Gyllebo

Bästa tiden i trädgården.

Hejsan.

Jag älskar det här med höstträdgårdar. Att kravlöst greja med saker som faller mig in. Fixa och dona i trädgården. Att sedan gå in och värma mig vid kaminen, koka en god soppa och bara känna att det är bra nog. Min trädgård är till för mitt eget välbefinnande och inte alls för att imponera eller behaga någon annan.

Det är den tiden nu, när löven faller och den vilda naturen bjuder på en färgsprakande höstfest.

Här nere hos oss har vi haft den första lilla frostknäppen redan. Inte många minus, nej inte mer än att kvicksilvret varit nere och nosat strax under nollan. Ändå blommar det så vackert ännu i min trädgård.

Såklart syns det att det är på sluttampen för somliga sorter. Den allra sista lilla lavendelblomman stod så trotsig bland alla de vissna kompisarna. En vacker ros hade ännu massor av knoppar, och de maffiga solrosorna ger goda, feta frön åt småfåglarna.

Såklart blommar höstens paradsorter så vackert ännu. De olika anemonerna, rudbeckian och silveraxet.

Ovanför mitt huvud flyger vildgässen fram och tillbaka från sjön. Dag ut och dag in är det ett farligt flaxande på dem över vår lilla trädgård. Fast jag älskar det där lätet av flygande gäss. Det är nästan så det vattnas en smula i mina mungipor då jag tänker på goda gåsamiddagar som ju är brukligt vid den här tiden.

Tranorna har också passerat här över vårt hustak. Det är en lite vemodigare känsla. Fast tiden går fort och plötsligt kommer de igen när det våras.

Dagens citat:

Folk borde fokusera mer på att hålla sitt eget gräs vid liv, och inte intressera sig så mycket för om någon annans verkar grönare.

En bra sak med hösten är att när kylan smyger på så kan man ställa in gräsklipparen och istället slå sig ner med en god bok framför brasan. Var tid har sin charm.

Kram Annika

 

Den vackra avenboken på åsstigen.

Hej hej

En tidig morgon valde jag att ta min morgonvandring på åsstigen här i Gyllebo. Där är så himla vackert, och särskilt nu när hösten smyger på.

De allra första lönnbladen hade så smått börjat anta en rödaktig färg. Inget är väl så vackert som när lönnen skiftar kulör.

Jag och hundarna trippade försiktigt fram på de mossbeklädda ekplankor som leder igenom de fuktiga partierna i området. Det känns lite roligt att gå på de här plankorna, för man känner sig av någon anledning som barn på nytt, tycker jag. Jag brukar nynna någon låt i mitt huvud när jag vandrar, så där lite för mig själv … ”joppedi joppedaaa!…

På ett ställe stod en fröstinn avenbok och var så vacker så jag kunde först inte riktigt förstå vad det var för ett träslag. Google hade jag inte mycket hjälp av heller, utan det fick bli den stor ”Nordens Flora” som blev min hjälp. Internätet i all ära, men man ska då rakt inte tro på allt där står.

Ormbunkarna hade även de börjat skifta färg.

Vid den lilla sjön som ligger på vägen mot Sjöröd stannade jag till en stund. Där är så vackert tycker jag, som i en saga. En saga om troll och prinsessor och kanske något gammalt sjöodjur..

Dagens citat:

Livet pågår – glöm aldrig det!

Ha en underbar fredag.

Kram från mig, Annika

Flueskitarna, nu ett minne blott.

Hejsan.

I september har jag alltid en inre monolog med mig själv. Ta hit en fönsterputsare eller ta sig ann alla 25 fönsterna själv.

Efter varma sommarmånader med miljontals flugor så var alla mina fönsterrutor fullständigt prickiga av flueskitar. Så där är det alltid vid den här tiden på året, och förmodligen är det så för alla som har fönsterrutor i sina hem.

(flueskitar är skånska och betyder flugbajs)

Även om just fönsterputsning är bland det tråkigaste jag vet, så är det bästa som finns just skinande rena fönster.

Tänk er att komma uppskrotande ifrån sänghalmen och mötas av en glad solros genom blänkande nyputsade fönster. Det får ju även den tröttaste själ att vakna till liv.

För även om dagarna krymper och mörkret faller på tidigare och tidigare, så är det ljuvligt med rena fönster. Man vill ju ha in så mycket ljus som det bara är möjligt.

Minns ni min röda hibiskus? Den har fått en liten blå ”kompis”, som också börjat blomma nu. Visst är den ljuvlig!!

Dagens citat:

Jag hatar när äldre människor säger: ”De unga idag kan inte ens skriva skrivstil”. -Okej Berit, du kan inte öppna din dator utan att få 6 virus och överföra halva din pension till en Nigeriansk prins.

Underskatta aldrig ungdomarnas kunskaper. Hur tråkig fönsterputsning än må vara så byter jag mer än gärna tjänst med någon av mina döttrar. Jag fixar deras fönster, så redor de upp mitt datorstrul eller vägleder mig så jag kommer på rätt tåg eller stadsbuss de gånger det behövs.

Må gott och kram från mig.

Annika

Det är nog tur att hösten kommer.

Hejsan.

Vem hade egentligen orkat med att vara rusig av vårkänslor året runt?

Eller uppfyllda av sommarenergi årets alla dagar? Det hade man ju faktiskt inte orkat med.

Det är nog allt bra tur att hösten kommer och saktar ner oss människor en smula.

Även djuren verkar ta det lite lugnare nu. Korna ute i sin hage, har istället för sina smått ekivoka vårblickar, nu fått ett något mer harmoniskt skimmer i sina fina koögon. Deras blickar är liksom mer vuxet beslöjade.

Kalvarna har vuxit rejält under sommarn. Så som alla ”glyttar” gör, då de går på grönbete. För visst minns ni också, hur byxbenen på ungarnas jeans alltid hade krympt en hel decimeter då det var dags för första skoldagen på höstterminen. De är allt bra tur att små kalvar inte går i skolan eller använder jeans heller för den delen. Ja, det är nog tur att hösten kommer.

Hemma i vår trädgård har alla löven trillat av från vårt det lilla rönnbärsträd, och på vedbodens tak blommar taklöken som allra vackrast.

Hösten brukar vara en lugn tid i min familj, men i år råder full aktivitet för oss. Saker som ska fixas och trixas. Det är bra att hösten kommer och skapar lite lugn. Ja, det är nog allt bra tur det …

Dagens citat:

Titta djupt in i naturen och du kommer att förstå allting bättre. //Albert Einstein

Må gott och kram från mig.

Annika

Stopp å väx.

Hej hej

Det här växtåret alltså, det finns ju ingen hejd på hur mycket det växer just nu.

Att solrosorna i år slår alla rekord, det har jag ju visat er förut. Men till min stora glädje har även den svårflörtade änglatrumpeten skärpt till sig.

I våras när jag satte ut den stora tunnan med de kala käpparna i, så blängde jag missmodigt på den. Nej, inte trodde jag då att jag skulle få glädja mig åt några änglablommor alls det här året.

Men så blev den så här ståtlig.

Så är det ju de här solrosorna. De inte bara extremt höga, nej några av dem har fått  jättestora blommor, dubbelt så stora som gammeldags LP skivor.

Nästa år ska jag ta en paus ifrån solrosodlingen. Fast det kan såklart bli solrosor även utan min medverkan. Det finns det ju bevis på ute vid lilla dammen. Där har fåglarna sin egen lilla solrosodling minsann.

Dagens citat:

Styrka kommer inte från det du klarar av. Det kommer från det du inte trodde du skulle klara av.

Stor kram från mig.

Annika

Hösten är så vacker.

Hejsan.

Hösten är så vacker tycker jag.

Visst smyger mörkret på och visst blir varje dag en smula kallare. Men ingen årstider är så vacker som hösten.

Naturen gör sig redo för en välbehövlig vila. Själv är jag full av energi och känner mig sommarstark och pigg.

Dofterna i skogen gör mig nästan hög. Lätt berusad njuter jag av varje höstigt andetag. Ja nästan som om jag råkat äta lite av fel sorts svamp.

Trädgården har vuxit upp och blivit lika självständig som ett tonårsbarn. Lite stöd i livet, så att allt inte går överstyr. Ja det är allt som behövs nu, innan löven faller.

Hösten är så vacker tycker jag.

Dagens citat:

Ta en dag när du bestämmer dig för att inte gnälla eller klaga på någonting? Känn efter hur det känns.

Kram Annika

Min röda hibiskus.

Hejsan.

Jag har en röd hibiskus som jag fått av min rara gudmor. I år slår den alla rekord i blomning.

Den växer frodigt borta vid mitt lilla orangeri. Om något år måste jag nog kanske googla på beskäring … om den inte ska bli alltför stor.

Ljuvlig är den och alldeles full med knoppar!

Det är inte bara i min trädgård som det växer och frodas. Förr kunde jag kika in på Gyllebos lilla hästhoppbana när jag gick på mina morgonpromenader. Det går inte alls längre. Nu har både bokarebindan växt sig tjock och kraftig och bokhäcken innanför stängslet har blivit hög och tät. Nu anar man bara att där finns hästar där, när man hör dem frusta av förtjusning.

Mittemot badplatsen kan man också prata om växtkraft. Tänk så mycket de små majskornen växer på bara en sommar.

Jag undrar lite om någon har hällt extra näring i vattnet här i Gyllebo… för då är det väl kanske inte så konstigt att mitt eget midjemått ökat ett litet snäpp över sommaren.

Nej, jag bekymrar  mig inte för något kilo upp eller ner. Det ska ju vara gott att leva.

Dagens citat:

Jag har en perfekt kropp! Jag får precis plats i den!

I min ungdom oroade jag mig alltför mycket om hur min kropp såg ut. Livet har lärt mig att istället bry mig om hur kroppen känns.

Må gott kära ni.

Kram Annika

Årets växkraft.

Hej hej.

Liksom i fjor har jag sått solrosfrön och planterat ut de gängliga små plantorna i min trädgård.

I fjor tyckte jag att de slog alla rekord. De blev så himla höga och kålväxta. Fast i år har de nog slagit rekord igen och blivit ännu lite högre och kraftigare.

Till och med från de röda kinkiga ”kinesiska solrosorna”, har jag lyckats ta frön från i fjor. Nu blommar även de så stolta och vackra.

Det har nog varit ett riktigt gynnsamt år för växtligheten på Österlen. I min trädgård har det blommat som aldrig förr tycker jag.

Det är lite som om trädgårdsåret nu tänker avsluta med en riktig färgfestival.

Jag älskar de där sensommarblommorna som tappert står kvar likt kaptenen på ett sjunkande skepp. Segt står de emot höststormar, regn och rusk. Inte förrän frosten kommer är de beredda att ge upp.

Dagens citat:

Tvivel dödar fler drömmar än vad misslyckande någonsin kommer att göra.

Kram på er från mig.

Annika

Jag fångade en räv idag…

Hejsan.

Här i Gyllebo är det gott om vilda djur. Med skogen inpå knuten så är det såklart inte så konstigt.

Rådjuren här är nästan som om de vore tama och det är med en slags hatkärlek jag ser dem tugga på buskar och växter i trädgården.

Men så är här andra djur också som inte alltid är så kul att bo tillsammans med.

Det var mina grannar som hade fått en hel oönskad familj precis vid sin tomtgräns. Självklart ville jag gärna hjälpa till att avhysa de objudna gästerna.

Det jag fångade i fällan var alls ingen räv. Nej det var skogens herreman –  Herr Grävling. Såklart passade grävlingen på att gå i fällan då maken min var bortrest, så det blev mitt jobb att hitta en ny plats för det fina lilla djuret.

Långt iväg till en av Österlens vackraste skogar fick han åka. Exakt var, får bli min egen lilla hemlighet…

På behörigt avstånd ställde jag mig när han skulle ge sig iväg i sin nya hembyggd. Man vet ju aldrig, sådana där grävlingar kan faktiskt bli våldsamt förbannade om det vill sig illa.

Men han lufsade helt lugnt ut ur lådan och försvann in i buskaget. Det enda som fanns kvar av honom var en fruktansvärd odör i min bil. Faktiskt mycket värre än Johnnyfisar.

När jag svängde in på min uppfart i Gyllebo igen, så stod det lilla rådjuret fortfarande oblygt kvar och mumsade i trädgården. Illsinnigt tänkte jag för mig själv att jag skulle kanske bygga en lite större fälla till de där rådjuren också…

Fast nej, jag orkar faktiskt inte smuggla djur sådär hit och dit över hela Österlen.

Dagens citat:

För att kunna hantera andra krävs det att man kan hantera sig själv. När du kan det, kommer du att inse att andra inte längre behöver hanteras.

Det är inte allt man vill ha i Herrens Hage.

Hejsan.

Jag njuter av allting som finns i ”vår herres hage”.

Så här i sena augusti har allting blivit fullväxt och överväxt.

Naturen och växterna har gjort sig redo för sin egen överlevnad. Blommor och växter är fyllda med nya små frö att sprätta ut i vinden för att fortplanta sig.

Brännässlorna har vuxit och blivit långa som ösregn. Under dess blad hänger långa trådar med nya nässelfrö. De är så vackra tycker jag.

Men så finns det några arter jag inte alls gillar…

Jättebalsaminen! Huhhh … Det är en invasiv art som kommer från Himalaya.  Här i Gyllebo har jag bara sett den växten på ett enda ställe förut.  Men i år poppar enstaka exemplar upp lite varstans. Jättebalsaminen kan bli 2,5 meter hög och växer i en rasande hastighet med stor spridning. På kort tid bildar den ett stort bestånd som liknar en riktig djungel.

Så fort jag ser växten drar jag upp den med rötterna och kastar i soptunnan för brännbart.

Ja, jag älskar nästan allting i naturen, utom då jättebalsamin!

 

Dagens citat:

Att leva är så häpnadsväckande att det lämnar mycket lite utrymme för andra sysselsättningar.

Och ser ni en jättebalsamin, ryck upp den och hindra den från att sprida sin frö till nästa år.

Kram Annika

Scroll to Top