Allmänt

Buskablyge tockens skogspromenad.

Hejsan.

Jag älskar att pyssla, laga mat och duka fint här hemma hos oss. Men ibland är det ändå så skönt att slippa stå vid spisen och kocka.

Trots att vi hade den vackraste skogsbukett på bordet att njuta av, så bestämde vi oss för att prova något nytt…

Jag hade hört talas om att det skulle finnas ”en tjock tant” utanför Tomelilla som bakade goda pizzor.

Dit for vi en blåsig sommarkväll nu i juni.

I en mysig liten trädgård kunde man sitta ute, men eftersom dagens väder var mer åt ”styv kuling-hållet”, valde vi att krypa in i stallet i stället.

Jag skrattade lite åt min Stefan när han smackade med tungan, efter att ha tagit en klunk av sin Caliente, Kiviksdrycken han beställt. Med ganska stark smak av chili, var det ju inte som den vanliga äppelmusten han var van vid. Han är ju ”fydd po ebblaskrabbor och sjöfular”, om man ska tro på det han säger …

Tjocka Tanten kom och serverade oss de ljuvligaste pizzorna. Vi hade båda valt ”buskablyge tockens skogspromenad” toppad med kirskål. Så delikat och god!!

-mmmmm. di va nock den goaste pizzan jau edet, sa Stefan. Precis de orden han alltid yttrar när han äter just pizza!!

Nöjda och mätta lämnade vi Tjocka Tanten och for vidare ut i den Österlenska sommarkvällen. Tjocka Tanten som för övrigt visade sig vara en väldigt trevlig kvinna, och inte ett dugg tjock i mina ögon i alla fall.

Dagens citat:

Tänk om varenda kvinna idag vaknar upp och inser att de är helt nöjda med sina kroppar, bara tänk hur många företag som då skulle gå i konkurs.

Ja, man får vara som man är, när man inte blev som man skulle…

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Alltid projekt på gång.

Hejsan.

Som så många här på Österlen, så har vi små projekt på gång hela tiden. Just nu är det en damm till grodorna som står överst på vår ”to-do-lista”.

Efter tre sjuka somrar mår min Stefan hyfsat bra igen. Han grävde för glatta livet och lilla hunden Lykke hejade på.

Mer om det projektet ska jag visa en annan gång. Istället får ni se hur det blev i lilla orangeriet.

Golvet är gjutet. Cementet ska nu bränna och härda hela sommaren innan det går att lägga klinkers på. Tills dess njuter vi av det precis som det är. Den råa cementen är väldigt vacker som den är.

Utanför den lilla tegelväggen har den vackraste vallmon nu slagit ut.

Aklejan som förökat sig värre än min barndoms kaniner, hade lockat till sig miljontals humlor och ljudet var nästan öronbedövande av deras surr.

Undertiden som Stefan slet i sitt anletes svett med grävningen, så jobbade jag med att fånga humlorna på bild. Nog så svettigt det med, må ni tro.

Ja man ska njuta av utelivet så mycket det bara går nu. Och har man en trädgård, ja då behöver man ju inte köpa gymkort.

Dagens citat:

När jag blir gammal vill jag inte se ung ut – jag vill se lycklig ut.

Ha det riktigt bra och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Sommarfräscht på tallriken.

Hej hej.

Kanske är vi österleningar en aning bortskämda med att vi har så mycket fin, närproducerad mat i vårt område.

Jag är alltid noga med att så långt det är möjligt välja närodlat och närproducerat. Det känns bra för både mig själv och för vår miljö.

Jag har en vän som odlar en fantastisk sallad. En sallad som är en fröjd både för munnen och ögat.

Det här är en sallad som är så vacker som den finaste blomma. Jag tycker nästan att den mer än väl hade passat som brudbukett. Tänk er att äta upp sina brudblommor till frukost dagen efter bröllopet…

Jag har faktiskt föreslagit maken min att vi skulle kunna förnya våra löften och efteråt ha en hejdundra bröllopsfest här på Österlen… han var inte riktigt med på min tankegång kan jag väl säga…

Som så ofta när jag hälsat på min salladsvän, så åkte jag därifrån med ett par fina salladshuvud i en papperspåse som present.

På kvällen grillade sedan Stefan marinerade köttskivor av en egenhändigt skjuten vild gris från Kivikstrakten och till det åt vi den goda Österlensalladen. Mer närproducerat än så blir det ju nästan inte.

I glasen hade vi en god cider från Kiviks Musteri.

Blir ni sugna på den här goda salladen så säljs den bla i ”Den Gröna Butiken på Orelund”.  Den är så god och dekorativ. Jag brukar ha den som enda pålägg på mina frukostbullar. Mums alltså. Jag förvarar den i en vas på köksbänken, precis som en blombukett. Där pryder den sin plats och jag kan norpa några blad när jag behöver. Bästa salladen i världen!

 

Dagens citat:

Att vara en god människa är inte beroende av din religion eller status i livet. Det är inte heller en fråga om hudfärg, politisk tillhörighet eller vilken kultur du kommer ifrån. Nej, till allra största del handlar det om hur du behandlar andra människor.

Må gott och gynna producenterna där just du bor. Det mår vi alla bra av.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Porten till Österlen

Hejsan.

Österlens gränser diskuteras ibland livligt och hätskt. Genom åren har de osynliga gränserna dessutom flyttat omkring lite som det behagas. Som barn fick jag alltid höra att ”Olserödsbacken, di e porten ing ti Österlen”. Brösarp hörde alltså till norra delen av Österlen.

Gränserna har en antydan att flyta ut och svämma över nu förtiden. Ystad, Abbekås … ja halva Skåne kallar sig numera gärna för Österlen. ”Mäklargränser” kallar man det där för. Hur som helst, Brösarp är min absoluta favoritby, oavsett vad man kallar den i fastighetskatalogen.

I Brösarp finns ett underbart litet Spa som drivs av Brösarps Gästis.

 

Hit åker jag med min Stefan regelbundet och ger mina fötter kärlek. Det är det bästa man kan göra för välbefinnandet tycker jag. Så otroligt skönt.

Med regelbundna besök hos bästa Lise har mina fötter blivit sammetslena och mjuka. Efter att ha gått omkring på smärtsamma liktornar under trampdynorna, springer jag nu på lätta fötter. Så skönt, och hörni, det finns ju inget fulare än spruckna hälar i ett par sommarsandaler, det förstör ju den finaste sommaroutfiten…. huhhh ….

För Stefan som har en stelopererad fot så är det extra bra att vara rädd om fötterna. Så när det är hans tur för behandling, strosar jag gärna en runda runt i min älskade by.

Jag njuter av de vackra husen. Tegelhuset där min första fröken bodde med sin väldigt långe man, ”Lilla skolan” där jag gick i första klass, kyrkan där vi varje sommar hade skolavslutning … Så många minnen som sköljer över mig!

På kyrkogården där det då bodde en ”bullkanin” … ja vad det nu var för något ??… Förmodligen ett litet djur skapat ur barns livliga fantasi. Åtminstone visade den sig aldrig någonsin.

När jag efter min promenad i byn slinker in på Spaet igen för att vänta på Stefan, bjuds jag på kaffe och en avkopplande stund.

Nu är jag redo att ta mig ann sommaren med glada fötter. Tusen tack kära Lise!

(Det här inlägget är inget samarbete eller sponsrat på något vis. Hit brukar jag gå, och skriver därför om det direkt från mitt egna hjärta)

Dagens citat:

Inget går så bra som fötter.

Man ska vara rädd om sina fötter, det är de som ska ta oss runt här i livet.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jobb kräver mat.

…eller som vi säger här på Österlen; ”go mad, myjjed mad å mad i rättan tid”

Hejsan.

Förra helgen när det var matmarknad passade vi på att gjuta golvet i vårt lilla orangeri. Eller vi och vi … själva gjutningen stod såklart min Stefan för.

När man jobbar och går på som en liten iller, då blir man såklart alltid väldigt hungrig (eller sylten, som Stefan säger). Inget kunde väl då passa bättre än att det just den helgen vankades ”Matrunda” över hela Österlen. Vi bestämde oss raskt för att inta lunchen någonstans i Kivik.

På Kärnhuset vid Musteriet vankades det grillbuffé. Så, så gott!!

Är man och äter på Kärnhuset, då måste man såklart förse sig med äppelmust. Så för oss blev det en sväng inom den lilla butiken också.

Sen var det bråttom hem för att hinna vattna den gjutna betongplattan. Men såklart fick vi stanna och språka lite när vi stötte på två tvättäkta ”Kivlingar”. Den ena importerad, den andra infödd. Goa gubbar de där i Kivik!!

Dagens citat:

Lär dig ta lätt på både kritik och beröm. Annars riskerar du att tappa dig själv.

Fötterna på jorden, glimten i ögat och en räv bakom örat – så mår man bra.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vitaby marknad.

Hej hej

I samband med Kristihimmelfärdsdagen, slog Vitaby till med sin årliga marknad.

Platsen för festligheterna var förlagd till det lilla torget mitt i byn.

Det stora temat för året  såg ut att vara blommor och växter av alla de slag. Plantor, sommarblommor, amplar med hängande blomster … ja listan hade kunnat göras hur lång som helst. Grönt, grönt i mängder.

Men även nostalgiska saker såsom spislock och traditionella barnsnurror gick att köpa.

Vitabymarknad är sannerligen inte så stor. Vi hann med flera varv på ganska kort tid. Risken att jag skulle tappa bort min käre Stefan i marknadsvimlet, den var nästan obefintlig. Så det kändes tryggt… för honom …

Även om Vitaby kanske inte är den coolaste och trendigaste byn vi har här på Österlen så älskar jag charmen som finns kvar i den här gamla ”byhullan”. Här ser det liksom ut som det alltid har gjort.

Något som de kan vara mäkta stolta över där i Vitaby, är att de har en av Österlens vackraste små kyrkor. Så otroligt vacker.

Undrar ni vad jag köpte med mig hem ifrån marknaden kanske…

Nej, det blev inga blomster. Det blev en påse marknadskarameller.

Egentligen är det ingen i familjen som gillar det där söta godiset, men det hör liksom till.

Jag tycker att det ser så charmigt ut i en godisskål, det hör liksom sommaren till. Och av någon märklig anledning så tar det ändå alltid slut …

Dagens citat:

Så länge man har barnasinnet kvar är man inte för gammal för något!

Ha en härlig dag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Surt sa räven.

Hejsan.

Vad kunde passa bättre efter en kylig och regntung fredag, än att gå ut och träffa goda vänner över lite vin och en bit god mat.

Vädret var sådär ruskigt, att till och med maskrosorna knep ihop sina soliga glada blomsteransikten.

Färden gick till Vineriet i Simrishamn, eller Nordic Sea Winery som det ju faktiskt heter på riktigt.

Vi hade valt att börja med en fabriksvisning. Intressant och imponerande.

Med en duktig guide som pratade, förklarade och visade runt, imponerades vi nog alla över hur mycket av systembolagets viner som faktiskt kommer från lilla Simrishamn.

Om min käre Stefan var så imponerad av själva vintillverkningen, det vill jag dock låta vara osagt. Han gick nog mest runt och drömde sig tillbaka till tiden då hela Showroom byggdes och han var spindeln i nätet. Han hade ju fått det ärofyllda uppdraget att vara byggmästare för hela projektet.

På väggen vid garderoben hänger svartvita fotografier från den där byggtiden…

-kålla, darr e min traktårr, sa Stefan lätt nostalgisk på rösten.

Själv minns jag hur min mamma försökte gissa vad det hemliga bygget egentligen skulle bli.

-säkert en moské, trodde hon.

Efter fabriksvisningen var det dags för vinprovning och en underbart utsökt trerätters middag.

Egentliga vinkännare var nog ingen av oss i sällskapet. Stefan smuttade på sin alkoholfria cider och vi andra beskrev våra drycker med ord som ”surt, mindre surt och ok” …

Summa summarum kan jag säga att allting var underbart gott och jag kan varmt rekommendera ett besök hit. Vill ni läsa mer om bygget av Showroom hittar ni ett annat inlägg HÄR.

Dagens citat:

Jag skulle uppmuntra dig att försöka själv. För du kan mer än du tror. Glöm aldrig det, och om någon säger att något är omöjligt: spetsa öronen. Det är då du ska använda urkraften som finns i ditt bröst. Du har stor dåd framför dig. Tro inget annat.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Roliga traditioner ska man hålla liv i.

Hejsan.

Har man trevliga traditioner så ska man se till att hålla fast vid dem. Det tycker jag är viktigt. Jag och min vän har en väldigt trevlig tradition sen några år tillbaka.

Veckan efter påsk brukar vi göra en liten Österlenutflykt tillsammans. I år blev första stoppet på den nyrenoverade Karosserigården i Gladsax. Nymålat och fräscht med en massa saker i vintagestil.

Sen blev vi såklart hungriga nästan direkt. Då styrde vi bilen mot Kåseberga.

En härligt god Wallenbergare gjord på fisk blev vårt middagsval. Dansen avhöll vi oss emellertid ifrån.

Hos Karl-Fredik på Eklaholm njöt vi av alla underbara blommor och växter.

En massa roliga saker har han där på Eklaholm och en viss förkärlek till uppstoppade djur.

Dagens citat:

Ett uppmuntrande ord under ett misslyckande är värt mycket mer än timmar av beröm efter framgång.

Och jag tackar min fina vän för en lika härlig vårtripp som alltid.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En kväll då döden tog befälet.

Hejsan.

Det var i förra helgen som jag och min Stefan checkade in på Bjärsjölagårds slott.

Bjärsjölagård är ännu ett slott som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har en alldeles särskild sorts kärlek till den här platsen.

Det är nämligen 33 år sedan jag själv jobbade här. Som slottets lilla piga har jag städat, skurat, diskat, sopat, serverat, putsat varenda liten vrå på det här slottet. Mycket av min egen kokkonst har jag fått lära mig här.

Vi hade av våra döttrar fått en middag med underhållning i julklapp här på slottet. Själv hade jag mailat och bokat till ett rum för övernattning. Mitt hjärta höll på att svämma över av glädje när jag förstod att kvinnan som svarade på mitt mail var samma arbetskamrat som jag hade då för drygt trettio år sedan. Tyvärr jobbade hon inte den här helgen, men planen är nu att vi snart ska träffas, hon och jag.

Vi fick nog slottets finaste rum. Helena Bergströms rum från Stjärnorna på Slottet.

-kålla här!!, di haur satt fram saft ti oss, sa Stefan glatt och hällde upp vars ett glas till oss.

Det vi inte visste var att saften inte alls var till oss, utan det var rekvisita till kvällens mordgåta.

I julklappen vi fått, ingick en trerätters middag och ett skådespel. En mordgåta där vi gäster fick följa med de misstänkta runt på slottet. Likt flugor på väggen fick vi iaktta och försöka lista ut vem som var kvällens mördare.

Med åtta personer som alla tycktes ha starka motiv till att mörda, så var det inte lätt. Men så fantastiskt roligt!!

Stolt som en tupp var jag, när jag blev en av få som gissade på rätt person. Ja, man känner väl igen en mördare när man ser en….

Efter en skön natt blev det en god hotellfrukost.

Glada och nöjda checkade vi ut och for hem till Gyllebo igen.

Ja, vad hade nu allt detta med Österlen att göra, undrar ni säkert. För inte ligger Bjärsjölagård på Österlen inte.

Såklart fanns en Österlening med bland skådespelarna. En Österlening med en välkänd stämma. En röst vi alla känner igen både från radion, men också om vi varit sjuka. För visst är det Mysaks röst man kunnat höra när man ringer till sjukhuset i Simrishamn.

Mysak Engdahl, här som Baltazar de la Hummel. Var han kanske också kvällens mördare??? Nej, det tänker jag då inte avslöja för er.

En underbar upplevelse ett stenkast från Österlen. En upplevelse som jag varmt kan rekommendera. Såklart kommer jag tillbaka när det blir en ny mordgåta.

Dagens citat:

Kalle Anka, Fantomen och Bamse har hittats döda! Man misstänker en seriemördare.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  • 83
  •  
  •  
  •  
  •  

Nej till gruvor på Österlen.

Hejsan

Det är sällan jag skriver om politik eller hur vårt land styrs här på bloggen. Sådana samtal ska skötas öga mot öga. Med respekt och artighet. Av människor som sitter på fakta och inte på en massa skitsnack helt utan källkritik.

Men jag kan inte låta bli att få ont i magen över det hot som vilar över vårt underbara Österlen. Hotet om en gruvdrift i vår Änglamark.

Idiotiskt ålderdomliga lagar, som gör det möjligt för utländska lyckosökare att komma hit och göra vad de vill. Ja precis så känns det.

Det var i somras det stod klart vad som hotade vår bygd. Ett första protestmöte hölls och jag var på plats med min kamera. I inlägget Rör inte vår Änglamark kan ni läsa mer från den kvällen. (dock fungerar inte länken i det gamla inlägget. En ny finns här längre ner)

Nu finns det en sida där man kan läsa mycket mer om den hotande vanadinbrytningen och även senaste nytt om vad som fortlöpande händer. Jag har såklart skrivet på protestlistan. Vill just du också stötta genom att sätta ditt namn på listan så hittar du den här: vetonu.se

Jag värnar om mitt Österlen. Om vår natur, vår landsbygd. Jag vill ha odlad åkermark och friskt vatten att dricka. Jag vill att vi ska vara rädda om vår Änglamark. Så ”fuck you” Scandivanadium och Bergstaten.

Dagens citat:

Sanningen kommer att göra dig fri, men först kommer den att göra dig förbannad.

Må väl och kämpa för något gott.

Kram Annika

 

Dela gärna
  • 55
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top