Resor

Freys Hotell och ett hästhuvud på halsen.

(sponsrat blogginlägg med reklamlänkar)
Hejsan.
Nu måste jag ju bara skriva lite mer om det underbara hotellet som jag bodde på i Stockholm, då när vi hade vår bloggträff.
Freys Hotell, som ligger ett stenkast ifrån centralstationen.
Redan när jag klev innanför dörrarna för att checka in så bubblade lyckan upp i mitt bröst.
Jag kände ju genast igen mig. Jag hade bott här för fem år sedan, men helt glömt bort både namn och adress.
Jag älskade det här hotellet då, och det var precis lika mysigt och inbjudande den här gången.
Namnet Frey kommer från en historisk häst, och eftersom hotellet i sitt ursprung varit ett transportföretag som fraktade rika Stockholmare med häst och vagn så var kanske namnet en självklarhet.
Överallt kan man se att man tagit hästen till sitt hjärta genom olika hästsymboler, tex i deras logga.
På sängen satt en gullig nalle, som man fick ta med sig hem för en slant åt välgörenhet.
Min nalle fick sitta kvar till nästa gäst, för istället fick jag ju ett hästhuvud på halsen …
I hotellets ägor fanns ett hundratal ganska stora hästhuvud, som satt uppsatte på de olika rummen.
Efter vidskepliga gästers klagomål, så hade alla hästarna nu monterats ner och fanns samlade i källaren.
Det bar sig inte bättre än att vi bloggtjejer blev erbjudna vars ett huvud för den ynka summan av etthundra riksdaler.
Ni som följer mig på instagram har ju redan sett att jag såklart slog till.
Klart som korvspad att en häst skulle flyga med hem till Skåneland.
Nu tyckte jag inte riktigt att det var en lika god idé dagen efter, då hästen och jag skulle ut på shopping i Stockholm innan hemfärden…
Men med en tjocktröja över sina ögon och en grimma i munnen fick den hänga i min ryggsäck medan jag njöt av vår underbara huvudstad.
Alltså – Hötorget! Alltid lika underbart, med eller utan häst på ryggen.
Jag gillar verkligen Stockholm, så skåning jag är.
Sergels Torg och Drottninggatan.
Såklart måste jag även nämna den fantastiska Belgobaren med sin underbara mat och frukost.
Även här har jag ju varit förut.
Härlig stämning och jag kan gott förstå att man trivs här.
Jag kan verkligen rekommendera er att bo här, och numera finns inga hästar som spökar heller.
Själv är jag så glad för min fina häst som hänger på en väl vald plats i Gyllebo.
Dagens citat:
Hästar och kvinnor ska föras i strama tyglar,
annars stannar de upp och nafsar i det förbjudna
gräset vid vägkanten.
Och gamla visdomsord ska man då rent inte tro på.
Vill ni också skapa spänning i era hem nu till Halloween så kan jag rekommendera lite läskiga saker från Partykungen. Ett mask som ett hästhuvud hittar ni här och ett zombiehästhuvud här.
Ha en fin dag och kram
Annika och Hästen
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Bloggträff i Stockholm

(inlägget innehåller reklamlänkar)
Hejsan.
Nu är det väl ändå dags att ni får hänga med och se vad jag hade för mig förra helgen i Stockholm.
Det var alltså en bloggträff tillsammans med ett gäng glada, likasinnad tjejer, på Freys Hotell.
Alltså, det där hotellet… ja det kräver faktiskt sitt eget blogginlägg, så det ska ni få läsa lite mer om senare.
Jag, som var den enda som kom från Skåne, hade bokat flyg tidigt på morgonen den där dagen.
Allt flöt på som på räls och när jag anlände till vår underbara huvudstad så flödade solen från en klarblå himmel.
När jag strosat runt och utforskat staden i några timmar och sedan duschat av mig allt skånskt resdamm,  ja då var det dags att möta alla de andra härliga bloggtjejerna.
Såklart! Bubbel och Babbel!!!
Att försöka fånga ett glatt gäng tjejer på bild, utan att någon blir suddig, gör knasiga grimaser, tuggar med öppen mun eller gör andra spektakel … ja det är ju nästan helt hopplöst.
Men här är ett litet axplock på några av de här härliga tjejerna.
Länkar till dem alla hittar ni på slutet av inlägget.
Kvällens festfixare och bloggträffens initiativtagare var underbara Pernilla.
Glad och lite generad tog hon emot presenten som vi allihopa samlat ihop till. Någonting som vi alla visste att hon skulle gilla.
Innan kvällens middag samlades vi på Pernillas rum för lite mingel.
Underbara, härliga kvinnor!!
Ja, jag vet ingen annan bransch som så öppenhjärtligt och generöst hjälper och stöttar varandra med tips och råd som influenser gör.
Tiden sprang som alltid alldeles för fort och ganska snart var det dags för middagen nere på Belgobaren.
Oj oj, vilken mat. Så himmelskt gott!
Ja, ska ni till Stockholm, så måste ni helt enkelt äta där. Jag kan varmt rekommendera deras underbart goda äppel-öl som avslutning på en fantastisk middag!
Länkar till alla underbara bloggare och instagrammare finns här: Nina, Katarina, Lena, Jenny, Pernilla, Anna, Helena, Tina,
Dagens citat:
Jag har alltid velat vinna
på lotto.
Men när jag ser mina
underbara bloggvänner, så inser
jag att jag redan har vunnit!
Ett stort tack till alla som var med och såklart särskilt till dig Pernilla.
Tips:
Ska ni också iväg på festligheter, så kan jag tipsa om en kampanj på festkläder i skandinavisk stil här.
På bloggträffen hade jag en kjol i den här modellen, och det här mönstret.
En stor kram på er.
Annika
(foto ovan av Ulrica)
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Frihet under resan

(blogginlägget innehåller annonslänkar)
Hejsan
Jag älskar att resa!
Egentligen spelar det inte så stor roll om det är en lång exotisk resa, eller en kort resa runt husknuten. Jag bara älskar det. Alltid bjuds det på spännande upplevelser som man kan spara i sitt hjärta.
När jag och min dotter reste till Indonesien för tre år sedan, hade vi inte förbokat så väldigt mycket hemifrån. Inte mer än flyget dit och hem och den första natten på Bali.
Istället hade vi en grov plan på vad vi ville se och uppleva, sedan bokade vi hotell efter hand.
Ett alldeles fantastiskt sätt att anpassa sin resa efter vad som kommer i ens väg.
En riktig frihet!!
På vissa ställen ville vi stanna lite längre och på andra kvittade det egentligen hur vi bodde. Allt det där kunde vi enkelt och lätt anpassa när vi letade upp våra boende på Hotels.com
 På Hotels.com är det så finurligt att man även spara på sig bonusnätter. När man bokat ett visst antal hotellnätter så får man sedan någon natt gratis.
Då när vi var på Bali, så bokade vi ganska många nätter på ett litet hotell som låg långt ute på vischan. Ett ställe som låg lite öde och ensamt på den härliga indonesiska landsbyggden.
När vi anlände dit hade det där hänt … det som jag alltid varit lite, lite orolig för … det hade av någon oförklarlig anledning blivit en dubbelbokning!! Alltså stod vi där utan hotellrum långt ute i ödemarken. Men vi fick ersättningen med råge. Istället för det lilla rum vi bokat så fick vi en egen lyxig villa med egen pool och egna kockar. Alltihopa för nästan inga pengar alls.
Alldeles sagolikt!
 Jag kan verkligen rekommendera att boka sin vistelse via Hotels.com!
Är ni sugna på att läsa mer om vår resa i Indonesien så finns det 3 olika inlägg:
Kvällens citat:
Om vi någonsin ska kunna njuta
av livet, så är tiden nu, inte i morgon
eller nästa år.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Göteborg och Liseberg

Hejsan.
För ett par veckor sedan var jag och Stefan i Göteborg. Det var Stefan som skulle genomgå en operation av sin fotled.
Det var egentligen inte någon avkopplande och skön weekend, utan ett ganska drygt veckoslut måste jag nog erkänna. Vi hade inte den blekaste aning om hur lång tid allting skulle ta, eller hur länge vi skulle behöva stanna kvar efter operationen…
Men allt gick bra, trots att ingreppet tog lång tid.
När Stefan vaknat upp ur sin Törnrosasömn, så valde jag att förlusta mig lite på Liseberg istället.
Såklart gick jag först upp till sjukhuset för att titta till min nyopererade make.
Med ett rejält morfinintag, några läckra smörgåsar och kaffe serverat på silverbricka, så såg det då inte ut att gå någon nöd på honom…. (annat ljud i skällan skulle det komma att bli på hemfärden, men det är en annan historia)
-gå du ivajj å åg karusellor elskling, ja har de fint här, sa Stefan, och kikade med suddig blick på den söta sköterskan.
Innan operationen hade läkaren planerat för att hämta benbitar från Stefans höft för att använda som byggnadsmaterial i fotleden, men som tur var hade han hittat tillräckligt med benbitar nere i foten. En bra sak i alla fall.
Eftersom vårt hotell låg alldeles intill entrén till Liseberg, så var det bara för mig att gå över vägen och vips var jag i lite mer feststämning.
Liseberg, here I come.
Där på Liseberg kan man vandra i timmar.
Där är så vackert med sina blomsterplanteringar och olika miljöer.
Efterhand som kvällen gick fylldes parken av festsugna familjer och sällskap. Det var allt ifrån gammal till ung.
Normalt hade jag älskat att kasta mig runt i de olika karusellerna, men det var liksom inte lika roligt att göra hissnande saker på egen hand. Jag nöjde mig med att iaktta alla andra som njöt av sina åkturer.
Efter några timmar siktade jag in mig på fiskrestaurangen där jag fick ett mysigt bord i en liten avskild del. När jag beställt mina blåmusslor och ett glas vitt vin satte jag mig tillrätta för att mysa med min goda mat både länge och väl.
Det var då jag la märke till min bordsgranne. En ensam man som var fullkomligt ur stånd att ta vara på sig själv. Redlöst berusad.
Det blev en ganska spännande måltid får jag väl säga…
Efter min spännande måltid vandrade jag en bra stund på Liseberg och njöt av kvällen.
Regnet hängde i luften, men väderguden var på min sida och insåg att jag var väldigt dåligt förberedd för just blött väder.
Nästa dag var det dags för Stefan att bli utskriven och han fick åka hem.
Värken hade satt in betydligt mer och hemresan till Gyllebo blev ett smärre helvete kunde jag förstå.
Jag rattade vår stora jeep så tryggt jag kunde och Stefan halvlåg vid min sida och knaprade morfintabletter i en jämn takt.
Det var skönt när jag äntligen svängde in i Gyllebo igen.
Tack till mina töser som trixat och knåpat för att få ihop sina tider för att passa våra djur den där helgen.
Ovärderlig hjälp!
Dagens citat:
Ditt sår är inte ditt fel,
men din läkning är ditt eget ansvar.
Nu väntar en långt rehabilitering på Stefan med åtminstone tre månader med foten i gips…
Japp, där är inget att be för, bara att kämpa på. Tillsammans ska vi nog ro detta också i land.
Ha det gott och kram.
Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En weekend i Göteborg.

Hejsan
Det har nu nästan gått två hela veckor sedan jag och Stefan var i Göteborg.
En helg i Göteborg tillsammans med sin kärlek, det kan ju förstås vara alldeles fantastiskt…
Men samtidigt som vi längtat efter att den här helgen skulle komma, så ville vi nog båda att den skulle vara över så fort som möjligt.
För helgen i Göteborg innebar inte direkt nöjen och förlustelser för oss. Det var en lite komplicerad steloperation av Stefans vrist som stod på vår agenda.
Då Stefan skulle vara på operationsbordet tidigt i gryningen så fick vi bege oss de drygt trettio milen upp till Göteborg redan på kvällen före.
På gångavstånd från sjukhuset hade jag bokat det billigaste hotellrum jag kunde hitta i Göteborg. Ingen lyx och flärd direkt, men rent och fräscht och helt ok.
När Stefan duschat flera gånger med de särskilda operationssvampar vi tagit med oss, så avslutade vi kvällen i hotellets sportbar med vars en pizza, innan det var dags att krypa till kojs.
Halv sju nästa morgon gjorde vi entré på sjukhuset som skulle ta sig ann Stefans fot.
Carlanderska sjukhuset med sina fantastiska byggnader och sin proffsiga personal.
-oj, sa sköterskan när hon kikade i sina papper, det är en lång operation som väntar, så han får höra av sig till dig när han vaknat …
Jag kramade om honom och önskade lycka till.
Med vetskap om Stefans underliggande sjukdomsbild så var jag såklart ganska orolig och lite nervös. En lång narkos är alltid en risk och den vasculitsjukdom han har i botten och som påverkar hans inre organ känns lömsk och inte helt pålitlig tycker jag.
För att fördriva tiden vandrade jag runt i staden och såg Göteborg vakna till liv.
Som den förvirrade skånetös jag nu är, så yrade jag mest runt och höll på att bli både övercyklad och påkörd av spårvagnar som körde som om de stulit sina fordon.
Det kändes ändå lite tryggt att befinna sig på Skånegatan tyckte jag.
Det var en fin dag med höst i luften.
I Vasaparken blommade de sista rosorna.
På en gata kämpade räddningspersonal med en svårsläkt brand och uppe i backen satt en orädd skata och blängde på alla som passerade.
Min plan var att gå i affärer och shoppa lite kläder, men mina ben drog mig hela tiden på andra håll.
Jag hade helt enkelt ingen ro att gå i butiker när Stefan låg på operationsbordet.
Istället hamnade jag på en bänk vid den underbara näckrosdammen.
Länge strosade jag runt på stigarna i staden, i väntan på att telefonen skulle ringa…
Efter drygt sex timmar fick jag äntligen ett livstecken från min käre Stefan.
-jau e vagen nu…sluddrade han.
Såklart skyndade jag med genast tillbaka till sjukhuset.
Lättad kunde jag konstatera att så långt hade allt gått enligt planerna.
Hög som ett hus på morfin och med ett helt skrotupplag spikbleck och monteringsskruv inopererat i foten satt min käre make upp i sängen och försåg sig med god aptit av de goda lyxmackor de snälla sköterskorna serverat honom.
Ont i foten … komma här och snacka om ont i foten….haha …
(men han skulle bli annat varse…)
Att jag skulle få Stefan med mig från sjuksängen den dagen var då inte att tänka på.
Lättade över att operationen gått bra och Stefan togs om hand på bästa vis, planerade jag istället för en fartfylld kväll på Liseberg med mig själv.
Men det får ni läsa mer om i ett annat inlägg.
Dagens citat:
Vi vet inte vad
morgondagen kommer att
ge oss. Så var inte arg för
länge. Lär dig förlåta
och älska med hela ditt
hjärta. Oroa dig inte över
de människor som inte
tycker om dig. uppskatta
värdet av de människor
som älskar dig.
Njut och ha det gott.
Och gnäll inte, det finns alltid de som har det värre.
Kram Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En helg i Stockholm, del 2

Hejsan
Såhär en vecka efter, så inser jag hur mycket jag och min dotter egentligen hann med då vi var i Stockholm och sprang tjejmilen.
Massor.
Vi bodde på hotell Haymarket, ett härligt hotell intill Hötorget.
Frukosten på hotell Haymarket var gudomlig. Det var kanske den bästa hotellfrukost jag ätit…. ja näst efter Ystads Saltsjöbad då förstås, för det finns nog ingen som slår deras ljuvliga frukost.
På lördagen efter vårt springlopp smakade middagen så bra. Vi valde båda en rätt med varmrökt lax och lite vitt vin till det.
På söndagen då vi skulle flyga hem till Skåneland igen fick vi ett meddelande att flygmaskinen gått sönder så vi fick helt enkelt boka in oss på ett mycket senare plan istället.
Alltså fick vi en hel orörd söndag till vårt förfogande i Stockholm.
Vi strosade runt i Kungsträdgården i väntan på att NK skulle öppna.
Där är så himla vackert och jag hoppas få möjlighet att besöka platsen på våren då körsbärsträden står i blom.
När vi gått så våra ben var alldeles förbi av trötthet, då hoppade vi på en ”hop-on” buss och åkte runt en stund och njöt av staden och söndagsvimlet.
I Gamla stan steg vi av bussen och strosade runt i det ljuvliga sensommarvädret.
Där är så himla mysigt i de smala gränderna.
Den smalaste gatan är bara 90 cm bred.
Det finns en massa små härliga affärer och matställen. En butik verkade som klippt och skuren för dottern min … Liten Amanda.
Framemot kvällen åkte vi ut till det nya stora köpcentrumet ”Mall of Scandinavia”.
Där shoppade vi loss några timmar innan vi for vidare med pendeltåget mot Arlanda.
Allting kul har ett slut, även en fantastisk Stockholmsweekend.
Sent på söndagskvällen var det bara för oss att byta ut vår stockholmsoutfit mot våra vanliga skånekläder och hoppa på planet mot Sturup igen.
Men hemma är alltid hemma. Hemma förstår de språket man talar till exempel. Om man frågar efter en toalett, så tror ingen att det är rumsnumret man talar om…
-toalett?, frågade min dotter, ihopp om att få en fingervisning om var hon skulle gå för att pudra näsan.
-ahhh, sju-noll-ett …. svarade frukostvärdinnan med sin spetsigaste Stockholmska…
Underbara språkförbistringar.
Tack Stockholm för den här gången!
 Dagens citat:
När jag blir äldre
vill jag inte se ung ut,
jag vill se lycklig ut.
Ha en skön dag och kram från mig.
Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En helg i Stockholm, del 1

Hejsan
Att vara med på ett springlopp i Stockholm betyder ju att man även bjuds på en semesterresa på kuppen.
Och vad kan vara mysigare än att åka på en weekendtripp till vår huvudstad tillsammans med en älskad dotter.
Vi lyckades pricka in ett Stockholm som bjöd på ett underbart väder hela helgen.
Jag och Amanda liftade till flygplatsen med yngsta dottern. Det passade bra eftersom Emmy ändå skulle på en anställningsintervju i Malmö.
Lite fika och ett par selfies i spegeln så var resan påbörjad.
Framme på vårt hotell, Haymarket, gjorde vi upp lite planer för helgen. Såklart stod shopping och strosande på staden högt på vår ”att-göra-lista”.
Vårt hotell var jättemysigt och allting var verkligen till belåtenhet. Personalen var underbar.
För att spara in lite på våra kostnader så hade vi valt ett rumt utan fönster. Det gjorde att man fick känslan av att bo under däck på en stor båt. Om vi är rikare nästa gång vi kommer till Stockholm så väljer vi nog ett rum med fönster istället, fast det var ändå helt ok.
Ett stort plus var hotellets härliga läge vid Hötorget. Platsen var överfull med ljuvliga blommor och kantareller i höstens alla färger. Som en riktig färgbomb. Där var det underbart att strosa runt och insupa allting.
Jag och Amanda passade på att åka iväg och hämta ut våra nummerlappar till springloppet. Sedan gick vi mest runt och njöt av dagen.
Lite kända platser passerade vi såklart.
Olof Palmes minnesplats, där han sköts till döds samma dag som jag var i Afrika och förlovade mig för första gången… så olika en dag kan bli för människor …
På kvällen blev jag uppsminkad och tillsnyggad … så gott det nu gick.
Min fina Amanda är ju utbildad hudterapeut, och brinner lite extra för smink och hudvård. Tur för mig.
Jag var glad över att ha ett helt gäng underbara bloggvänner från trakten som kunde ge oss lite bra restaurangtips. Tack för det alla finingar!!
Första kvällen valde vi Caliente tapasrestaurang.
Så mysigt och så gott!
Enda problemet var att vi åt på tok för mycket, och tanken på att kunna springa en hel mil med så tjocka magar nästa dag kändes ganska främmande för stunden.
Trots att vi var sådär väldigt mätta när vi somnade som prinsessor i den stora hotellsängen på kvällen, så slank det ner en diger hotellfrukost nästa morgon. Ett springlopp på en mil kräver ju faktiskt lite energi när man tänker efter…
Mer om vår Stockholmshelg får ni läsa i ett annat inlägg.
Vill ni kolla på inlägget om vårt springlopp så finns det här.
Dagens citat är till alla mina fina döttrar:
Vem som helst kan få dig glad genom
att göra något speciellt.
Men bara någon speciell kan få dig glad
utan att göra något.
Ha en fin dag och kram från mig.
Annika
 … by the way … emmy fick det där jobbet…
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

USA del 4

Destin Florida och Auburn Alabama
Hej hej
Här kommer mitt sista inlägg från min USA tripp tidigare i sommar.
Resan jag gjorde mest för att få möjlighet att träffa min dotter innan hon skulle påbörja sin drygt tre år långa utbildning till specialistveterinär ”over there”.
Våra dagar i Florida spenderade vi så mycket vi kunde på stränderna och vid havet.
Så ljuvligt vackra stränder som var långt över mina förväntningar.
Vi vandrade i den lilla hamnen där fiskarna kom in med sin fångst som genast togs om hand.
Jag njöt av miljön, klimatet och av upplevelsen. Men mest njöt jag av att kunna gå där vid min dotters sida och bara njuta av hennes sällskap.
En kväll köpte vi världens dyraste smoothie och njöt av solnedgången på stranden.
En fest som kostade  mig nästan 400 kronor, vilket var mindre än de Levisjeans jag tidigare köpt på en outlet.
Innan vi skulle ställa kosan mot Auburn och Alabama igen, så stannade vi till och njör ett par ljuvliga timmar på den underbaraste stranden i Destin.
Mina sista dagar i USA fick jag möjlighet att se var min dotter ska göra sin långa utbildning.
Bailey small animal teaching hospital i Auburn.
Precis innan jag skulle flyga hem igen, så fick vi även möjlighet att kika på hennes nya boende.
Som mamma kändes det så bra att få se var hon ska bo och leva.  Att själv ha fått se var hon kommer att befinna sig de närmsta tre åren. Även om hennes pappa för drygt 30 år sedan raskt klippte den navelsträng som förband henne med mig, så är hon faktiskt mitt kött och blod ännu.
Min tös som jag alltid har i mina tankar, tillsammans med hennes två systrar såklart..
Så kom då den där stunden som var värst på hela resan. Avskedskramen innan jag hoppade på en buss mot Atlanta, flygplatsen och mot Sverige igen.
Dagens citat får bli ytterligare än knasig lag de har där i USA:
I Minnesota har man sedan länge ett lagstadgat förbud mot att framföra röda bilar i trafiken på söndagar.
Vill ni se fler inlägg från min USA resa, så finns de här:
Till min älskade dotter vill jag sända mitt varmaste lycka till. Jag vet att du är stark som en liten oxe och envis som en åsna. Annars skulle du inte vara där du nu är …
Samtidigt vill jag påminna dig om att ifall något inte går vägen där borta, så finns alltid ett hem med en öppen dörr för dig här hemma. Glöm aldrig det! Gör vad du kan, men inte till vilket pris som helst. Kram min tös ♥
Ha en fin dag alla som kikat in här.
Kram Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

USA del 3

Destin, Florida
Hej hej
Idag fortsätter jag med ett inlägg från min USA resa tidigare i sommar.
Den där resan jag gjorde för att få tillfälle att träffa en av mina döttrar innan hon skulle börja sin vidareutbildning mot att bli specialistveterinär där borta i staterna.
Sista kvällen i Auburn innan vår lilla Floridatripp så passade Andréa på att gå på ”sitt” gym.
Som mamma till tre töser har jag ju spenderat tusentals timmar med att vänta på ungar som antingen ligger i en simbassäng, spelar boll på en fotbollsplan, eller går på någon annan aktivitet där man måste vänta, och dessutom ska man låtsas intresserad.
Tråkigt, men det är så det är att ha ungar …
Så, ja jag är liksom van …
Sedan avslutade vi kvällen med ett restaurangbesök. Jättefint och gott. Men för att klara min budget, så valde jag för tredje dagen på rad en riktigt god caesarsallad.
Nästa morgon startade vi med att titta på fotbollsmatchen, där Sverige tyvärr drog det kortaste strået.
Där i Auburn var man inte så värst intresserade av fotboll så vi kunde inte gå ut och se matchen. Jag och Andréa fick helt enkelt heja på våra svenska pågar från mitt lilla rum på ”mexikanarhotellet” istället.
Sedan lastade vi in oss i Andréas lilla Corolla (den där lilla bilen utan aircondition) och drog mot Florida.
Och det var svettig, det vill jag lova. Betydligt varmare än vi någonsin har haft här hemma i vårt överhettade Sverige den här sommaren. Med uppemot 40 grader i skuggan så kändes det som om det blåste en varm hårfön i lynnet när vi körde.
Men efter 4,5 timmar med alla rutor nervevade kom vi så äntligen fram till vår nya destination. Vinpinade, varma och kladdiga av svett klev vi av i Destin i Florida.
Vi hade bokat ett boende i tre nätter via Airbnb. Det var återigen hemma hos privata människor och det var såklart med en viss spänning vi knackade på.
Trots att vi avtalat en tid, så var där ingen som kom och öppnade för oss, hur vi än knackade. Det enda vi såg genom rutan var ett stort gap av en pitbullterrier. Lite betänksamma åkte vi och åt en bit mat istället, i hopp om att någon skulle vara hemma nästa gång vi kom.
Att boka sådant här boende är alltid en chansning. Eftersom vi var sent ute när vi bokade, så var det här i princip det enda som fanns för en rimlig peng. Kanske var det för att det var ett ganska nytt boende som saknade några referenser…
Men vi åkte tillbaka för att kolla, och den här gången var där någon som öppnade för oss.
Vi mottogs av en stor hund som överföll…. Den överföll oss med så mycket kärlek och vi hade turen att få bo hos helt fantastiska människor i deras ljuvlig hem.
Vädrets makter där i Florida är verkligen opålitliga.
Vår första morgon började med ett spöregn utan dess like.
Jag och Andréa åt en god frukost och väntade sedan ut vädret eftersom vi planerat en dag på stranden.
 Såklart blev det snabbt fint väder igen. Det brukar det bli där fick jag lära mig.
Vi fick en lång härlig dag på stranden där på Okaloosa Island i Florida.
 Dagens citat blir såklart ett från USA:s alla knasiga lagar:
Om du skulle ”parkera” en elefant vid en parkeringsautomat i Florida så måste full parkeringsavgift betalas.
Vi hade som tur var ingen elefant att parkera.
Vill ni läsa de andra inläggen från min USA resa så finns de här:
Ha en fin dag och kram från mig
Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

USA del 2

Auburn, Alabama
Hej hej
Idag tycker jag att det är dags att fortsätta med ett inlägg om mitt äventyr i USA.
Vår resa gick från Atlanda mot Auburn. Den stad där Andréa nu kommer att bo och leva de närmsta 3 eller kanske till och med 3,5 åren.
På vår resa mot Auburn hade vi planerat in några små stopp.
Första stoppet var Ikea, eftersom Andréa inom en snar framtid var i behov av en ny säng till sitt nya boende.
Men någon säng blev det inte. För en fattig student var det alldeles för dyrt, även om det nu faktiskt var Ikea. Och när Andréa dessutom råkade sabotera en hel order för en helt förtvivlad säljare, ett jobb som tagit honom 1,5 timme att knåpa ihop, ja då insåg vi att det var bäst att vi tyst och stilla avlägsnade oss. Vi smög oss ner på nedervåningen istället.
Med ett paket plastburkar gick vi sedan skrattande ut ur butiken och körde vidare.
Nästa stopp blev på ett stor outletköpcentrum, med massor av välkända märke.
Fast i 40 graders värme så orkade vi liksom inte med att shoppa så väldigt mycket.
Vi körde vidare och efter ett tag passerade vi skylten ”Sweet Home Alabama”.
Vi var i en ny delstat.
I väntan på sitt mer permanenta boende så hyrde Andréa för tillfället ett litet rum hos en vän.
Där bodde också några pälsbollar som såg ut att gilla att ha oss där. Tillgivna och mysiga.
Jag själv hade hyrt ett rum på det absolut billigaste lilla hotellet vi kunnat hitta i Auburn.
Där bodde jag tillsammans med mest mexikanare förstod jag. Stället var slitet och enkelt, men helt ok.
När vi nu råkade befinna oss i Amerika den 4 juli så var det klart att vi skulle vara med och fira deras nationaldag och självständighetsdag. Amerikanarna är själva väldigt stolta över sitt land och många brukar klä sig i landets färger den här dagen. Underbart. Så tycker jag att vi också skulle göra här hemma i Sverige. Fram med fler blågula flaggor och hylla vårt eget land.
Jag och Andréa körde till stadens festplats och deltog glatt i alla festligheterna den här kvällen. Fast deras mat var vi inte särskilt imponerade av. Hamburgare, utan tillstymmelsen till grönsaker eller dressing.
Nästa morgon gick vi på lite upptäcksfärd i Auburn. Den universitetsstad där Andréa kommer att bo och leva framöver.
Det är en vacker stad, där det på somrarna blir galet varmt. Om vi den senaste tiden gnällt över värmen här hemma i Sverige, så måste jag säga att våra vindar är som svala fläktar om man jämför med dem i Alabama.
Ett litet stycke från Auburns innerstad ligger en nationalpark, Chewacla State Park. Ett härligt skogsområde som Andréa blev väldigt förtjust över att ha så nära.
En förmiddag körde vi dit och vandrade i några timmar. Det kändes nästan som hemma. Lite grodor, någon ödla, ja till och med en massa gula kantareller. Vi fick en ljuvlig vandring där, även om det bitvis var lite knivigt för en skruttig tant som jag, med oläkt diskbråck i ryggen.
Om nu skogen och parken påminde lite om vårt kära hemland, så måste jag nog säga att staden inte alls liknade våra städer. Allting var så mycket större.
Inte en enda cyklist eller fotgängare såg jag till. Eller åtminstone väldigt få sådana. Alla körde runt, en och en, i stora bilar… och då menar jag STORA!
Vägarna var även de stora och det fanns drive-in till nästan allting man skulle. Ville man ta ut pengar från en automat, ja då såg det ut som en bensinmack där man körde fram och slapp att kliva ur sin bil. Till och med apoteket hade drive-in.
I de jättestora mataffärerna fanns  förutom kundvagnar även små permobilar som man kunde ta om man inte orkade gå runt och handla. Såklart hade många öppet dygnets alla timmar.
USA del 1 hittar ni här.
Dagens citat får bli ännu en knasig lag från just Alabama:
Det är förbjudet att bära lösmustasch i kyrkorna
eftersom en sådan förklädnad kan orsaka skratt i Guds hus.
Ha en härlig dag.
Det blir det fler inlägg från min USA resa framöver.
Kram Annika
Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top