november 2016

Walking dandruff.

Kära Blogg
De vilda djuren börjar hitta hit till oss igen.
Den här dagen var det två rådjur som kom för att festa på grannens sura äpple.
 
Det var återigen en strålande sol. Jag har börjat att ta med mig lilla Lykke då och då, på våra kortare skogsturer.
Det är nog med en skräckblandad förtjusning hon följer med oss ut. Hon blir liksom vild av glädje, samtidigt som hon piper likt ett marsvin av rädsla. Hon hoppar och studsar och vill upp i min famn, för att sekunden efter sprattla och villa ner igen. Att gå med tre hundar känns lite som att köra trespann. Och jag älskar det! Min underbara flock.
 
Vi har varit hos vår älskade veterinär Per. Johnny mår riktigt bra igen, så vi beslöt att avstå från hans inplanerade provtagning. Molly fick sin vaccination och lite råd för sin missprydande tandsten. För lilla Lykke var det också tid för en spruta. Hon gallskrek som en stucken gris.
Så fick jag råd hur jag skulle fortsätta att behandla hennes mjällkvalster. Dessa små vandrande mjäll (Walking dandruff) som ingen annan i familjen tycks tro på eftersom ingen mer än jag har sett dem, de biter även mig. Jag funderar på att också sätta lite medel i min egen nacke.
 
Jag har sett en rolig bild på nätet som jag liksom inte kan sluta att skratta åt.
Jag tänkte faktiskt ladda upp den här lite i smyg, så ni också får skratta…. för visst förstår man hur det kommer att sluta för tanten i bakgrunden …
Jag vet inte om det är Magnus Carlsson där i förgrunden …
 
Dagens kloka ord:
 
Om det är sanningen du söker,
måste du sluta lyssna på folks åsikter.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 

Walking dandruff. Läs mer »

Ensamma mamman.

Kära Blogg
Som mamma kommer man alltid på sista plats. Ja, åtminstone känns det ofta så.
Under Andréa:s ledighet i Sverige, har hon haft fullt upp med alla och allt som ska hinnas med. Alla vänner, pappas familj såklart, systrarna och ”något” som drar i Köpenhamn. Några få, ynka timmar fanns hon här hos mig i mitt hem, innan hon åter försvann ut i världen. Inte hinner man fråga allt man undrar eller säga allt man vill … Men det är kanske som det ska? Själv har jag facit i min hand nu, och jag hade gett vad som helst för en stund med min egen mamma …
Undertiden som töserna sov sin skönhetssömn, njöt jag och mina hundar av den ljuvligaste av mornar runt sjön.
Lilla Lykke fick njuta av solen i trädgården.
 
På kvällen hade vi avslutning i Nosework-kursen. Våra hundar har blivit sååå duktiga. Nu är det juluppehåll, så kör vi igång med ny kurs i Januari.
 
 
Dagens kloka ord:
Vänta inte på att någon ska ge dig blommor.
Plantera din egen trädgård och smycka din själ.
 
Kram och Hejdå Bloggen.
 
 
 
 
 
 

Ensamma mamman. Läs mer »

Den första advent 2016.

Kära Blogg
Min vecka har varit så fylld med känslor, så jag kände mig lite frånvarande och overklig när jag den här söndagskvällen sjönk ner i soffan för några få minuters avkoppling.
… kulting, fästing, flykting kätting, fyrfoting, geting … allting eller ingenting … det är alla ord som slutar på TING. Ting som den fantastiska lilla butik heter, butiken som nu har sålt sin sista pinal.
”Vemodigt men också en lättnad”, skrev Camilla på en kartongbit och glittrade med sina vackra ögon medan leendet lekte i hennes mungipor som alltid.
Tack Camilla, Jonas och Annelie för att jag fick dela den oförglömliga veckan med er ♥
 
Hemma hos oss har hela julen kommit fram i ett enda nafs. Eftersom jag och töserna ska ut och resa halva december månad, så tyckte jag att det liksom var lika bra att ”jula” till det ordentligt.
Töserna samlades i Gyllebo den här första advent för att mysa, dricka glögg och må gott.
När tre töser av samma skrot och korn träffas, så blir det på något vis en särskild uppsluppen stämning. En stämning som jag älskar.
 
Kvällens ”to-do” var att boka hotell i Mexico. Vi delade upp oss i två gäng och letade upp vars fyra alternativ. Sedan röstades det mest tilltalande alternativet fram. Andréa fick lite skönhetsvård och jag stapplade i säng.
 
 
Dagens ord:
Jag är helt borta!
Ska gå och hitta mig själv.
Om jag skulle dyka upp
innan jag kommer tillbaka,
så snälla be mig att stanna
kvar och vänta …
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
p.s Min vackra ljuskrona med murgrönan i har Stefan köpt i butiken Ting.
 

Den första advent 2016. Läs mer »

När två systrar möts efter 1,5 år i olika världsdelar…

Kära Blogg
Min vecka har varit fylld med blandade känslor. Så mycket sorg och vemod blandat med kämparglöd, kärlek och samhörighet.
Hela familjen har i veckan hjälpts åt och haft delad vårdnad om hundarna, så de har klarat sig fint.
Jag har hunnit med små korta turer ut i skogen och såklart har det blivit stunder med lek och bus i trädgården.
 
Så möttes de då äntligen igen. Andréa och Emmy. Efter 1,5 år. De har båda rest ut i världen och inte sett varandra på hela tiden.
Det var en mager och tagen Andréa som anlände för två veckors ledighet från sin praktik i Canada.
Att försöka fånga mötet var inte det lättaste. Det utbröt full tumult som slutade med att de båda systrarna efter en massa tisslande och tasslande somnade, sida vid sida, i min säng. Ljuvliga döttrar!
 
Jag har hela veckan hjälpt mina kusiner med utförsäljningen av alla saker i deras presentaffär ”Ting”. En utförsäljning de egentligen inte alls vill ha. Efter alla år började den lilla affären i Gärsnäs gå riktigt bra. Människor hade fått upp ögonen för den och många körde gärna dit. Då, mitt i livet, slog sjukdomen till. Min fina kusin Camilla har fått en sjukdom, den sämsta av alla.
Vi har haft galet mycket kunder hela veckan. Måndagen slog alla rekord. Den lilla affären var fylld till bredden precis hela tiden. Det har andats så mycket vemodig kärlek och omtänksamhet, så vi har nog alla varit väldigt tagna varje kväll när vi krupit till sängs. Själv känner jag en oändlig tacksamhet över att ha möjligheten att vara med och ge den lilla hjälp jag förmår. 
 
Kontorsjobbet har jag skött på morgonen och förmiddagen.
Lite hjälp har jag fått av min egen lilla hacker, Emmy, med att skriva ut utskiftskyddade dokument.
 
Hundarna har lydigt väntat på att ”sin tur”.
 
Dagens tänkvärda ord:
Mod krävs för att ställa sig upp och göra sin röst hörd.
Mod är också det som krävs för att sätta sig ner och lyssna.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 

När två systrar möts efter 1,5 år i olika världsdelar… Läs mer »

Busy …

Kära Blogg
Just nu är jag lite mer än en dubbelarbetande hemmafru. Man kan kanske säga att jag är en trippelarbetande hemmafru. Men det är självvalt och helt ok.
Jag vill bara titta in och skriva några rader och försäkra er om att världen finns kvar i Gyllebo.
 
 
Vi hörs och ses lite mer framöver igen.
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 

Busy … Läs mer »

Lussekatter och adventsfix.

Kära Blogg
Tiden rullar på i en allt för hög hastighet. Nyss var det sommar och nu… – helt plötsligt är det snart den första advent. Helt sinnessjukt. Jag får lite av en panikångestattack när jag tänker på det, så därför låter jag bli att tänka och bara flyter med tiden, likt en luftmadrass på ett stormande hav istället.
Min helg har varit fylld med rolig aktivitet. Och valpmys såklart!!
 
Eftersom min kommande vecka är fylld med arbete så har jag redan denna helg förberett med lussebullsbak och adventsljus i fönstren.
Jag ska såklart sköta kontoret som vanligt, men jag ska även jobba lite hos mina älskade kusiner på Ting i Gärsnäs. Det är en utförsäljning med mycket känslor, eftersom den tvingats fram av en enda anledning. Sjukdom. Jävla sjukdomar det finns!!!! Tråkigt…. Men har ni vägarna förbi, så kom gärna och handla lite av oss …
 
Ett helt berg av lussebullar producerade jag, samtidigt som jag gosade med husets alla älsklingar.
Det är något magiskt med ljusen i adventsstakarna. Har ni också märkt det??
Trots att de alla funkar helt perfekt när man plockar ner dem i januari, så är det som om det smyger runt små tomtar (sponsrade av Osram) och sabbar alla glödlamporna under de månaderna då de står fint undanställda i förrådet. När man sedan ska byta ut den lampa som är trasig så är det stört omöjligt att komma på vilken rackare det är som är pajj.  Följden blir att man måste byta ut rubbet. Det där måste väl ändå höra till det man kallar ”lagen om alltings jävlighet”.
 
 
Hundkärlek i massor. Det känns i hela kroppen hur nyttigt det är.
Det finns ju en anledning till att det just nu utbildas så många vårdhundar. Det är bra för hälsan med djur. Punkt!!
 
Dagens tänkvärda ord:
Ta ingenting för givet.
Livet kan förändras med blixtens hastighet.
Lev därför avsiktligt,
lev medvetet och lev nu
för allt vad du är värd.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 
 
 
 

Lussekatter och adventsfix. Läs mer »

Sju hav.

Kära Blogg
Det sägs att det finns sju hav. Det stämmer inte. Det finns betydligt fler. Det finns till exempel bollhav. Det finns även blomsterhav. Så finns det hundhav!!!
Hundhav är bäst.
 
De senaste dagarna har det varit väder. Varken mer eller mindre. Och det är nog typiskt för november månad.
Vi har varit ute när det regnat småspik. Men vi har även haft turen och klarat oss torrskodda. Jag har till och med fått solens strålar på nästippen en morgon. Alldeles ljuvligt.
 
Mina yngsta döttrar har jobbat skift och varit här i skift och ätit här i skift. Jag älskar det. Jag älskar när huset blir fullt och tomrum fylls, när tystnaden motas bort från alla rummen. 
Alla var hungriga hela tiden. Det var hundar överallt. Det var bara att sträcka sig ner och gosa med den som fanns närmast.
Det är då en mamma mår som bäst!!
 
Dagens citat:
Vissa saker går inte att få ogjorde.
Så fort tandkrämen lämnat tuben
är det inte mycket du kan göra.
Du får lära dig hantera det istället.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 

Sju hav. Läs mer »

Egen småföretagare.

Kära Blogg
 
Det har mest varit grått och regnigt.
Jag och hundarna har såklart trotsat vädret.
 
 

 Katten Felix trotsar vädret på sitt alldeles egna lilla sätt. Han vandrar runt huset och skriket. Då menar jag verkligen skriker. Högljudd och som en stucken gris vrålar han ända tills någon öppnar en dörr för honom.

 
Ibland har solens strålar kikat fram mellan de regntunga molnen. Då har vi passat på att vara ute och busat. Småhundarna har emellanåt våldsamma slagsmål som slutar med att Lykke är alldeles våt och skitig.
 
Vårt liv rullar på som vanligt igen. Trots Stefans tuffa medicinering så måste arbetet skötas som alltid. Att vara sjukskriven när man är en liten småföretagare, det är det inte att tänka på. Det finns stunder då jag önskat att vi båda haft ett ”vanligt” jobb med all den trygghet som det medför. Att kunna tänka bort arbetet när man slutar för dagen … Att få ha en normal semester, utan att kolla mailen varje dag.
Nåväl, den här dagen kom Stefan hem en timme tidigare för att vila och sköta kontoret … som oftast inte ses som ett riktigt jobb, särskilt inte då det ligger i anslutning till hemmet….
Jag var hos doktorn för ett nytt recept. Hon meddelade sådär lite i förbifarten att min benmassa inte var så tät som man skulle önskat, det hade man sett på mätningen där i Hässleholm. Jag skulle börja äta vitaminer och kalk (vilket jag redan gör sedan länge) och få en ny mätning om några år. Tack och hej, leverpastej.
Hundarna blev i alla fall extra glada när Stefan kom hem!!
 
Dagens tänkvärda ord:
 
Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att
själv skapa den.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 

Egen småföretagare. Läs mer »

Nya friska tag.

Kära Blogg
Det blev en ny vecka och vardagen tog vid. Både Stefan och Johnny repade sig sakta och det vanliga arbetet kallade på oss alla.
Veckan började med ett underbart väder. Vi tog en lugn tur till sjön, jag och hundarna.
 
 

Tomten snett bakom vårt hus har sålts och de nya ägarna ska såklart bygga sig en stuga där. Alltså har deras tomt nu förvandlats till ett kallhygge och jag planerar växter för att återigen få en härligt insynsskyddad värld.
 
Även om hunden Johnny nu till synes är återställd och frisk, så är min känsla att något inte stämmer. Blodproverna visar också på att något inte är bra, vilket jag nu kommer att bestämma hur jag ska gå vidare med … 
Johnny vilar och sover mest hela dagarna och bryr sig inte så mycket om småhundarnas busande. Ibland är det som om Lykke bara går bort till honom där han ligger i sin korg och säger ”krya på dig grabben” …
Fina, underbara hundar.
 
Så var det dags för vägning av valp. När lilla Lykke föddes vägde hon 115 gram. Den här måndagen visade vågen på hela 850 gram. Liten börjar bli större.
 
I år hade jag tänkt att börja med julstöket lite tidigare än vanligt … men förmodligen blir det som vanligt …
 
Dagens tänkvärda:
– Kasta en tallrik i golvet.
– Ok.
– Gick den sönder?
– Ja.
– Säg förlåt till den.
– Förlåt.
– Blev tallriken hel?
– Nej.
– Förstår du?
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Nya friska tag. Läs mer »

Frusen morgon.

Kära Blogg
En underbart vacker morgon.
När ”stor och liten” (Lykke och Stefan alltså) vilade ut där hemma, tog vi andra en stärkande morgonpromenad. Det var ljuvligt. Vackert så man fick rysningar. En tidig söndagsmorgon är det inte många vakna här i Gyllebo … det är egentligen inte så många här överhuvudtaget vid denna tiden på året. Ett ensamt rådjur strosade över vägen, i övrigt var det alldeles tyst och stilla.
 
På eftermiddagen bäddade jag ner Stefan i soffan, klappade om alla djuren och gav mig iväg till Brösarp på Fars-dags uppvaktning. Sju sorters kakor och kaffe som avslutades med spettkaka bjöds det på.
På vägen hem kunde jag se den där omtalade månen, som just den här kvällen skulle vara extra stor. Jag tycker att varje år sägs det vara något speciellt med antingen månen eller solen, något som inte kommer att vara på hundratals år igen. Det är för att man liksom ska få lite små-ångest ifall man missar att glo extra upp i skyn just den där specifika kvällen. Nåja, vacker solnedgång var det i alla fall. Och visst var månen både full och stor.
 
Grattis alla pappor på dagen.
 
 
Dagens tänkvärda ord:
Att tala är ett behov,
att lyssna är en konst.
 
Kram och Hejdå Bloggen
 
 
 
 

Frusen morgon. Läs mer »

Rulla till toppen