Kära Blogg
I morse hade jag bestämt mig för att inte rusa upp klockan sex när klockan ringde, utan ligga kvar en liten stund och dra mig. Jag lyckades mot förmodan att somna om och vaknade upp totalförvirrad. Yrvaken och vilsen staplade jag upp och plirade mig närsynt omkring och insåg att klockan var över åtta. Det var hemskt. Jag gillar verkligen inte det här med sovmorgnar. I morgon återgår jag till mina vanliga rutiner igen.
Annars har dagen flutit på som vilken vardag som helst.
Jag tänkte baka lite för en kommande föllsedau, och då tänkte jag att det kunde passa perfekt med negerbollar. Egentligen håller jag på att lära mig att säga chokladbollar istället. Jag tycker att det är ok för mig att ändra mig, för är det människor som mår dåligt och blir ledsna av ett ord, så behöver jag faktiskt inte använda det, jag har liksom inget tvång att göra det. Hur som helst så blev bollarna himla goda och det största bekymret nu blir var jag ska gömma dem, så de inte tar slut innan det är tänkt liksom.
Ikväll när Stefan kom hem, snickrade han lite på ett projekt som jag önskat ganska länge. Nu är det förstås väldigt länge sedan jag såg det på Tv:s Bygglov och fick idén, så jag kommer inte riktigt ihåg hur det skulle se ut. Det ska i alla fall bli en bänk med ”former”.
Jag lagade kvällsmat med Emmy och alla djuren som sällskap. Det blev köttfärslimpa på gris och älg. Mumsfillibabba. Amanda sov sin Törnrosasömn mellan sina två jobbenätter, och har ingen väckt henne så sover hon än …
Det har varit en helt vanlig underbar onsdag som alltid i Gyllebo, som jag presenterar i bilder istället …
för en bild säger som bekant mer än tusen ord.
So Long från mig, kanske ses vi i morgon igen.
