Österlen

Höstens traditionella besök på Stenshuvud

Hej hej

Vid den här tiden på året så brukar jag alltid åka en sväng till Stenshuvuds nationalpark för att njuta av höstens alla färger ifrån det ”Norra huvudet”. Just där är det ju är en fantastisk utsikt.

Det här året fick jag med mig både Stefan och alla hundarna minsann.

 

Vi gick i sakta lunk upp för berget. Lilla Lykke som inte gått så långt sedan sin operation traskade ivrigt med och verkade helt återställd igen.

Väl uppe på toppen var det mycket riktigt en fantastisk utsikt ut över alla de fina färgsprakande träden.

Sedan var det ju bara att ta sig ner igen. Vi valde en annan stig ner för omväxling skull.

På ett ställe såg det ut som om en trädstam höll på att svälja en stor stenbumling. Det såg så festligt ut. Innan vi visste ordet av så var vi nere igen vid parkeringen. Tillbakavägen går alltid så mycket fortare, men så är det ju också nedförsbacke.

Besök på kyrkogården

Lagom till Allhelgonahelgen var vi och besökte våra föräldrars gravar. Jag hade köpt ett runt litet gravsmycke till mina föräldrar. Stefan tyckte att hundarna också skulle få följa med och hälsa på. Men Lykke skällde och vägrade lämna min sida, och de andra två drog hit och dit och kunde inte uppföra sig som man bör på en minnesplats. Skrattande lämnade Stefan platsen med våra ouppfostrade små hundar i släptåg. Uppe i himlen tror jag att båda mina föräldrar satt med breda leende.

Dagens citat:

Där finns ett telefonnummer i min kontaktlista som jag aldrig kommer att radera, även om jag med säkerhet vet att det aldrig kommer att ringa från det numret igen.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Höstens traditionella besök på Stenshuvud Läs mer »

Kallbadstiden närmar sig.

Hejsan.

Sakta närmar det sig den riktiga kallbadstiden nu.

Denna helgen som gått fick jag inte tid att gå iväg för några bad, men helgen dessförinnan njöt jag av en tidig morgon vid bryggan. Vi hade ju haft ett ganska milt och fint höstväder under en lång tid. Vattnet i sjön var ännu ljummet och hade inte krupit ner mer än till ca 11 grader.  Morgonen var höstmörk och lite mulen, men vinden var ljummen och det var inte alls så kallt som det kanske ser ut på mina foton.

Jag önskar att jag haft lite mer tid för morgondoppen, de är så välgörande och bra för både kropp och sinne. Men det kommer säkert en tid för det så småningom. Den här morgonen var det så avkopplande att sitta där på bryggan helt ensam och bara ha naturen och mina egna tankar att roa mig med.

Självklart saknade jag min badkompis Tina också så jättemycket, men även vår tid kommer så småningom igen.

Den här morgonen var det så vackert med alla höstlöven som sakta dalade ner i vattnet.

Vackert är det också när höstlöven samlas i orangefärgade driver i kanterna av grusvägen. Det är bara för en kort tid man kan njuta av det här. Efter frost och regn så går det fort att allting förvandlas till en gråsvart jordmassa bara. Så det gäller att passa på att glädjas av det så länge det varar.

Det var sådan skillnad på vilka träd som gjort sig redo för vintern. Några var nästan helt kala, medan andra ännu var gröna.

När jag kom hem till Dodevägen igen så lyste grannens vackra ullungrönn nästan upp som ett lysande stopptecken. Den var nog i sin vackraste skepnad just den här morgonen.

Dagens citat:

Om du studerar de tre första bokstäverna i ordet lektion så förstår du att undervisning ska vara roligt.

Hoppas ni får en rolig dag.

Kram Annika

Kallbadstiden närmar sig. Läs mer »

Årets eldigaste

Hejsan.

Varje höst brukar jag uppleva någon dag som är lite vackrare än alla andra höstdagar. En dag som liksom tar andan av mig helt och får mig att fundera på om allt egentligen är på riktigt. En dag som sticker ut bland alla andra höstdagar. I fredags tror jag att det var just den dagen, 2026 års eldigaste dag.

Morgonen var lite fuktig och disig när jag gav mig iväg ut i skogen. Det hade pratats om en annalkande storm, så jag ville verkligen passa på att njuta av alla höstlöven så länge de satt kvar på träden.

Morgonen var i början ganska molnig och solens strålar hade det ganska kämpigt i början.

När jag gick längs med Sjövägen så var det mörkt och från det hållet såg skogen nästan vårlik ut med sina blad som ännu behållit sin gröna färg.

Det var när jag gick ut på Munkagången och kunde se skogen från det hållet som  alla träden framträdde i sin eldigaste skepnad. Det var så fantastiskt vackert, nästan som om skogen stod i brand.

Gässen hade precis lyft i flockar över sjön, men i kanten fick jag syn på en ensam gås som skyggt simmade undan för att gömma sig. Det såg ut som om något satt fast under dess fjädrar, ungefär som en pinne som stack ut bakåt från vingen. Jag hoppas att det inte var något allvarligt fel på fågeln. Att se skadade djur i skogen berör mig alltid så djupt.

När man vandrar samma stigar år efter år så lär man sig efterhand var de vackraste träden står, vilka av träden som först fäller sina löv, osv. Och trots att jag känner skogen så väl vid det här laget, så tröttnar jag aldrig på att uppleva allting här på nytt. Varje ny dag är fantastisk i naturen och varje ny årstid tar alltid andan ur mig litegrann.

På något ställe i skogen hade hösten inte alls kommit särskilt långt och inte en tillstymmelse till gulnande löv syntes till. Istället kikade solen fram genom trädens stammar som om den viskade till mig  ”kom hit här, det är den här vägen du ska välja”.

Dagens citat:

Först när du inser att morgondagen inte är en dag till, utan en dag mindre, börjar du uppskatta livet och allt du har.

När vi föds får vi alla ett visst antal dagar att leva. Efter varje dag då man lägger huvudet på kudden på kvällen så har man förbrukat en av alla de där dagarna. Jag gjorde ett räkneexempel och räknade då ut att om jag får bli 85 år gammal så fick jag ungefär 31.000 dagar när jag föddes. Detta skulle innebära att om jag får bli 85 år gammal, så har jag nu ”bara” ca 8.600 dagar kvar… Det är ta mig tusan hög tid att börja vara rädd om de där dagarna nu och fylla dem med fina saker!!

Kanske en tankeställare för dig som läser också… Gör åtminstone så att varje dag räknas.

Ha det bäst.

Kram Annika

 

Årets eldigaste Läs mer »

Uppfriskande morgon vid Haväng

Hejsan.

Det är den tiden på året då Stefans fritid mest går åt till sånt som har med jakt att göra. Eller fritid och fritid – som glad pensionär så är ju all hans tid numera bara fritid. Själv är jag faktiskt en smula avundsjuk på honom. Jag har börjat längta mer och mer efter min egen pension nu och efter att kunna göra saker som bara är bra för knopp och kropp istället.

Men förra söndagen när Stefan jagade så var jag ledig. Ingen tvätt, ingen diger handlelista och inte heller så mycket städning att ta tag i.  Såklart passade jag då på att njuta av naturen med mina hundar.

Vi packade in oss i bilen och for till Haväng, dit vi anlände strax efter soluppgången. Hundarna var så glada och ivriga att de ylade och skällde nästan hela vägen dit. Vädret var så härligt den morgonen. Det var ganska kallt och havet skummade vitt och såg busigt ut.

Jag hade packat med mig en termos med varmt te i min ryggsäck. Morgonen var sådär vacker som den nästan bara kan vara där vid Haväng och både jag och hundarna njöt av den uppfriskande morgonluften.

Jag bestämde mig för att inte gå en alltför lång promenad. Min lilla nyopererade Lykke är ingen hund som visar när hon blir trött eller mår dåligt, utan hon tvingar sig alltid att gå tätt intill min sida oavsett hur hon mår. Min plan blev därför att gå en sväng upp till Lindgrens länga och pausa där för att dricka mitt varma te. Det skulle bli en alldeles lagom tur.

Trädens höstfärgade löv stod i så fin kontrast till den klarblå himmelen, och snart var vi framme vid den lilla välkända korsvirkeslängan. Där inne kan man förkovra sig i traktens historia, då det finns ett litet museum där som alltid är öppet. Men den här morgonen var jag mest bara sugen på att slå mig ner på en bänk och dricka lite varm dryck.

Nu skulle det dock visa sig att det inte skulle bli så mycket varm dryck för min del. Efter ett ihärdigt rotande i min ryggsäck kunde jag dystert konstatera att någon mugg inte fanns att uppbringa bland de saker jag tagit med mig. Vatten till hundarna och en skål hade jag fått med mig, men inget mer. Nej, det gick ju  rent inte att dricka hett te direkt ur termosen, inte heller funkade det att dricka ur den lilla rangliga hundskålen. Jag kunde bara förbanna min tankspriddhet och se fram emot det varma teet när jag kom hem istället.

I sakta mak fortsatte vi vår promenad och i ansiktet kunde jag känna hur solens strålar värmde alltmer.  Det var så vackert och hästarna som nyss släppts ut ur sitt stall såg även de ut som om de njöt av den ljuvliga höstmorgonen.

Den vackraste av buketter

Förra helgen då min dotter var hemma så fick jag en fantastisk höstbukett av henne. Ännu, efter mer än en vecka, står blommorna på pricken lika vackra som då jag fick dem. En fantastisk höstbukett som skänker mig mycket glädje♥

Dagens citat:

Du kan inte låsa upp nya dörrar om dina händer är fulla av gamla nycklar.

Ha en härlig måndag.

Kram Annika

Uppfriskande morgon vid Haväng Läs mer »

Höst- och ruskväder.

Hej hej

Förra helgen hade vi ett riktigt höstruskigt väder. Ingen hård vind förstås, som det ju hotas med den här helgen, men ett fint höstregn som vi så väl behövde.

Jag gillar att vara i skogen när det regnar, och jag tar gärna mina småhundar med mig ut på promenad. Dock var det ännu lite för tidigt för Lykke att ge sig ut på längre äventyr efter sin operation, särskilt när vädret var både vått och skitigt. Hela hundflocken fick vackert stanna hemma den här gången Alla tre för rättvisans skull.

Träden hade börjat ändra färg. Från en massa nyanser av gult till olika sorters rött, orange och rostbrunt. Det var en riktigt härlig tur i skogen.

Ännu har vi faktiskt inte haft några frostknäppar alls, här längst nere i det sydöstra hörnet av vårt land. Inte en endast liten minusgrad faktiskt. Också denna regntunga dag var förhållandevis mild för årstiden.

Även om det ser grått, vått och tråkigt ut när man sitter inomhus, så är det alltid helt ljuvligt att komma ut i skogen en runda. Man ångrar aldrig att man klädde på sig regnkläderna och gick ut.

Dagens citat:

Sommar och vintertid blev förklarat för en gammal indian. Han svarade: ”bara en vit man vill klippa av ett täcke 30 cm, sy fast det på motsatt sida och påstå att täcket blivit längre.”

Idag vaknar många upp lite mer utsövda än vanligt, medan andra kanske fått jobba 1 timme mer än de egentligen skulle. Välkommen vintertid – vad det nu ska tjäna till att ställa om klockorna egentligen.

Ha det gott och kram

Annika

Höst- och ruskväder. Läs mer »

Er ska vi fira på Farmors Lycka.

Hejsan.

Förra helgen var det kalas på gång. Min svåger Mats och hans Bibbi fyllde år med bara några dagars mellanrum. Och fyller man då hela 150 år tillsammans, ja då måste det såklart firas lite extra.

Kalaset hölls på den vackra gården ”Farmors Lycka” utanför Ravlunda. Vädret var på topp när familjen samlades under det vackra valnötsträdet på innergården. Nästan som en sommardag i september.

Lite bubblor serverades i solen undertiden som alla droppade in.

 

En slö katt (som jag förövrigt tyckte var väldigt lik självaste Adolf Hitler) övervakade oss under halvslutna ögon.

När alla gäster kommit, blev det tipsrunda i trädgården. Vi delades upp i par, och att googla var strängeligen förbjudet.

Som utslagsgren blev det pilkastning och att ”pricka hål med liten kudde”. Det gick väl inte så lysande för mig får jag väl medge. Men det spelade ingen roll, vi hade så mysigt och trevligt, och det var ju det som spelade roll.

Sedan var det dags att gå in och äta dagens goda middag. Äggakaga med stekt fläsk och rårörda lingon. efter det  vankades det kaffe med äppelkaka och vaniljsås. Så himla gott allting!!

Vi fick en så mysig dag och vi vill såklart framföra vårt varmaste tack.♥

Dagens citat:

”En man i sina bästa år” – det måste väl vara den mest oklara åldersangivelsen någonsin.

Men att Mats och Bibbi, båda två, är i sina bästa år, det kan ju vem som helst se.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Er ska vi fira på Farmors Lycka. Läs mer »

Höstdimma

Hejsan.

Så blev det fredag igen och jag är ledig idag. Så skönt! Jag ska nog unna mig att mest bara vila och njuta av dagen hade jag tänkt. Min trötthet och tveksamma B12 värde ska följas upp, men väntetiden till en doktor var tydligen en hel månad, så jag får ju vara glad att jag inte lider av något rysligt akut.

För en vecka sedan hade jag ställt klockan på ringning  i ottan. Vädret såg ut att bli vackert och jag var verkligen sugen på ett gryningsdopp.

När jag kom ner till sjön så var det sådär höstvackert som det brukar kunna vara oktober månad. Från sjön  steg ånga upp, som trolsk dimma. Det var så himla fint. Temperaturen i luften låg bara på några få grader medan vattnet ännu var behagligt ljummet med sina 15 grader. Det var nästan helt tyst i skogen och inte en vindpust rörde runt bland skogens blad. Vattnet var spegelblankt och allt var helt fridfullt.

När jag hade badat, njutit och druckit upp allt mitt te så gick jag genom skogen hem igen. På långt håll kunde jag efter ett tag både se och höra vilket gäng det var som kom emot mig. Stefan och ”Sector Alarm”, dvs våra små skällande hundar. Gissa om de blev glada när de mötte mig där på vägen. Tillsammans gick vi sedan hem och åt lite frukost tillsammans.

Dagens citat:

När man umgås med djur riskerar man att bli en bättre människa.

~Ocar Wilde~

Hoppas ni alla får en fin fredag.

Kram kram från mig

Annika

Höstdimma Läs mer »

De dimhöljda hagarnas kossor.

Hejsan

En tidig morgon vaknade vi upp till en ganska kylig morgon. När jag gick hemifrån, en god stund före soluppgången, så visade termometern på ynka fyra grader. När solen sedan steg upp så sjönk det kanske ytterligare någon grad, vad vet jag. Det var i alla fall så kallt att morgonen krävde tunna fingervantar.

Och det var så kyligt att det bildades vackra dimslöjor ute i hagen där alla korna och hästarna gick. Morgonen var så otroligt vackert med den vita dimbanken i kontrast till betesdjuren. Borta i skogen kunde man ana de första fina höstfärgerna i trädens toppar. Woww, vi har verkligen en ljuvlig tid att gå till mötes nu. Den sköna hösten med alla sina färger.

Jag och Stefan har varit på våra föräldrars gravplatser och satt lite nya blommor inför hösten. Sommarens torka har inte varit nådig, så det kändes skönt att plantera lite nytt. Även vid kyrkogårdarna hade de första höstfärgerna börjat visa sig.

Ibland väller saknaden upp lite extra mycket efter föräldrarna. Det finns stunder då man längtar alldeles förfärligt mycket efter att bara kunna ringa sin mamma igen, eller höra Kurts härliga kommentarer när han punktligt ringde upp mig varje kväll.

Men jag är tacksam för allt de gav mig, i form av minnen, kunskap, värderingar och inte minst humorn. Min mamma Ingrid älskade djur och kanske katter lite extra mycket. När vi skaffade katten Felix fanns Ingrid ännu kvar i livet, och jag minns att hon tyckte väldigt mycket om honom.

Ingen av våra små hundar hann hon träffa, men jag tror att hon även hade tyckt om dem om hon hunnit träffa dem. Och jag vet att hon då tyckt extra mycket om Penny, med sin speciella personlighet.

Vissa tillfällen i livet saknar man dem bara så mycket.

Dagens citat:

Fotografering är inte min hobby, det är min terapi.

Ha en fin onsdag, månadens sista dag.

Kram Annika

De dimhöljda hagarnas kossor. Läs mer »

En kväll vid Forsemölla och teater i Ystad.

Hejsan.

Helgen swishade förbi i en rasande fart och några arbetsdagar väntar nu på mig igen. Helgens väder var både solsken och regn och det passade oss ganska bra.

En kväll i helgen passade vi på att ta hundarna med på en tur till Forsemölla.

Vi hade en sådan tur att vi prickade in vår promenad mitt emellan två rejäla regnområde. Eller tur och tur, numera kan man följa vädret på olika appar och ganska säkert se hur molnen ska röra sig och planera utifrån hur det väntas bli.

Vi såg till att åka iväg precis efter en väldig regnskur, och sedan hann vi lagom med vår promenad tills nästa regn var över oss.

Hundarna var vilda och glada, överlyckliga över att få utforska en plats där de inte varit på länge.

Vi gick en liten sväng in i Mandelmanns kohage, där vi mötte deras fjällkor som blängde en stund på oss. Det ensamma trädet stod där det alltid stått, men dit upp valde vi att inte gå den här gången.

Vi vände åter och stannade till en stund vid vattenfallet. Där kunde vi konstatera att det förväntade regnet var väldigt välbehövligt. Den vilda forsen som brukar dåna där, var inte mer än små rännilar nu.

Så mörknade himlen och den sista biten till bilen fick vi skynda på stegen en smula för att hinna innan störtskuren var över oss.

”Jävla Karlar” på Ystads Teater

Jag och mina döttrar var i förra veckan och såg en monolog på Ystads Teater. En jättebra föreställning spelad av Shanti Roney som bygger på en roman av Andrev Walden. Vi hade allihopa läst boken sedan tidigare och vi tyckte verkligen att föreställningen den här kvällen var helt fantastisk. Så proffsigt framfört av Shanti. Det blev en fin kväll med mina döttrar, en kväll som jag sparar i hjärtat lite extra♥

Dagens citat:

Vissa dagar regnar det, vissa dagar skiner solen. Det är det som får blommorna att växa.

Ha en fin tisdag och kram från mig.

Annika

En kväll vid Forsemölla och teater i Ystad. Läs mer »

Medan kvällarna ännu är ljusa.

Halloj

Har ni börjat klä er lite höstligare och varmare ännu? Jag tycker att det är svårt att ta på mig lagom mycket kläder. Antingen tittar jag ut genom fönstret och tycker då att det är mörkt och mulet och ser kallt ut. Resultatet blir att jag blir alltför varmt klädd och alldeles svettig när jag kommer ut och börjar röra mig. Eller så har jag lite för tunna kläder och när kvällen kommer så blir det en aning för kallt och ruggigt när jag sitter stilla.

Nåja, det där är väl egentligen inte så stora bekymmer det där.

Ännu är kvällarna ljusa och härliga när jag kommer hem från jobbet, och vi kan gå våra kvällspromenader med hundarna utan reflexer, pannlampa och annan höstutstyrsel. Det är härligt och man får passa på att njuta av ljusa kvällar så länge man kan.

I det stora föreningsbetet här i Gyllebo går korna och hästarna lugnt kvar. Nu har gräset där sakta börjat grönska och frodas igen och det är fint att se dem strosa fram i sin hage, ihärdigt idisslande.

Att se kor tugga och idissla är så lugnande och avkopplande tycker jag. Ingen hetsätning där inte, något många av oss hade mått bra av att ta efter. Inte att idissla kanske, utan att äta och njuta av maten i ett lugnare tempo.

Milwaukee

På jobbet har vi i veckan som gått, haft en Milwaukeedag – RED DAY – då vi haft en massa bra extrapriser och erbjudande på Milwaukeemaskiner. Det är alltid kul när det ordnas något extra på jobbet och det då kommer mycket folk. Dagen till ära hade vi Brösarps Gästis där som bjöd på rejäla portioner av sin världsberömda äggakaga. Brösarps Lokalförening är bra på att ordna och fixa, det är ett som är säkert.

Dagens citat:

Mobiltelefoner får oss att komma närmare människor långt ifrån oss. Men den tar oss bort från de människor som sitter bredvid oss.

Nog är det tråkigt vad mobilerna och scrollandet har gjort med oss människor. Förut pratade man eller spelade kort i lunchrummen på arbetsplatserna. Man kunde då ventilera det mesta, tom. politik utan att hata eller vilja mörda varandra. Nu sitter de flesta djupt försjunkna i sina egna världar, alla med sina egna algoritmer i luren.

Ha det bästa, kram Annika

 

Medan kvällarna ännu är ljusa. Läs mer »

Rulla till toppen