Månad: november 2019

Sommarbyn slumrar in.

Hejsan.

Vår sommarby går nu till vintervila och slumrar sött in. Sommarfolket har åkt hem och kvar är ljus som går på timer, överfyllda postlådor och gungor som tomma rör sig i vinden.

Gyllebo fritidsområde har drygt 300 fastigheter, varav 80 av dem är fast boende. Permanenta invånare som jag själv är.

Allt har liksom stillat sig och området går in i en lång skön Törnrosasömn.

Jag älskar den här tiden på året. Ännu sitter de envisaste löven kvar. De vägansvariga i området har gjort ett tappert försök att iordningställa vägen inför vinterns påfrestningar. Jag tycker att det är bra att vägen är sådär lite gropig på sina ställe. Det blir ungefär som naturens egna vägbulor. Det viskas nu litegrann om modern asfaltering framöver. I min hjärna betyder det högre hastigheter på trafiken, som senare kommer kräva nya farthinder…. Människor kan vara knasiga tycker jag…

På ängen intill sommarbyn går fåren ännu kvar. Feta och välnärda ser de ut, men så vet jag också att de ägs av riktiga djurvänner.

Vid allén på Slottsvägen har jag lagt märke till att en skylt tagits ner och inte längre finns kvar. Skylten som hotfullt varnade för att vägen minsann inte vinterunderhölls. Kanske kommer vi bli framskottade om vintern bjuder oss på härliga snöstormar i år…

Trots att vi bott här i området i ca tjugo år, så har vi aldrig varit riktigt innesnöade eller isolerade. En enda gång var det ett rejält snökaos som krävde bandvagn till området. Den gången hade vi sådan tur att vi hade tillgång till vår lilla lastare här hemma.

Gyllebo sommarby är precis lika charmig alla dagar om året tycker jag.

Dagens citat:

Jag tycker att det är fascinerande att de flesta människor planerar sina semestrar med mer omsorg än de planerar sina liv. Det är kanske för att flykt är lättare än förändring.

Må gott och kram från mig.

Annika

Som en guldfärgad skog.

Hejsan.

Alltså! Vilka färger…

Det var när vi vandrade i Fyledalen som vi strövade genom en skog som såg ut att vara överdragen med det skiraste, ädlaste bladguldet.

En bokskog i 24 karats guld! Och där gick vi, likt tre oslipade diamanter.

Maken Stefan och hunden Johnny var också med den här dagen. Om de två överhuvudtaget uppfattade de ädla färgerna och skogens höstiga skönhet är lite mer oklart…

Att hoppa över stock och sten är inte längre lika lätt för hunden Johnny. Jag brukar numera alltid vara beredd att hjälpa honom. Själv glömmer han oftast bort sitt lilla dilemma med benet och kan slå sig lite onödigt hårt när han tror att han är världsmästare i höjdhopp, som förr i tiden.

Jag njöt av upplevelsen av den underbart vackra höstdagen med mina pågar. Johnny var lycklig över alla harar vi skrämde iväg när vi kom stövlande i de torra löven. Stefan mumlade något om ”bra kulfång” och såg nog mest jakttorn och villebråd den här dagen.

Vackert var det som naturens egen exklusiva juveleraraffär.

Dagens citat:

Du är på väg att ge upp ditt liv den dagen du håller tyst om något som är viktigt för dig.

Ja, även om ingen lyssnar så måste alla människor ha rätt att säga sitt hjärtas mening. När min omgivning inte lyssnar på mig, så tänker jag att det är deras egen förlust … eller så kanske jag pratar för mycket… Fast Johnny lyssnar alltid uppmärksamt på allt jag säger, även om han inte längre gör allt jag ber honom om. Han hör tillexempel ordet ”stanna” betydligt sämre än ordet ”mat”… Detsamma gäller ungefär för maken Stefan också!

Kram Annika

Som en outforskad pärla för mig.

Hejsan.

Vackra Fyledalen är litegrann som en outforskad juvel för mig.

Visst har jag kommit här massor av gånger, genom dalen, men jag har liksom aldrig stannat och vandrat runt här och utforskat platsen – sådär på riktigt – på egen hand.

Fyledalen är en nästan två mil lång dalgång med en fantastiskt vacker natur. Hit kan man åka om man vill kika på örnar. Den här dagen kunde vi se två stycken sittandes långt borta i trädtopparna.

Under tiden från den 1 februari till mitten av augusti råder det strikt beträdandeförbud i en liten del av naturreservatet. Här häckar massor av fåglar som behöver vara ostörda.

Jag och Stefan parkerade vid rastplatsen vid Stenbybacke.

Med en överlycklig hund vandrade vi den gulmarkerade lilla vandringsleden. Dagen var underbart vacker. Solen strålade och det var som om hela skogen glödde.

Men det får ni hänga med på en annan dag…

Dagens citat:

Din tid här är begränsad. Se till att du lever ditt eget liv, och inte någon annans.

Kram från mig

Annika

 

Vått, vått

Hejsan.

Som det har regnat hos oss på Österlen.

Grusvägarna runt Gyllebo har blivit som rena lervällingen och vi blir alla som jordslagna, geggiga gyttjegrisar när vi är ute i skogen och vandrar.

När det i norra Sverige nu är vinter, kallt och vitt, så kan man hos oss på Österlen ännu frossa höstblommor på plantskolorna.

En liten höstplantering gör ju att man blir lite extra glad när man sticker näsan ut genom dörren sådana där regntunga gråa dagar.

Lite grann längtar jag förstås efter att frosten ska komma. Då slipper jag att bada alla hundtassar efter våra promenader.

Dagens citat:

Den vise sade: De viktigaste människorna är inte de som har huvudet fullt av kunskap… det är de som har ett hjärta fullt av kärlek, öron redo att lyssna och händer redo att hjälpa till.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

 

Lövräfsartid.

Hejsan.

Det är den tiden nu, då det börjar bli dags att ta bort alla nerfallna löv i trädgården.

Jag är inte alls någon pedant vad det gäller min lilla trädgårdstäppa. Men med flera stora ekar på tomten så blir det som en tjock matta av löven på hösten.

Vi brukar avvakta så länge som möjligt. Med lite tur så kommer höststormarna och blåser de flesta löven in till grannen.

Nej, det brukar faktiskt alltid bli att vi får räfsa löv, hur den än stormar och blåser. För vill det sig illa så kommer alla grannens löv in till oss istället.

Det är faktiskt ganska mysigt att pyssla med nerfallna löv. Efteråt, när trädgårdsjobbet är klart, så smakar kvällsmaten ljuvligt. Med röda kinder och en skön känsla i kroppen smakar maten som allra bäst.

Dagens citat:

Se upp med att bli destinationsmissbrukare – att tro på och vara uppfylld av idén att lyckan finns på nästa ställe, i nästa statuspryl, nästa bil, nästa jobb, nästa partner… Tills du genomskådar föreställningen om att lyckan finns någon annanstans kommer den aldrig att finnas där du är!

Kanske är lyckan att räfsa löv år efter år i den egna lilla täppan. För en vacker dag gör jag faktiskt det här för allra sista gången. En gång är sista gången för allting … hoppas det dröjer länge än…

Kram Annika

Nu tar havet plats.

Hejsan

Det är den tiden nu, då havet breder ut sig och tar plats.

Stranden vid Knäbäckshusen krymper och havet tar över den vackra sandstranden.

Det känns lite som om ”Moder Natur” vill städa upp allt skräp som människosläktet grisat ner med under sommarmånaderna.

Jag och min dotter tänkte vandra längs havet och njuta av de friska vindarna en dag för en vecka sedan.

Havet och hundarna var på ungefär samma bushumör den här blåsiga eftermiddagen. Befriande och härligt.

Den här dagen tog havet så mycket plats att vi fick klättra upp för branten och gå i skogsbrynet istället.

Även om skogen läade skönt så kunde vi höra havets dån tydligt.

Vi fick en underbar eftermiddag tillsammans i det sköna höstvädret.

På väg tillbaka till parkeringen mötte vi en glad surfare som också tänkte ta tillvara på den underbara dagen. Ja, det gäller faktiskt att surfa på vågorna när de erbjuds.

Dagens citat:

Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont.

Ha en fin dag och njut av just din horisont idag. Och surfa på vågorna även om inte solen skiner.

Kram Annika

En svindlande dag.

Hejsan.

Jag och hunden Johnny var ju vid Hallamölla och vandrade för någon vecka sedan.

Det var en alldeles fantastisk eftermiddag med en höstsol som värmde oss skönt.

Som alltid när vi kommer på nya platser så kopplade Johnny på sin starkare turbomotor. Hela han fick mer energi och han gjorde sig beredd för att eventuellt inta sin yrkesroll, som ju är bevakning. Att han numera fått titeln pensionär är inget han riktigt vill kännas vid…

Som unghund fick han träna på att våga vistas i alla miljöer, så att gå på den smala bron över forsen är inget han tvekar för.

Nu gör vi bara saker för att det är roligt. Och att gå på smala broar över vattenfall det är roligt. Ingen svindel här inte.

Att trycka på ”smällebär” som då jag var barn, det är minsann också ganska roligt. De är så fina de där snöbären som syns så tydligt nu när alla bladen trillat av.

Vi strosade längs Verkeån i eftermiddagssolen och bara njöt.

Dagens citat:

Det största problemet med kommunikation är att vi inte lyssnar för att förstå. Vi lyssnar för att kunna svara.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

Tid att minnas.

Hejsan.

Den här tiden i början av november är så vacker tycker jag.

Tiden då vi tänker tillbaka på de kära vi mist och saknar.

Trots att vädret nästan alltid är kallt, grått och regnigt vid den här tiden, så känns det så innerligt varmt. På kyrkogårdarna flödar det av ljus och blommor.

Jag och Stefan var såklart på ”våra” kyrkogårdar här på Österlen och tänkte extra mycket på de som en gång tänkt så mycket på oss…

Att lägga blommor och tända ljus, det känns bra i hjärtat.

Dagens citat:

Ibland måste du  ta beslut som sårar ditt hjärta men läker din själ.

Kram Annika

Mottagare av ett andetag.

Hejsan.

Förra helgen, när hela Österlen tändes upp av tusentals ljus och marschaller i ”Österlen Lyser”, då unnade jag mig en underbar yogaretreat i stillhet istället. Lite som att tända upp ljuset inne i min egen kropp en liten smula.

På Mudita njöt jag två förmiddagar av Kristinas Spegels underbara yin-yoga och mindfulness.

Att bara få vara i stunden. Att uppleva att allt är precis som det ska vara. Att bara få känna. Att bara vara mottagare. Mottagare av ett andetag. Bara det!

För mig var det här precis vad jag behövde. Att ta hand om min egen lilla flammande låga genom yinyogan.

Tack Kristina Spegel♥

Dagens citat:

I samma stund som du accepterar dig själv blir du vacker.

Kram Annika

(Sista bilden är tagen av Kristina Spegel)

Höst vid Hallamölla.

Hejsan.

Hösten ser så olika ut.

När träden hemmavid ännu var vackert klädda i hösten alla brinnande färger så stod skogen nästan pinsamt naken vid Hallmöllas vattenfall.

Dagen då jag och hunden Johnny vandrade vid Hallmölla var solig och nästan riktigt varm.

Jag tycker att det är så vackert här när träden står sådär kala och nakna. Vattenfallet kommer mer till sin rätt då. Det dånande vattnet och de hårda kalla stenarna skapar en vacker landskapsbild. Det vilda får ta plats och inget annat stjäler forsens föreställning.

Såklart är här alldeles ljuvligt på sommarn också…

På sommarn är det grönskan man beundrar i samklang med vattnets busiga framfart. Nu på hösten och vinter får Verkeåns fem vattenfall på riktigt ta plats för sin egen skull.

Men såklart, inget är väl som forsen om våren … Ja det finns alltid anledning att åka hit.

Dagens citat:

Att ständigt jaga det perfekta är som att inleda ett krig man aldrig kan vinna.

Vem har bestämt vad som räknas som perfekt? Kanske är det just det operfekta som är det perfekta. När det inte kan bli sämre, men inte bättre heller …

Kram Annika

 

Scroll to Top