En saknad fågel och de vackraste tulpanerna.
Hej hej
Näktergal
För 25 år sedan då vi flyttade hit till Gyllebo så minns jag att det då på försommaren var många näktergalar som sjöng nätterna igenom här. Jag minns att det fanns nästan en sjungande fågel i varje väderstreck, och ibland fick vi gå upp och stänga fönstret eftersom de höll sådant liv att vi inte fick en blund i ögonen.

Näktergalen började alltid sin sång i början av maj månad, för att sedan sjunga oavbrutet ända fram till midsommar ungefär. Det sägs att då blir han tyst eftersom ungarna kläcks och han inte längre har tid för sång. Men sanningen är nog mer att han inte ska röja var boet finns någonstans.

Nu har vi inte haft någon stadigvarande näktergal här på flera år, och jag saknar den så himla mycket. Tyvärr har fågeln minskat väldigt mycket i Skåne, och även här i vårt område. Man vill ”snygga” upp och röja bort snår och buskar och anlägga mer parkliknande område, vilket gör att fågelns naturliga boplatser försvinner. Minskad tillgång på insekter är en annan orsak till att näktergalen minskat.

Någon tidig morgon har jag dock hört den sjunga högt och ljudligt när jag varit på väg till bryggan. Även någon sen kväll har vi kunnat höra den hemifrån oss, men inte alls så som då vi flyttade hit. Jag saknar den verkligen!


Trädgård
I vår trädgård försöker vi värna om fåglarna, med ett välbesökt fågelbad. Varje morgon ser jag många olika småfåglar plaska runt i det cirkulerande vattnet under rhododendronbusken.

Att inte ha så himla välstädat och rensat i sin trädgård är säkert gynnsamt för både fåglar, igelkottar och insekter. Jag gillar min trädgård, även om den långt ifrån är så pedantiskt skött.

En blomma som nyss blommat klart, men som är en av dem som jag älskar allra mest, det är nog de gula vildtulpanerna.

Extra mycket tycker jag såklart om dem eftersom jag fått dem av en mycket kär vän. Men de är något alldeles extra med sitt enkla och näpna utseende.

Tillbaka i Vancouver
Så har han då åkt tillbaka hem till Kanada igen, vår käre Jeff. Andréa stannar dock kvar ännu en månad är tanken.
Den sista dagen på svensk mark passade vi på att äta lunch på Vineriet. Det var ett tag sedan jag och Stefan var där, och det är alltid roligt att återvända dit och minnas när allting var ett byggprojekt där.
Vi fick en fin dag tillsammans och det kändes allt lite sorligt när jag morgonen efter lämnade honom vid tåget.
Jag hoppas att vi ses snart igen Jeff♥


Dagens citat:
Stor är den som får andra att känna sig större.
Ha en fin tisdag.
Kram från mig, Annika

En saknad fågel och de vackraste tulpanerna. Läs mer »

































































































