Nya slingor, Ullared och lite vår här och där.

Lämna en kommentar / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej

Våren kämpar på och har verkligen tagit stora kliv nu. För nästan exakt en vecka sedan låg isen ännu kvar på sjön, och två fina svanar låg stillsamt och sov då jag kom ner till bryggan.

Jag kommer att jobba lite mer nu framöver, så jag passade på att göra vårfint framför ytterdörren och årets enda påskpynt placerades där på första parkett.

Hundarna har också blivit påskfina, badade och väldoftande som ju fina hundflickor bör vara.

Även på graven hos mina föräldrar har jag gjort lite vårfint. Min mamma älskade både blommor och våren, så det känns fint att där också är iordning nu.

 

Här i Gyllebo finns många olika strövområden och motionsstigar att välja på. Förutom de slingorna som går runt sjön så finns det även motionsslingor uppe vid skjutbanorna, alltså bakom den gamla dansbanan ”Dungen”.

Nu har de här slingorna blivit lite bättre uppmärkta och det är Gyllebos IF som stått för ”fiolerna”. Det har blivit så tjusigt där.

Tidigare var det lite förvirrande när man gick där i skogen och nästan kom vilse. Som tur är så är inga skogar här på Österlen så särskilt stora så man kommer ju alltid ut någonstans och kan hitta hem. Men nu är det som sagt riktigt bra uppmärkt på alla de fyra olika distanserna.

Jag och Stefan var där och gick den lilla kortaste slingan med hundarna. Grusvägarna i området var då nyskrapade och saltade, och det är ett underbart vårtecken för oss här ute på landet.

Förutom nya markeringar så har det också satts upp välplacerade sittplatser lite här och där.  Vackra träbänkar som är skänkta av lokalbor. Gylleboskogen är en underbar skog, och om vädret blir bra i påsk så ska jag ta mig ut och vandra den långa slingan har jag tänkt. Då kommer man ända ner till Djupadals golfbana som ligger ett stenkast ifrån havet.

I förra veckan var jag också på vårt årliga Ullaredsäventyret, Lika härligt som alltid, med glada vänner. Lite småfynd i kassarna med hem, får räknas som bonus på en supermysig dag

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag gillade. Den heter ”Den glömda Trädgården” av Kate Morton.

Dagens citat:

Jag försöker bara ta en dag i taget, men sen kommer massor av dagar och attackerar på en gång.

Lite så känns det när man har för mycket inplanerat den närmsta tiden… Jag ska försöka att ta en dag i taget, det får banne mig räcka!

Ha en fin måndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Nya slingor, Ullared och lite vår här och där. Läs mer »

De första blåsipporna

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

För en dryg vecka sedan gav jag och Stefan oss iväg ut på lite vårspaning. Vi ställde kosan mot Hällevik och nationalparkens norra sida. Dagen var kylig, men solig och fin.

Hundarna var förstås också med. De var pigga och glada, även om de inte var så särskilt behjälpliga i själva spaningen. Hasselns hänge lyste guldgula mot den blå himmeln, ett vårtecken så gott som något.

Vi var inte ensamma om att leta vårtecken där i parken. Det var ju ett särskilt vårtecken som vi var på jakt efter den här vackra marsdagen. Blåsipporna, de där allra första som man längtat efter.

Och plötsligt var den första lilla sippan där. När jag låg på knä för att föreviga de små skönheterna så trodde alla hundarna att det var en liten lustig lek jag hittat på.

Men jag fick mina bilder och vi kunde vandra vidare i den härliga vårdagen.

Vårtecken i mars månad är ju alldeles extra välkomna. En liten nyckelpiga, de första små sipporna och svällande hängen på hasseln. Tänk att de ger sådan glädje varenda år.

Från nationalparken körde vi vidare och vi tog vägen om Vitemölla på hemvägen. En blå himmel och ett ännu blåare hav fick avsluta vår spaningsrunda för den här gången.

Dagens citat:

Det händer många bra saker varje dag. Ibland måste vi bara lära oss se dem.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

 

Dela gärna
     

De första blåsipporna Läs mer »

Säsongens sista isvaksbad.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Våren och det milda vädret hade varit här och nosat i ett par veckor, men fortfarande låg isen kvar över hela sjön. Det var för en vecka sedan som jag packade med mig min ishacka för att förmodligen ta mig  säsongens sista isvaksbad.

I kanterna låg fortfarande en liten sträng snö kvar längs vägen när jag gick genom skogen ner till bryggan. Över isvaken hade en tunn ishinna lagt sig då det varit frost under natten. Det var som att slå sönder kristallglas och det ljudet spred sig över den helt tysta morgonen som ett uppfriskande morgonklirr. Jag fick upp en strof av en sång i mitt huvud, den om en ”Glad calypso om våren”.

Jag lubba ut på ett fält förrutFullt av is som låg där å blänktePrecis som om det var frost och kallt och jag tänkteVad tusen frosten är svår i majOch det lät som glas när jag trampa… osv

Vädret var helt perfekt för ett vinterbad. Inte en vindpust och bara någon enstaka minusgrad i luften. Jag njöt nog lite längre av mitt bad än vad jag brukade. Vintern verkade ha härdat mig lite extra, och jag ville verkligen passa på.

När jag åter var torr och påklädd fortsatte jag min vandring på stigen som blivit helt snöfri. Morgonen var så väldigt vacker med det där extra ljuset som kommer i mars månad när våren är på väg.

Ljuset på våren innan alla träden fått blad, det är ju något alldeles extra. Det känns som om man efter den långa mörka vintern verkligen behöver suga i sig så mycket dagsljus som det bara går att få.

Det finns två små ord som hjälper mot vårtrötthet, oro och mycket annat … och de lyder ”gå ut”!

Att vistas utomhus på morgonen är bevisat att det hjälper oss att må så mycket bättre.

Den här morgonen bjöd på säsongens sista isvaksbad. Sorgligt, men istället kommer så mycket annat att njuta av. Sådär är det med allt i naturen hela tiden, ett evigt kretslopp som är fantastiskt att få följa.

Dagens citat:

Den väg du har framför dig är viktigare än den du lämnade bakom dig.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

(en bild av mig, så som Chat GPT tydligen känner mig)

Dela gärna
     

Säsongens sista isvaksbad. Läs mer »

Snödroppar och en springrunda igen.

6 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen hade snön försvunnit helt på stigarna runt sjön, och inga ursäkter fanns längre att skjuta upp löpträningen något mer. Det var en vacker och ganska kall morgon, och på sjön låg isen ännu kvar.

I tanken kändes en springrunda på 6 kilometer nästan övermäktig först, ändå gick det ganska lätt när jag väl tog mig ut. Det gick visserligen inte särskilt fort, men vad spelade det för roll, det var lika skönt som alltid när jag efteråt stod i duschen och kände mig duktigt.

Det är nu knappt 6 månader kvar till tjejmilen. Vi är anmälda och hotell, tåg och springlopp är bokat och betalt. Nu är det bara formen som det ska slipas på.

Förra helgen var jag i Kiviks Handelsträdgård och köpte årets första penséer. Stefan hade smugit igång trädgårdsarbetet här hemma, när jag varit på jobbet, så det var bara för mig att peta ner mina blommor i krukorna.

De första vårblommorna hade börjat titta upp lite här och var. Även om det kliade i fingrarna att beskära buskar och blommor, så la jag lite band på mig, för man vet ju aldrig om det kommer en rejäl frostknäpp igen. Det är ju faktiskt inte så bråttom med allting. Ni vet, det där med att björken ska få musöron först…

Att vi pysslar i trädgården blir alltid lika populärt bland husets alla djur. De liksom lever upp och blir som valpar på nytt. Våren gör oss alla lite piggare och lite lekfullare.

Dagens citat:

Jag tävlar inte med någon och jag har ingen lust att låtsas som om jag är bättre än någon annan. Jag försöker bara vara en bättre version av mig själv än jag var igår.

Ha en skön söndag,

Kram Annika

Dela gärna
     

Snödroppar och en springrunda igen. Läs mer »

Dottermys och en tur längs havet.

4 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom hon äntligen hit, min yngsta dotter Emmy. Det kändes så länge sedan hon var hemma nu. Men med jobb, vänner och ett eget liv, så är det såklart så det måste bli och det är inget konstigt att hon oftast har annat för sig. Fast är man mamma så längtar man ju alltid efter sina ungar, oavsett åldern på dem.

Vi brukar försöka hinna med en tur ut i naturen, hon och jag, när hon är här. Den här gången då hon var hemma så valde vi en tur längs med havet. Från Vik och Prästens Badkar gick vi längs med stranden till Baskemölla.

Vädret var vårlikt, sådär lite vackert disigt där solen kämpade med att bryta igenom molnen. Dimman låg trolskt över Stenshuvud som man bara kunde skymta då man blickade norrut.

En stund njöt vi av utsikten och den vackra vyn i Tjörnedala strövområde. En söt liten bänk var ditsatt under det stora trädet. Jag och hundarna var tvungna att prova den.

När vi kom hem så vilade Emmy en stund på golvet framför braskaminen. En vanlig syn då någon av mina döttrar är hemma på besök. De älskar alla tre att ligga där på golvet och njuta av värmen. Men sedan var det dags att kocka till lite gott att ha till kvällsmat.

Lite vegetariskt småplock i form av en paj, lite lyxig sallad och goda ostar blev kvällens mat.

Senare på kvällen var det dags för finalen i Melodifestivalen, och till min familjs förvåning så gillade jag ju den låten som vann. Det var lite otippat fick jag höra. Men det fanns fler bra bidrag som jag gillade. Medinas låt tex, den var så glad och medryckande. Men smaken är som baken, och egentligen är det ju lite knepigt att man ska tävla i musik. Det finns ju egentligen ingen låt som är rätt tycker jag.

Dagens citat:

Naturen har inga principer. Hon gör ingen skillnad mellan gott och ont.

Ha en fin fredag, trots att det är den 13:e. Just idag betyder det kanske rena lyckodagen, vem vet…

Varm kram Annika

Dela gärna
     

Dottermys och en tur längs havet. Läs mer »

Tillbaka på brottsplatsen.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Äntligen var vi tillbaka på den där stranden som vi brukar kalla för ”vår” strand. Knäbäckshusens strand. Det är den stranden som vi brukade köra till för att sola och bada på när barnen var små. Det är även platsen som vi gifte oss på för snart 22 år sedan. I det lilla fina kapellet på sluttningen mot havet stod vår enkla vigsel. Hur det nu är ställt med St Nicolaj (det lilla kapellet), det vet jag inte riktigt, för att ta sig dit verkar nu vara omöjligt pga av avspärrningarna.

Vi har inte varit här sedan stormen Babet drog fram över Österlen. Det var i oktober 2023 som ovädret ställde till med förödelse lite överallt längs Österlens kust. Här vid Rörums strand slets trappan sönder och platsen spärrades av, då man ansåg att rasrisken var stor och därför farligt för allmänheten. Allt sedan dess har det varit stängt, och är egentligen det fortfarande.

Man kan komma hit från Stenshuvud också, men behöver då ta sig över Rörumsåns mynning. Den bro som fanns över ån, gick även den hädan i Babet-stormen.

Förra söndagen då vi var här så var det ett helt fantastiskt väder. Jag ångrade lite att jag inte tagit handduk och badkläder med mig. Hundarna studsade och hoppade runder i ren och skär glädje, och vi njöt av lugnet och stillheten som är här.

Man planerar nu att göra en ny nedgång en bit bort så att man kan nå stranden igen.

Den här dagen då vi var här så var det väldigt lågt vattenstånd och det gjorde att stranden var ovanligt bred.

Jag hoppas att man kan öppna upp för besökare igen den här säsongen. Även om det blivit rent hysteriskt det senaste årtiondet för folk att besöka just den här stranden, så är det fint att åter kunna köra hit. Axlarna sjunker och pulsen saktar in när man är här.

Dagens citat

Du har makten över ditt sinne, inte det som sker utanför. Inse detta och du kommer att finna styrka.

Ha en fin tisdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Tillbaka på brottsplatsen. Läs mer »

Våren smyger sakta på.

4 kommentarer / Boktips / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Under den senaste veckan har våren smugit sig på lite mer för varje dag. Även om jag inte hunnit njuta så mycket av den härliga vårvintersolen, har det varit skönt att känna vårvibbarna när jag stuckit näsan utanför dörren. Under veckan som gått har jag jobbat extra för en kollega som haft en välförtjänt semestervecka, och bloggen har därför inte heller hunnits med.

För en vecka sedan träffade jag min kära vän Tina vid bryggan. Redan då hade det slagit om till plusgrader och isen på sjön töade sakta bort. Men vaken var kvar så det blev ett härligt isbad.

Den tjocka snödriva som legat på stigen framför bryggan var nästan helt borta.  Jag bestämde mig för att det var dags att hämta hem den frigolitskiva vi brukar ha liggandes över vaken. Varje år är jag noga med att ta hem den så vi har den till nästa säsongs bad.

På kvällen när vi ätit kvällsmat tog jag bilen ner till sjön igen. Kvällen bjöd på en magiskt stor fullmåne som hängde på himlen likt en stor gul ost. Det var så vackert där nere vid bryggan den kvällen. Det var både vackert och stämningsfullt, nästan så jag aldrig ville ge mig hemåt.

Under vintern som varit så har vår sura katt Judith blivit en smula personlighetsförändrad. När det varit som mest snö här hos oss i Gyllebo har hon valt att tillbringa nätterna inne i badrummet på det varma klinkergolvet. Och trots att snön nu nästan är helt borta så kommer hon ändå in och ligger där på det varma golvet. Från att ha varit en katt som bara kommit in för att snabbt äta och sedan ge sig ut igen, så är hon nu betydligt mer inne. För säkerhets skull har hon fått in sin katt-toalett från då hon var kattunge och det verkar hon ha blivit väldigt belåten med. Vintern har gjort Judith mycket mer sällskaplig och lite mer vänligt sinnad. Det ska bli spännande att se hur länge förändringen håller i sig.

Boktips

När jag jobbat varje dag i Norra Björstorp så har jag passat på att lyssna på en ljudbok i bilen dit och hem. Boken jag lyssnat på heter ”Vargarnas Tid” och är skriven av Elisabet Nemert. Tiden går så fort när man försjunker i en bra bok, och ibland vill man bara fortsätta att köra hur långt som helst för att få lyssna klart.

Dagens citat:

Vi växer inte när saker är enkla, men vi växer när vi ställs inför utmaningar.

Tror faktiskt att jag växt en liten smula den här veckan.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Våren smyger sakta på. Läs mer »

En herre att lita på

4 kommentarer / Djurliv, Hemma hos mig. / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Precis när den mesta snön hade försvunnit och vårkänslorna slagit på för fullt, så kom en speciell gäst på besök vid vårt fågelbord. Herr domherre. Och vad hans besök förebådar vet ni väl alla… just det, mera vinter!

Men kan man verkligen lita på domherren? Vill man tro honom?

Nu kan det väl ändå inte hinna bli så väldigt mycket mer vinter den här säsongen. Jag njöt i alla fall av den vackra fågeln som förärade oss med sitt besök. Domherren hör till en av mina favoritfåglar, medan min min mamma varken gillade den eller vintern särskilt mycket. Hon tyckte nog att det var en väldigt vacker fågel, men sa alltid: -usch, där är en domherre…

Kalops och kladdkaka

Det var så länge sedan jag träffade den lilla familjen från Tomelilla. Men förra veckan kom de äntligen hit på lite kvällsmat. Amanda hade varit sugen på kalops ett bra  tag, så det fick bli en stor gryta skånsk kalops gjord på kronhjort.

Kalops och kokt potatis var inte barnbarnens favoritmat precis. Men efteråt bjöds det på kladdkaka och lättvispad grädde, och det slank ner utan klagomål. Jag kan minnas att Amanda som barn inte heller tyckte särskilt mycket om kalops, ändå hade hon nu blivit så väldigt sugen på det. Kanske ändras smaklökarna då man blir vuxen, eller så är det för att hon ändå fick äta vad som bjöds och började tycka om kalops till slut

Dagens citat:

Världen är full av trevliga människor. Kan du inte hitta någon – var en själv!

Ha en fin torsdag.

Kram Annika

(fotot nedan taget av Scott)

Dela gärna
     

En herre att lita på Läs mer »

En runda i nationalparken

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Med de senaste dagarnas vårväder så kan man knappast minnas hur mycket vinter det var för bara en vecka sedan.

Jag och Stefan passade på att åka till Stenshuvud för att gå en tur i nationalparken med våra hundar när den mesta snön försvunnit.

I vissa delar av parken har man skogat och huggit ner rejält den senaste tiden. Detta görs för att träden bidragit till att skuggan brett ut sig  de senaste åren. Den här insatsen görs nu för att gynna arter som sandödla och hedblomster.

På parkeringen låg vältor med grov stock och doften var helt underbar. Den påminde om min barndom och om hur det ofta luktade i min pappas jobbebil.

 

Vid Hälleviks kås låg ekan uppdragen på land i väntan på den riktiga våren. I år kommer nog en ny båt att sättas i sjön och Mats gamla ”Sin 13” får då gå i pension.

Stenshuvud är alltid en härlig plats att komma till. Men förmodligen kommer det vara ännu härligare nästa gång vi åker dit. Nu ligger ju alla sipporna i startgroparna och inom kort kan man säkert skymta den första blåsippan här (om den inte redan synts till).

Ett ynka dygn

Min ”Kanadaunge”, Andréa, kom hem till Sverige i måndags. För att redan på tisdagen resa vidare till Afrika på fyra veckors äventyr där. Hela familjen samlades på kvällen för att njuta av hennes sällskap, men jag hade extra mycket jobb på Luckan just då, och fick nöja mig med att titta på skickade foton på mobilen…. inte riktigt samma sak som att ses.

 

Dagens citat:

Idag var dagen du oroade dig för igår. Fråga dig själv om det var värt det.

Att oroa sig gynnar egentligen ingen. Men likväl är det väldigt svårt att låta bli. Jag har ett par oroliga veckor på jobbet i slutet av Mars, som jag inte kan låta bli att bekymra mig för. Hjärnan kan liksom inte stänga av och låta bli, även om oron inte tjänar något till.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
     

En runda i nationalparken Läs mer »

Skare på snön och en skymt av solen

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Under den senaste veckan så har vi mest haft plusgrader och snön hade därför sjunkit ihop rejält.

En morgon var det riktigt härligt väder. Solen försökte hela tiden bryta igenom molnen. Natten hade varit kall så det var skare på snön som på sina ställen var ganska djup trots det milda vädret. Skaren höll med lätthet upp mina små hundar, medan jag själv sjönk igenom på vartannat fotsteg ungefär.

Här i Gyllebo har vildsvinen haft en våldsam framfart och i hagar och betesmarker ser man hur de förvandlat allting till en jordig plöjning. Även en del  trädgårdar har blivit angripna såklart. Med en enkel eltråd runt fastigheten, så hade man sluppit problemet, egentligen tycker jag att var och en har ett eget ansvar att skydda sin tomt. Men skyddsjakt pågår nu, även om det nog inte kommer lösa hela vildsvinsproblemet.

Vårljud

Ett underbart ljud som hör våren till är väl när man binder ihop en bukett tulpaner. Alltså det ljudet…

… ni vet, det där krasande och krispiga …

För en vecka sedan var det en underbar morgon, med lite varmare temperaturer och en vilsam dimma över isen.

Jag och Tina var tacksam över att vår isvak var kvar och vi njöt som alltid på vår brygga i skogen. Det var alldeles stilla och vinden hade äntligen ändrat riktning. Vi fick en morgon, helt i vår smak!

Dagens citat:

Det är viktigt för vår hälsa och och våra liv att vi har roligt och njuter av livet. Gör något varje dag som får ditt hjärta att sjunga.

Ha en fin måndag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Skare på snön och en skymt av solen Läs mer »

Rulla till toppen