Bästa starten.

Hejsan.

Att börja dagen på bryggan, det är alltid bästa starten för mig. Fast såhär vid midsommartid så måste man ställa klockan på ringning riktigt tidigt, ifall man ska hinna se solen gå upp. Ja, faktiskt okristligt tidigt.

Det blir därför inte så ofta som jag hinner ner i gryningen, för någon gång måste man hinna sova också. Men i tisdags ställde jag klockan och tog mig ur sängen, trots att det var beckmörkt ute. Det var bara den blommande brudspirean som lyste vitt utanför fönstret. (visst är det vackert med vita blommor när det är dunkelt ljus)

I hagen låg en trolsk dimma vackert över ängen. Allting var helt stilla, men skogens alla fåglar höll en högljudd konsert så det ekade över sjön när jag kom dit ner.

Alla de silvriga kanoterna låg tätt ihop i en skogsglänta och vid bryggan guppade båten som fiskeföreningen lånat ut till scouterna. I luften kunde jag ana en svag doft av en brinnande eld. Förmodligen var det frukosten som någon börjat på uppe vid lägerplatsen.

Trots allt det vackra och fridfulla här, så har det smugit sig på en liten oroskänsla i min kropp…

Det var i början av veckan som en kvinna sprang sin motionsrunda här och då blev jagad och förföljd av två drogpåverkade män. Som tur var fanns det scoutledare här vid bryggan, och de blev hennes räddning. De hjälpte till att ringa 112, men såklart försvann förövarna innan polisen kom hit…

Jag blir så fruktansvärt arg när jag tänker på att man ska behöva vara rädd för att ge sig ut ensam, men jag vägrar låta skrämma mig! Och jag vägrar begränsa mig.

Det är vid dessa tillfällen jag saknar min stora svarta Johnnyhund. Fast jag har ju tre små ”ihärdiga alarm” – skällande pommar, och jag är så glad för mina småhundar såklart. Kanske beväpnar jag mig med det jag har, en hård batongliknande klubba som jag köpt av massajerna i Serengeti…

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag tyckte var så himla bra. Det var en bok som jag fick tips om när vi var i Auschwitz. Den heter ”Jag heter inte Mirjam” av Majgull Axelsson. Så värd att läsa.

Dagens citat:

Tro inte att du är något bara för att du har pengar. Kom ihåg att när de stora fartygen sjunker, är det de små livbåtarna som räddar människor.

Jag önskar er en fin midsommardag och så hoppas jag att dansen på Kulla inte regnar bort totalt ikväll.

Kram Annika

Dela gärna

Bästa starten. Läs mer »

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan.

Hejsan.

Minns ni förr i tiden, då man kunde köpa flygfoton på sina hus och gårdar. Då, på den tiden, togs bilderna från flygplan. Försäljarna gick sedan runt och erbjöd flygfoto till respektive fastighetsägare för en ganska ansenlig summa pengar. Jag minns att de var ganska dyra. Dessa foton hade man fint inramade och upphängda på hedersplats i huset. Numera behövs inga flygmaskiner för det ändamålet. Nu tar man istället  både bilder och filmer med en drönare. Lätt som en plätt alltså.

Fast har man ingen drönare, då får man klättra, som jag.

Det var Stefan som byggt ett väldigt högt jakttorn. Jag tyckte att jag kunde passa på att föreviga vår omgivning däruppe ifrån, innan tornet kommer att flytta ut i skogen. För första gången fick jag se vårt vackra sedumtak lite mer i närbild också. Lite längre fram på sensommaren så brukar det blomma så fint däruppe på vedskjulet.

Dessutom upptäckte jag att det var hög tid att rensa takrännorna.

Stefans passerade nedanför, men ville nog inte vara med på bild.

Ett ”klätterfoto” på mitt barndomshem i Christinehof finns också i mitt bildarkiv. Jag minns att jag var ganska stolt när jag lyckades klättra upp i det högsta trädet en bit från huset och knäppa den här bilden. På den tiden tog man inte några foto i onödan, så en enda bild tog jag bara, innan jag sedan klättrade ner igen. Inte heller kunde jag kontrollera hur fotot blev, utan jag fick snällt vänta tills det var dags för framkallning. Idag älskar jag  att jag har den här bilden. Man kan se min lillasyster som sitter på trappan med en katt och vår dvärgpudel Otie vid sin sida. Vid uthuset står pappa Kurts folkvagnsbubbla parkerad, den som han körde i skogen med. Vid husknuten finns vår runda soptunna, som på den tiden var gjord av galvad gallerplåt, där man hade en papperssäck inuti. Jag kan än idag minnas hur det där locket hördes då det  skramlande föll ner när jag varit ute och kastat soporna. Så finns min mamma Ingrids fina trädgårdsland till höger, där som hon alltid sådde luktärter längs stängslet. Det fanns dill och persilja och ringblommor, och såklart potatis.

Nyklippt

Innan jag och Andréa åkte iväg till Rörums backar i söndags kväll, så passade Stefan på att få frisyren justerad litegrann. Han litar inte längre på mina färdigheter som frisör, men tydligen har han större förtroende för min dotter.

I buskarnas skugga låg katten Felix och låtsades sova. Han visste att om han inte passade sig noga så skulle turen komma till honom också, och det här med hårvård är inte det han gillar allra mest. Åtminstone inte på alla ställen på kroppen…. katten alltså 😉

Dagens citat:

Vi borde dansa mer. Vi borde sjunga mer. Vi borde leka mer. Vi borde leva mer.

Den här dagen är som gjord för allt det där. Glad midsommar.

Kram Annika

 

Dela gärna

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan. Läs mer »

Scouter vid sjön och en resklar katt.

Hejsan.

En morgon när jag kom ner till bryggan för ett dopp så var hela skogen fylld med båtar och kanoter. Sådär brukar det vara varje sommar när det är stora scoutläger uppe vid Sjöröd. Fast jag brukar vara mer morgonpigg än dem, så jag har oftast bryggan för mig själv när jag kommer.

Att där är lite liv och rörelse på lägerplatsen, det känns bara bra tycker jag. Tryggt på något sätt. Nu på sommaren är det annars så mycket konstigt folk ute och rör sig i skogen så man ibland kan bli riktigt rädd.

Resklar katt

När Andréa hade packat ihop alla sina saker för att resa tillbaka till Vancouver, så gjorde katten Felix också sig redo för att följa med. Åtminstone såg det ut så, när han parkerade sig mitt i hennes öppna resväska. Där låg han sedan en halv dag och snusade på alla hennes grejer.

Så måste jag ju visa den fina presenten jag fick av Andréa då jag fyllde år. Det är en vas som hon köpt i Kanada, som hon tyckte skulle passa bra till mina dahlior och de stora pionerna. Visst blev det tjusigt!!! Jag älskar den.

Dagens citat:

Vi jobbar för mycket för att tjäna för mycket för att köpa för mycket som vi har för lite användning för.

Njut av dagen, som lär vara årets längsta dag – sommarsolståndet.

Kram Annika

 

Dela gärna

Scouter vid sjön och en resklar katt. Läs mer »

Sista kvällen för den här gången.

Hej.

I söndags var det sista kvällen med Andréa. Hon kom hem till Gyllebo efter helgens festligheter och jag fick några fina timmar tillsammans med henne.

Kvällen var solig och vinden var ljummen. Vi bestämde oss för att ta en liten runda i Mandelmanns vackra hagar vid Rörum. Fältet nedanför lyste rött av vallmo och det stod i så vacker kontrast till det blåa havet i bakgrunden.

Uppe vid ensamma trädet gick det hästar, det såg vi på långt håll. Vi passerade hagen med fåren, där en skrikande lammunge försökt påkalla vår uppmärksamhet. På en liten skylt hade Gustav skrivit ett meddelande om att lammet var ett flasklamm och det fick den mat den behövde av dem. Men lammet kunde ju inte läsa, så den skrek alldeles hjärtskärande när vi passerade.

Vid ingången till hästarnas hage stod en korg med ryktborstar och kammar. På korgen stod en presentation av de båda hästarna som gick uppe vid det välkända trädet. Tamara och Iskra var två basjkirer som tydligen härstammade från Uralbergen.

Andréa gullade och kelade med en av dem, men jag tyckte inte att de där två hästarna visade sig från sin bästa sida. Plötsligt blev den ena alltför närgången och  började den nafsa efter oss. Kanske var den sur för att vi inte tagit några ryktborstar med oss, ja vad vet jag?! Men jag får nog vidhålla att jag är mer förtjust i Mandelmanns söta fjällkor än de nya hästarna.

Allt roligt har ett slut, och vi vände sakta tillbaka hem igen.

Dagens citat:

Sann kärlek handlar om att ge upp något. Inte om att tillägna sig något.

Tack för en fin kväll min tös.♥ … längtar redan efter att du ska komma hem igen…

Må gott

Annika

Dela gärna

Sista kvällen för den här gången. Läs mer »

Kvalitetstid med min Andréa.

Hej hej

Nu när ni läser det här så har min ”Kanadaunge” återvänt till andra sidan Atlanten. Hennes tid här hemma gick som vanligt alltför fort. Lika hastigt som hon kom, lika fort var hon sedan borta igen.

Strax efter hon varit på sin veterinärkongress i Göteborg, så åkte hon iväg igen. Det var dags att rocka loss med vännerna på Sweden Rock. Efter fem dagar på rockfestival kom hon sedan tillbaka hem till oss igen. Med sig hade hon tidernas vinst. Det var ett stort fint hylsnyckelset från Bacho . Hon hade, av alla tusentals människor där på festivalen, lyckats vinna högsta vinsten på ”mekanisk tjurridning”. Inte nog med det, hon provade även nästa dag att rida westernridning på den konstgjorda tjuren, och tro det eller ej, men hon vann då återigen högsta vinsten – ett likadant fint verktygsset från Bacho (fast det skänkte hon till sin vän).  Ja, det bor nog en äkta cowboy i den där tösen.

När hon i fredags kom hem till Gyllebo så passade vi på att ha en riktig myskväll tillsammans ute i vårt orangeri. Vad gjorde det att det var både kallt och blåsigt? Vi tände helt enkelt bara en brasa i den gamla kaminen och satt sedan där och hade det gott tillsammans.

Vädret har inte direkt varit somrigt den gångna veckan. Vattnet i sjön var bara 16 grader varmt och ett stilla regn föll, trots att det utlovas ”torrevär” (torr väderlek) dagen innan. Fast det var ändå mysigt med ett  dopp. Man känner sig både busig och ungdomlig när man badar då det regnar.

För en dryg vecka sedan var det hela 11 år sedan min mamma Ingrid gick bort i cancer. Jag minns den dagen som om det var igår. Närvaron av min mamma känns fortfarande så väldigt tydlig. Jag minns henne i nästan allt jag gör här hemma, och jag är henne evigt tacksam för alla saker som hon lärt mig.

Jag och Stefan passade på att sätta några nya sommarblommor på graven i Brösarp. ♥

Dagens citat:

För allt du gick miste om, fick du något annat istället. För allt du kommer att få, går du miste om något annat istället.

Man kan inte få allt i hela världen eller vara överallt på samma gång. Först när man känner sig nöjd med det man har, så kommer man att bli lycklig.

Ha det fint.

Annika

 

Dela gärna

Kvalitetstid med min Andréa. Läs mer »

Stora snigeljakten börjar.

Hejsan.

Varje år är det samma sak. Varje tidig vår bestämmer jag mig för att INTE köpa några nya blommor, och särskilt inte sådana som älskas av mördarsniglar. Men mina löften hålls aldrig särskilt bra, och inte heller i år har jag kunnat stå emot att köpa nya blomster. Det har inte blivit så många, men några få har det flyttat hit.

Alltså kommer den stora mördarsnigeljakten snart att dra igång på allvar här hemma i Gyllebo. För ju mer gott jag bär hem, ju fler sniglar lockas ju hit.

Förhoppningsvis så kommer dahliorna att klara sig från de brunsliskiga marodörerna. Stefan har nämligen byggt en sarg med en kant, som ska försvåra för sniglarnas framfart. Men som varje sommar så finns det ju andra hot … tvestjärtar till exempel. Baksidan av att vara odlare.

I vårt lilla orangeri klarar sig blommorna oftast lite bättre. I år har jag små lavendelsticklingar på tillväxt där och det ska verkligen bli spännande att se om det lilla projektet kommer att fungera. Jag visade och förklarade för Emmy, som kom tillbaka efter en svettig springrunda runt sjön.

Jag vet inte hur intresserade hon egentligen var av mina gröna fingrar, för hennes blick sökte sig hellre till hyllan med Stefans alla trägubbar. Men visst är de fina, alla hans olika gubbar och gummor, det kan man ju inte förneka!

Dagens citat:

När vi sätter stämplar på andra människor säger det ganska lite om vilka de är och ganska mycket om vilka vi själva är.

Så var det en ny dag, en ny vecka och nya möjligheter. Ta vara på dagen.

Kram Annika

 

Dela gärna

Stora snigeljakten börjar. Läs mer »

En helg med barnbarnen.

Hejsan.

Förra helgen blev det nästan en hel helg med barnbarnen. Min dotter jobbade och när det ingår helgjobb i schemat så kräver det att man har en familj som kan ställa upp. Såklart gör vi allt för att hjälpa till.

Glad och tacksam var jag över att min yngsta dotter hörde av sig och sa: jag kommer och hjälper dig med pojkarna mamma. För hur det än är, så blir det lättare om man är ett par stycken som kan hjälpas åt med passning, lek och matlagning. Och grabbarna älskar dessutom sin lilla moster Emmy väldigt mycket.

Den aktivitet som var allra roligast den här helgen, det var nog rallykörning runt poolen. Fortare och fortare gick det för de båda killarna. Plötsligt hörde jag hur Scott skrek rakt ut när hans traktor nästan gjorde en helomvändning i en av kurvorna: ”vilken jävla sladd”… När man gör sitt livs första rejäla sladd, ja då kräver det också kraftord minsann. Skrattande tittade vi alla på varandra, för jag tror nog att det även var första svordomen från honom, åtminstone här hemma hos oss.

Vi gjorde en liten paus i rallykörningen för att gå en sväng ner till sjön. När pojkarna är hos oss så brukar även Scott få åka i en vagn, trots att han nu börjar bli en stor pojke och nog hade klarat att gå dit själv. Det får helt enkelt vara lite extra mysigt när man är hos mormor, trots att man råkar vara storebror.

Visst var det gulligt när de båda bröderna sedan ville att vi skulle köra nära så de kunde hålla varandras händer.

Varken luften eller vattnet var särskilt varmt den här dagen, men en liten stund fick pojkarna springa i strandkanten och leka och busa.

Efter att ha blivit både blöta och skitiga så var det mysigt för pojkarna att bli inlindade i vars en gosig filt och sedan sakta åka hem till ”mormors hus” igen.

Dagens citat:

Till slut kommer vi alla att bli berättelser i någon annans liv.

Jag hoppas att jag kommer att bli fina och glada berättelser i mina barnbarns liv, då de själva är gamla och har egna barnbarn.

Ha en fin söndag och kram.

Annika

Dela gärna

En helg med barnbarnen. Läs mer »

Blommor överallt.

Hejsan.

Oj vad det frodas och sjuder överallt nu. Det spritter av liv i trädgården och både växter och djur är verkligen på topp.

I våra holkar är det rena babyboomen just nu. Stararna flyger fram och tillbaka i skytteltrafik, alltmedan de växande ungarna hänger ut med gapande näbbar och bara väntar på mer mask.

Medan jag försöker hinna med att jaga ogräset i mina rabatter, så har Stefan fortsatt fylla på vinterns vedförråd. Huggen ved är nästan lika vackert som en blommande rabatt.

En dag i förra veckan passade vi på att ta oss en tur ner till Hällevik. Vattnet i kåsen låg spegelblankt och Mats eka låg noggrant förtöjd vid den lilla kajen.

Även i nationalparken blommade allting som bäst. Vildrosen på ängen hade slagit ut, och det var så vacker, men det var inte den som vi hade siktet inställt på den här dagen…

Nej, vi ville se på de stora rhododendron som växer bland de utländska träden. Numera har de nästan blivit alldeles för stora och förväxta, men de blommade ändå så vackert, och de är väl värda att besöka vid den här tiden. Tips, tips, tips!!

Det är en härlig tid, men allting går på tok för fort nu. Redan om en vecka närmar vi oss midsommar. Kan ni fatta…?

Dagens citat:

Jag hinner inte.

Leva.

Inte nu.

Sen.

Sen när jag.

Skyndat färdigt.

När jag är klar.

Då kan jag leva.

Om.

Jag lever då.

~Birgitta  Bobergh~

Klar blir man aldrig, lika bra att stanna upp och leva lite då och då.

Ha det fint. Annika

Dela gärna

Blommor överallt. Läs mer »

Pippikalas

Hej.

Den 3 juni var det min födelsedag och samma dag fyllde också mitt barnbarn Nicolaj 2 år. Att fira när jag fyller år är inget jag är så himla noga med. Den här tiden på året så är det oftast en massa annat som brukar kollidera och får gå före. Det har varit skolavslutning, student, examen och andra festligheter som jag fått dela dag med, och så har det varit alltsedan jag var barn. Fast i år blev det nog bästa sammanslagningen någonsin – i år blev det bestämt att jag och Nico skulle slå ihop våra kalas och ha ett gemensamt.

Alltså fick det bli ett hejdundrande Pippikalas här i Gyllebo!

Jag dukade och fixade i bästa Pippistilen. På bordet hamnade en stor härlig bukett av gula smörblommor. Smörblommor är ju så himla fint.

Familjen bjöds in och världens goaste gäng uppenbarade sig här. Först ut var det Kapten Efraim Långstrump. Stefan såklart, han är ju lite lik den unge Beppe Wolgers tycker jag.

Såklart kom poliserna Kling och Klang också på Pippis kalas. Det var två glada veterinärer som kom direkt från en veterinärkongress i Göteborg. Det var Andréa och hennes irländske kompis Fergal. Härligt goe Fergal, som varit på besök här hos oss förut. Utan att blinka så var han med på vårt smått tokiga kalas.

Det blir ju ingen Pippifest utan den fina fröken Prysselius eller Prussiluskan som Pippi själv säger. Den rollen kunde inte gjorts bättre, än av Emmy. Hon kändes som klippt och skuren för uppdraget.

Pirater hör ju också till när det är Pippikalas. Jocke med kniven minns vi väl alla och även Jim och Buck är omtalade i Pippis värld. Hos oss var det Låke och Matilda som klädde sig i dessa roller.

Är det Pippifest så finns det mycket guldpengar, och finns det guldpengar så kommer det ju tjuvar. Dunder-Karlsson och Blom är lömska figurer. Gunilla tog på sig den rollen som bov och hade som tur var egna handbojor med sig.

Både Scott och Nicolaj var såklart Pippi Långstrump, liksom jag själv.

Undertiden som Pippi fixade maten med hjälp av en polisen Kling, så öppnade pojkarna presenter på löpande band.

Och vad äter man då på ett Pippikalas egentligen? Spiksoppan gick bort, då det nog inte hade varit tillräckligt mättande. Det fick helt enkelt bli spagetti.

Sockerdricksträdet hade inte hunnit leverera tillräckligt med sockerdricka, så vi fick ha jordgubbssaft i glasen istället. Men det gjorde inget, stämningen var ändå tillräckligt hög runt bordet, så sockerdricka hade nog blivit för starkt ändå.

Såklart måste det finnas kaffe, kakor och tårta på ett Pippikalas. Alla vet ju att Pippi är fantastisk på just kafferep.

Och innan festen led mot sitt slut, så gick pojkarna och delade ut små tabletter till oss alla ur sina karamellaskar. Det var krumelurpiller. Jag blundade och tänkte för mig själv: ”Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur” innan jag med andakt svalde min lilla söta pilla. Nä, vem vill bli stor, när det är så himla roligt att vara barn.

Visst är det helt fantastiskt att få ha sitt barnasinne kvar,.

Jag och Nicolaj tackar alla i familjen som gjorde vår lilla fest så lyckad som den blev! Tack, tack, tack!!!

Dagens citat:

Man måste ha barnasinnet kvar. Annars blir man aldrig vuxen.

~Astrid Lindgren~

Nästa år fyller jag 60… ja, har jag inte blivit vuxen då, då är det nog inte lönt att ens försöka 🙂 …. och vem vet vad vi ställer till för kalas då….

Ha en fin dag.

Kram Annika

 

Dela gärna

Pippikalas Läs mer »

En kort och våt tur till havet.

Hejsan.

Första dagen då Andréa var hemma så ville vi passa på att ta en sväng ner till havet. Vi packade in hundarna i bilen och gav oss iväg mot nationalparken.

När vi for hemifrån så var vädret helt ok, och faktiskt ganska soligt. Inte hade vi någon tanke på varken paraply eller regnkläder.

 

Men på bara den lilla korta biten ner till Stenshuvud, så hann det ändra sig rejält. Det mörknade på himlen och sakta började det stänka så smått. Regnet tilltog mer och mer och mer …

På bara någon minut så var vi alla totalt genomblöta. Vi gick en bit på stranden innan vi vek upp mot skogen igen. Vi hade tänkt att skula under träden, men vi kunde inte bli mycket blötare än vad vi var.

Någon hade lyckats bära med sig en klädd stol ner på stranden. Den stod där och såg mest bara våt och eländig ut.

Ja, det blev inte alls någon längre vandring för oss den här gången, men lite svenska havsluft hann hon få min Kanadadotter.

Dagens citat:

På ett sätt kan du inte göra något åt den lott du fick i livet. På ett annat sätt finns det inget som säger att den lotten har sista ordet.

Ha en skön söndag. Och det spelar ingen roll alls vad ni röstar idag, bara ni gör det – röstar!

Kram Annika

Dela gärna

En kort och våt tur till havet. Läs mer »

Rulla till toppen