oktober 2019

Havet drog.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Tanken var att jag bara skulle ge mig upp på bergets topp … fast är man på Stenshuvud så är det som om havet alltid lockar och drar.

Hemma på kontoret stod datorn och tuggade med sånt där som gamla datorer ibland får för sig … uppdateringar. Jag hade tröttnat på det meningslösa i att bara sitta och glo och vänta på ett timglas som ensidigt snurrade på skärmen. Jag lämnade helt enkelt arbetet för en liten stund.

En rask promenad upp till bergets topp var min plan. Fast som alltid händer något med mig när jag kommer ut i naturen. Sinnet stillar sig, hjärnan klarnar och problemlösningen på kontoret var inte längre det minsta viktig. Utsikten från bergets topp hade tagit andan ur mig. Så vackert.

Vackra vyer och små ljuvliga detaljer.

En av mina favoritsvampar växte lite här och där på gamla ruttnande trädstammar. Den är så vacker tycker jag. Porslinsskivling.

När jag kommit ner från berget igen så bestämde sig mina ben för att de omöjligt kunde gå till bilen redan. Alltså svängde jag av ut genom den lilla grinden. Jag följde stigen över ljungheden och styrde ner mot det friska havet.

På en liten gul blomma kröp årets sista insekt och i ett av de gamla äppelträden hängde äpplena övermogna kvar.

Nere vid havet luftade det så skönt och färgerna var så oerhört vackra.

Busken bakom Krivareboden var så illröd så jag nästan fick kisa med ögonen för att kunna titta på den.

Så var det dags att vända ryggen mot havet och streta upp till bilen igen.

Tack vare min gamla trötta dator hade jag fått möjligheten till en underbar naturupplevelse. Allt handlar som så ofta om hur man väljer att se på saker och ting … som ett problem eller en möjlighet. Ingenting är ju som bekant vitt eller svart … eller … grönt eller gult …

Väl hemma på kontoret stod datorn redo och klar för lite bokföring igen, och min egen ”mjukvara” kändes också egendomligt uppdaterad och pigg.

Dagens citat:

Människor är människor… Vi är inga robotar, maskiner eller förbrukningsvaror som kan återställas med en teknisk manual.

Kram Annika

Havet drog. Läs mer »

Hösten är så tyst.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Gomorron.

Vissa dagar på hösten är så tysta, så tysta.

Morgnar då vinden har stillat sig och fåglarna håller näbb, ja då kan man nästan höra en knappnål falla.

När alla gässen har lämnat sjön i sitt eviga kacklande, då stannar ljudvågorna och allt blir bara precis tyst.

Jag älskar när det blir sådär tyst. Jag älskar det precis lika mycket som jag älskar vårens konserter av ljuv fågelsång.

Och precis när det är sådär väldigt tyst så kan man överraska alla och väcka upp naturen genom att trilla in i en buske …

Dagens citat:

Tystnad är mer än bara ord som saknas.

Ha en härlig dag och kram från mig.

Annika

Hösten är så tyst. Läs mer »

En utsikt jag aldrig får nog av.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

En fantastisk ”guldplätt” på Österlen. En av de allra bästa.

Såklart menar jag Stenshuvud.

Det var en skön eftermiddag som jag suttit med näsan lite för djupt i mina kontorspapper. Skogsluft och natur drog i min själ och i min trötta hjärna. Jag beslöt att ta en liten paus vid Stenshuvud.

När jag stannat bilen och gick mot Naturum kom parkens gulliga guide ut genom dörren med kupade händer. Han hade räddat en av sommarens sista nässelfjärilar från en säker ”inomhusdöd”. Han log mot mig och önskade en skön vandring.

Ett mänskligt leende… tänk så enkelt man kan känna sig en smula lättare till sinnet… Ja, det var sånt jag funderade på när jag stretade uppför branten mot bergets topp.

Framför mitt ansikte singlade gyllenröda boklöv stilla till marken, ungefär som vinterns första snöfall. Jag la märke till hur lövverket glesnat och bara de starkaste löven satt kvar. Jag tänkte att jag vill bli som de där sista löven. En som envist håller sig kvar så länge det bara går.

När jag kom upp till bergets första utsiktplats stannade jag en stund och njöt av den vackra vyn. Det södra huvudet som är det första ”huvudet” man kommer till.

Den blå himmeln och det turkosa havet stod i en skön kontrast till trädens brandgula höstlöv.

Snart vandrade jag vidare på den steniga stigen för att ta mig till min absoluta favoritplats. Det norra huvudet.

Utsikten här från den norra utsiktsplatsen en fin höstdag är slående.

Känslan att sitta här ensam, 97 meter över havet, och blicka ut över ett älskat Österlen är magisk. Snart, snart är alla vackra höstlöven borta och vyn blir en annan. Utsikten känns något lite plattare och betydligt färglösare.

Dagens citat:

Vem tar hand om hösten när vintern kommer.

Ha en riktigt bra dag och kram från mig.

Annika

En utsikt jag aldrig får nog av. Läs mer »

Dimmiga höstdagar.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Det är något vilsamt med de här gråa dimmiga dagarna i oktober.

Dagar som aldrig riktigt tycks kunna ljusna helt.

Jag gillar det här med dimma … ja om jag inte ska köra bil vill säga… Men när det blir sådär tjockt och dimmigt så känns det som alla andra också får lika dålig syn som jag själv har. Allt blir jämnställt. Lika och rättvist.

Om dimma är så bra för ögonen det vet jag förstås inte, men det är uppenbart att hyn får en massa fukt i alla fall. Håret lockar sig i ett burr och längs halsen rinner en liten vattendroppe som kittlar. Det vet alla, att fukt är bra, både invärtes och utvärtes.

Det är sannerligen något visst med dimmiga, mörka höstdagar. För inte är det samma känsla alls att komma hem från en promenad en het sommarmorgon. Jag lägger märke till skillnaden och njuter av den tid som är just nu.

Dagens citat:

Le – du har inte alla problem i världen.

Kram Annika

Dimmiga höstdagar. Läs mer »

Likt en vårdag i oktober.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 1 minute of reading

Hejsan.

De svenska färgerna, gult och blått, dominerade den här dagen.

Havet och himlens blå nyanser mot björkens gula små löv.

Det var tveklöst höstens tid, men man kunde nästan luras att tro att det var en vårdag.

Jag och hunden Johnny njöt av en havspromenad. Vid Knäbäck var det många fler än vi som lockats ut av solens strålar den här vackra höstdagen.

På ängen i backen bakom kapellet var det lugnt och skönt. Solens strålar värmde oss skönt där vi satt en stund och bara njöt.

Snart är det vinter och det är nog skönt för naturen vid Knäbäckshusen. Då är det återhämtning ifrån alla människor, likt en lång nyepi.

Vi skulle också behöva införa lite sådana där ”tystnadsdagar” som de har på Bali, funderade jag. En enda dag, då allt blir tyst, stilla och då människor och natur får återhämtning. Jag hade älskat att ge naturen en enda fridag om året. En enda dag då alla människor håller sig inomhus och ger naturen lite andrum och ”egentid”.

När vi njutit färdigt av den underbara höstdagen vandrade vi upp till parkeringen igen. Där stod fruktodlingen liksom i lågor av alla höstfärger. Det var så vackert.

Dagens citat:

Du behöver inte, du borde inte, du har inte råd att vara någon annan än den du är.

Kram Annika

Likt en vårdag i oktober. Läs mer »

En stärkande morgon vid havet.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var så fantastisk härligt vid havet för någon vecka sedan.

Nere vid kusten låg dimman tät och träden framträdde i skarp kontrast med sina sprakande höstfärger.

På stenarna i havet satt storskarvarna och luftade armhålorna i vanlig ordning.

… eller ”ålakrågår” som vi kallar de svarta fåglarna här på Österlen.

När jag kom strosande flög de skrämda hals över huvud ut över vattenytan. På sandstranden struttade de vita svanarna morgontrötta runt. Smått villrådig såg de ut när de doppade tårna i det kyliga vattnet.

På ängen nedanför Tjörnedala betade korna lugnt i morgondiset. Då och då råmade de högljutt och klagande, som de brukar göra när höst och vinter nalkas.

Spindlarnas arbetsflit under den gångna natten syntes tydligt i det våta gräset.

De vresiga rosenbuskarna var översållade av röda nypon.

De röda bären hade dragit till sig flockar med småfåglar som skräckslagna lyfte upp mot skyn då jag passerade.

Jag hade fyllt på mitt ”måbrakonto” rejält och även matat min stegräknare med nya steg för dagen. Till er hade jag lagt till lite nya Österlenbilder på kamerans minneskort.

Dagens citat:

  1. Slut fred med ditt förflutna, så att det inte förstör nuet.
  2. Vad andra tycker om dig är inte ditt problem.
  3. Tiden läker nästan allt, ge tiden lite tid.
  4. Ingen annan är orsaken till din lycka, bara du själv.
  5. Jämför inte ditt liv med andras, du kan inte veta hur deras liv verkligen är.
  6. Sluta tänka för mycket, det är okej att inte ha alla svar.

Kram Annika

En stärkande morgon vid havet. Läs mer »

Ett slott i höstskrud.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Gomorron.

Christinehofs slott hade klätt sig i höstskrud!

Den gamla kastanjeallén som leder in till slottet hade nästan fällt alla sina löv.  På andra sidan sjön skymtade Skoghem i höstdiset. Mitt älskade barndomshem.

Jag stannade min gamla Volvo på parkeringen och tog ett djupt andetag. Christinehofsluft – det finns inget bättre.

Jag och Johnny valde den lilla stigen som jag gått så många gånger förut. Stigen som en gång för länge sedan varit en grusväg.

Jag följde stigen ända fram tills jag kunde skymta Skoghem mellan buskarna.

Mitt i skogen låg en välkänd gammal bänk bortglömd. Vädret var fuktigt och hunden Johnny njöt i fulla drag.

Vi passerade den lilla ”åttakanten” och den damm där jag en gång räddat kattungar från ett cementrör. Det var väldigt länge sedan, ja nästan ett helt liv sedan, ändå finns minnena tydligt kvar hos mig.

Vi passerade trädgårdsmästarbostaden och gick en sväng bort till Borrstakärr.

Det täta, fina duggregn gjorde oss till sist ganska blöta. Nöjda för dagen vände vi åter till parkeringen och till min ”skruttibangbangbil”.

Dagens citat:

Starka människor slutar att anstränga sig om de känner sig ovälkomna. De ställer sig inte in eller ber om att få vara med. De går bara därifrån …

Ha en fin dag och kram.

Annika

Ett slott i höstskrud. Läs mer »

Som ett gult påskris i dimman.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Förmodligen var det höstens gråaste morgon, och dimman låg tät över Österlen.

I en slående vacker kontrast till allt det gråa, så lyste träd och buskar upp i fantastiska färger.

Min morgonpromenad gick från parkeringen vid Prästens badkar söderut mot Tjörnedala. Havet var vilt och busigt.

Rosenbuskarna utmed stranden var översållade av röda nypon. Jag tänkte på det klipulver vi tillverkade som barn och smusslade ner under tröjorna på pojkarna i skolan… Undrar om det där egentligen fungerade?

En buske som såg ut som en förväxt dillplanta, hade antagit en knallgul färg. Det såg nästan ut som ett gult påskris i dimman.

Temperaturen var inte så kylig som jag trott, så jag blev smått svettig i min stickade höstmössa.

Med ett hav som var busigt, en dag som var gråare än grått och ett väder som definitivt var för varmt för stickad mössa, så blev det en härlig morgontur.

Dagens citat:

-Hur går det med dieten?

-Jättebra! Åt ägg till frukost.

-Stekta?

-Kinder.

Må gott och kram.

Annika

Som ett gult påskris i dimman. Läs mer »

Busväder vid sjön.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hela natten hade det stormat och blåst så förfärligt. Regnet hade piskat mot sovrumsfönstret precis hela natten lång. Ingen normalt funtad människa hade kunnat sova någon längre stund, åtminstone inte om man var utrustad med fullgod hörsel.

När solen gått upp och dagen ljusnat drog jag trotsigt på mig ytterkläderna och gick ut i blåsten.

Regnet hade upphört och regnmolnen hade skingrats. Kvar var bara en rejält frisk vind.

Ibland kan det vara riktigt skönt att vara ute när det blåser. Den här morgonen var precis en sådan där ”njuta av vinden dag”. Tankar och känslor blåstes riktigt rena. Det var som om jag fått hjärnan blåst på samma sätt som min käre make städar sitt garage ibland – med ”högtrycksluftsmaskinen”.

I slottets hästhagar gick en enda vacker häst och betade i den bleka morgonsolen. Majsfältet intill badplatsen hade blivit tröskat och jag förstod att alla vilda grisar som bott där i majsdjungeln, nu fått fly till skogs.

Inne i skogen stillade sig vinden.

När solens strålar silade ner genom trädens lövverk så kunde man nästan tro att det var en blandning mellan höst och vår.

Det var en väldigt blåsig morgon, men den var alldeles fantastiskt vacker.

Dagens citat:

Att se något vackert varje dag hjälper oss att utvecklas till högre medvetenhet.

Tro aldrig att vädret är så hemskt som det verkar inneifrån…

Kram Annika

Busväder vid sjön. Läs mer »

Prydd i kärlekens färg.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hösten har den stora äran av att lägga beslag på de vackraste färgerna och de ljuvligaste namnen. Kärleksörten till exempel… hur vacker är inte den … ja både färgen och namnet.

I min trädgård har jag de senaste åren mer och mer planterat växter som jag kan njuta av nu på hösten.

Vi anlade en liten trädgårdsdamm i somras. Runt den har det hamnat några olika växter. En del har kommit från andra ställen i min trädgård. Ett par växter är gåvor och några har själv flyttat dit.

Det är så vackert med träd och buskar som pryder sig i höstens mustiga färger. Jag ska tänka lite mer på det till nästa år. Då ska jag plantera lite nytt som ska få lite mer fokus på vackra höstfärger.

I den lilla dammen har de fyra guldfiskarna, till min stora förvåning nu blivit många fler. Jo, jag vet att sånt kan hända, men det hade jag inte riktigt med i min guldfiskplanering.

Ja, även guldfiskarna är ju klädda i kärlekens färg, så då är det kanske inte så konstigt att de ynglat av sig en massa. Lilla hunden Lykke är väldigt intresserad av både vattnet och maten som fiskarna bjuds.

Hösten är minsann en härlig tid. En riktigt kärlekstid, så får våren säga vad den vill.

Dagens citat:

Vem som helst kan älska en ros, men det krävs mer för att älska ett löv. Det är vanligt att älska det vackra, men det är vackert att älska det vanliga.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Prydd i kärlekens färg. Läs mer »

Rulla till toppen