Österlen

Efter sensommar kommer …

Hejsan.

Ja, efter sensommar tror man ju att hösten ska komma.

Men ”icke sa nicke”. Efter sensommarn kom högsommaren tillbaka igen! När det varit några höstlika dagar så fick vi åter riktig sommar här på Österlen.

Det blev en ljuvlig eftermiddag på stranden för mig och Emmy.

Knäbäckshusens strand när den är som bäst!!

Utan trängsel och hundtillåtet igen.

Det var så lugnt och idylliskt att till och med vilda djur vågade sig fram. Här i form av en liten sandödla.

Det finns ingenting så underbar som varma sommardagar i september.

Dagens citat:

Din nakna kropp borde bara tillhöra de som blir förälskade i din nakna själ.

Vilken härlig sommardag, iförd bikini igen.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Detta fågelliv.

Hejsan.

I takt med att hösten nu kommer och turisterna ger sig av hemåt igen, så kommer det fler och fler fåglar till sjön.

När jag går min morgonrunda händer det att jag stannar till på bryggan en liten stund. Som på en given signal kommer då hela andfamiljen paddlande.

Aldrig någonsin har de fått något ätbart av mig, men ändå är vi ganska bra kompisar tycker både de och jag.

Sedan sitter de där hela gänget och snyggar till sin fjäderdräkt, och till mitt förtret, sköter sin morgontoalett där på bryggan. Ute på vattnet ser det ut som om gässen mobiliserat sig inför ett kavallerianfall likt soldater på en skyttelinje.

Mitt morgondopp får jag förlägga till badplatsens brygga, där det mest är sädesärlor som nu håller till, och inte så många bajsminor att trampa i.

Jag gillar verkligen den här tiden på året.

Nu till något helt annat…. nämligen mina busungar till döttrar. Om man tjuvlånar min kamera och tar knasiga selfies i smyg, då är reglerna sådana, att de obönhörligen publiceras på internätet. Så håll tillgodo världen – detta är två av tre knasdöttrar!

Dagens citat:

Mina barn skrattar åt mig för att jag är lite tokig. Jag skrattar åt dem för att jag vet att det är ärftligt.

Såklart ska man ta seriöst på livet, men inte allt för allvarligt ändå. Bus och skratt är ju i slutändan faktiskt det viktigaste i livet, och ingen kommer från livet levande.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Hundans – vilken badplats.

Hej hej.

Här på Österlen finns nog ”världens finaste hundbad”.

Norr om Simrishamn ligger Vårhallen, detta hundarnas paradis.

I helgen var jag och Stefan där med våra små dunbollar.

Nu är ju varken Lykke eller Molly direkt några vattenhundar, som i full förtjusning kastar sig i havet. Nej, tvärtom, de aktar sig noga för att bli blöta om sina pimpinetta små tassar.

Men de är alltjämt hundar med hundars behov. De älskar att följa med ut i naturen.

En härlig höstpromenad vid havet var stärkande för oss alla. Även om lilla Lykke mest hade bekymmer med att hålla ihop sin flock.

Dagens citat:

Se till att skaffa dig roliga måsten.

Att ta hand om sina djur, det är såklart ett ”måste”. Världens bästa måste om ni frågar mig.

Ha det och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Att mötas och dela ”nuet” för en stund.

Hejsan.

Dessa underbara morgnar. Ensamma härliga dagar då jag tar emot dagen på mitt eget vis.

Den stund då jag är helt och fullt i nuet. Bara här och nu. Då det bara finns jag och den storslagna naturen.

Ja, jag och alla ankorna såklart.

Och ibland med min fina, likasinnade vän Tina.

Tillsammans delar vi ibland nuet för en stund (och här hennes ljuvliga frukost)

Tack underbara Tina för din sprudlande energi och fotona du tagit på mig.

Dagens citat:

Om vi oftare tänker på hur bra vi har det, skulle vi oftare ha det bra.

Ha en riktigt bra dag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Höstljuset.

Hejsan.

Jag tycker om ljuset som är nu på höstkanten.

Kanske är det för att dagarna mörknar och det gäller att ta vara på det ljus som faktiskt finns. Kanske är det därför jag älskar det.

Eller så är ljuset helt enkelt lite annorlunda nu. Kanske är det lite varmare och lite rödare?

Ännu kan man gå härliga kvällspromenader med hundarna. Än finns några ljusa timmar kvar efter jobbet.

Korna går ännu kvar och betar i sin hage, och rosorna som rådjuren missat tidigare i sommar, blommar nu som aldrig förr.

För mig finns mest höstljus, och inte så mycket höstmörker. Det är för att jag väljer att tänka så. Att lägga märke till ljuset och inte till mörkret.

Dagens citat:

Träna på att under en timme undvika att vara dömande i dina tankar om dig själv och din omgivning.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Badankorna.

Hej hej.

Kvicksilvret i termometern sjunker nu och morgnarna känns mer och mer höstlika.

Vid sjön har jag ett helt kompisgäng som nu börjat rugga och inte riktigt kan flyga. Troget kommer de och håller mig sällskap på bryggan. De bajsar, plockar av sig fjädrar och struttar runt mina fötter. Jag tror, att de tro, att de är mina badankor.

En kille som också gillar badankor är ju min lille Tjabo-kille. Han växer och lär sig nya saker för varje dag nu. Om en månad blir han ett år. Jösses, hur kunde tiden gå så fort.

En annan kille som jag brukar nämna här på bloggen är ju min Stefan. Han har hela sommaren skött om sina änglatrumpeter. Han har byggt skyddsbarriärer av salt för att förhindra sniglarnas framfart, han har vattnat, gödat och stått i, och kolla nu så fina trumpeterna blivit.

Hösten är inom synhåll, men än är det allt lite sommar kvar.

Dagens citat:

Att argumentera med en dåre visar bara att det finns två.

Ha en fin dag och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Frihet.

Hejsan.

En kväll för några dagar sedan njöt jag och Emmy av en tur vid Knäbäckshusens strand.

Stranden låg tom och öde, och kvällen kändes riktigt ljummen och skön. Det var så himla vackert.

Efter en vandring bort till nationalparken tog Emmy sig ett uppfriskande dopp. Det såg så fantastiskt skönt ut, och jag blev själv så badsugen.

Jag hade dock inte planerat för bad eller tagit med mig några badkläder. Fast den lilla detaljen skulle väl inte få hindra mig tänkte jag. Jag fick sitta en stund och trycka i buskarna innan kusten var klar.

Om man är snabb som en vessla så borde man inte hinna bli tagen för förargelseväckande beteende,  tänkte jag, och skyndade mig till sist ut i böljan den blå.

Småhundarna stirrade klentroget efter mig när jag blottad skuttade iväg ut i vattnet. Det är i stunder som denna, som man förbannar den långgrunda sandbotten vi har på många ställen här på Österlen. Halvvägs till Polen kunde jag äntligen kasta mig i vattnet på riktigt.

Men alltså….oboy!!!, det var så himla härligt.

-kom igen hösten, jag är härdad och så redo.

Dagens citat:

Låt ingen få dig att stråla mindre bara för att någon blir bländad.

Har någon blivit bländad av min vita rumpa så ber jag så väldigt mycket om ursäkt.

Ett härligt septemberdopp var det i alla fall, och jag kan tyvärr inte lova att jag inte kommer göra om det.

Kram Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Septemberdofter.

Hejsan.

Ingen årstid luktar så gott som hösten.

För varje morgon lägger jag märke till hur dofterna nu blir starkare och tyngre.

Särskilt gott luktar det efter ett nattregn när molnen skingrar sig och solen tittar upp.

Den doften är tung och fylld med den ljuvligaste parfym. Svamp, ruttnande löv och mossa.

Tänk vad doften kan göra för den totala upplevelsen!

Dagens citat:

Är man tacksam för det lilla, så ser man genast att det finns ganska mycket att vara tacksam för.

Mina sinnen; syn, hörsel, känsel, lukt och smak; jag är så tacksam att jag har dem alla. Utan dem vore jag nog bara ett salladshuvud.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Historievandring i min hembygd.

Hejsan.

Jag har varit på kulturvandring i min hembyggd. En vandring jag gjort massor av gånger tidigare, men med den skillnaden att det nu fanns en kunnig guide med som kunde berätta historian om min fantastiska barndomstrakt.

Den spännande historian om Alunbruket, om Jockum Beck, Christina Piper och om den blomstrande industrin under 1700-talet. Om allt det fick vi höra den här dagen.

Men först startade vi med en underbart god räkmacka i kaffestugans lummiga trädgård.

Fyllda med energi gav vi oss sedan ut i den spännande omgivningen. Kunniga Helena berättade med inlevelse och svarade på alla våra frågor.

Att vandra uppför den största slagghögen har jag gjort massor av gånger, då på starka barnsben … men kanske aldrig förut med samma insikt och tankar på det slit och svett som de arma kvinnorna fick offra – då en gång för länge sedan.

Vi fick berättat för oss den spännande historian härifrån, den plats som för länge sedan kallades för ”en värld för sig själv”.

Vi vandrade förbi den vackra Verkasjön. Sjön som såklart fått sitt namn från ”Verket”.

Efter en härlig eftermiddag som gick alltför fort var det så dags att avsluta dagen. Såklart var jag tvungen att ta en liten avstickare in till ”Slottet”. Det slott som ligger mig så varmt om hjärtat.

Jag tänkte på allt jag nu fått höra om Alunbrukets historia. En historia jag hört förut, men som suddats ut en smula genom åren.

På min tid fanns det mytomspunna ”pysslingahålet”  kvar, en halvt hoprasad tunnel i skifferväggen där vi lekte som barn.

Det enda beviset jag har av det där pysslingahålet är ett bleknat fotografi på min fina barndomskamrat där pysslingarnas hål skymtar mellan trädstammarna i bakgrunden.

Tack Högalunds Kulturvandring och bästa Helena N Olofsson för en härlig och intressant dag.

Dagens citat:

och här var det skugga och här var sol
och här var det gott om nattviol,
den dungen är mig kär,
min barndom susar där.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Kompisar i gryningen.

Hejsan.

Vackra, ensamma soluppgångar är oftast inte alls så särskilt ensamma.

I visan sjunger man att natten har tusen ögon, och det har sannerligen gryningen också.

Runt om i det varma ljuset kan jag se och höra massor av små skogskompisar. Över sjön jagar till exempel en hungriga fladdermus. I det ihåliga trädet i backen hoar en uggla.

En spillkråka skriker högt och fult, och på håll kan jag höra ett rådjur skälla upprört.

Gässen lyfter  skrikande i flockar och änderna kommer för att se om någon lämnat något ätbart föregående kväll.

En ensam morgontur i naturen är aldrig så särskilt ensam.

Dagens citat:

Den stora frågan är inte om det finns liv efter döden. Den stora frågan är om du lever före döden.

Ute i naturen med alla djurkompisar känner jag mig så levande. Den stunden är den bästa på hela dagen.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top