Trädgård

Septemberfeeling

4 kommentarer / Hundar och katter, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Efter en härlig helg i Stockholm har livet nu återgått till den normala lunken igen.

Någon dag innan vi var uppe i huvudstaden så var det dags för hunden Mollys besök hos neurologen i Helsingborg. Sakta men säkert hade Molly blivit allt bättre, men vi ville såklart ändå få henne undersökt och ha en plan om det onda skulle återkomma igen.

På Awakes djursjukhus i Helsingborg fick vi träffa den fantastiska veterinären Abtin, som konstaterade att Mollys problem förmodligen satt i nacken och delvis i ländryggen. I nuläget är Molly symptomfri och helt utan mediciner, men om smärtan och problemet skulle komma tillbaka så finns god lindring att ta till, och då ev. en röntgen för att med säkerhet veta exakt var det onda sitter. Men till dess ska hon bara leva livets glada dagar och vi hoppas att det aldrig kommer tillbaka igen såklart.

Under sommaren har Mollys päls blivit så dålig, matt och livlös. Kanske beror det på den stora operation hon genomgick i våras och på att hon också haft så ont nu i sommar. Nu när hon blivit pigg och sig själv igen så passade jag på att klippa ner henne lite. Med ens såg hon ut som den valp hon en gång varit. Så himla gullig!

Höstkänsla

I fjor hade vi sommar långt in i september månad, men i år kom hösten tidigt och så plötsligt, från en dag till en annan,  känns det som.

Men hösten är en fantastisk årstid, och jag älskar lugnet som den för med sig. Att allting saktar in och livets förväntningar sänks ett snäpp.

På våra kvällsrundor blir vi mer och mer ensamma, och det är inte längre så många vi möter som hundarna måste skälla på. Jag gillar den här tiden, när sommargästerna åker hem, och allting blir tyst och stilla igen. Jag tycker även om mörkret som kommer, tiden då man får möjlighet att se himlens skådespel och alla stjärnor och himlakroppar. Den klara, höga luften och de kyligare nätterna, allt det är skönt tycker jag.

Hösten är en magisk tid, då trädgården slutspurtar och de vackraste färgerna kommer fram. Just nu blommar min blåa hibiskus som allra finast och jag bara älskar den!! Varje årstid har sitt underbara.

Dagens citat:

Att hela tiden fokusera på att maximera våra liv, är sannolikt ett av de allra bästa sätten att gå miste om livet.

Ha en härlig lördag

Annika

Dela gärna
     

Septemberfeeling Läs mer »

Höstkänslan smyger på och en sommarkonsert.

4 kommentarer / Allmänt, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hösten har sakta börjat smyga på den senaste veckan, och jag är inte alls redo för det i år. Visserligen är hösten en helt underbar årstid som jag älskar väldigt mycket, men i år hann jag inte riktigt med att känna av sommaren.

Hur gärna jag än önskat mig mer av sommaren och min semester, så är det bara till att gunga med i vädret och den årstid som är just nu.

Trädgården bjuder på nya härliga höstblommor i år, och jag är glad över de plantor jag satte sent i fjor. Framöver ska jag sätta lite mer nytt, det är alltid så kul när det dyker upp nästa år.

”Solhattar” i flera olika färger samsas med en stor blodtopp, den som är roliga att plocka in i olika arrangemang. Torkan har förstås inte varit så snäll mot växterna i trädgården. Sammetshortensian har haft en tuff tillvaro och blommorna på den är så små, så små, i år.

Sommarkonsert i Skåne Tranås

Men en konsert med bästa gänget (som alltid) har jag hunnit med. Den här gången blev det en härlig sommarkväll i Skåne Tranås med Anna Hertzman och ”Pågarna På Skånska” (som består av Erik Ekström, Daniel Bentzen, Gustaf Brandt) De var så bra och  kvällen blev fantastisk.

Men även om det smyger på lite höstkänsla både här och där nu, så njuter jag av sommarblommorna i blomlådorna, humlorna och de överdådiga dahliorna. Vem vet, kanske kommer det en släng av sensommar igen i september. Jag hoppas!

Dagens citat:

Inte ens din värsta fiende kan tillföra dig så mycket skada som dina egna tankar.

Bäst att bara tänka snälla saker.

Ha en skön söndag och kram från mig

Annika

Dela gärna
     

Höstkänslan smyger på och en sommarkonsert. Läs mer »

Blomsterprakt, Friden och en skadad katt.

5 kommentarer / Hundar och katter, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Mina dahlior

Ja, nu blommar det nog som allra vackrast i dahliornas odlingsbädd. I år har jag inte heller behövt oroa mig särskilt mycket för snigelangrepp, för det har ju varit alldeles för torrt för att de rackarna ska trivas.

Jag försöker hela tiden att plocka så många buketter jag bara kan. Och det är verkligen en riktig lyx att kunna sätt in blommor både här och där i huset.

En rosa gladiolus har smugit sig in bland dahliorna i år, men den är och så tjusig så den får såklart också vara med.

Friden

Vacker blomsterprakt var det också på Friden, den populära restaurangen ”vid vägs ende”, som serverar vedugnsbakade pizzor.

Det var för snart två veckor sedan som vi var där med E & O. Kvällen var ljummen och skön och det blev en så mysig sommarkväll då vi njöt av god mat och gott sällskap. En av sommarens höjdpunkter.

Katten Judith

Och som om det inte hade räckte med en sjuk hund under semestern, så kom vår katt Judith hem, hoppandes på tre ben. Hon hade blivit rejält biten i ena frambenet och det var både svullet och inflammerat. Att ta en halvvild katt till en veterinär kändes i stunden ganska övermäktigt, men till vår stora förvåning gick det lätt och smidigt trots allt. Kanske förstod Judith att hon var tvungen att ge med sig för att få hjälp med sin skada.

Passande nog så har en ny veterinär öppnat i Kivik, och jag kan varmt rekommendera henne, Ida Borg. Hon var så hjälpsam och tog emot oss trots att det var söndag (såklart fick jag betala lite extra, men det var det verkligen värt)

Efter att ha öppnat upp såret så det kunde dränera sig själv, så fick vi åka hem med order om att tvätta och medicinera under kommande vecka. Judith skulle hållas instängd med tratt och börja gå på låda. I början var hon väldigt sur och trivdes inte alls i sin fängelsecell. Men efterhand så blev hon mildare och mjukare i sitt sätt. Tre gånger om dagen vankades det medicin i kattgodis, och det slank ner väldigt lätt. Jag började misstänka att hon drabbats av Stockholmssyndromet och började få mer positiva känslor till oss.

När sista dagen var kommen, då Judith skulle ”mucka” och släppas ut igen så var jag lite orolig över att hon skulle dra iväg och aldrig komma hem igen. Men det dröjde inte länge förrän hon åter satt vid dörren och ville in för att äta. Såret har läkt fint och allt är nu åter frid och fröjd med henne.

Mitt varmaste tack till Ida, Kiviksveterinären.

(Beträffande hunden Molly så är hon också på bättringsväg och allt börjar åter bli sig likt här hemma. Ett besök hos neurologen väntar i början av september och kanske får jag då veta vad hon egentligen drabbades av.)

Dagens citat:

Så bra vi skulle må om vi uppförde oss mot varandra, som vi uppför oss mot våra husdjur.

Har man djur så ska man banne mig ta hand om dem och se till så att de har det bra. Djuren är det bästa vi har.

Ha det gott.

Kram Annika

Dela gärna
     

Blomsterprakt, Friden och en skadad katt. Läs mer »

En liten tur och dahliorna börjar sätta fart.

8 kommentarer / Boktips, Österlen, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I helgen tänkte vi åka till den kära gamla Kaffestugan i Alunbruket för att dricka kaffe och bara njuta av omgivningarna där. Nu skulle det visa sig att där var mer än proppfullt med människor som hade samma planer som vi. De hade helt enkelt fått sätta ut en skylt med informationen ”fullsatt”. Där var inget att göra åt den saken.

Vi passade åtminstone på att gå en sväng inne vid slottet med hundarna.

Vi gick genom skogen och plötsligt sa Stefan:

-va e di forr itt hus som ligger här mitt i skogen…?

Alltså, hur hade han kunnat missa… mitt älskade barndomshem. Vackra, fina Skoghem. Den plats där jag  bott de första 20 åren av mitt liv. Ja, jag är ganska säker på att jag faktiskt visat honom den här platsen förut, men hans minne är ganska kort.

Vi gick en sväng inne vid slottet innan vi for hemåt igen. Kaffet fick vi helt enkelt koka själv när vi kom hem.

Dahliorna

Hemma i trädgården börjar det hända saker med dahliorna nu. Många av dem står i full blom, även om några är lite senare och ännu inte riktigt har bekänt färg.

Den där röd och vita sorten, den som jag kanske tycker minst om, den har nu lyckats föröka sig och är en av de dahliorna som blommar allra rikligast. Det är bara att börja älska dem mest av alla helt enkelt.

Boktips

Så har jag lyssnat på några böcker till.

Först ut är ” Den hemliga gåvan” av Natasha Lester. Det är den av de tre böckerna som jag tyckte var allra bäst.

Den andra boken heter ”Skarakannibalens dotter” av Jamie-Lee Arrow. Det är en självbiografi skriven och uppläst av dottern. En hemsk historia.

Sist ut den här gången är en bok som heter ”Borta Bäst” av Sara Kadefors. En lite knasig bok, som jag trots allt inte kunde sluta lyssna på.

Dagens citat:

Det största problemet med kommunikation är att vi inte lyssnar för att förstå. Vi lyssnar för att kunna svara.

Njut och ha en fin onsdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

En liten tur och dahliorna börjar sätta fart. Läs mer »

Blomstertid och studentyra

4 kommentarer / Allmänt, Boktips, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Man kan ju verkligen förstå varför man vid den här tiden på sommaren sjunger om ”den blomstertid”. Det blommar nästan som bäst ju. Just nu har blåregnet gjort sitt och bytts ut mot andra vackra blomster.  Även den röda rhododendron har blommat över och nu frossar vi i pioner, irisar och rosor istället.

Den underbart vackra rosen som jag fick på min 60-årsdag av en vän, blommor så tacksamt just nu. Och en extra vacker hortensia som Stefan fått på sin bemärkelsedag pryder också sin plats. Svartögat från i fjor har överlevt vintern, liksom en alldeles särskilt röd hortensia som jag fått ett år på morsdag, och som betyder lite extra.

Med det torra vädret är det också lätt att få mer ohyra på sina växter tycker jag. I grannens äppelträd verkar en sorts larver trivas alldeles extra bra och jag hoppas att de håller sig på den sidan häcken hela sommaren.

Studentyra

För ett par veckor sedan var jag på en studentfest i Simrishamn, där jag även fått äran att knäppa lite bilder under kvällen.

Det var en fantastiskt vacker kväll och som gjord för fest och stoj. Även om himlen öppnat sig  precis vid själva utsläppet, så var det skönt att kvällen blev så härlig.

Till dig fina Amelié vill jag tacka för en härlig kväll och önska dig all lycka till framöver. Att det kommer att gå bra för dig i livet, det råder det inga som helst tvivel om. Du är en fin tjej med en alldeles speciell och underbar humor, som jag känner igen och nog vet exakt varifrån du fått den…

Kram på dig♥

Ja nog är det en härlig och fin tid nu runt midsommar, då man helst skulle haft några timmar extra varje dygn. Åtminstone så mycket att man hann med att lukta på blommorna lite mer.

Boktips

Ett par ljudböcker har jag hunnit med på min väg till och från jobbet. Först ut är en bok som heter ”om morgondagen vet vi inget” av Eleonore Holmgren. En roman från sekelskiftet. Nästa bok heter ”Mina vänner” av Fredrik Backman. Klart läsvärda båda två.

Dagens citat:

En motvind kan bli en medvind, för någon som byter riktning.

Ha en fin onsdag och kram från mig

Annika

Dela gärna
     

Blomstertid och studentyra Läs mer »

Min förlåtande trädgård och detta blåregn.

4 kommentarer / Boktips, Hemma hos mig., Trädgård / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

 

Hej hej

De senaste två månaderna har jag varit så väldigt trött och inte orkat med allt som jag normalt brukar göra tycker jag. Trädgården har kommit på efterkälke, och hade det inte varit för all hjälp jag fått av Stefan i år så vet jag inte riktigt hur här sett ut hemma.

Som tur är, så är vår naturtomt ändå ganska förlåtande och överallt blommar det både rikligt och praktfullt utan att jag ansträngt mig nämnvärt.

Småkrypen trivs här hemma i alla fall, och baggar och borrar har ju också rätt att få leva.

Detta blåregn

I år har vårt blåregn belönat oss med massor av blommor. Egentligen börjar jag undra om det inte är mer rosa än blått. Men tjusigt är det i vilket fall som helst.

Jag har fotograferat det från alla tänkbara håll och verkligen njutit av det …. ända tills nu då…. för nu har det snart blommat över och alla vissna blommor faller sakta av och hamnar precis överallt där jag inte vill ha dem. Byggdammsugaren får nog komma fram så småningom…

Om sju veckor så är det dags för mig att ha min ”riktiga” semester och jag kan lugnt säga att jag längtar massor efter det. Men till dess är det full rulle på jobbet och trädgården får vara en plats för enbart vila och återhämtning tills det blir mera tid över.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Allt som var du” av Emily Spurr. Det är en hjärtslitande roman om ett barns utsatthet.

Dagens citat:

Just när man skall till att reflektera så är det över, sommaren slut, barnen vuxna, livet ombytt och klart för natten.

Det gäller att ta vara på tiden och njuta en smula varenda dag, oavsett vad.

Ha en härlig tisdag.

Kram Annika

Dela gärna
     

Min förlåtande trädgård och detta blåregn. Läs mer »

En saknad fågel och de vackraste tulpanerna.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hej hej

Näktergal

För 25 år sedan då vi flyttade hit till Gyllebo så minns jag att det då på försommaren var många näktergalar som sjöng nätterna igenom här. Jag minns att det fanns nästan en sjungande fågel i varje väderstreck, och ibland fick vi gå upp och stänga fönstret eftersom de höll sådant liv att vi inte fick en blund i ögonen.

Näktergalen började alltid sin sång i början av maj månad, för att sedan sjunga oavbrutet ända fram till midsommar ungefär. Det sägs att då blir han tyst eftersom ungarna kläcks och han inte längre har tid för sång. Men sanningen är nog mer att han inte ska röja var boet finns någonstans.

Nu har vi inte haft någon stadigvarande näktergal här på flera år, och jag saknar den så himla mycket. Tyvärr har fågeln minskat väldigt mycket i Skåne, och även här i vårt område. Man vill ”snygga” upp och röja bort snår och buskar och anlägga mer parkliknande område, vilket gör att fågelns naturliga boplatser försvinner. Minskad tillgång på insekter är en annan orsak till att näktergalen minskat.

Någon tidig morgon har jag dock hört den sjunga högt och ljudligt när jag varit på väg till bryggan. Även någon sen kväll har vi kunnat höra den hemifrån oss, men inte alls så som då vi flyttade hit. Jag saknar den verkligen!

Trädgård

I vår trädgård försöker vi värna om fåglarna, med ett välbesökt fågelbad. Varje morgon ser jag många olika småfåglar plaska runt i det cirkulerande vattnet under rhododendronbusken.

Att inte ha så himla välstädat och rensat i sin trädgård är säkert gynnsamt för både fåglar, igelkottar och insekter. Jag gillar min trädgård, även om den långt ifrån är så pedantiskt skött.

En blomma som nyss blommat klart, men som är en av dem som jag älskar allra mest, det är nog de gula vildtulpanerna.

Extra mycket tycker jag såklart om dem eftersom jag fått dem av en mycket kär vän. Men de är något alldeles extra med sitt enkla och näpna utseende.

Tillbaka i Vancouver

Så har han då åkt tillbaka hem till Kanada igen, vår käre Jeff. Andréa stannar dock kvar ännu en månad är tanken.

Den sista dagen på svensk mark passade vi på att äta lunch på Vineriet. Det var ett tag sedan jag och Stefan var där, och det är alltid roligt att återvända dit och minnas när allting var ett byggprojekt där.

Vi fick en fin dag tillsammans och det kändes allt lite sorligt när jag morgonen efter lämnade honom vid tåget.

Jag hoppas att vi ses snart igen Jeff♥

Dagens citat:

Stor är den som får andra att känna sig större.

Ha en fin tisdag.

Kram från mig, Annika

Dela gärna
     

En saknad fågel och de vackraste tulpanerna. Läs mer »

Djurlivet runt husknuten och vårbestyr

6 kommentarer / Djurliv, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Allt som hör våren till och allt det vi längtat efter – allt det är nästan här nu. Åtminstone känns det som det. Vitsipporna i Gyllebo står som allra vackras. Vill man njuta av dem, så är det nu det gäller. En tidig morgon eller lite framemot kvällskvisten – vita blommor gör sig bäst när solen står lågt på himlen.

Djurlivet

I helgen har de vilda djuren varit vårystra och pilska. Först ut att ha show här hemma, har fasanerna varit. Kaxiga och totalt orädda har två hanar marscherat fram och tillbaka på vår väg med ett speciellt utryck i synen. Med glansiga ögon och nästan lite hjärndöda har de mätt sina krafter mot varandra. De oansenliga hönorna har inte direkt sett så imponerade ut av de hugade friarna som struttat fram så hoppfullt som två ärkerivaler.

Nog är de väldigt vackra de färgglada fasantupparna!!

Någon dag efter fasanföreställningen, så blev det ett tjattrande på Dodevägens alla ekorrar. Det började med att en av ekorrarna tog en fågelholk i besittning. Strax efter hoppade flera andra runt och jagade varandra och höll ett herrans liv i ekarnas trädkronor.

 

 

-älskling, skynda dig ut med kameran, det är parning på gång här ute, kallade Stefan ifrån verandan.

Men några intima bilder blev det inte, och man får väl ändå låta djuren få ha lite privatliv också. Fast Stefan var säker, nya ekorrungar skulle det komma att bli, det hade han ju själv sett.

Dags att väcka dahliorna

Jag har hunnit väcka upp mina övervintrade dahlior nu. Som vanligt får de livas till med lite jord i plastpåsar, och det brukar funka ganska bra. Några av knölarna såg lite skrumpna och konstiga ut, men alla har fått en chans, så vi får se hur många som behagar vakna det här året.

Nu får de stå ett tag i orangeriet och trängas med citronträden och de andra frostkänsliga växterna tills vi vågar sätta ut allting och frostrisken är över. Det där är alltid ett väldigt lotteri, och man känner sig aldrig någonsin säker på sin sak. I början härjar vi alltid runt med skyddande fiberduk och täcker så fort kvicksilvret närmar sig nollgradigt. Det ena året är aldrig det andra likt, och kanske är det just det som är den stora tjusningen med allting.

Dagens citat:

Den som inte griper sin chans kommer kanske att grubbla på den resten av sitt liv.

Man måste våga ta lite chanser!

Ha en härlig måndag och kram från mig.

Annika

 

Dela gärna
     

Djurlivet runt husknuten och vårbestyr Läs mer »

Vår speciella Judith och en joggingtur.

5 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 4 minutes of reading

Hejsan.

Efter att ha haft GPS på vår katt Judith under flera veckor nu, så har jag en ganska klar bild över var hennes revir är och var hon vanligtvis lägger sig att sova. Ofta väljer hon en sovplats under ett närliggande tralldäck, eller ett vedskjul eller liknande. Judith är en så speciell katt med hög integritet och självständighet. Hon trivs bäst med att gå sin egen väg och göra som hon vill.

Jag tycker ändå att jag vill ha Judith mer hemma och under större uppsikt. Till sommaren blir hon tolv år och det känns bra att ha lite mer kontroll på henne, hennes hälsa och hur hon mår. Ofta när det är vinter och kallt så kommer hon självmant hem lite oftare, även om hon då alltid är både sur och tvär.

Judiths historia

För er som inte vet hur vår katt kom in i vårt liv så kan ni läsa hennes historia här:

Judith var inte någon planerad familjemedlem. Hon var ingen katt som vi väntat och längtat efter. Nej, det var tragiska omständigheter som gjorde att hon plötsligt blev en del av vår familj.

Det var jag själv som stod för tragedin. Naturligtvis var alltihopa en olycka …

Det var när jag skulle köra och handla som en katt kom utspringande från vägkanten och sprang rakt in under min bil. Som ni förstår så hade jag inte en chans att varken bromsa eller väja undan. Det hördes bara en dov duns när katten slog i botten på bilen. I backspegeln såg jag hur den svartvita katten blev liggande kvar mitt i körbanan.

Blixtsnabbt stannade jag bilen och sprang chockad dit…. det var när jag närmade mig som jag såg att det även låg en liten hårig klump sidan om den livlösa katten. Den lilla klumpen visade sig vara en oskadd kattunge som suttit i munnen på sin mamma.

Snabb som en vessla drog jag kattmamman till sidan, bort från väg 11 och tryckte sedan den lilla chockade kattungen mot mitt bröst.

Med kattungen innanför tröjan knackade jag på i alla närliggande gårdar och hus, men ingen ville kännas vid varken den lilla ungen eller den döda mamman.

Det fanns bara ett alternativ. Kattungen fick följa med mig hem, och jag fick bli hennes nya mamma.

Jag skrev en efterlysning på facebook, för kanske fanns det någon som kändes vid den döda katten trots allt, kanske fanns det fler ungar någonstans …

Den där efterlysningen gav ingenting – mer än många hjärtan och hälsningar. Även några argsinta kommentarer trillade in såklart, om allt jag gjort fel och allt jag borde gjort mer…

Jag brydde mig inte ett dugg om de där arga kommentarerna jag fick på nätet. Jag gjorde precis allt som jag kunde göra den där gången, och alla fina kommentarer vägde upp med råge.

Och för lilla Judith blev det så bra det bara kunde bli.

Den första tiden var jag tvungen att mata henne med nappflaska. Hon bedömdes vara ca 10 dagar gammal och hade nyss öppnat sina ögon. Eftersom hon var full med både loppor och skabb, så fick hon komma till veterinären ganska omgående. Hon fick vaccinationer och en grön tatuering i örat.

På bringan hade hon ett infekterat sår som jag smorde med salva. För att hon inte skulle slicka på det där såret fick hon vara klädd i en liten tröja gjord av ett par gamla strumpbyxor.

Nej, katten Judith var varken planerad eller efterlängtad … Men hon var icke desto mindre välkommen för det.

Vi tog emot henne med öppna armar och gav henne ett ”för-alltid-hem”.

Den sommaren njöt vi av det gulligaste som finns i hela världen. En lekfull liten kattunge.

Idag är Judith en naturlig del av vår familj såklart. Hon har fått ett gräsligt humör i vuxen ålder måste jag säga. Fast även om hon både morrar, spottar och fräser, så skulle hon aldrig använda sina klor för att riva mig. 

Vår lilla, fina Judith!

Vinterjogging

Förra helgen blev det ett härligt vinterväder och sådär alldeles lagom för en joggingtur.

Med dobbar på springskorna gick det skapligt bra att ta sig runt på stigarna runt sjön. Vädret gjorde att livsandarna jublade och slog kullerbyttor, även om jag själv inte direkt slog några volter eller gjorde ”hopplasteg”. Men som alltid, jätteskönt bakefter.

Dagens citat:

Huruvida du kommer att lyckas beror bara till 15% på kompetens. 85% handlar om magiska ord som attityd, inställning och förväntan.

Ha en riktigt härlig lördag.

Kram kram från mig.

 

 

Dela gärna
     

Vår speciella Judith och en joggingtur. Läs mer »

Ullared och sommarens sista suck.

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Hösten är verkligen extra fin det här året (eller så är den precis som den alltid brukar vara)

I måndags då jag var ledig så passade jag på att njuta lite i min trädgård.

Små självsådda penseer  tittade trotsigt upp mot mig med sina vackra utslagna blommor, och de plantor som hela sommaren sett så tråkiga ut i sina blomlådor hade nu börjat blomma och frodas som aldrig förr. På vår andra tomt hade det lilla trädet som vi fått av grannen skiftat färg till en helt underbar roströd ton. Trädet vi fått tror jag är en ullungrönn. Visst är dess färg helt ljuvlig nu.

Årets sista rosor kämpade på och inne i orangeriet blommade mitt Svartöga ännu rikligt. Hur den kommer klara av att övervintra där, det har jag inte en aning om, men man kan ju alltid försöka. Min kärlekspelargon som bjudit på vacker blomning hela sommaren , har även den fått flytta in nu.

En alldeles speciell pelargon som jag fått av min kära fotterapeut Lise, har även den blommat rikligt med sina små skira vinröda blommor. Ja, man kan ju inte annat än bli glad av alla blomster, trots att det i naturen liknar höst.

I förra veckan var jag med ”gänget” på vår årliga Ullaredstripp. Vi hade som alltid en underbar dag tillsammans. I present till Stefan köpte jag en signerad bok av Olof Lundh. Det är dock lite oklart om Stefan verkligen gillade den där boken så mycket…

Dagens citat:

Visst är det intressant att de som säger åt oss att jobba tills vi är 70 aldrig har lyft något tyngre än en penna.

Ha en härlig söndag.

Kram från mig

Dela gärna
     

Ullared och sommarens sista suck. Läs mer »

Rulla till toppen