Månad: december 2021

Isvaksbad och hissnande vackert.

Hejsan.

Den ihållande kylan hade gjort att Gyllebosjön var täckt av ett tjockt lager is över jul- och mellandagarna.

Tack vare att Stefan hjälpt till att bryta upp en lagom vak åt oss kvällen före, så gick det ganska smidigt för mig att hugga upp vaken för vårt tidiga morgonbad i gryningen. Trots att det frusit på ganska rejält under natten så lyckades jag slå hål på isen som bildats.

Alldeles lagom tills jag var klar med badet och i lugn takt hade räknat till hundra, så kom min badkompis vandrande ner till bryggan. Då var det hennes tur att njuta av det kalla livgivande doppet.

Temperaturen låg på -9 grader och när vi efteråt satt på bryggan med våra varma drycker så kunde vi se hur vattnet återigen sakta frös till is i vaken.

Naturen är hissnande och dess kraft är större än man kan ana.

Just den här morgonen var en av de mest fantastiska jag upplevt här vid sjön, och min badkompis och jag var eniga, ingen av oss ville skynda oss hem den här morgonen.

Vi valde den allra längst rundan i skogen, och efterhand som solen steg så blev det bara vackrare och vackrare av all rimfrost.

Vinter, snö, rimfrost och is – ja jag tycker nästan att det är minst lika vackert som den skira grönskan på våren.

En hel mil vandrade vi sida vid sida, rusiga av isvaksendorfinerna och höga på all skönhet vi fått uppleva.

Tack min vän för att du är som jag, för att du vill dela allt detta med mig. Tack♥

Så är det väl på sin plats att önska alla och envar Ett Riktigt Gott Nytt År. Var rädda om varandra, och ta vara på varenda dag ni får vakna upp till. Den senaste tiden har livet visat mig att allting kan vara över på några sekunder, så snälla, var rädda om det/de ni har.

Dagens citat:

Försök att lära dig att andas djupt, att verkligen smaka maten när du äter och verkligen sova när du sover. Försök så mycket som möjligt att vara fullständigt levande med all din kraft, och när du skrattar, skratta som in i helvete. Och när du är arg, var riktigt arg. Försök vara levande. Du kommer vara död snart nog.

Ha en fin nyårsafton, kram från mig.

Annika

Annandagen bjöd på strålande sol och isande kyla.

Hejsan.

Wowww, vilka vinterdagar den här julen bjöd oss på. Det har varit som rena drömmen.

Morgonen på annandagen var rejält kall med många minusgrader. Jag hade utrustat mig med min nya ishacka som Stefan tillverkat enbart för det ändamålet, men inte ens med den gick det att få hål på vår igenfrusna isvak.

Fast det var nog någon mening med det också. Min julförkylning hade fått fäste och satt sig envist fast i mina bihålor. Kanske var det bra att stå över den kalla morgonens bad, även om det kändes en smula snopet? Istället strosade jag och min badkompis bara fram i den tysta morgonen och förundrades över naturens skönhet.

Det var så vidunderligt vackert när solen steg upp över trädkanten. De små röda löven som ännu satt kvar på bokens tunnaste små kvistar glödde som ädla bärnstenar i morgonsolens strålar.

Ofta var vi tvungna att stanna för att föreviga allt det vackra, eller helt enkelt bara för att beröras av naturens skönhet.

Hemma låg stackars Stefan med tidernas hemskaste tandvärk. Trots en vända till en akuttandläkare i Ystad så fortsatte värken. Stefan längtade bara efter att få dra ut den jävlande tanduslingen. Ja, den som inte har haft tandvärk, den vet inte vad verklig smärta är.

(I skrivande stund sitter Stefan behagligt tillbakalutad i soffan och är en kindtand fattigare. Ett varmt tack till den serviceinriktade tandläkaren i Simrishamn, som åtog sig att hjälpa maken min, så han slapp  genomlida hela nyårshelgen också med den omänskliga tandvärken. Slutet gott, allting gott på den historian.)

Dagens citat:

Var närvarande i de stunder som är värda att minnas, de är över på ett ögonblick, men blir kvar i dig för evigt, om du är närvarande.

Ha en fin dag och kramar från mig.

Annika

När juldagsmorgon glimmar.

Hejsan.

Det var en kall och otroligt vacker juldagsmorgon.

Natten hade varit rejält kylig och på sjön låg ett tjockt lager is.

Jag och töserna hade laddat våra ryggsäckar med varm dryck och en ishacka. När vaken var upphackad satt vi länge på bryggan och njöt av den vackra morgonen.

Jag kan inte minnas att jag någonsin upplevt en vackrare och mer stämningsfull juldagsmorgon än denna.

På vår väg runt sjön mötte vi nästan inte en enda människa. Kanske var alla på julottan i kyrkan eller så låg de hemma i sänghalmen och trynade gott. Jag tänkte för mig själv att de verkligen gick miste om något underbart.

Snön knastrade så härligt under våra fötter och vi stannade ofta för att föreviga allt det vackra.

Aldrig har väl en frukost smakat godare än efter den här morgonen, och kanske extra gott när hela kylskåpet var fyllt med goda rester från julmiddagen kvällen före.

Sedan var det dags för lite skön massage framför braskaminen. En ganska oslagbar juldagsmorgon helt enkelt.

Dagens citat:

Att tänka det jag innerst inne vill är som att slå in en present till sig själv. Att göra det jag innerst inne vill, är som att öppna presenten.

Ha det fint och kram från mig, Annika

Julafton i Gyllebo 2021

Hejsan.

Som jag längtat efter just den här julen i flera år. Just det här året var det, för första gången på sju år, möjligt för mig att fira jul tillsammans med alla mina tre döttrar här hemma i Gyllebo.

Redan på lillejulafton föll rejält med fluffig snö och skapade den mysigaste julkänslan.

En tunn hinna av is hade bildats och jag passade på att ta mig ett isvaksbad innan alla julförberedelser skulle ta fart.

På julafton fortsatte det att snöa. Fast då hade jag så mycket att stå i, så då fick jag lägga både morgontur och bad på hyllan. Prick klockan tre samlades vi hela familjen framför TV:n här hemma. Med glögg och lussebullar inledde vi årets julfirande, precis som så många andra i vårt avlånga land. Då satt vi bänkade framför Kalle såklart.

Sedan var det dags för det stora julbordet att dukas fram. Det här året fanns lite extra, nya maträtter på buffébordet, eftersom delar av familjen mer och mer äter vegetarisk mat numera.

När vi alla hade ätit flera gånger av både det kalla rätterna och de varma, då var det dags för oss att skynda oss med årets mest brådskande diskning. Den där disken som man tvunget måste vara klar med innan en mycket speciell gäst dyker upp. Och ni vet ju vem…. Tomten såklart!

Efter det blev det liksom ingen ordning längre. Det öppnades paket, det skruvades ihop saker och det jämfördes, det kramades och det lektes. Mitt i all den där sköna röran så åkte gröten och därefter godiset fram. Sedan blev det julklappsspel och sällskapsspel för hela slanten.

Underbara härlig jul. Och underbara härliga familj!!

Som alltid när töserna var små, så kom Tomten med tre likadana paket till dem. Tre mysiga julpyjamasar liksom förr. Själv satt jag med en liten tår i ögonvrån och kände mig så lycklig över att få se mina flickor ihop på julen igen.

Dagens citat:

Kära döttrar! Skratta aldrig åt att ni behöver hjälpa mig ibland med datorgrejer. Kom ihåg att det var jag som lärde er hur man använder en sked.

Tack min fina familj för ni gjorde den här julen så underbar, trots det lite ledsna som malde och tandvärken som plågade Stefan. Tack!♥

Ha det gott, kram Annika

Julen utan klappar och utan mistel.

Hej.

Det här årets jul har på många sätt varit väldigt annorlunda för oss. På både gott och ont.

Som en god sak hör nog årets julväder. En vit underbar jul har vi fått. Redan dagen innan lillejulafton så kunde jag nästan känna doften av snö på min morgonrunda. På vattnet hade isen börjat lägga sig och temperaturen var bara en halv grad i sjön.

Min förkylning hade lugnat sig och jag tyckte bara att det kändes uppfriskande med mitt bad den tidiga morgonen. Det får man nog säga var en god sak.

Värre var det för Stefan, som började få problem med en liten tandusling i ovankäken. Den lilla tanduslingen skulle komma att göra julen ganska plågsam för maken min. Stackars honom!! Det var en väldigt ond sak.

På lillejulafton for vi iväg för att köpa oss en liten julgran. Bara tre ynka granar återstod, så där hade vi faktiskt ganska stor tur. Tur att vi inte blev granlösa den här julen. Vi pyntade och pysslade och när vi fäste Johnnys stjärna i granens topp, då kändes det väldigt gott!

Värre var det med misteln, för den lyckades jag inte hinna köpa till jul. Men å andra sidan behövs det ju faktiskt ingen mistel här hemma. När Stefan kom tassande med den oväntad julklappen till mig, ja då kunde det kvitta ifall det hängde mistlar i dörrkarmen eller inte. Ett litet äppelhalsband av Lancing kräver ju alltid en kyss.

Men vi skulle ju faktiskt inte köpa några julklappar till varandra det här året. Familjens överenskommelsen var, inga paket till vuxna personer… hur jag nu ska tolka det;-)

Dagens citat:

Det är underbart att hitta någon som känner till alla dina brister, misstag och svagheter och tycker att du är helt fantastisk just för att du är den du är.

Ha det gott.

Annika

Vad är en god jul?

Hejsan.

Först vill jag börja med att önska er allihopa en riktigt God Jul!!

Vad är då en god jul egentligen…. Ju äldre jag blir, ju mer inser jag att en god jul för mig inte har med saker, pengar eller en massa mat att göra. Nej, en riktigt god jul handlar enbart om kärlek och gemenskap. Att ingen av mina nära och kära mår dåligt. Att alla har det bra.

Ett par dagar före jul blev jag rejält förkyld och det satte en del käppar i hjulet för mig. Jag skulle egentligen varit på en begravning och tagit farväl av min fine farbror Jan-Åke, men jag fick avstå för att inte riskera att sprida mina basilusker  vidare till alla andra. Testet visade negativt för covid, men såklart ville jag inte smitta ner folk med andra saker heller.

Istället gick jag ut i skogen och skänkte min farbror kärleksfulla tankar. Jag känner så mycket tacksamhet för alla fina minnen han och hans fru bidraget till i min barndom. Jag känner också en stor tacksamhet för att vi kusiner hann arrangera den lilla sammankomsten där hela syskonskaran kunde träffas… en sista gång där alla var med. Det var som om allting var menat… Sov i ro, fine Jan-Åke♥

Att sorg och glädje går hand i hand, det har jag med stor tydlighet fått uppleva det här året. Den där dagen lyfte jag mitt ansikte mot solen och njöt. Ovetande om nästa dråpslag, men även ovetande om nästa stora lycka. Ovetande om framtiden och vad som väntar runt hörnet!

Vad är då en God Jul…. En god jul är en önskan om mänsklig kärlek såklart!

Dagens citat:

Det vackra med sorg är att grunden till den är kärlek.

Var rädd om varandra och njut av det ni har. Allting kan förändras på en enda sekund.

God Jul och kram från mig, Annika

 

Alla samlas vi i köket.

Hej hej

Såhär dagarna före jul så har vi alla våra olika sysslor och prioriteringar.

Jag går min vana trogen till sjön de allra flesta morgnar. Även om det finns arbete som väntar, så vill jag unna mig den här stunden.

Den här morgonen var solig och kall. I vattnet var det bara några ynka få grader. Men det var så vackert när solen steg upp över trädtopparna.

Hemma i köket var familjen som så ofta samlade när jag kom hem. Just köket är ju bästa mötesplatsen av alla. Här kan man pyssla med lite av varje. Som att sitta sida vid sida och plugga tillexempel.

I ugnen gräddades julens goaste valnötsbröd. Ja, de där bröden var så våldsamt goda att det ena brödet bara försvann direkt. Eftersom vi alla ville provsmaka en varm skiva till förmiddagskaffet så tog det såklart slut. Försvinnandet goda bröd, det är vad man nog kan kalla dem för.

När bröden sedan var klara så var det dags för mandelmusslorna. Såklart valde vi han med störst tumme till att tumma ut dem i formarna.

Ja, köket är nog den plats vi alla gillar att samlas på. Här trivs vi, och såklart ligger Molly och Lykke och myser framför braskaminen i väntan på någon smakbit.

Dagens citat:

Det bästa med julen är att man får vara tillsammans.

 

Kram Annika

Han och jag, och våra små.

Hejsan.

Hela förra helgen hade vi så underbart och soligt vinterväder. Ingen snö, men kalla vindar och, som sagt,  en strålande sol.

Tidigt i ottan begav vi oss med våra små pälsklingar till ”ensamma tallen” vid Klammersbäck. Jag och Stefan hade packat ner lite varm dryck och något gott att tugga på i varsen ryggsäck.

Jag började med ett kallt bad innan solen gått upp. Det var så underbart härligt.  Livsandarna dansade och blodet rusade.

Stefan och hundarna hade slagit sig ner i de två vindpinade stolarna och ”förgryste” sig över mitt tilltag. Huhhh… sa Stefan när jag kom upp ur vattnet.  (förgrysa betyder ungefär förfära eller förfasa)

Sedan satt vi där under det ensamma trädet tillsammans och såg solen gå upp borta över Stenshuvud. Jag med mitt heta te i koppen och Stefan med sitt starka kaffe. Med i packningen hade vi också tre bitar av den goda saffranskakan. Alltså en bit till Stefan, en bit till mig och en bit till Molly och Lykke att dela på.

När solen kikade upp över horisonten tyckte Stefan att vi kunde röra lite på oss. En smula mer rastlös än vanligt är han  nuförtiden. Jag lät honom bestämma, jag misstänkte ju att det var ett visst sug som satte in. Stefan har efter kanske 45 år som snusare nu även lagt den lasten på hyllan, och det får man väl ändå säga är en bedrift.

Sakta strosade vi mot solen och mot Norra Vitemölla. Det var en så vacker morgon och de enda människor vi såg, var ett förälskat par som kysstes på stranden i det flödande solljuset. Jag tänkte roat för mig själv; undrar om någon av dem snusar…

Dagens citat:

Min vän är som barken runt ett träd, som värmer mig som en sol under vintern, och som skänker svalka likt svalt vatten när solen står som högst om sommaren. Han är min vän och jag är hans.

Ha en fin dag och kram från mig, Annika

Julstök varvat med avkoppling.

Hej hej.

Först vill jag börja med att tacka för all omtänksamhet och fina kommentarer på mitt inlägg från i går.

Livet kan vi inte alltid styra, sorgen kommer aldrig någonsin lägligt, för när är det egentligen lägligt för döden? Just nu är det juletid, och kanske är det ganska bra att det kommer något glädjefyllt och blandar sig i, mitt i det ledsna.

Kanske är det bra med lite mysiga julbestyr och stök. Hemma hos oss brukar vi bara gör vad vi känner för och vad vi hinner med. Så länge det inte är något tvång så är det riktigt roligt att pyssla tycker jag.

Julköttbullarna är förberedda och min favoritkaka med saffran och mörk rom ligger färdig i frysen. Den ska bara pyntas och dekoreras på julafton.

Fram till jul ska jag försöka varva jobb med avkoppling, även om ännu en tung dag väntar innan tomten kommer. Bästa medicinen för själen det är min stund vid sjön varendaste dag.

Dagens citat:

Och när de kommer. När tårarna börjar rinna. Det är inte bara stenar som faller. Det är också diamanter som skimrar.

Ha en fin måndag, Kram från mig, Annika

Du fattas oss, bror/svåger Thomas.

Hejsan.

Aldrig kunde vi väl tro att vi skulle samlas här så fort igen.  I vackra Mellby kyrka för att ta ett tungt avsked. Ett farväl av Stefans storebror och min svåger, Thomas.

Att inom ett år behöva ta avsked av ännu en familjemedlem det är smärtsamt och ledsamt.

När tre bröder plötsligt bara blir två – det är så sorligt.

Tänk om vi då anat, då när vi tog avsked av svärmor Karin, att bilden jag tog på bröderna vid kistan, förmodligen blev det sista fotot på dem alla tre tillsammans. Ja tänk om vi då anat… ♥

Precis som när svärmor Karin begravdes för ungefär 10 månader sedan, så var det som om Moder Jord firade någonting väldigt stort den här dagen. Solen, som vi knappt sett på hela vintern, den lyste med sitt varmaste sken. En stark solstråle letade sig in genom kyrkans stora fönster och lyste upp precis den bänkraden som vi satt på.

Över alla de underbara blommorna vid kistan dansade en ganska stor tjock fluga omkring. Från den ena blomman till den andra flög den, och med all den vackra musik som begravningsgudstjänsten bjöd på, så trodde nog flugan att den också hamnat i himmelriket.

Thomas var en välkänd Kiviksgrabb. Han var så levnadsglad och omtyckt. En person som nu lämnar ett stort tomrum efter sig, både hos sina närmaste, men också hos alla vännerna på Kivik. Kivik har liksom blivit väldigt mycket fattigare med en gång. Thomas, åhhh Thomas vad du fattas oss nu.

När Mats efter begravningen hissade flaggan i topp vid Kiviks vackra räddningsstation, då tror jag nog att Thomas satt någonstans ovanför våra huvud och skrattade, för just skrattet det hade han alltid så nära till hands, fine Thomas.

Det händer något med naturen
när en människa dör
Träden
som sett oss födas
stillnar och förtätas i sin grönska
De minns oss
i sina årsringar
Gräset
som böjt sig under våra fötter
reser sig
segervisst i sin tystnad
När en människa dör
flyttar hon in
i träden och i gräset.
Därför susar det alltid av liv
när vinden går genom träden
och får gräset att viska.

”Country roads, take me home, To the place I belong” sjöng dottern Jenny med sin klaraste röst på din begravning Thomas.

Jag kan när jag vill se stoltheten och glittret i Thomas ögon, när han en sommardag för några år sedan var med sin bil hos oss i Gyllebo. Han spelade upp just den låten från bilens stereo för mig och Stefan, innan han skulle köra vidare. Med en stolthet som bara en pappa kan ha, sa han; det är min Jenny som sjunger!!

 

Tack J och J för en så fin minnesstund♥

Var rädda om er och kram från mig, Annika

Scroll to Top