Ut i dimman och bakelser till kvällsteet.

Hej hej

Lite fuskande med träningen har det blivit i någon vecka nu. Då menar jag inte min egen träning, utan min käre makes.  Jag håller ju på att försöka få honom i lite bättre form igen efter den långa krassligheten. En dimmig dag i förra veckan så tyckte jag inte att han kunde ha några som helst godtagbara undanflykter längre.

Vi tog med oss hundarna och gick ut i något som såg ut som utspädd mjölk. Jisses så dimmigt det var, men för övrigt var det en alldeles underbar dag.

Vi tog sikte på en tur till badplatsen. Nere vid sjön låg stora flockar av gäss och gled så stilla fram i den täta dimman.

Vi följde den lilla stigen ner mot bryggorna och överallt i löven kunde jag se de första snödropparna sticka upp. I vattenbrynet paddlade gräsänderna misstänksamt iväg när hela vårt gäng kom traskande.

Min egen träning har också uppgraderats något. Löpningen är jag igång med efter ett kort uppehåll när vi hade som mest med snö. Just att springa är något som jag gillar och det är därför lätt att komma igång med. Det är ju bara att snöra på sig skorna och ta ett kliv ut genom dörren. Jag springer inte fort och säkert inte snyggt heller, men jag springer 🙂

Men jag hade ju också en plan på att börja med någon form av styrketräning. Det är bara det att jag ogillar att behöva köra iväg för att göra just bara det – att träna.

-mamma, hemmaträning är underskattat, sa min dotter Emmy en dag, och satte ihop ett litet träningsprogram åt mig. 

Genast kändes det en aning lättare att lyfta hantlar och ”ligga i planka” – gymmet i garaget funkar ju hur bra som helst.

Det bästa med att röra på sig är att det känns ok att njuta av godsaker efteråt. En liten bakelse till kvällsteet då det var Alla hjärtans dag smakade himmelskt.

Boktips

Så har jag lyssnat på en ny bok. ”Aldrig släppa taget” av Tilda och Frida Boisen. Det var en stark berättelse om psykisk ohälsa, berättad växelvis av mor och dotter. En gripande och öppenhjärtig skildring som jag varmt kan rekommendera.

Tack bästa Petra för boktipset ♥

Dagens citat:

Du kan inte tvinga dig att känna något du inte känner, men du kan tvinga dig att göra det rätta trots dina känslor.

~Pearl S. Buck~

Ha en härlig tisdag.

Annika

Dela gärna

Ut i dimman och bakelser till kvällsteet. Läs mer »

Semmelsöndag.

Hejsan.

Förra söndagen var det ”semmelsöndag”. Jag hade längtat ett helt år efter några alldeles särskilda fastlagsbullar – de där som gjordes hos Mandelmanns och som bara går att köpa under just den här ”rätta” helgen.

Nu började vi förstås inte med att stoppa i oss gräddiga fastlagsbullar. Först bottnade vi med köttbullar på dovhjort och hemmagjord potatismos. Alltså, det där är ju grejer det. Mums! Dock blev det en liten bakläxa för mormor (mig då alltså) …en lite för stor lökbit hittades i en av köttbullarna och det var inte bra tyckte Scott, inte bra alls. Själv älskar jag lök, i alla former, och jag tycker att det är en helt underbar krydda i mat.

Under tiden som jag stod vid spisen och kockade och lagade maten, så ville pojkarna bada. Efter maten insåg vi att vi borde gjort det där i omvänd ordning. Nåja, de var ju å andra sidan rena och fina när de gick till bords.

Kvällsmat med familjen en helt vanlig dag, det är nog bland det bästa som finns.

I veckan har det varit full rulle, men någon morgon lyckades jag och min vän ändå pricka in ett härligt gryningsdopp.

Efter att ha suttit på bryggan en stund och avhandlat livets alla viktigheter så bestämde vi oss för att ta den långa rundan i skogen, den som är 11 kilometer lång.

Vi kunde ana den första lilla känslan av vår, och då hade ju ingen av oss så bråttom hem. Med en mils vandring i benen kändes det sedan riktigt härligt.

Dagens citat:

Njut av de små sakerna i livet – en dag när du ser tillbaka så kommer du att inse att de sakerna var de verkligt viktiga i livet.

Idag väntas en strålande sol på Österlen. Hoppas ni kan njuta av den. Jag ska ha två små busfrö här, så jag kommer ha fullt upp.

Kram Annika

Dela gärna

Semmelsöndag. Läs mer »

Mysig vinkväll och morgontur runt Stenshuvud.

Hej.

Förra helgen var så himla mysig här hemma hos oss. Två av mina döttrar hade framfört ett önskemål om en vin- och ostkväll, och i helgen var det äntligen dags. Det var vi tjejer, men såklart fick Stefan vara med på ett hörn. Även om han inte dricker vin så äter han gärna goda ostar och småplock.

I min familj gillar vi ju plockmat som man sitter länge och äter. Förutom ost och chark så gjorde vi en matig paj, baconrullade oliver och krustader med smält ost. Länge satt vi sedan och åt och smuttade på vinet.

När vi var mätta och nöjda så åkte ett roligt spel fram. Det var ett sånt där kunskapsspel där man skulle pricka in olika händelser på en tidslinje. Det var ett spel helt i min smak (förmodligen tycker jag det eftersom jag vann matchen, vilket kanske inte hör till vanligheterna)

Morgonen efter så hade Amanda lite bråttom hem till sina pojkar i Tomelilla. Jag och Emmy packade då in hundarna i bilen och for till nationalparken för en morgonvandring.

Det blåste minst sagt friska vindar, så när vi kom ner till havet och såg de höga vågorna så bestämde vi oss genast för att gå på andra sidan parken där berget skulle ge skön lä för vinden.

På alestigen var det lugnt och skönt. Dessutom är där så vackert tycker jag, det ser ut litegrann som i en John Bauer saga.

Vinterns rikliga nederbörd hade gjort att marken var extra vattensjuk och på sina ställen stod det högt med vatten runt träden. Det kommer bli rena paradiset för grodorna och alla snokar.

Vi hade siktet inställt på Hällevik, för att därifrån ta stigen som går på andra sidan berget. Alltså den lilla vandringsleden  som går närmast havet.

I Hälleviks kås så hade svanar och sjöfåglar något slags morgonmöte på det guppiga vattnet. Kackalorum stod nog på dagordningen.

Vi passerade den vita söta lilla fyren. Alla småhundarna kämpade tappert på, då vi fick hoppa från sten till sten och stundom ta omvägar för små översvämningar här och där. Många små och korta steg blev det.

Så kom vi fram till Jätten Stens boning. Det är den platsen som det sägs att sjömän förliste förr i tiden, om det råkade kika in gattet.

Här är också så vackert, och har man tur och är uppmärksam så kan man än i dag få se ”Stenshuvudsgubben” här bland alla stenbumlingar. Det är säkert helt sant, för det har Stefan sagt…. 🙂

Dagens citat:

Och förresten. Försök aldrig vara perfekt. Det är i sprickorna magin finns. Glöm aldrig det!

Ha en fin fredag.

Annika

Dela gärna

Mysig vinkväll och morgontur runt Stenshuvud. Läs mer »

Valentines dag.

Hej hej

Vintern kom tillbaka i slutet av förra veckan. Men bara lite grann, sådär så det mest bara blev fint och tjusigt med lite pudersnö.

Hela vintern har jag kikat på nya vinterkängor med broddar, men jag har inte riktigt kommit till skott med något inköp. Nu vet jag inte riktigt om det är lönt – kanske tar vintern ändå snart slut. Jag tänker att om jag köper mina skor nu, då kommer vi  att få en tidig vår  (på ren jäkelskap), och då hade jag ju bara fått sätta undan mina nya skor. Men till hösten ska jag investera i ett par nya Icebug, tror jag bestämt …. ja, så om vi nu får en sen vår i år så vet ni varför och vem ni då ska skylla på….

Nya skor, eller inte… det går ju bra ändå. Med lösa broddar på mina Eccoskor så tar jag mig ganska säkert fram igenom skogen trots allt.

Alla Hjärtans dag

Idag är det alla hjärtans dag, och många ska göra något lite extra för personen som de håller kär. Jag hade tänkt göra någon smarrig bakelse och bjuda min Stefan på, men här hemma ska vi ju hålla ”smala linjen” ett tag, så det fick bli vanliga bondkakor istället.

De där bondkakorna blev hur goda som helst. Receptet hämtade jag från ”Mandelmanns söta”, och sådana där små hemmabakade kakor de är verkligen underskattade.

Idag, på självaste alla hjärtans dag, fyller också min systerson år. Med en bild på min väggalmanacka av Lisa Aisato, vill jag skicka varma gratulationer till dig Samuel på din 17 årsdag♥ Grattis grabben.

Dagens citat:

Börja använda dina fina prylar! Livet är ett speciellt tillfälle!

Ha en fin dag ♥

Annika

Dela gärna

Valentines dag. Läs mer »

Vacker morgon och 20.000 steg.

Hejsan.

Förra onsdagen fick jag och min vän en helt fantastisk morgon vid sjön.

När vi den senaste tiden mest bjudits på grått och blåsigt väder, så kändes det helt fantastiskt att komma ut den här härliga morgonen.

Vi badade och satt en stund på bryggan och njöt av vårt te i den fina gryningen, men sedan bestämde vi oss för att ta en lite längre runda i skogen än vanligt.

Vår vandring slutade på 11 kilometer den morgonen, och ändå kändes det nästan som om vi aldrig ville gå hem och gå in.

Sådana här dagar är så härliga och jag tycker att man känner sig både stark och nyttig. När kvällen kom stod min stegräknare  på 20.000 steg, en härlig känsla.

Maken min har dock inte varit lika sugen på motion. ”För dåligt väder, ont i foten, regnigt – ja, undanflykterna har duggat tätt. Fast jag har inte gett upp hoppet om honom – så fort det blir drägligt ”cykelväder” så kommer han inte att komma undan!

Dagens citat:

Om du inte kan flyga, spring!

Om du inte kan springa, gå!

Om du inte kan gå, kryp!

för vad du än gör, fortsätt framåt!

Alla kan inte springa eller vandra – men alla kan göra något. Små rörelser i vardagen efter sin egen förmåga – det räcker långt.

Ha det fint.

Kram Annika

Dela gärna

Vacker morgon och 20.000 steg. Läs mer »

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll.

Hej hej.

Här blev det ju tyst för några dagar. Jag har haft barn och barnbarn på besök hela den här helgen och då blir det inte mycket tid över att knåpa ihop blogginlägg inte.

Förra söndagen var pojkarna också här hos oss i Gyllebo, eftersom både Amanda och Jimmy jobbade då. Jag och Stefan fick full rulle precis hela dagen.

Vädret var inte det bästa, men lite frisk luft tyckte jag ändå att vi behövde. Alltså drog vi på pojkarna vinterkläder och bäddade ner dem i vars en sittvagn. Jag tror nog att Scott njöt lite extra av att också få känna sig liten, det är sånt man får göra när man är hos mormor och ”morfar Ginko”.

Det blåste en isande kall vind och vi valde en lite kortare runda för att inte frysa ihjäl (jag och Stefan hade ju inga mysiga vagnar att krypa ner i) Vi gick en sväng på trollstigen och tittade på alla ”Gyllebotroll” som finns där.

När Nicolaj sedan envisades med att kasta av sig mössan hela tiden, då tyckte jag att vi skulle skynda oss hem igen. Små tunnhåriga lintottar ska inte vara ute i blåst utan mössa.

Hemma i stugvärmen kröp pojkarna upp i fåtöljen och kramades, för när de inte kivades så flödade syskonkärleken rejält. Sedan byggde vi höga torn med duplo. Som final på byggandet ville Scott köra på tornen med sin helikopter (jag kom bara bara att tänka på terrorattacken den 11 september… )

Snön hade inte mer än precis hunnit försvinna, förrän vi fick ny, vit blötsnö här i Gyllebo.

Jag tog med mig hundarna på en våt runda runt sjön. Efter bara någon enstaka kilometer så hade Molly fått nog av vädret. Hon gillar inte när hon blir blöt och smutsig, så hon tvärvägrade att gå ett enda steg till  och jag hade inget annat val än att lyfta upp henne i ryggsäcken där hon ju älskar att sitta.

De andra hundarna traskade tappert på runt hela sjön. Kameralinsen blev både blöt och suddig och hundarna liknade mest små vattenråttor när vi kom hem. Friskt och skönt var det trots allt, och man ångrar ju  aldrig en promenad i skogen.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok. ”Jävla karlar” av Andrev Walden. Det är en galen berättelse om hur det är att vara pojke och växa upp med sju olika pappor som inte är hans riktiga. Det är en bok med ett lättsamt sätt att berätta om något som jag tänker mig är både svårt, mörkt och jobbigt för en liten pojke.

Dagens citat:

Varje gång du läser en bok så ler ett träd och tänker; ”där finns ett liv efter döden”.

Jag önskar en härlig måndag och en fin ny vecka.

Kram Annika

 

 

Dela gärna

Blötsnö, syskonkärlek och Gyllebotroll. Läs mer »

Öppet vatten och nästan vårvindar.

Hejsan.

I lördagsmorse trodde jag nästan inte mina ögon när jag kikade på termometern i hallen, där jag stod och drog på mig ytterkläderna. 8,5 plusgrader stod det med digitala siffror och jag tittade allt vad jag kunde efter ett litet minustecken framför. Men nej, plusgrader var det!

Det var verkligen ljumma vindar och det kändes nästan konstigt när vi gick ner till sjön den morgonen. Vårkänslorna började liksom poppa runt i kroppen och fåglarna sjön litegrann försiktigt vid bryggan.

All is var helt försvunnen och vattnet såg rent, klart och inbjudande ut igen. Temperaturen hade stigit ett par enstaka grader och det var en fantastiskt vacker lilarosa morgon. Så fort det nu åter blivit öppet vatten på sjön, så hade alla gässen flyttat tillbaka. Jag tycker alltid att det där är så konstigt. Hur kan de veta när de ska flytta tillbaka igen? Skickar de möjligtvis ut någon spanare för att kolla? Samma funderingar har jag om fiskmåsarna som kommer i stora flockar så fort bönderna börjar plöja sina åkrar. Hur får de reda på att det är tid att leta mask, när de bor flera mil därifrån???

Nåja, ännu är det kanske inte riktigt tid för måsarna att leta mask, men vårkänslorna flödade allt den här ljuvliga morgonen.

Nu när Stefan blivit pensionär på riktigt så har jag gett honom lite nya ansvarsområde här i hemmet. Han har tex blivit ”ägg-ansvarig””. Så nu finns här alltid ägg i överflöd och vi äter ägg på både längden och tvären. Men oj så gott det är att komma hem från morgonbadet och bli serverad en färdigbredd äggmacka! Tack för det Stiffe♥

Dagens citat:

Det finns två typer av människor:

  1. Morgonpigga som studsar upp ur sängen och omedelbart börjar kvittra.
  2. Morgontrötta som under halva förmiddagen tänker ut olika diaboliska sätt att få tyst på kategori 1.

Trevlig torsdag.

Kram Annika

Dela gärna

Öppet vatten och nästan vårvindar. Läs mer »

Vila i frid finaste Knäbäckshusens strand.

varning för många foto i inlägget…

Hejsan.

I förra veckan kom kommuns besked. Knäbäckshusen kommer att tas bort som allmän badplats för en kommande framtid.

Det var de besked vi kunde läsa i lokaltidningen i förra veckan. Planerna med att kunna reparera trappan som leder ner till stranden visade sig vara omöjliga att genomföra. Stranden har eroderat för mycket och trappan kommer att behöva flyttas. Detta kräver tillstånd från Länsstyrelsen, och sånt tar ju tid.

På kommunens hemsida vädjar man till allmänheten om att inte ta sig ner för slänten. Naturen behöver återhämta sig .

De senaste åren blev ju Knäbäckshusens strand mer och mer populärt och förra sommaren röstades den fram som Sveriges vackraste strand.

Det har medfört att den ökande trafiken blivit alltmer bekymmersam i det här området. De senaste åren har det krävt både trafikvärdar och polis för att få ordning på alla besökare.

Här på Österlen och på denna sidan av Skåne, finns väldigt många andra vackra sandstränder som är väl värda att besöka. Att jag och min familj ofta valt att åka till just denna stranden, är av den enkla anledningen att vi har närmast hit.

Jag och Stefan gifte oss också här i det lilla kapellet för snart 20 år sedan. Tyvärr måste kapellet också stänga nu och kyrkan överväger att stänga det för gott eftersom det inte mår så bra.

Jag minns när mina döttrar var små och vi åkte hit på deras sommarlov. Då fanns det mest lokalbefolkning här och vi  träffade många grannar, vänner och bekanta. Med åren förändrades det där och ingen som kom härifrån ville längre köra hit och behöva trängas under högsäsongen.

Jag är så tacksam för alla fina stunder jag fått njuta på den här vackra stranden. I mina ögon är det den finaste platsen såklart, med så många minnen!

I det här inlägget finns några av alla de bilder jag knäppt härifrån. I blandad ordning från de sista 10- 12 åren.

Dagens citat:

I naturen finns varken belöning eller straff – bara konsekvenser.

Ha det fint, kram Annika

Dela gärna

Vila i frid finaste Knäbäckshusens strand. Läs mer »

Badkompisar på andra strövtåg.

 

Hejsan.

Eftersom vattnet vid vår brygga förvandlats till naturens eget lilla komposthål, fyllt med grenar och löv, så hade vi skjutit upp våra gryningsdopp för ett tag framöver. Istället beslöt vi oss för att ta en morgonvandring ett stenkast härifrån.

Det blev en tidig tur till Forsemölla och till Rörums böljande backar. Vattnet i Rörumsån var vilt och busigt. Vi hade varit  slående överens om att gryningsbaden fick vi vänta med tills sjön var badbar igen. Trots det skulle det visa sig att vi båda smugit ner vars en liten handduk i våra packningar, för man vet ju aldrig…. Ibland tror jag att vi varit systrar i ett tidigare liv.

Förvisso är vi nog lite smått galna båda två, så vilda bad i en ån skulle kunna vara fullt möjligt för oss. Men vi är ju inte dumdristiga för det, så med så mycket vatten i ån så fick badet vänta. Istället vandrade vi runt i Mandelmanns stora hage. Vi väckte upp alla hans söta små fjällkor och stretade sedan upp till ensamma trädet där det luftad rejält om öronen.

Lite nya skyltar hade kommit upp, men vi tyckte nog att det var en aning oklart var de egentligen ledde. Men efter att ha varit nere vid vattenfallets slut och fått vattenstänk i ansiktet och beundrat den ”snidade kvinnan” gjorde hungern sig påmind.

Aldrig smakar mat väl så gott som när man är ute i naturen. Vår enkla frukost var lika god som en lyxig hotellfrukost och vi lät oss väl smaka.

Bästa T, tack för ännu en minnesvärd morgon.♥

Kärleksbrev.

Ända sedan vi tömde pappa Kurts hus så har jag haft en  hel kass med papper, foto och annat att sortera och gå igenom. Sådana där saker som man inte bara kan kasta, utan det behövs liksom sorteras. Viktigheter. Den kassen står här på mitt kontor och jag ser den varenda dag, ändå känns det lite motigt att ta tag i den. En dag när jag såg den, så kom jag att tänka på några andra kartonger som Kurt kommit med, en kort tid innan han han blev sjuk i sin stroke.

-det här är gamla vykort och brev, de ska du ha …. 

De lådorna hade jag satt undan i förrådet och sedan glömt bort. Nu tänkte jag att jag kunde ju börja att sortera i dem först, gamla julkort var väl ändå inget att ”spara i åravis”. Det visade sig att de innehöll rena skattgömman för mig. Mest var det ju mycket riktigt gamla julkort och gratulationskort. Men mitt bland alltihopa fanns en bunt brev som liksom stack ut litegrann. Breven var extra fint hoplagda med ett rött bomullsband omsorgsfullt knutet omkring dem. Det visade sig vara kärleksbrev skrivna och skickade mellan mina föräldrar  innan de gifte sig. Jag sjönk djupt ner i soffan den kvällen med breven i mina händer… Finaste Ingrid och Kurt, som jag saknar er.♥

Jag var så tacksam att Kurt varit så noga med att ge mig dem den gången, annars hade risken varit stor att de blivit kastade när hela huset tömdes inför husförsäljningen.

Dagens citat:

Nästa gång du står inför något som är oväntat, oönskat och osäkert, tänk dig att det skulle kunna vara en gåva.

Meningen med vissa saker förstår man inte förrän långt bakefter, så det är lika bra att bara följa med i livets berg och dalbana.

Kram Annika

Dela gärna

Badkompisar på andra strövtåg. Läs mer »

Friska vindar och blåbärsris.

Hejsan.

Det har stormat och blåst så gott som varje dag, och av isen på sjön fanns nästan ingenting alls kvar längre när vi kom dit.. Det var bara ”pyttelite” is kvar närmast isvaken.

Runt bryggan hade allt möjlig skräp samlats. Det var bitar av torkad vass, gamla löv och avbrutna pinnar.  Jag och min badkompis bestämde oss på stående fot, vi var inte sugna på att bada bland allt det där bråtet. Men vi visste att modern natur skulle komma att rensa bort allt igen med regn och blåst. Väderleksrapporten var på vår sida.

På eftermiddagen var det dags för Stefans vardagsmotion. Fast jag tycker nog att han är litegrann av en fuskare den mannen. Exakt vilken ursäkt han hittade på, ja det minns jag inte riktigt, men det slutade med att jag och hundarna själv gav oss ut i skogen.

Vid skjutbanorna här i Gyllebo finns fina motionsslingor i olika längder. Vi valde bara den korta rundan eftersom jag redan hade vandrat en lång runda på morgonen.

Där i skogen växer mycket lärkträd, det där barrträdet som fäller sina barr på vintern. Det enda som såg riktigt grönt och frodigt ut var blåbärsriset på marken.

Blåbärsris är också väldigt tjusigt i en bukett tulpaner. Jag brukar köpa det och några videkvistar nu vid denna tiden som får göra sällskap med tulpanerna.

Att plocka blåbärsris och bryta kvistar i skogen ingår inte i allemansrätten så det är ju inte tillåtet. Jag brukar köpa en liten bukett och eftersom det håller så länge så behöver man sedan bara byta ut tulpanerna.

Dagens citat:

En pil kan bara skjutas genom att dragas tillbaka. När livet håller dig tillbaka med svårigheter så betyder det att förändringar kommer, så bara fokusera och fortsätt sikta.

Ha en härlig måndag och ny vecka.

Kram Annika

Dela gärna

Friska vindar och blåbärsris. Läs mer »

Rulla till toppen