Österlen

Vårvibbar och tandsanering

Hejsan.

I veckan som gått har vi mest bjudits på mulet och grått väder, så när det en eftermiddag plötsligt sprack upp och solen visade sig, ja då fick vi bråttom ut för att njuta av det härliga vädret.

Det hade varit frost och lite pudersnö hade fallet under natten. Även om det såg lite vintrigt ut så fanns det ett stråk av vår i luften.

Såklart längtar jag efter vår och värme, men jag tycker gott att det kan komma lite snö och bli vinter nu i februari. Jag minns ett år då vi fick en stor mängd snö i i början av April. Det var kanske de vackraste vinterdagar jag upplevt här i Gyllebo. Vill ni se och minnas, så finns ett inlägg från annandag påsk 2018 om ni klickar –> HÄR.

Men även om det är grått och trist utomhus, så kan man skapa sig lite vårvibbar inomhus med hjälp av vårblommor.

Vid den här tiden på året så är det extra härligt att njuta av vårlökar, och fint är det ju också att man till våren kan peta ner lökarna i jorden och på så vis får man njuta av dem många år framöver.

I går såg och hörde jag de första tranorna här i Gyllebo. Det är kanske det tidigaste jag någonsin hört dem. Det kan ju vara så att just det här paret bestämt sig för att övervintra här och varit här hela tiden…

I veckan som gått har vi också varit med lilla hunden Lykke hos veterinärerna på Bollerup. Den senaste tiden har jag märkt att hon haft ont i sin mun, och vi förstod att det var dags för en tandsanering. En gång tidigare har vi fått det gjort på henne. Den här gången var det värre, hon hade två tandfrakturer där rötterna opererades bort och ytterligare åtta tänder togs drogs ut pga tandlossning. Hela kalaset slutade på nära nog 10.000 kronor. Det var värt varenda krona, när vi nu ser hur pigg och glad vår lilla hund återigen blivit. Jag tycker att om man har djur så måste man ha en budget för sådant som försäkringen inte täcker, för de ska inte lida.

Dagens citat:

Någon sa till mig att  mitt hem luktade hund, så jag frågade; vet du ens vad en hund luktar? Den luktar av tacksamhet, lojalitet, tillgivenhet och villkorslös kärlek. Trots allt en hund kan ha varit med om så bär den aldrig på en doft av förbittring. Jag känner mig välsignad över att mitt hem luktar hund.

~Patrick Swayze~

Ha det gott och kram

Annika

Vårvibbar och tandsanering Läs mer »

Naturen, min religion.

Hej hej

Förra söndagen ställde jag min klocka på ringning  ganska tidigt och packade ryggsäcken för att möta dagen på bryggan.

Att vandra genom den mörka skogen och till slut komma fram till gläntan vid bryggan känns så fridfullt och det är nästan som att gå in i naturens eget tempel. Jag tände lite levande ljus och njöt av ett morgondopp.

På en gren hängde någons kvarglömda simglasögon och i mörkret hörde jag att en annan badkompis kom tassande för ett gryningsdopp. Himlens färg gick i rosa och på bryggan la sig lite rimfrost när temperaturen föll i takt med att solen steg.

Jag älskar att starta min dag såhär i stillhet i skogen. Här råder ingen brådska, utan här håller naturen i taktpinnen.

Även om fågellivet blev både skrikigt och högljutt när morgonen grydde, så var det inget som skavde i mina morgonkänsliga öron.

Efter en härlig start på söndagen så åkte jag och Stefan sedan till Svabesholm för att äta deras goda och mättande lunchsoppa. Rekommenderas varmt.

Dagens citat:

Naturen är min kyrka och kärlek är min religion.

Ha en riktigt fin fredag

Kram Annika

 

Naturen, min religion. Läs mer »

Ännu har vi höst på Österlen.

Hejsan.

På TV:n hörde jag hur väderreportern pratade om att vi här nere i söder inte fått meteorologisk vinter ännu, och det där kan alldeles säkert stämma, för inte har det känts så särskilt vintrigt, åtminstone inte i några längre perioder.

Många morgnar har varit gråa, mörka och inte så särskilt fotovänliga heller. Men det här dimmiga och melankoliska vädret har också sin tjusning måste jag säga. Redan nu kan man ana en förändring i naturen, lyssnar man noga så kan man höra att  fåglarna har ändrat lite på sina läten och dagsljuset stannar allt längre för varje dag.

Vattnet i sjön håller ungefär 3 grader och är det någon gång man ska frossa i marschaller så är det vid den här tiden på året. En vän som kom för att göra mig sällskap vid morgonbadet sa, ”det lyser vackert och det syns på långt håll, dina marschaller”.

Ja, även om vi nu lär ha höst på Österlen, så känns det som om det är vår i mitt lilla orangeri. En yrvaken pelargon samsas med citronträden och olivträdet. Utanför kämpar snödropparna tappert på, för i min trädgård brukar de inte alls vara så tidiga som de kan vara på många andra platser.

Några vårlökar har fått flytta in på köksbänken. Lite vårkänsla tycker jag man kan unna sig, i tider då det egentligen ska vara vinter men istället är höst. Och när vi sedan avverkat tre årstider på samma gång så slår det kanske plötsligt till och blir sommar när vi minst anar det… 🙂

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”En av oss” av Åsne Seierstad. Det är en mycket välskriven bok om Norge och om det fasansfulla som hände i Oslo och på Utøya. Boken speglar både offren, överlevande och förövaren. Det är en tung historia att ta del av, men ingen kunde gjort den här boken bättre än journalisten Åsne.

Dagens citat:

Det är alltid ok att känna och tänka men det är inte alltid ok att göra och säga.

Må väl.

Kram Annika

Ännu har vi höst på Österlen. Läs mer »

Härlig januarisöndag.

Hejsan.

Maken till grå januari har vi väl aldrig skådat förut. Jo, det förstås, det har vi väl såklart gjort, men jag kan inte direkt påminna mig om vilket år det skulle vara. Därför kändes solen väldigt skarp i ögonen då den plötsligt kikade fram på en klarblå Österlenhimmel.

När det plötsligt blir sådant här kalasväder så får man lägga alla andra planer på hyllan och helt enkelt dra nytta av allt det underbara. Jag och Stefan tog hundarna med oss till Vik där vi vandrade längs med havet söderut.

Vid Prästens badkar stod fiskare och hoppades på tur. Skulle det nu mot förmodan inte bli något napp för dem, så hade de i alla fall haft en rysligt tur med vädret.

Vi gick bort till Tjörnedala strövområde där vi bestämde oss för att vända tillbaka. Nu ska man absolut inte klaga på solen, men det var ganska skönt att ha de bländande solstrålarna i ryggen istället.

På den lilla stranden vid fortet njöt vi lite extra innan vi fortsatte tillbaka igen. Visst önskar vi oss lite fler sådana här kalasdagar framöver.

Dagens citat:

Jag stannade till vid vattnet idag, där vågorna predikar utan lag, om att livet är större än det här, om att jag bara är den jag är.

Ha en fin onsdag och kram från mig.

Annika

Härlig januarisöndag. Läs mer »

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand.

Hejsan.

I förra veckan for jag iväg med hundarna för att njuta av en promenad i det vackra januarivädret. Jag bestämde mig för att inte köra så långt hemifrån, eftersom hunden Lykke haft en benägenhet att bli lite lättare åksjuk den sista tiden.

En liten tur runt Knäbäckshusen hade jag tänkt mig.

Redan vid infarten till Rörumsstrand stod det stora röda skyltarna, en på varje sida om vägen, där det informerades om att stranden var avstängt. Min tanke var inte att gå ner på stranden direkt, utan istället vandra söderut mot Vik en bit upp på stigen bakom husen som ligger i kanten.

På sina ställen kunde man se hur människor gjort egna stigar ner mot vattnet, men jag och hundarna höll oss uppe på vägen och njöt bara av den otroligt vackra utsikten.

Till sist kom vi fram till Rörums södra å, och där ledde stigen ner till slutet av stranden.

Där på slutet av stranden är det inte någon backe, men istället är där väldigt stenigt och en ganska smal sandstrand. Vi stannade en stund och njöt, jag och hundarna, av den vackra stranden, innan vi gick samma väg tillbaka igen.

När jag blickade framåt en bit så såg jag hur stora tallar stod alldeles ute i kanten på den branta sandbanken. I tidningen hade jag läst att den lera som finns i marken kan göra att hela backen ger med sig lättare och allting kan rasa ner. Liksom glida på den hala leran i jorden.

Vi lämnade havet med lite sorg i hjärtat förstås. Att naturen gör som den vill, det måste vi acceptera, men att man ingenting gör för att rädda det lilla populära kapellet, det kan jag egentligen inte förstå. En gång i tiden har man flyttade dit det, och då borde det väl kunna gå att flytta det därifrån också innan det är försent… eller?

Jag och Stefan gifte oss här, och under alla år så har vi ofta åkt hit. Varje gång jag varit här så har man kunnat se en erosion av sanden här. I mitt bildarkiv hittade jag foto från år 2012, där det syns tydligt hur havet ätit sig in i backen redan då.

Ja, det var bilder från en riktig vintrig februari 2012. Annat var det i förra veckan då jag vandrade här, då var det nästan lite vårlikt och en riktigt fin eftermiddag.

Dagens citat:

Ingenting varar, allting är förgängligt.

~Björn Natthiko~

Det kan höras så sorgligt, att allting tar slut, men även trösterikt då det gäller för riktigt svåra saker också.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand. Läs mer »

Som en vårdag i Januari

Hej.

En eftermiddag i förra veckan blev det så otroligt härligt väder. Solen bländade när jag kom utomhus och det gjorde nästan lite ont i ögonen efter alla de gråa och disiga dagar vi haft nu efter jul.

Jag hängde på mig en ryggsäck och tog hundarna i sina koppel och gav mig ut till sjön.

Solens sken var så inbjudande och varmt och det var nästan att jag fick riktiga vårkänslor på kuppen. När jag passerade ”ålakistan” så hördes det som en brusande vårflod forsade fram. Jag älskar det ljudet och förknippar det med vårvinter och snösmältning. Lite tidigt för det i januari, men man kan njuta av det ändå!

Fast i skuggsidan var det riktigt kallt och där låg istäcket kvar i våtmarken inne bland träden.

Den ensamma båten var vattenfylld, som den alltid brukar vara under vintersäsongen, och boklöven på marken lyste alldeles röda i eftermiddagsljuset. Man kan nästan bli lycklig för mindre.

Det är underbart med sådana här dagar mitt i vinter, de göra att livsandarna vaknar till liv lite mer och man får en ny dos av energi.

Dagens citat:

Människor vi upplever som
väldigt positiva har också negativa
tankar.
De har bara valt att inte låta
dem kontrollera deras liv.
Ha en härlig onsdag.
Kram Annika

Som en vårdag i Januari Läs mer »

Vi firade vår 10-åring

Hejsan.

Vår lilla fina Molly fyllde 10 år i förra veckan . Naturligtvis ville vi fira henne lite extra med något som vi vet att hon älskar, nämligen att åka ut och vandra på ”nya” ställen. Det fick bli en tur till Stenshuvud. Såklart så har hon varit där många gånger förut, men det är ju inte den vanliga morgonrundan direkt, så det blev mycket uppskattat.

Alla hundar mår bra av att komma iväg och få nya intryck, dofter och miljötränas. Godis och smakbitar får våra hundar i tid och otid av Stefan, medan jag är lite hårdare med den saken. Jag tycker att det finns så mycket andra sätt att berika hundarnas liv på istället.

Av våra tre hundar, så är Molly den som har den bästa lydnadsträningen. Hon fick liksom hänga med på träningspassen då jag hade min stora militärhund, Johnny. ”Ligg, sitt och stanna kvar”, det kan Molly med glans. Så har hon ju gått några kurser i nosework också, och hon älskar när hon får leta efter doftgömmor.

Den här dagen, då vi firade Molly, så var det mulet och lite blåsigt väder, men vad gjorde det, det var ändå härligt att komma ut på tur.

När vi är ute och går med våra hundar så brukar Molly alltid gå med Stefan. Molly är inte så bunden vid någon av oss, medan Lykke måste tvunget gå med mig. Lykke är en sådan ”mammagris” och brukar tvärvägra om någon annan än jag håller i hennes koppel. Och där Lykke går där brukar Penny också vilja gå, så vid min sida går ofta de två yngre hundarna.

Vi gick en runda genom nationalparken för att sedan komma ut på stranden vid havet.

Vi fick en härlig tur då vi var nästan helt ensamma. Åhh vad jag hoppas att vi får ha vår lilla Molly lika pigg och frisk i många, många år till.

Dagens citat:

Att bygga bra vanor är ganska onödigt om man inte samtidigt bryter med dåliga vanor.

En bra vana är vardagsmotion och ”hundgos” varenda dag. Och ju mer bra vanor man lägger sig till med, ju mindre tid blir det över för de dåliga.

Ha det fint, kram Annika

Vi firade vår 10-åring Läs mer »

Glad för det lilla

Hej hej

Om man gillar vinter, snö och kyla så är den vintern som vi har på Österlen nu, inget att hurra för – ännu. När jag kikar tillbaka på januari i fjor, så hade vi då den mest sagolika vinter man kan tänka sig. Jag och min badkompis Tina hade gjort en fin isvak och jag tror att vi badade i den så gott som varenda morgon. Annat är det i år…

Ja, det där var i fjor det, annat är det alltså nu. Det här året har det mest varit blåsigt, milt och grått. Fast det gör egentligen inte så mycket, man får ju vara glad för det lilla, och väder blir det ju alltid, i alla fall inget man ska hänga upp sig på. För en vecka sedan fick vi faktiskt en riktigt fin och kall morgon.

Det hade varit minusgrader i ett par dagar, så över nästan hela sjön låg det tunnaste istäcke man kan tänka sig. Det var nästan som det finaste kristallglas.

Vattnet var bara någon enstaka grad och badet rev skönt i skinnet.

Vattnet intill bryggan är alltid ett av de ställen på sjön som fryser till allra sist, så någon vak gick det inte att göra. Men morgonen blev väldigt stillsam och vacker. För en kort stund blev allting ljust babyrosa.

Väldigt tacksam var jag över att jag äntligen kommit mig för att beställa de där kängorna med dubbar, för fy tusan så halt det var på sina ställen.

Nej, någon riktig vinter har vi inte fått här ännu, men man ska faktiskt vara glad för det lilla och jag är väldigt tacksam för den otroliga vinter vi fick i fjor. Och särskilt tacksam är jag för att både jag och Tina hade möjlighet att ses och bada så mycket tillsammans som vi gjorde då♥  I år är ett annat år, andra förutsättningar, och jag passar istället på att springträna lite mer, för man måste helt enkelt göra det bästa av allt, och en springrunda en mild januaridag kan vara alldeles, alldeles fantastisk.

Dagens citat:

Andas lungorna? -då andas också framtiden.

Pulserar blodet? -då pulserar också nuet.

Lever kroppen? -då lever också hoppet.

Ha en skön söndag. Kram Annika

Glad för det lilla Läs mer »

Vinter på Christinehof

Hejsan.

Efter en arbetsvecka på ”Luckan” så har jag det nu ledigt igen på obestämd framtid. Fast idag är det ju Knut, så idag ska julen köras ut hemma hos mig, så sysslolös känner jag mig inte.

För en vecka sedan var det trettonhelgen. Det är en skön och vilsam helg tycker jag, som inte kräver så mycket mer än vila och avkoppling. En av dagarna så åkte jag till min hembygd för att vandra och njuta av vintervädret.

Jag valde att promenera på slingan runt ekoparken, och njöt av det vintriga landskapet. Till skillnad från då jag var barn här så är nu våtmarken återställd och överallt växer olika våtmarksväxter.

Nära jag var liten så fanns det ändå ganska mycket kaveldun i trakten. En enda gång gjorde jag misstaget att plocka in dessa dekorativa ”cigarrer” och satte dem i en stor vas på mitt rum. Där stod de ganska länge och var väldigt fina… tills de plötsligt en dag bara exploderade. Då var det som om de bruna cigarrerna förvandlades till vitt frömjöl som sköts ut över hela mitt pedantiska flickrum.

Förra helgen vandrade jag förbi konstverket – ”Den onämnbara” – och i det vita vinterlandskapet så tedde den stora figuren sig inte alls lika skrämmande som då den på sommaren står skymd i grönskande buskage och liksom skyggt gömmer sig.

När jag kom fram till den plats där det numera finns en stor vattensamling med en rundad bro över, så gick mina tankar till tiden då här var ett vildsvinshägn istället. Precis här där det numera bara är vatten, så brukade de flesta grisarna hålla till. Här hade de en av sina utfodringsplatser, och här kunde man ofta träffa på svin i alla de storlekar. Även om jag tycker att det är så mycket vackrare med den våtmark här nu är, så älskar jag att ha växt upp på tiden då här var vildsvinssafari istället. Barn uppskattar spännande saker mer än det vackra.

Långt borta över backarna skymtade jag Andrarums kyrka. Den där söta lilla kyrkan som jag både blivit döpt och konfirmerad i. Jag skyndade på mina steg när jag märkte att det började skymma lite grann.

Snart var jag framme vid Trädgårdsmästarbostaden, och då var det inte långt kvar till parkeringen. Det blev en härlig trettonhelgspromenad i en välkänd miljö.

Dagens citat:

Lika lite som solen borde gömma sig bakom molnen borde vi gömma oss bakom Jantelagen.

Alla är vi väl lika unika och varje människas historia är värd att berättas.

Ha det fint.

Annika

Vinter på Christinehof Läs mer »

Säsongens första vintervibbar.

Hejsan.

Nu är alla helgerna förbi och den vanliga vardagen har tagit vid. Rutiner och vanliga dagar är egentligen det som jag gillar bäst.

I förra veckan fick vi den första snön, och fick då känna på de första vintervibbarna.

En tidig morgon gav jag mig ner till sjön för att äntligen ta mig ett gryningsbad. Mina lediga dagar under julen har inte infallit med något lämpligt badväder på länge, men nu var det alltså dags.

Det blåste en svag vind som inte märktes så mycket vid bryggan. I vattnet var det drygt 3 grader och alldeles underbart.

Efter en avkopplande stund i sällskap av en massa fåglar hängde jag på mig min ryggsäck och gick upp på ”ridstigen” för att vandra genom skogen under tiden som solen steg upp på himlen.

Allt eftersom dagen ljusnade så tilltog vinden alltmer. Molnen på himlen färgades vackert rosa, och jag njöt för fullt av min lång härlig promenad.

Julklappsorm

Strax efter nyår kom de små barnbarnen hit. Med sig hade de några av sin nya julklappar. Nicolaj hade önskat sig en orm, och till hans stora lycka så var det precis vad han fick.

-han fick två stycken, upplyste Scott mig om, med en lite bitter ton i rösten. Själv hade han ju inte fått riktigt precis allt som stod på hans digra önskelista …

Efter att ha låtit ”julklappsormen” ringla runt i vårt kök så lyckades den snurra in ena hjulet i ett av mina långa hårstrån (och förmodligen någon dammtuss också), så Stefan fick ta fram lite verktyg och rensa och reparera .

När ormen var lagad så fick han packas ner i väskan för att åka med hem till Tomelilla igen. Istället ville Nico gå ut i traktorn. Han lovade att han inte skulle starta den, bara sitta i den… och så blev det.

Dagens citat:

För det som är svårt att förstå med orden finns ofta en melodi att förstå med hjärtat.

Ha en riktigt fin torsdag

Kram Annika

Säsongens första vintervibbar. Läs mer »

Rulla till toppen