dagen med en morgonpromenad i skogen med hundarna. Jättemysigt i skogen. Mindre mysigt var att jag fick en fästing på ögonlocken …
 
 
Emmy har jobbat idag, men hon hann med ett dopp i poolen först. Vardagslyx.
 
Jo, jag har faktiskt jobbat också. Fakturerat en massa. Men jag har hunnit hänga en hel del ute med mina fyrbenta vänner också.
Ikväll fick det bli lite kött på grillen och sen en tupplur.
Dagens kloka ord:
”I samma minut som du tänker ge upp – tänk på anledningen för att du kämpat på så länge.”
 
Nu ska jag gå och umgås med Amanda och Snowie, så Hejdå Bloggen från Judith och mig.
 
 

I Apotekarns trädgård.

Kära Blogg.
Idag var det dags för mig att åka till Lund och få träffa en ortoped och få min rygg/höft undersökt ordentligt. Jag kan bara säga att det finns några få tillfälle där personkemin inte alls stämmer, och detta var ett sånt tillfälle … Farbror Doktorn hittade alls inget fel och sa med lite översittarton i rösten ”men så ont gör det väl ändå inte utan att du står ut”… Gubbskrälle, tänkte jag för mig själv. Man känner väl när något är galet och molar och värker. Nåväl, en röntgen av höften skulle det kostas på framöver. Och en bra sak med besöket i Lund var att vi fick parkera bilen gratis …
Lite slokörad och nerstämd, var det bara att ta tag i kontorsgörat när jag kom hem igen.
Men så tittade solen plötsligt fram genom molnen och vi bestämde att äta kvällsmat på Apotekarns Trädgård i Simrishamn. Vips, så var det en härlig dag, trots allt.
 
Lite hundträning har jag hunnit med. Platsliggning. Lite svårt tycker Molly, som behöver en del privat träning framöver, utan Johnny. Fast ibland lyckas det och då blir det belöning …
 
 
Dagens kloka ord:
 
”Vid varje givet ögonblick har du möjlighet att säga: Det är inte så här historien ska sluta.”
 
Hejdå Bloggen från mig och ”Fellegrisen”
 
 
 
 
 
 
 

Med Molly hos svärmor Karin på Kivik.

Kära Blogg
Det har varit en lite ”trött” söndag idag. fast det hör ju till när man festat loss dagen innan.
I förmiddags var vi hos svärmor Karin och presenterade lilla Molly. Jag tror det blev kärlek på direkten.
På hemvägen tog vi en tur ner om hamnen, det blev en glass i kiosken och en bild på en ”ålakråga” (storskarv) som satt på sitt karakteristiska sätt med vingarna rakt ut. Förr trodde man att det var ett varsel om någons död. Jag tror att de bara är svettiga under armarna och behöver lufta sig.
 
Jag tycker att det märks att vår  katt Judith har vildkattsgener i sig. Hon går alltid sin egen väg och är klokare och smartare än man kan tro.  Jag tycker att hon är en så himla vacker katt. Så speciell för oss och så älskad.
 
 
Idag hittade jag en död, nykläckt liten fågelunge. Den var inte större än att den hade fått plats i en fingerborg. Jag vet inte riktigt vem av alla våra fågelpar som saknar en unge, men de verkade alla ha fullt upp i sina bon, så ungar har de ändå.
 
Dagens ord:
 
”En fågel som sitter i ett träd är aldrig rädd för att grenen ska brista, därför fågelns tillit är inte på grenen utan till sina egna vingar. Lita alltid på dig själv.”
 
Lite trött säger jag kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 

Oh what a party tonight.

Kära Blogg
Igår fyllde vår älskade gosse 6 år.
Underbara, fina hunden Johnny.
Tänk vad tiden springer …
 
 
Igår var det ett ljummet och behagligt väder. Några regnstänk, men friskt och skönt. Jag hittade två små våta, nyfödda musungar på gräsmattan. De låg där, blinda och sprattlade med benen. Hur de hamnat där var en gåta. På vintern sätter jag grymt upp musfällor lite varstans i stugan, men nu hände något med mig. Jag kunde inte för mitt liv ta död på de små, unga liven. Stefan fick komma till undsättning och göra deras plåga kort.
Så hittade jag små, små äggskal och det tyder ju på att ytterligare små nyfödda liv finns i närheten.
 
 
Jag har köpt garn till en ny mormorsfilt. Lilla Molly har studerat ett av mina garnnystan …
 
I gårkväll var det dags att fira våra fina vänner. Familjen Bergs födelsedagar.
Det blev en underbar kväll, med god grillad mat, skön musik och dans. Kaffe och tårtor av olika slag (lika goda allihopa, för ja jag smakade alla) 
Så tack till er alla: Sulle som på ett sprudlande sätt bjöd på sig själv. Lasse som tryggt och lugnt gick runt och mös med oss alla. Sandra och Kim för de fina ungdomar ni är. TACK!
Och såklart, tack familjen Eriksson, för gott sällskap.
Kvällen i bilder….
 
Dagens ord:
 
”Jag vet att vi kan leva i morgon, men jag tycker inte vi ska vänta.”
 
Så kära ni, njut av en härlig söndag.
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
 
 

Även en liten valp måste få göra sina egna små misstag för att lära.

Kära Blogg.
Idag har det varit sommar. Sommar på riktigt. Underbara svenska sommar. Jag har mest varit i min smärtbubbla idag, eftersom jag envist vägrar stoppa i mig tabletter hela tiden. Katten Felix har hållit ställningen på kontoret och sett till så kontorstolen var varm, så har jag kunnat vila mig mellan varven.
Det är tur att jag har en snäll man. Ikväll lagade Stefan middag åt oss så jag kunde sträcka ut ryggen på soffan i solen. Sedan blev det några sköna dopp för oss båda.
 
Johnny som är en apporterande vattenhund och egentligen borde älska vatten och att bada, kan på sin höjd doppa tassarna lite försiktigt. Han är nöjd med att få ligga i skuggan med en skål friskt, kallt vatten. Jag tycker allt att han är en skam för sin ras. Men sån är han, vår goe påg.
Så var det då Molly. Vår lilla bäbis, utan erfarenhet av vatten och simbassänger. Hon tittade nyfiket på när vi badade och njöt, och till sist tog en ett språng ut i vattnet. Stefan var beredd, men Molly blev nog allt lite förvånad.  Hon blev kvickt upphåvad av Stefans trygga händer. Ja, vi vet nu att hon kan simma. Den lilla vattenråttan fick duscha av sig kloret och sitta en stund i mattes knä invirad i en gosig frottéhandduk. Sen var det full fart på henne igen.
 
Dagens kloka ord.
 
”Äkta glädje återfinns inte i det som kommer och går, utan i det som är.”
 
Jag önskar alla en härlig fredagkväll och säger Hejdå Bloggen.
 

Kärt besök idag.

Kära Blogg.
Eftersom vi ska till våra kära vänner på fest i helgen bestämde jag mig för att det minsann fick vara dags för en ny klänning. Jag har inte varit på Eckerlunds på två år, så idag skulle jag minsann förära dem med mitt besök. Tror ni då inte att affären hade stängt!! De hade stängt för att förbereda inför sin rean i morgon. Det var väl sjuttsingen också. Men, så sparade jag ju in en slant, och jag är övertygad om att det blir precis lika trevligt i en av mina gamla trotjänare som hänger där i garderoben.
Idag kom min fina goa Amanda och lilla Snowie och hälsade på. Jag blir så himla glad när de tittar ut till oss här i Gyllebo. Ja, jag tror att Johnny och Molly också uppskattar deras besök lika mycket som jag gör.
 
Jag försökte föreviga dem, men lilla Snowie blev nog väldigt trött på det….
 
 
Skam den som ger sig. Här är bilden på Amanda och alla fina hundar.
 
 
Dagens kloka ord:
 
”En sann vän är någon som kan höra dig även när du är tyst.”
 
Och från mig och Snowie kommer här ett ”Hejdå Bloggen”
 

Ett litet kvällsspår med Johnny.

Kära Blogg.
Nu är vi hemma från ett litet spårarbete med Johnny. Han var precis lika duktig som alltid. Alla apporter hittade. Lilla Molly fick följa med och titta på, fast hon blev mammasjuk när Stefan passade henne och pep mest hela tiden.
 
Annars har dagen bjudet på lite av varje. Lite arbete, lite fotografering, lite sockerkaksbakning, lite varmrökt lax …
och tyvärr ganska mycket ont i ryggen. Fast nu är jag rätt så glad ändå, för jag har fått tid hos en sorts ryggspecialist i Lund, så det ska nog bli så bra så. 
 
Dagens kloka ord:
 
Det är inte rädslan för det okända som skrämmer oss mest, utan rädslan för att lämna det redan kända.”
 
Så säger vi, jag och Johnny, Hejdå Bloggen.
 

En underbar sommar har vi.

Kära Blogg
Jag har lagt märke till hur många människor pratar om vädret vi har. Många påstår att det är en dålig sommar. Det tycker inte jag. Jag tycker inte att sommaren förtjänar att bli kallad dålig, bara för att det regnar lite mer.
Jag minns en sommar som också blev utsedd till att vara synnerligen ”dålig”. Det var sommaren 1987.
Det stämmer att det regnade massor. Det var kallare än på vintern nästan. Men för mig var det en av de bästa somrar i mitt liv. Jag hade blivit fastighetsägare med såååå många drömmar. Vi renoverade iklädda stora ylletröjor, och när solen ibland tittade fram fikade utomhus och njöt. Mitt första barn blev till den där sommaren, så för mig var det en fantastisk sommar.
 
Gårdlösa våren 1987. Här med Lars-Åke och våra föräldrar.
 
Köksrenovering i Gårdlösa sommaren 1987.
 
 
Jag håller på att lära lilla valpen Molly det mest viktiga en hundvalp bör kunna här i livet. Det är kommandot ”hit”, ”sitt” och ”ligg”. Hon är så duktig, det lilla pyret. Hon kan dem alla nu, men det krävs en massa finslipning såklart. Johnny får samtidigt lite nyttig repetition, och det skadar ju aldrig.
 
 
 
I morse trotsade jag min ömmande kropp och sprang ut i regnet. Fyfabian vad jag njöt. Det är något visst med att springa i ett sommarregn en lugn morgon och känna alla dofter och höra alla fåglar och bara strunta i hur dyngig man blir. Det är som om man får urkrafter från myllan direkt in i blodomloppet.
 
 
   Dagens klokas ord:
 
Det finns en bra väg till glädje och det är att sluta bekymra sig över det man inte kan påverka.”
 
Med en blöt bild från i morse säger jag Hejdå Bloggen
 
 
 

Små, små tecken i vår natur.

Kära Blogg
Så var det måndag igen och jag stämplade in på kontoret. Idag var det dags att räkna ut löner, och det är alltid kul tycker jag. Men det är nog mest för att jag själv också får lite lön då.
Molly och Judith har verkligen funnit varandra. Katten Judith som de senaste månaderna mest hållit till utomhus på dagarna, vill nu in för att locka med sig Molly ut på äventyr. Djur är fantastiska.
 
Lite regn och lite solsken har det varit idag. Man får ju säga att det är ganska skönt ändå, för man slipper att springa runt och vattna så väldigt om kvällarna. Blommorna växer och frodas. Fast å andra sidan verkar det som sniglarna också växer och frodas …
 
 
Det är fantastiskt vad man kan hitta när man kikar på världen genom en macrolins på kameran. Har ni tex. tänkt på hur många små hjärtan det finns i en vanlig lupin?
 
Kvällen har bjudet på en härlig skogspromenad. Till och med Stefan hängde med. Han hade varit och fått blodtrycket kollat idag, och värdet var lite för högt. Stefan själv trodde att det berodde på stress, men sköterskan sa lite försynt att det kunde hänga på om man var överviktig också … Oförskämt sagt tyckte Stefan, men jag tror kanske att hon har en poäng i det där, den där sköterskan. I alla fall var det en väldigt mysig stund där i skogen ikväll och motion skadar väl aldrig.
 
”Mollybäbisen” som är full av energi nästan alltid, föll nu bara rakt ner och tvärsomnade. Ungefär som att dra ur en sladd ur ett eluttag.
 
Dagens kloka ord:
 
”Ett gott humör och inspiration är ingenting som bara råkar uppstå. Det är någonting man tränar sig till och skapar själv.”
 
Med en mysbild från i morse säger jag Hejdå Bloggen och kram, kram.
 

Jag ska lära dig allt jag kan.

Kära Blogg.
Något Kulla för mig blev det inte igår. Min rygg kärvade liksom ihop alldeles förfärligt mycket, och jag insåg att den inte kom att stå pall för några vilda danser under stjärnorna till Othellos orkester.
Några som däremot stod pall, var Andréa och hennes kompisar. En timme efter midnatt anlände ett glatt gäng, för att enligt tradition, blöta ner kroppen i kallt vatten. Siste man i , (som alltid) Andréa i egen hög person.
 
 
Katten Judith och nytillskottet Molly har blivit riktiga ”bundisar”. När de är ute på samma gång, hänger de ihop som ler och långhalm. Det är visserligen skoj att de verkar ha funnit varandra, men nu har Judith lärt Molly en massa otyg som är mindre bra. Hon har visat henne varenda litet kryphål i stängslet. I morse fick jag syn på dem, radarparet!!  när de i vild framfart for fram genom grannens trädgård. Så i dag har Stefan satt upp hinder som åtminstone ska hålla Molly på rätt sida stängslet. Johnny spelar skenhelig och ställer in sig …. så skulle han aaaaaldrig ha gjort ….
 
 
I eftermiddag var vi en sväng på Åbergs Trädgård. Det är ett av mina favoritställe. Massor av härliga blommor, och så kan man äta där. Det blev lite tokigt när Stefan beställde förtäring. Vi började med kaffe och en stor chokladbulle, sedan blev det en matpaj med kyckling och bacon.  Hur som helst, riktigt mysigt och gott hade vi det.
 
Dagens kloka ord:
 
”Kärlek handlar inte så mycket om hur ofta du säger jag älskar dig, utan om hur ofta du bevisar att det är sant.”
 
Ha en skön söndagkväll. Kram och Hejdå Bloggen
 
 
Scroll to Top