Trädgård

Vår speciella Judith och en joggingtur.

Hejsan.

Efter att ha haft GPS på vår katt Judith under flera veckor nu, så har jag en ganska klar bild över var hennes revir är och var hon vanligtvis lägger sig att sova. Ofta väljer hon en sovplats under ett närliggande tralldäck, eller ett vedskjul eller liknande. Judith är en så speciell katt med hög integritet och självständighet. Hon trivs bäst med att gå sin egen väg och göra som hon vill.

Jag tycker ändå att jag vill ha Judith mer hemma och under större uppsikt. Till sommaren blir hon tolv år och det känns bra att ha lite mer kontroll på henne, hennes hälsa och hur hon mår. Ofta när det är vinter och kallt så kommer hon självmant hem lite oftare, även om hon då alltid är både sur och tvär.

Judiths historia

För er som inte vet hur vår katt kom in i vårt liv så kan ni läsa hennes historia här:

Judith var inte någon planerad familjemedlem. Hon var ingen katt som vi väntat och längtat efter. Nej, det var tragiska omständigheter som gjorde att hon plötsligt blev en del av vår familj.

Det var jag själv som stod för tragedin. Naturligtvis var alltihopa en olycka …

Det var när jag skulle köra och handla som en katt kom utspringande från vägkanten och sprang rakt in under min bil. Som ni förstår så hade jag inte en chans att varken bromsa eller väja undan. Det hördes bara en dov duns när katten slog i botten på bilen. I backspegeln såg jag hur den svartvita katten blev liggande kvar mitt i körbanan.

Blixtsnabbt stannade jag bilen och sprang chockad dit…. det var när jag närmade mig som jag såg att det även låg en liten hårig klump sidan om den livlösa katten. Den lilla klumpen visade sig vara en oskadd kattunge som suttit i munnen på sin mamma.

Snabb som en vessla drog jag kattmamman till sidan, bort från väg 11 och tryckte sedan den lilla chockade kattungen mot mitt bröst.

Med kattungen innanför tröjan knackade jag på i alla närliggande gårdar och hus, men ingen ville kännas vid varken den lilla ungen eller den döda mamman.

Det fanns bara ett alternativ. Kattungen fick följa med mig hem, och jag fick bli hennes nya mamma.

Jag skrev en efterlysning på facebook, för kanske fanns det någon som kändes vid den döda katten trots allt, kanske fanns det fler ungar någonstans …

Den där efterlysningen gav ingenting – mer än många hjärtan och hälsningar. Även några argsinta kommentarer trillade in såklart, om allt jag gjort fel och allt jag borde gjort mer…

Jag brydde mig inte ett dugg om de där arga kommentarerna jag fick på nätet. Jag gjorde precis allt som jag kunde göra den där gången, och alla fina kommentarer vägde upp med råge.

Och för lilla Judith blev det så bra det bara kunde bli.

Den första tiden var jag tvungen att mata henne med nappflaska. Hon bedömdes vara ca 10 dagar gammal och hade nyss öppnat sina ögon. Eftersom hon var full med både loppor och skabb, så fick hon komma till veterinären ganska omgående. Hon fick vaccinationer och en grön tatuering i örat.

På bringan hade hon ett infekterat sår som jag smorde med salva. För att hon inte skulle slicka på det där såret fick hon vara klädd i en liten tröja gjord av ett par gamla strumpbyxor.

Nej, katten Judith var varken planerad eller efterlängtad … Men hon var icke desto mindre välkommen för det.

Vi tog emot henne med öppna armar och gav henne ett ”för-alltid-hem”.

Den sommaren njöt vi av det gulligaste som finns i hela världen. En lekfull liten kattunge.

Idag är Judith en naturlig del av vår familj såklart. Hon har fått ett gräsligt humör i vuxen ålder måste jag säga. Fast även om hon både morrar, spottar och fräser, så skulle hon aldrig använda sina klor för att riva mig. 

Vår lilla, fina Judith!

Vinterjogging

Förra helgen blev det ett härligt vinterväder och sådär alldeles lagom för en joggingtur.

Med dobbar på springskorna gick det skapligt bra att ta sig runt på stigarna runt sjön. Vädret gjorde att livsandarna jublade och slog kullerbyttor, även om jag själv inte direkt slog några volter eller gjorde ”hopplasteg”. Men som alltid, jätteskönt bakefter.

Dagens citat:

Huruvida du kommer att lyckas beror bara till 15% på kompetens. 85% handlar om magiska ord som attityd, inställning och förväntan.

Ha en riktigt härlig lördag.

Kram kram från mig.

 

 

Dela gärna

Vår speciella Judith och en joggingtur. Läs mer »

Ullared och sommarens sista suck.

Hejsan.

Hösten är verkligen extra fin det här året (eller så är den precis som den alltid brukar vara)

I måndags då jag var ledig så passade jag på att njuta lite i min trädgård.

Små självsådda penseer  tittade trotsigt upp mot mig med sina vackra utslagna blommor, och de plantor som hela sommaren sett så tråkiga ut i sina blomlådor hade nu börjat blomma och frodas som aldrig förr. På vår andra tomt hade det lilla trädet som vi fått av grannen skiftat färg till en helt underbar roströd ton. Trädet vi fått tror jag är en ullungrönn. Visst är dess färg helt ljuvlig nu.

Årets sista rosor kämpade på och inne i orangeriet blommade mitt Svartöga ännu rikligt. Hur den kommer klara av att övervintra där, det har jag inte en aning om, men man kan ju alltid försöka. Min kärlekspelargon som bjudit på vacker blomning hela sommaren , har även den fått flytta in nu.

En alldeles speciell pelargon som jag fått av min kära fotterapeut Lise, har även den blommat rikligt med sina små skira vinröda blommor. Ja, man kan ju inte annat än bli glad av alla blomster, trots att det i naturen liknar höst.

I förra veckan var jag med ”gänget” på vår årliga Ullaredstripp. Vi hade som alltid en underbar dag tillsammans. I present till Stefan köpte jag en signerad bok av Olof Lundh. Det är dock lite oklart om Stefan verkligen gillade den där boken så mycket…

Dagens citat:

Visst är det intressant att de som säger åt oss att jobba tills vi är 70 aldrig har lyft något tyngre än en penna.

Ha en härlig söndag.

Kram från mig

Dela gärna

Ullared och sommarens sista suck. Läs mer »

Första frosten och dahliorna uppgrävda.

Hejsan

För precis en vecka sedan var den första frosten här och nosade. Min trädgård klarade sig, så alla blommor stod vackra och ståtliga när eftermiddagen kom. Men ute i den stora hagen låg frosten vit på gräset och utgjorde en så vacker kontrast mot skogens höstlöv och hästarna som ännu gick kvar.

Att det blivit kyligt hade jag märkt redan innan, när jag varit nere vid bryggan för ett gryningsdopp. Med mig hade jag haft den gamla ”brygglyktan” som jag brukar gömma där nere i skogen. Det är ju så mysigt att tända upp en lykta när jag kommer tidigt och när skogen ännu inte hunnit ljusna.

Soluppgången kommer senare och senare nu, och det gör ju att jag på lediga dagar hinner med både sovmorgon och ett tidigt bad innan det är dags att ta tag i dagen på riktigt.

Den där första frosten fick fart på mitt trädgårdsarbete. När förra måndagen bjöd på härligt solsken så passade vi på att gräva upp alla dahliaknölarna.

Varje år känns det lite sorgligt när säsongen är över, men av erfarenhet så vet jag att det är bättre att ta tag i det innan den riktiga kylan är här. Dels är det så mycket skönare att vara i trädgården en dag som bjuder på lite sol och värme, och så blir knölarna inte heller så fulla med tjock fuktig jord.

Men jösses så många knölar det hunnit bli nu. Både stora och många är de. Men mycket glädje har de skänkt mig hela långa sommaren, så jobbet med dem nu får man stå ut med.

Ett tag ska de nu ligga på tork inne i garaget innan den sista jorden kommer blåsas bort och sedan ska de  placeras på sin viloplats inför vintern. Och lika spännande är det på våren när de plockas fram igen och man får se om de klarat sig allihopa.

Dagens citat:

Vissa vägar leder rätt av misstag, andra leder vilse med flit.

 

Dela gärna

Första frosten och dahliorna uppgrävda. Läs mer »

Söndagspromenad

Hej hej

En söndagspromenad i skogen är bland det bästa jag vet. För en dryg vecka sedan for jag och Stefan med hundarna till Listarumsåsen. Där är så himla vackert i det lilla naturreservatet.

Skogen var ännu fortfarande ganska grön och frodig. Stefan som hela sommaren haft problem med en ond höft fick ta sig en liten vilopaus emellanåt.

När vi kom hem igen så plockade jag in trädgårdens vackraste ros från plantan som jag fått i födelsedagspresent av vännerna. Färgen alltså – wowwww!!

Den vita rosen som jag en gång fått av svärmor Karin hade börjat blomma en andra gång, så den fick också komma in i en vas. Och såklart lite dahlior igen. Det är sannerligen en vardagslyx att förgylla hemmet med egenodlade blommor.

Dagens citat:

Jag sa: Jag är för gammal

Livet sa: Erfarenhet är en tillgång

Jag sa: Jag har inte förutsättningarna

Livet sa: Använd bara det du har

Jag sa: Jag är inte kapabel

Livet sa: Om det hade varit sant hade du inte stått här idag

Ofta klarar man faktiskt mer än vad man tror.

Ha en fin fredag

Kram Annika

 

Dela gärna

Söndagspromenad Läs mer »

Som en lätt kalldusch

Hej hej

Tiden springer fort och lite känns det som om sommaren rusar förbi mig i år. Jag jobbade en extra dag, och vips kändes det som om den veckan med ens blev så mycket kortare.

Om kvällarna hinner jag ändå njuta lite av min trädgård, och nu står vi ju inför dahliornas tid. Dahlior kräver mycket vatten, så en kalldusch varje kväll verkar de gilla.

I förra veckan var det inte bara dahliorna som fick sig en kalldusch, jag själv kände det lite som om jag också fick mig en avkylande dusch. Jag var på besök hos ögonläkaren som upplyste mig om att min glaukom gjort min syn snäppet sämre igen. Från 90% syn på ena ögat var det nu nere i 70% och synnerven var blek, skadad och urgröpt på båda ögonen.

Nog har jag känt av att något försämrats med synen. Doktorns förhoppning var att det skulle gå att operera mig för grå starr, vilket kan göra att även glaukomen (den gröna starren) blir en gnutta bättre och sjukdomens progression stannar upp lite. Men det var tydligen inte möjligt att operera ännu. Istället får jag nu bita ihop och kämpa på med olika ögondroppar både morgon, middag och kväll, och hoppas på att det hela hejdas något av den nya utökade doseringen.

Ja det är ett skit, men än så länge ser jag vad jag tycker jag behöver och luktsinnet fungerar oklanderligt. En stilla kväll i trädgården där alla sinnen får sitt är en lisa för själen.

Hörselsinnet fungerar också ganska hyfsat. Åtminstone kunde jag en kväll njuta för fullt av en fantastisk konsert med Amanda Jensen på Solhällan i Löderup. En fantastiskt kväll med underbara grannar ♥

Nu väntar bara 3,5 veckas arbete på mig innan jag får lite semester. Då ska jag vila både kropp, själ och särskilt ögonen. Behöver jag säga att jag längtar!?

Dagens citat:

När the bottom is nådd och the känsla av misslyckande är total. Try a little särskrivning. Plötsligt kan du vara Miss Lyckad.

Ha en underbar onsdag.

Varm kram Annika

 

Dela gärna

Som en lätt kalldusch Läs mer »

Lunch i Kivik och gröna fingrar.

Hej hej

På Lokalföreningen har det konkats lite extra på saker den gångna veckan, både inkommande varor och inventarier som skulle flyttas. Men alla som hjälpt till har varit på ett strålande humör och då går ju allting så mycket lättare. Alldeles extra glada verkade mina kollegor att bli när kameran kom fram 🙂

När helgen äntligen kom så blev jag bjuden på lunch i Kivik av min Stefan. Då bar det av till en annan Lucka, nämligen ”sillaluckan” på Buhres.

Det blev stekt sill och potatismos, och en sillapilsner till det. Alltid lika gott.

I hamnen hade de flesta nu fått i sina båtar. En stund stod vi och kikade på paret som tappert försökte komma på rätt köl med sin lilla segelbåt.

Gröna fingrar

Jag brukar inte ha så särskilt gröna fingrar. Men nu har jag nog haft lite grönfärgade fingertoppar ändå, för den azalea på stam som jag köpte i December lagom till jul, har nu återigen börjat att blomma. Och just azaleor brukar vara tämligen svårflörtade blommor.

Även den första dahlian är nu på väg att slå ut. Jag väntar förstås med spänning på om det kommer att bli lika en prunkade blomning som det blev i fjor. Fortsättning följer framöver.

Dagens citat:

Man kan välja att kasta in handduken eller så torkar man svetten ur pannan med den.

Ja svettigt har det sannerligen varit några dagar, och inte ska man ge upp saker i första taget. Backa, ta sats och prova igen.

Ha det gott.

Kram Annika

Dela gärna

Lunch i Kivik och gröna fingrar. Läs mer »

Blåsigt väder och rosenrabatt i blandad kulör.

Hej hej

Fy sjuttsingen vad det har stormat här de senaste dagarna. Även om vi nästan alltid brukar ha lä för vinden i vår trädgård så har vinden busat runt rejält i trädtopparna.

Med en tjocktröja på så har det ändå blivit en liten kvällsrunda med hundarna.

I trädgården blommar nu de flesta rosorna. Min rosenrabatt är inte alls så strikt och färgkoordinerad som de flesta andra. Nej, här hos mig står det rosor i alla tänkbara färger och former, utvalda var och en för sin egen speciella skönhet.

Jag vill gärna kunna plocka in och göra små trädgårdsbuketter av mina blommor. I år när jag fyllde år fick jag en så finurlig liten vas i form av olika rör. Den passar alldeles extra bra till mina rosor nu.

Tack tack min fina vän för den presenten ♥

Rabatten med pioner håller på att ta form lite mer, och som vanligt har jag ingen som helst plan. Jag låter slumpen få avgöra hur det ska bli. Fast ett visst rosa tema har det växt fram.

Katten Felix gillar också blommor och trädgård. Han hittar ofta små älsklingsställen där han gärna tar sin middagslur. Ibland blir det som här, mitt på bordet. En annan gång placerade han sig mitt i mitt lilla smultronland.

Dagens citat:

Det är klokare att gå sin egen väg, istället för att gå vilse i andras fotspår.

Ha en fin måndag.

Kram från mig

Dela gärna

Blåsigt väder och rosenrabatt i blandad kulör. Läs mer »

Blommor och småkryp

Hej hej

Varje kväll då jag kommit hem från jobbet så har jag strövat runt en stund i min trädgård. Liksom för att stilla tankarna. Det blir mycket tankeverksamhet dagarna i ända nu, och med åldern så blir det svårare att lära sig nya saker har jag märkt. Någon mer än jag som känner likadant?

Att lära sig nytt hör ju också ihop med intresse för det nya. Om det man ska lära är roliga grejer, så lär man sig liksom av sig själv.

Jag hade älskat att lära mig mer om blommor, natur eller kanske trädgård.

Om jag vore yngre skulle jag kanske utbilda mig till botaniker, zoolog eller herpetolog (specialist på kräldjur och grodor) Men det är nog försent nu, och istället får jag njuta av allt jag kan fånga genom min kameralins. Småkryp har vi gott om här i Gyllebo, och att försöka fånga dem med makroobjektivet är ett avkopplande intresse.

Jag tror egentligen att sånt som man har som intresse bara ska fortsätta att vara just det, en hobby. För så fort man blandar in lön, pengar och prestation så försvinner glädjen. I alla fall är det så för mig.

Min trädgård får fortsätta vara en försökstäppa, där allt är möjligt och där allt mest bara ska vara en lek. Ibland lyckas jag och det blommar och frodas, ibland blir det mest ”kattskit”, men då har jag åtminstone provat. Inga krav, bara skön och härlig avkoppling.

Precis likadant är det med fotografering. En glad amatör, som ibland lyckas fånga något fint.

Ja, det var lite svävande tankar från mig idag.

Dagens citat:

Folk frågar hur jag hinner med trädgården. Jag svarar: titta inte inomhus!!

Nej, inomhus behövs nog lite ”rantafejjande” här nu. Min älskade Andréa och hennes Jeff har återvänt till Kanada och gästhuset är i behov av städning inför när nästa gäster vill komma. Kanske kan det bli en städdag idag…

Ha det gott.

Kram Annika

Dela gärna

Blommor och småkryp Läs mer »

Blåregn och sommardelikatess.

 

Hejsan.

De senaste veckorna har mitt blåregn slagit ut och blommat som det aldrig gjort förut.

Förr om åren har det mest blivit en massa blad och långa revor som letar sig in precis överallt. Det där blåregnet gör som den vill och tar sig in under trallgolvet, under taket och till och med in under fönsterblecket för att kika fram under fönsterbänken på insidan av huset.

Tidigt i våras bestämde jag mig därför för att gå hårt fram. Med sekatören i högsta hugg beskar jag växten så den såg alldeles förfärlig ut. Men nu har den repat sig och tycks  tacka mig med en riklig blomning…ja, eller så är det bara ett rop på hjälp.

Den brukar dofta underbart, men den långdragna förkylningen jag ådrog mig dämpade både smak och luktsinnet, så i år har jag inte märkt så mycket av någon blåregnsdoft.

Tack och lov hade jag fått tillbaka lite av mitt smaksinne när vi fick årets härligaste delikatess av vår tyska granne. Vit kokt sparris som jag serverade med hollandaisesås och knaperstekt bacon. Så himla gott det är!!

Ja, nu står nog trädgården i sin vackraste skrud. Den är både grön och frodig och snart blommar nästan allting. Det är en härlig tid vi är inne i. Man måste passa på att njuta av allt det fina!!

Dagens citat:

Jag sa till livet: Nu har jag testat allt och ingenting fungerar. Livet svarade – en sak har du kvar att testa. Vadå? – Att sluta bygga din strävan på vad du tror att andra förväntar sig av ditt liv. Du är fri. Testa det!

Idag väntas ytterligare en härlig sommardag här på Österlen. Jag har lite ”måste”, men mest är jag fri att ta dagen som den kommer. Hoppas ni alla har möjlighet att njuta.

Kram Annika

 

Dela gärna

Blåregn och sommardelikatess. Läs mer »

Min och syrenernas tid.

Hej hej

Oboy så mycket som hunnit hända den här första veckan i Juni. Som alltid vid den här tiden, så är naturen och trädgården iklädd i sina vackraste kostym.

Syrenerna står i full blom, så som de brukar när det nu är skolavslutningar och studenttider på gång.

En annan sak som gick av stapeln den här första veckan i Juni, det var ju min och Nicolajs födelsedag, som ju infaller på samma dag. I år slog jag själv till med att ändra tiotal, och jag kan knappt själv förstå att jag nu hunnit in på mitt 60:e år. Jösses ja, och jag som ännu inte riktigt känner mig helt vuxen… Jaja, jag läst någonstans att om man inte hunnit bli vuxen tills man fyller 60 år, ja då är det nästan inte lönt att försöka bli det.

Även om jag tänkt att mest ta det lite lugnt med födelsedagsfirandet, så har jag blivit så gratulerad och uppmärksammad under hela förra helgen.♥  Men mer om det i ett annat inlägg….

Någon dag innan den där stora dagen (som ju var den 3:e Juni) så var jag med min fina vän Tina på ett föredrag på Allé. Det var friherrinnan Alexandra von Schwerin, som kom och pratade om sin nya bok ”Eget Rum”. Förutom en så himla intressant presentation av boken, så blev jag bjuden på den mest utsökta lunchen jag ätit på väldigt länge. Eller lunch och lunch – en trerätters måltid är ju faktiskt mycket mer än en lunch egentligen.

Mitt varmaste tack till dig fina vän Tina♥

Hemma i trädgården låg katten Felix och njöt av livet när jag kom hem. Inte heller han är någon ungdom längre.

Pionerna

I min nya pionrabatt växer och frodas nu alla pionerna som vi flyttade dit i höstas. Många olyckskorpar kraxade om att de aldrig skulle börja blomma igen och kanske rent av dö bort helt och hållet. Sådant där vet man ju aldrig, men jag är ändå superglad för att jag vågade flytta dem. Även om de nog alla blivit lite hämmade av flytten så har de flesta tagit sig och fått flera knoppar och blommor redan i år.  Man måste faktiskt våga saker!

Nu står nationaldagen och pingsten för dörren, och mina planer är mest bara att skrota runt och ta hand om växter och djur här hemma. Och såklart Stefan.

Dagens citat:

När gräset börjar sträcka sig efter dig. Gör sällskap med det en stund.

Att sitta ner i det höga gräset på en äng och fokusera på småkryp med mitt macro-objektiv, det är nog bland det mest avkopplande jag kan tänka mig.

Ha en fin nationaldag och kram från mig

Annika

Dela gärna

Min och syrenernas tid. Läs mer »

Rulla till toppen