Månad: augusti 2019

Pizza blev konst och nostalgi istället.

Hejsan.

Det var en vacker sommarkväll då min käre make var långt uppe i de norrländska skogarna på tjäderjakt. En kväll då jag och min dotter tänkte äta årets traditionella pizzor i spannstallet på Kronovalls slott.

Två av mina döttrar har flera somrar jobbat där som små slottspigor. De har städat, bäddat, serverat och gnott där i det vackra slottet. Särskilt kul är det då såklart för dem att någon gång varje år komma hit igen.

Ganska besvikna blev vi, när vi upptäckte att det var stängt i spannstallet. Med knorrande magar strosade vi ändå runt lite i parken och njöt en stund av allt det vackra.

Vi passade på att kika lite på den skulpturutställning som var utställd i parken.

Alldeles extra nostalgisk blev även jag själv, då jag såg att en del konstverk var skapta av Kjell Nilsson. Kjell som jag hade som lärare i Ystad i min ungdom. Underbara Kjell Nilsson från Tomelilla. En person som jag aldrig glömmer, som gav oss lärdomar och insikter som ingen lärobok någonsin kan förmedla.

Trots att alla skulpturer var väldigt intressanta att titta på, så blev vi inte direkt mätta i våra magar. Det var bara för oss att susa vidare ut på Österlen på jakt efter något annat mysigt matställe.

Dagens citat:

När du förändrar ditt sätt att betrakta saker, förändras de saker du betraktar.

Ha en riktigt fin lördag och Kram från mig.

Annika

(som alltid är alla bilder i inlägget tagna av mig själv, dock har min dotter Amanda Henriksson knäppt de foto där jag själv är med, alltså ingen självutlösare här inte…)

Det är inte allt man vill ha i Herrens Hage.

Hejsan.

Jag njuter av allting som finns i ”vår herres hage”.

Så här i sena augusti har allting blivit fullväxt och överväxt.

Naturen och växterna har gjort sig redo för sin egen överlevnad. Blommor och växter är fyllda med nya små frö att sprätta ut i vinden för att fortplanta sig.

Brännässlorna har vuxit och blivit långa som ösregn. Under dess blad hänger långa trådar med nya nässelfrö. De är så vackra tycker jag.

Men så finns det några arter jag inte alls gillar…

Jättebalsaminen! Huhhh … Det är en invasiv art som kommer från Himalaya.  Här i Gyllebo har jag bara sett den växten på ett enda ställe förut.  Men i år poppar enstaka exemplar upp lite varstans. Jättebalsaminen kan bli 2,5 meter hög och växer i en rasande hastighet med stor spridning. På kort tid bildar den ett stort bestånd som liknar en riktig djungel.

Så fort jag ser växten drar jag upp den med rötterna och kastar i soptunnan för brännbart.

Ja, jag älskar nästan allting i naturen, utom då jättebalsamin!

 

Dagens citat:

Att leva är så häpnadsväckande att det lämnar mycket lite utrymme för andra sysselsättningar.

Och ser ni en jättebalsamin, ryck upp den och hindra den från att sprida sin frö till nästa år.

Kram Annika

I nästa liv vill jag vara ett får.

Hejsan.

I mitt nästa liv vill jag födas som en fårskalle…

Nu menar jag inte vilket får som helst. Nej!! Det jag vill vara är ett av alla de Havängsfår som fritt strövar runt på militärernas övningsfält. I fullständig harmoni ser de ut att njuta totalt av sina liv.

Eller så vill jag bli en liten nyfiken tjurkalv. Då kunde jag slå mig ner och lukta på en blomma och låta vinden busa runt och leka med mina öron.

OM jag vore en tjurkalv så kunde jag i sakta mak strosa bort till ett vattenhål och släcka törsten en varm sommardag.

 

Ska jag födas som fårskalle eller tjurkalv i nästa liv, ja då hoppas jag att det blir här på Österlen. Så jag kan vandra fram på Ravlunda skjutfält dagarna i ända. Det hoppas jag…

Och blir jag människa igen i nästa liv, ja då får jag helt enkelt bara köpa mig en liten husvagn…

Dagens citat:

Sitt inte passiv och tyck att du förtjänar något bättre. Fortsätt framåt och sök upp någonting bättre.

På Österlen har man ofta mer än vad man förtjänar…

Ha det fint och kram

Annika

 

Att bo i en sommarby.

Hejsan.

Att bo i ett fritidsområde är det bästa som finns tycker jag.

Här är liv och rörelse på sommarn, och alldeles tomt och tyst på vinterhalvåret. Det passar mig som handen i handsken.

På Österlen finns många små gulliga sommarbyar. De flesta ligger nära kusten såklart. Men här i Gyllebo tycker jag att det är perfekt. Här har vi nära till precis allt. Skogen, vår lilla sjö och så har vi cykelavstånd till havet. Det kan liksom inte bli bättre.

När vi flyttade hit till Gyllebo för 20 år sedan så var här många tomter till salu. Fastigheter som man kunde köpa för en förhållandevis billig peng. Då var det ännu inte så poppis att bygga hus just här. Men det har ändrats mycket genom åren, och nu finns inte många tomter kvar att köpa.

Många nya stugor och hus har byggts här. I alla möjliga stilar och utförande. Det är en väldigt gullig och charmig liten sommarby, måste jag säga.

På en av mina morgonpromenader träffade jag på några byggare som var i full färd med grunden till en tillbyggnad. Det byggs och fixas flitigt överallt, och det är en väldigt välskött liten sommarby.

Någon frågade mig om det inte blev väldigt mörkt här ute på vintern. Det blir det såklart och jag tycker att det är underbart. Jag älskar att slippa gatubelysningar och istället kunna tända små lampor i fönstren. Eller ibland bara släcka ner allting och njuta av mörkret. Ingenstans känner jag mig tryggare än i mörkret i Gylleboskogen.

Det här är en av mina favoritplatser på jorden, helt klart, och jag njuter varje dag! Oavsett väder och vind, eller årstid så älskar jag det här stället.

Dagens citat:

Som död kanske man kan njuta av döden, men så länge jag lever så tänker jag njuta av livet.

Kram på er från mig.

Annika

Ljung, ljung och åter ljung.

Hejsan.

Ljunghedarna här på Österlen är alldeles magiska i år.

Jag och Stefan körde en eftermiddag till  Drakamöllans naturreservat för att njuta av blommande ljung. Det är ett reservat som ligger en bit norr om Brösarp, precis ovanför Maglehems ora.

Stefan var rysligt förkyld den här dagen, och inte fullt lika betagen av naturens skönhet som jag själv var. Så fort han fick en chans sjönk han tacksamt ner på en sten och tog sig små vilopauser. Snörvlande förkunnade han att han nog hade väldigt hög feber faktiskt…

Själv var jag helt betagen. Alltså, ni ser ju bara – ljung precis överallt, så långt ögat kan nå!

Rusig av allt det vackra, virvlade jag runt, filmade och förevigade allting. Högst uppe på en backe fick man en vidunderlig utsikt långt ut mot havet.

På vår väg tillbaka till bilen mötte vi många andra människor som också ville njuta av naturens storslagenhet.

Ja, idag blev det en riktig fotobomb här på bloggen… men gud vet när det blir så här vackert igen…

Dagens citat:

Kärlek är inte att se varandra i ögonen utan att se åt samma håll.

…även om en av oss hade en något febrig blick … om nu 36,8 räknas som någon direkt feber förstås…

Kram Annika

Så vackert vid Drakamöllan.

Hej hej

I år har naturen slagit alla rekord i ”ljungblomning” och alldeles extra mycket blommor skulle det vara vid just Drakamöllans naturreservat.

Stefan och jag for iväg ut i ett av de nordligaste hörnen av Österlen, på jakt efter blommande ljung. Där hamnade vi vid underbara Drakamöllans Gårdshotell. Vilken liten juvel, mitt ute i den härliga naturen.

Vi glömde totalt bort allt vad ljung hette och strövade istället runt och njöt av den fantastiska gården.

En riktig idyll där jag mer än gärna kunnat stanna i flera dagar.

Så kom jag plötsligt ihåg varför vi kört hit. Vi skulle ju njuta av den blommande ljungen.

Sakta strövade vi fram längs den uppmärkta vandringsleden och njöt av den soliga eftermiddagen. Vacker ljung syntes lite här och där i de lummiga hagarna.

-ja, det var ju fint, tänkte jag för mig själv…

När vi kommit upp för den sandiga backen och svängde ut på heden så insåg jag att den ljung jag först sett, det var bara början. Det var en försmak av de ofantliga ljunghedar som skulle sträcka ut sig framför mig bakom krönet.

Alltså! Så fantastiska vackert. All den här ljungen förtjänar ett eget blogginlägg som ni får se en annan dag.

Ja, det var som att följa en stig genom ljungen rakt upp i himlen faktiskt!

Dagens citat:

När du inser hur perfekt allt är kommer du att luta huvudet bakåt och skratta åt himlen.

De vackra hagarna runt Gyllebo.

Hejsan.

Gyllebo är omgärdat av stora vackra betesmarker och hagar. Särskilt nu på sensommarn är det så fint. Det råder en stilla skönhet här.

Det känns som om djuren blir lite mer sällskapliga och nyfikna frampå höstkanten. I början av säsongen är de mer lycksaliga och smått rusiga av sitt fria liv. Då har de inte tid för annat än att äta, vänslas och idissla. Ungefär som tuggummituggande tonåringar, som ska frigöra sig och erövra världen.  Sen, när sommarn går över mot höst, då har de liksom mognat en smula och ser på livet med andra, lite mognare ögon.

Det är så vackert här när dimmorna lägger sig som bomull över gräset.

En kväll när vi var ute på kvällspromenad, såg mina döttrar nästan ut som små älvor när de pratade med de nyfikna hästarna och korna.

 

Att få bo såhär, nära inpå djur och natur, det är jag så väldigt tacksam för.

Dagens citat:

Jag frågar inte efter meningen med fågelsången och soluppgången en disig morgon. Det bara finns där och det är vackert.

Njut av årstiden som är just nu, det är ju så väldigt vackert.

Kram Annika

Extra Allt!

Hejsan.

Det var en helg, då det mer liknade höst än sommar här på Österlen. En alldeles extra grå, regnig lördag i augusti. Då kom en stjärna och lyste upp i stället. En sprudlande, underbar artist i form av fantastiska Marianne Mörck.

Med våra vänner startade vi lördagskvällen med att gå ut och äta i Simrishamn. Storgatan låg nästan helt öde och tom.

Det kändes nästan som ett trolleri att en liten stad kan förändras så totalt på knappt två veckor. Från fullsmockad till öde och tom. Nåväl, vi var här och livade upp en smula.

Sedan bar vår färd till Skillinge Teater, som ju såklart ligger i just Skillinge.

Skillinge Teater ligger mittemot den vinglösa lilla möllan, som är omgärdad av en underbar trädgård.

De gamla ladorna som byggts om till en charmig teater med restaurang, olika scener och vinbar, sjöd av liv den här kvällen. Alla var ditkomna för att uppleva Marianne Mörcks föreställning ”Extra Allt”! Och nog var det just det – precis allt man kunde önska sig.

Som alltid bjöd hon på hela sig själv. Vacker, strålande och underbar stod hon på scenen tillsammans med en stor orkester och en sångkör från Löderup. Hon är en fantastisk artist och jag njöt för fullt av den här kvällen på Skillinge Teater. Tack!♥

Dagens citat:

Människor utan humor har jag svårt att ta på allvar.

 

De där orden lär Tage Danielsson ha myntat en gång. Nog ligger det en gnutta sanningen i dem. I varje skämt finns en liten strimma sanning, en sanning som berör. Och Marianne Mörck hon berör, samtidigt som man skrattar så tårarna rinner!

Kram Annika

 

Ljunghedarna vid Brösarps norra backar.

Hejsan

I våras bjöd naturen oss på ovanligt sparsamt med vitsippor. Nu är det lite som om Moder Jord ber om ursäkt för sin snålhet och gottgör oss alla med en alldeles översvallande explosion av ljung istället.

Uppe på Brösarps norra backar fullkomligt glödde heden i kvällssolen. Såklart var jag och mina döttrar tvungna att stanna till och knäppa lite bilder där.

Mina flickor fotograferade glatt varandra och sprang runt i backarna. Själv sjönk jag behagligt ner i den mjuka ljungen.

Mina tankar gick till de gånger på vintern som vi varit här och åkt pulka med skolan. Härliga barndomsminnen. Kanske är det naturens sätt, att nu förutspå en snörik vargavinter. Mycket rönnbär och rikligt med ljung lär betyda att det kommer att bli en sträng vinter.

Mitt bland ljungen stod ett duvblått gammalt badkar som skulle agera vattenhål åt betesdjuren i backarna. Man skulle nästan kunna tro att någon medvetet valt färgen för att matcha med den vackra kvällshimmeln.

I smyg tog jag några extra bilder på mina söta tjejer innan vi susade vidare i den härliga augustikvällen.

Dagens citat:

Jag frågade en gång en gammal man; vad är viktigast i livet; att älska eller att bli älskad? Han svarade mig; vad är viktigast för en fågel; den vänstra vingen eller den högra?

Må gott och passa på att njuta av den fantastiska naturen.

Kram Annika

(alla foto här är som vanligt tagna av mig själv, utom de där jag själv är med. De har min dotter Emmy Henriksson så proffsigt knäppt)

 

Ett kyligt regn.

Hej hej

Efter en varm sommar med korta byxor och bara ben, kom så den där morgonen då det var dags att återigen rota fram långbyxorna.

Under natten hade det fallet ett kyligt regn och skogen kändes ännu kall och fuktig tidigt på morgonen.

Min älskade Johnnyhund tycktes älska den svalare väderleken och var som unghund på nytt.

Även skogens egna invånare verkade piggare och mer tillfreds med den svalare och syrerika morgonen.

Jag la märke till de nya borden som höll på att byggas vid de små rastplatserna runt sjön. Alldeles nya väldoftande ekplank låg tillsågade och klara och bara väntade på att arbetet skulle fortsätta.

Jag älskar den här tiden i skogen. Och precis som på beställning kikade solen fram efter ett tag och jag var tvungen att lätta lite på mina kläder.

Dagens citat:

Lev ditt liv och glöm din ålder.

Kram Annika

Scroll to Top