september 2026

Emmy och jag på Blåvingeleden.

Hej hej

Förra helgen då Emmy var hemma hos oss och hälsade på så blev vi sugna på att ge oss ut och vandra. Valet föll då ganska snart på att åka till Drakamöllan och njuta av ljungens blomning.

Ska man åka till Drakamöllan så tycker jag att man ska åka dit just nu när ljungen står i full blom, Eller så ska man passa på att åka dit någon gång i början av Juli då det finns stor chans att njuta av de små bedårande blåa fjärilarna som gett sitt namn åt vandringsleden där – nämligen blåvingarna.

Ett inlägg med mycket blåvingar hittar ni om ni klickar HÄR.

Jag och Emmy valde att vandra den 9 km långa Blåvingeleden. Varje gång jag gått den innan så tycker jag alltid att det känns som om den är mycket längre. Den är ganska kuperad och många backar att ta sig uppför. Man kan även välja en kortare runda och då följer man den vita markeringen. Vill man njuta av blommande ljung så får man mycket av det även på den kortare vandringen.

 

Inga av hundarna fick följa med oss den här gången. Molly har inte riktigt kommit igång med längre runder sedan hon var sjuk, och för rättvisans skull så fick då allihopa stanna hemma med Stefan den här gången. Det känns verkligen märkligt att vara ute och vandra utan sina fyrfota vänner, så det var tur att jag hade en dotter vid min sida.

Blåvingeleden som vi vandrade sträcker sig genom flera naturreservat. Den går genom Maglehem, Lillehem, Kumlan och Drakamöllan. Vackra områden allihopa.

När vi till sist kom fram till Drakamöllans Gårdshotell och då närmade oss vår parkerade bil så insåg vi att det fyllts på med massor av besökare sedan vi anlände ganska tidigt på morgonen. Att det blivit ett riktigt populärt besöksmål var helt klart, och det kan man ju förstå.

Att ha en dotter hemma på besök är alltid så mysigt. Men allting har ju ett slut, även mysiga helger. Vips var det dags för Emmy att ta bussen hem till Malmö igen (buss fick det bli, för i vanlig ordning så var tåget inställt) Men först hann vi med en mysig frukost, vilket katten Felix också såg till att njuta av.

Dagens citat:

Liten övning till nutidsmänniskan:

Sätt dig ner en stund. Byt ut telefonen mot en kopp te. Ta en klunk. Titta ut genom ett fönster i mer än en minut. Repetera tio gånger.

Ja, så sant. Vi borde lägga bort telefonerna lite mer. Min dotter Emmy har valt att ta bort sina sociala medier helt sedan några år tillbaka. Lite sorgligt tycker jag, som saknar henne där, men säkert väldigt nyttigt för henne själv. Men min blogg läser hon, så puss till dig min fina tös♥

Ha det gott och kram

Annika

 

Emmy och jag på Blåvingeleden. Läs mer »

Fredagsmys i orangeriet.

Hejsan.

Jisses så trött jag brukar vara när jag jobbat hela dagen och det äntligen blir dags för fredagsmys. Oftast hamnar jag då bara i soffan och ser väl mest ut som bilden här nedan …

(tack för den ”trevliga” bilden Emmy)

Men förra fredagen var det andra bullar, för då kom Emmy hem och vi hade planerat en myskväll i orangeriet. Lite vin, ostar, kex och annat smått och gott stod på menyn.

Vi hade tänt upp alla levande ljus därute och det dröjde inte särskilt länge förrän mörkret sänkte sig över Gyllebo. Alla hundarna gjorde oss sällskap, för vankas det godsaker då är de alltid beredda. Som värsta små scouterna är de – ”alltid redo”. Kanske bjuds det på någon smula, eller så råkar någon tappa nått på golvet – de är alltid på hugget de där tre.

Renovering av liten dörr till lekstuga

När Scott var riktigt liten så renoverade Stefan en liten lekstuga och gav till honom. Redan då sa Stefan att dörren bara var en enkel innerdörr och den skulle nog inte hålla för tid och evighet. Mycket riktigt, nu hade dörren börjat falla i sönder i nederkanten och det krävdes en riktig hantverkare för att åtgärda förfallet.

Stefan gjorde om dörren, och gjorde den en bit lägre (den skulle ju ändå mest passa småfolket) och fällde istället in ett fast fönster i ovankanten.

Jag tycker att det blev så himla gulligt med det lilla ljusinsläppet ovanför dörren, och jag tror att Nicolaj också blev glad över att stugan fått en hel dörr igen. Scott har nästan vuxit ifrån sin stuga, men även han vill säkert ha en hel dörr.

Det växer så det knakar.

I grannens trädgård har jag skördat hennes bönor nu. Eftersom de inte hann att bli färdiga innan hon reste tillbaka till Tyskland så blev det min uppgift att ta hand om dem. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med de där röda bönorna, så de fick följa med Emmy till Malmö där de nog hamnar i någon smaskig vegetarisk maträtt skulle jag tro.

Något annat som växt helt otroligt, det är min lilla vita julstjärna som jag köpte till advent i fjor. Allt det vita är förstås borta och istället har det blivit som en grön buske. Vi får se hur länge det orkar leva.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Smörblommor och Sot” av Karin Alfredsson. Det var en bok jag hört talas om och hade höga förväntningar på. Men i mitt tycke får den bara ett medelbetyg. Inte dålig, men inte superbra heller.

Dagens citat:

Sanningen har ingenting emot att bli utmanad, lögnen däremot gillar inte att bli ifrågasatt.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Fredagsmys i orangeriet. Läs mer »

Mitt Juli och Augusti 2026

Hej hej

Så var sommaren 2026 över och till ända. Visst kan det komma brittsommar och varma sommardagar även i september, men mörkret på kvällarna kommer allt tidigare och hösten gör sig mer och mer påmind. Jag älskar hösten, så för mig är det en välkommen årstid.

Juni avslutade jag med att njuta av en vandring med Andréa, innan hon några dagar senare skulle återvända till sitt kära Kanada igen. På mig väntade då tjänsten på kontoret, och jag fick fokusera helt på mitt arbete under de tre första veckorna av Juli. När jag fick min efterlängtade semester så njöt vi av den första veckan på hemmaplan. Vi åt äggakaga i Brösarp, vandrade i Christinehofs ekopark och tog en tur med båten. Det var efter det som vår lilla hund Molly skulle bli så sjuk. Som om inte det var nog så kom katten Judith hem med en stor böld i ena frambenet och även hon fick åka till veterinären. Samtidigt blev Stefan också dålig och hans vaskulitsjukdom blossade upp med ett nytt skov i antågande. Ja, det sägs ju att en olycka kommer sällan ensam, och den här sommaren stämde det ju in hos oss.

Trots allt så hann vi njuta lite av sommaren. En konsert blev det för min del. Emmy kom hem och hälsade på en helg och vi gick på Fridens med vänner. Sommaren avslutade vi med en liten kräftskiva i Tomelilla och jag träffade Tina för att möta en ny dag vid Brösarps Backar.

Sommaren 2026 har varit väldigt torr och det är inte många droppar regn som fallit här på Österlen. Jag minns den torra sommaren 2018, men vet i sjutton om det här året inte slår det rekordet.

Nu hälsar jag September välkommen. En  månad jag hoppas ska gå i friskhetens tecken. Katten är bra igen, Molly mår också bra och ska på återbesök i Helsingborg nu i veckan. Stefan verkar också må bättre igen, tack och lov. Allt går på rätt håll igen.

På mig väntar först en helg i Stockholm med en tjejmil att springa.  Träningen har förstås blivit lite si och så nu i sommar, men med åldern växer pannbenet och med envishet så ska det nog gå bra. Efter den helgen får det gärna regna rejält, för det är ju vad vår natur som bäst behöver nu.

Dagens citat:

Med varje skratt,

med varje tår.

Med varje klapp

och varje sår.

Vi kan ge och

vi kan få.

Och vi kan

säga till livet

det kommer att gå

Ha en fin första september och kram från mig

Annika

Mitt Juli och Augusti 2026 Läs mer »

Rulla till toppen