december 2023

Med bilder från vår julafton så önskar jag ett gott slut och ett gott nytt…

Hej hej

Här blev det lite tyst ett tag, och ja, min tid räckte helt enkelt inte riktigt till för bloggen den här veckan.

Men vi hade en helt underbar julafton som vi firade här hos oss i Gyllebo. Enligt traditionen så samlades vi lagom till Kalle Anka allihopa. Med glögg och tilltugg sparkade vi igång vårt firande.

Nytt för året var lite allmänna regler för kvällen. Amanda delade ut ansvarsområde till oss alla. Tillsammans med arbetsinstruktionerna så fick vi också lite rekvisita för våra olika uppdrag.

Första arbetsinsatsen stod Emmy och Jimmy för. Det var att blanda och bjuda på en julig drink.

Undertiden satte Scott (som utsetts till lekansvarig) igång med kvällens jullek. Leken bestod i att man skulle sticka ner handen i små hål i en stor låda och gissa vad det var som gömde sig där i. Läskigt och lite svårt. Undertiden dukade värdinnan (jag alltså) fram julbuffén.

När alla sedan var både mätta och stinna så hade vi kommit fram till punkten för fotograferingen. Kvällens fotograf (jag då alltså) riggade upp kamerastativet mitt i julbordsröran och förevigade oss allihopa i en underbart salig röra.

Mitt i disken fick morfar Låke för sig att bege sig till Gärsnäskiosken för att köpa Kvällsposten, och i samma veva började det ryktas om att Tomten hade skymtats. Gunilla, som var ”tomtespanare” fick genast fullt upp. Hon kollade och spejade i alla fönsterna. Spänningen steg.

Tillsist så kom han då äntligen, den efterlängtade Tomten. Paket delades ut till höger och vänster, men mest till kvällens småttingar såklart. Stefan som fått ”sopgubbeuppdraget” satte på sig den gula varselvästen och var beredd med sopsäcken.

Sedan la sig lugnet en aning över Gyllebo. Vi gjorde en julig efterrätt som vi nog alla tyckte var lite för mäktig efter all julmat. Därefter spelade vi julklappsspelet med saker vi redan hade hemma som vi inte längre behövde. Jag lovar att det var minst lika roligt som något nyköpt.

När vi alla sedan satt och småpratade i matrummet, så kunde vi höra hur Scott talade så vuxet med Andreá i telefon ute i köket…

-har Tomten varit hos dig, hörde vi hur Andréa frågade honom.

-nej, sa Scott, med lite dämpad röst, det var ju bara moffar Låke som hade klätt ut sig…

Snopna tittade vi alla på varandra, innan vi bröt ut i skratt. Tji fick vi som trodde att vi kunde luras.

Sedan var det dags för Nicolaj (som utsetts till partyhöjare) att dela ut kvällens bonusklapp till den av oss som först sa ”sådan färg skulle man haft” om den rutiga färgen i Kalle Anka.

Tack till familjen för en fantastisk julafton.

Dagens citat:

Du kan bara vara ung en gång. Men du kan vara barnslig hela ditt liv.

Hemligheten för ett lyckligt liv är nog att alltid behålla sitt barnasinne intakt.

Med det här vill jag önska er alla Ett Riktigt Gott Nytt År.

Kram Annika

Med bilder från vår julafton så önskar jag ett gott slut och ett gott nytt… Läs mer »

Jag önskar Er en God Jul.

Hejsan.

Idag vill jag verkligen önskar er alla och envar, En riktigt God Jul.

Igår startade vi vår ”Lillejul” med en fantastiskt vacker gryning vid sjön. Jag och min underbara vän, T,  har varit flitiga badare under hela december månad, och såklart njöt vi även den här morgonen av ett uppfriskande bad i sjön.

En lätt pudersnö hade fallit och en enda enstaka minusgrad gjorde att allting såg en aning juligare ut.

Min familj kommer att samlas här hos oss i Gyllebo, i dag, på julafton. Alldeles extra härligt är det att då få se barnens glittrande och förväntansfulla ögon när Tomten kommer.

Min dotter Amanda har gjort så mycket roligt för pågarna med deras lille Nisse nu under adventstiden. Nisse är en liten tomte som i början av månaden flyttade in bakom en Nissedörr i väggen. Han är en ganska kul typ som mest gör roliga och busiga saker. Vad värre var, en figur vid namn ”Grinchen” har också flyttat in hemma hos mina barnbarn. Denna Grinchen hatar allt som har med julen att göra och han har hotat med att förstöra allt julfirande framöver. Scott har förklarat för mig att det är för att han har ett alldeles för litet hjärta.

En morgon då pojkarna skulle komma till hem oss, så hade Grinchen varit i Tomelilla och stulit granens toppstjärna. Scott blev en aning ledsen, men som tur var hittade jag dem alla senare hemma hos mig. Det var när jag tog Grinchen på bar gärning då han kidnappat Nisse och med sig hade han också julgranens vackra stjärna som han hade snott.

Eftersom Scott inte riktigt gillade allt styggt som Grinchen hittade på med, så fick den elaka Grinchen stanna kvar här i Gyllebo – bakom lås och bom… Och vi får väl hoppas på att han kan hålla sig i skinnet nu på självaste julafton.

Idag så kommer vi alla att hjälps åt. Många saker har inte hunnits med, men jag vet med all säkerhet att det kommer att bli en fantastisk jul ändå. Julgodis är en sådan sak, som jag inte riktigt prioriterar… inte mer än ett alldeles särskilt godis då, och det är de där chokladkolorna som vi alltid gjorde då vi var små. Ett enkelt recept som kommer från min mormor Olgas gamla kokbok.

Ja, julen är en underbar tid, och att visa varandra lite extra kärlek och omtanke är ju det som allting handlar om.

Ett extra stort tack för den vackraste amaryllisen som jag någonsin ägt. Tack finaste T♥

Självklart så finns ett lite stråk av sorg och saknad i mitt hjärta, då en av döttrarna firar jul på andra sidan jorden, så som hon gjort så många gånger förut. Men jag gläder mig oerhört åt att den present vi skickade nu faktiskt kom fram till henne igår, och att även hon fick känna sig lite ihågkommen den här julen. Älskade Andréa – jag saknar dig så oerhört ♥

Dagens citat:

Ju äldre vi blir, desto kortare blir våra önskelistor för jul … För att vi förstod att pengar inte kan köpa det som betyder något.

Nu önskar jag alla en riktigt fin jul.

Kram från mig, Annika

Jag önskar Er en God Jul. Läs mer »

Pyssel och milt väder.

Hej hej

Jösses så milt och varmt väder vi fick efter säsongens första snöperiod.

Med drygt åtta grader i luften så fanns bara en liten svag is kvar vid bryggan och vår isvak var så gott som nästan borta.

Den senaste tiden har vi kunnat höra hur gässen i sjön kacklat och skrikit nätterna igenom. Jag kan faktiskt inte riktigt påminna mig om att de fört så mycket oväsen tidigare år. Kanske har de blivit för många och därigenom fått det lite för trångt, så de nu måste kivas och bråka om platserna…? Ja, ett farligt kackalorum har det i alla fall varit.

Den senaste tiden har det mest varit grått och småregnigt, fast en tidig morgon kikade solen fram för ett ögonblick och det blev så fantastiskt fint.

För ett tag sedan så sov mina små barnbarn över hos oss. Det var så mysigt när de båda pojkarna, sömndruckna, kom tassande i sina pyjamasar. Långt upp på förmiddagen gjorde vi inte mycket mer än pysslade, åt frukost och hade det härligt tillsammans.

Och så här i juletid så är det väl extra viktigt att tänka lite extra på att ge barnen sin tid och sin uppmärksamhet.

Dagens citat:

Hårda tider skapar starka män, starka män skapar goda tider, goda tider skapar svaga män och svaga män skapar hårda tider.

En evig rundgång…

Viktigast är att ge barnen kärlek, pojkar och flickor, ge dem alla kärlek.

Ha det fint.

Annika

Pyssel och milt väder. Läs mer »

Luciamorgon med vinden vinande runt öronen.

Hejsan.

På Luciamorgonen vaknade jag upp till en stormig dag. Utanför husknuten blåste det en iskall nordostlig vind. Jag och min badkompis hade bestämt oss för ett Luciadopp, och har man bestämt, så har man, då kan inget busigt väder stoppa!

Vid bryggan låg isen ännu kvar, men den sista snön yrde runt i vindens virvlar.

Att fira Lucia med någon som skulle kunna vara ”min syster i galna upptåg”, det gjorde att vi båda höll värmen helt utan problem. Tack Tina för ditt fina lussande för mig♥

Och är det sant att skratt förlänger livet, ja då la vid nog till många år till våra båda liv den där gråa Luciamorgonen.

Något som blivit väldigt populärt för barn nu i juletider, det är att sätta upp en ”Nissedörr”. När mina barn var små så kämpade jag på med att göra julkalendrar med små paket i, men jag måste säga att det här med ”Nisse” är sååå mycket roligare.

Hemma hos min dotter Amanda har det såklart flyttat in en Nisse i år igen.

Ja, ni kan inte ana vad den där Nisse kan hitta på för hyss… En natt hade han tex stulit en penna och ritat en mustasch på den sovande lille Nicolaj.

Barnasinne är bra att ha, för både stor och liten.

Fast när hela tornet av lego kapsejsar, ja då är det en farlig tur att grabben har en mamma med en ängels tålamod. För just tålamod, det har min dotter Amanda en stor portion av.

Dagens citat:

Lever jag verkligen. Eller lever jag bara?

Lev lite extra så ofta ni kan.

Ha en fin dag. Annika

Luciamorgon med vinden vinande runt öronen. Läs mer »

En svart-vit värld.

Hejsan.

Efter frost kommer töväder – alltid!

Den kalla och vintriga perioden övergick så sakta till mildare väder. Dock frös det på under nätterna så vi fick behålla både vår isvaken och snön i ganska många dagar.

Efter den där vackra ”blå timmen” som brukar föregå gryningen, så förvandlades allting och det kändes som om vi befann oss i en gammaldags svartvit film.

Om inte Tina haft sin vackra röda, stickade tröja på sig den dagen, så hade jag nog nästan trott att bilderna kom från en Helan och Halvan film, då allting bara var svart och vitt.

Hemma vid fåglarnas foderplats har det varit en strid ström av matgäster, allt sedan vintern kom.

Det har varit småfåglar i stora flockar, men också lite större, klumpiga koltrastar som försett sig med diverse godsaker. Jag älskar särskilt koltrastarna, de är så roliga när de kivas och tetas med varandra om äpplena som vi kastat ut till dem.

Trots töväder så låg det ännu snö kvar på graven i Brösarp. Jag stannade till där en eftermiddag och tände ett ljus i gravlyktan. Det känns så fint när jag vet att det brinner där på mina föräldrars grav, särskilt nu i juletid.

Julbaket fortsatte här hemma, och ett par mjuka kakor med saffran och en skvätt rom i, spred en underbar doft i hela huset.

I morgon kommer två favoritkillar hit till oss. Kanske ska vi spela spel, det gillar både Scott och jag, även om det oftast blir jag som förlorar.

Dagens citat:

Skäms inte om du är en dålig förlorare, de flesta förlorare är dåliga…

Jag förlorar gärna i spel, bara jag istället har tur i kärlek.

Ha det gott, Annika

En svart-vit värld. Läs mer »

Jultåget rullade.

Hejsan.

Förra söndagen, när det var den andra advent, så hade vi bokat tågbiljetter till det mysiga ångtåget i Brösarp.

Mina små barnbarn var både ivriga och förväntansfulla inför tågresan, och ännu mer spännande blev det ju när det visade sig att självaste Tomten skulle med på tåget.

De båda pojkarna var så söta i sina röda tomteluvor och de skrattade förtjust varenda gång som loket tutade – tuuuut tuuuut!!

Det var inte första gången som Scott var passagerare på det gamla fina tåget. Nej, en vacker sommardag för 2,5 år sedan så åkte vi också ångtåg. Den gången köpte vi en fin ”tågkeps” åt honom, och den hade han varit väldigt noga med att ta med sig den här dagen också. Visst var han fin i sin keps?

Med lussebullar och hemmagjorda pepparkakor gick resan som en dans och vips så var vi framme i Sankt Olof. Där gick vi av och köpt lite varm choklad och glögg.

Efter ett tag var det dags att ta plats i vår kupé igen och färden gick åter mot Brösarp.

Bäst på hela tågresan var kanske att Tomten hade en stor säck med godispåsar med sig, som han delade ut till alla snälla barn på tåget.

Så var vi tillbaka vid Brösarps station igen, och det var dags att köra hem till ”Moffar Ginko” och se vad han hade för sig den här adventsdagen.

Tack till alla entusiaster och frivilliga, som helt gratis arbetar med att hålla det här fina tåget igång. Och extra kul var det ju att jag fick träffa min gamla skolkamrat Micael.

Vill ni läsa om förra gången vi åkte ”Tuff-tuff tåget, så finns inlägget HÄR.

Dagens citat:

Jag skulle, för allt i hela världen, inte vilja förändra mina barn. Men jag skulle bra gärna förändra världen en smula för mina barn.

 

Ha en fin torsdag.

Annika

 

Jultåget rullade. Läs mer »

Vädret lockade till julbak.

Halloj.

Då, i förra veckan, när vädret var så juligt och fint, då översvämmades jag av en massa energi.

Vis av erfarenheten så vet jag att sådana där energipåslag ska man verkligen ta vara på. Med den stundande högtiden för dörren så letade jag ivrigt efter något juligt kakrecept i mina gömmor. När mina ögon föll på mamma Ingrids nedplitade instruktioner på de goda likörkakorna (mandelkakor), så blev valet lätt. Just de fick det bli.

Mina talanger i köket är långt ifrån lika bra som de min mamma hade, men jag gjorde mitt bästa. Samtidigt log jag lite vemodigt då jag läste hennes hälsning till min dotter på sista raden. Ring mormor …. Ja, tänkte jag för mig själv, det skulle jag gjort, om det bara funnits en telefon där uppe i himlen.

Receptet är nedplitat av henne själv och säkerligen renskrivet av pappa Kurt på datorn, för att sedan skickas till min dotter Andréa. Hon älskade de här kakorna som vi alltid brukade ha till jul.

I år kommer min äldsta dotter inte att fira jul här hemma i Sverige med oss, men vi andra ska njuta av mandelkakor med likörkräm på, det bakverk som är så speciellt för mig.

När jag stod där vid spisen den vackra vinterdagen och pysslade med mina små julkakor och tänkte på min mamma Ingrid, då kändes det lite som om hon fanns alldeles i närheten. Ja, jag kunde nästan höra henne ge mig instruktioner ibland… ♥

Mina små hundar låg troget i köket och kikade på mig. Emellanåt fick de vars en liten klapp och lite magkill. Jag tror de gillade den goda doften som spred sig i huset.

Dagens citat:

En mammas jobb är att lära sina barn att bli självständiga och inte behöva henne längre. Den svåraste delen av det jobbet är att acceptera när man lyckas…

Jag är så tacksam för allt jag fick lära från min egen mamma, och skulle ge vad som helst för att för en kort stund få träffa henne igen.

Ha en fin Luciamorgon.

Kram Annika

 

Vädret lockade till julbak. Läs mer »

Som att vandra i ett julkort.

Hejsan.

Hoppas ni alla haft en fin helg. Jag hade det så mysigt på andra advent, men det får jag berätta om en annan gång.

För när det nu åter är töväder, vått och grått så gläds jag åt det härliga vintervädret vi hade och alla bilderna som jag tog för en vecka sedan. Då hade vi kanske den finaste dagen av dem alla. Det var riktigt kallt med flera minusgrader och solsken på det.

Vid isvaken var det så vackert med alla isblock som som vi hackat upp och som låg runtomkring . Det såg nästan ut som tjusiga glasskulpturer där de glänste i gryningsljuset.

Så gott som hela sjön hade fått ett is- och snötäcke över sig med så roliga formationer .

Solen steg upp och lyste upp alla snötäckta trädtoppar, och det kändes som om jag vandrade runt i ett julkort. Jag kände mig som en tomtegumma i en saga.

Vackert var det också hemma vid fågelbordet, där vi fått besök av hacke-hackspett.

Vintern är en härlig tid, då man har lite mer tid att försjunka i sig själv och allt det vackra man ser runtomkring.

Dagens citat:

Man kan finna så mycket glädje i att sakta ner.

Ha en fin tisdag.

Kram Annika

Som att vandra i ett julkort. Läs mer »

Det börjar kännas jul.

Hej hej.

Nu börjar det verkligen kännas som jul tycker jag. Säkert hjälper det vintriga vädret till för att förstärka den mysiga julkänslan.

Förutom att ha smugit in lite hyacinter här och där, så har jag också bakat årets lussebullar i veckan. Alltså, de blev bara så himla goda.

I år gjorde jag dem lite annorlunda än vad jag brukar göra. Jag gjorde den vanliga saffransdegen (receptet på saffransbrödet finns i boken ”sju sorters kakor”, men det funkar säkert med vilken lussebullsdeg som helst). Men istället för att forma vanliga släta bullar, så kavlade jag ut degen i två rektanglar och smetade på en fyllning av smör, socker och vanlijsocker. (till en sats använde jag 150 gr smör, 1 dl socker och 1 dl vanljsocker) Därefter vek jag degen i ”treslag” och skar 2 cm:s remsor som jag sedan formade till lussebullar. När det hela jäst och gräddats efter konstens alla regler, så penslade jag med smör och doppade dem i strösocker. Mmmmm, de blev så himla goda. Tror aldrig jag kommer göra vanliga igen ..

Vår katt Judith, som i vanliga fall brukar vara rena surkatten, tycks också ha fått julkänslor och ett mer vänligt och tillgivet sinne nu. Jag tänker att hon kanske varit i klimakteriet ett par år, och återigen börjar bli sig själv 🙂 Varenda kväll kommer hon nu upp till mig och stryker sig och vill bli klappad och kelad. Eller så handlar allt om inställsamhet för att få extra god mat när vintern nu kommit.

Samma är det med fåglarna i skogen. När det är vinter och kallt är de inte alls lika rädda och skygga längre. Ja, det var ju nästan så de ville göra mig sällskap i badet en morgon.

Den kommande väderprognosen skvallrar om töväder och förmodligen blir det en grön jul här nere hos oss. Därför har jag och min badkompis tagit vara på varenda härlig vintermorgon som vi haft möjlighet till. Och vi är rörande överens om att livet ska levas så mycket som det går.

Dagens citat:

Du kan inte styra över hur andra människor tar emot vad du säger eller gör. Det handlar om deras filter och vad de går igenom just nu. Bara fortsätt på din väg, och gör det med kärlek.

Hoppas ni alla får en fin lördag.

Annika

Det börjar kännas jul. Läs mer »

Underbar morgon, och att vara sin egen doktor.

Hejsan.

Återigen vaknade jag upp till en sagolik vintermorgon.

Jag är så tacksam och lyckligt lottad som har en så underbar vän att dela mina vintermorgnar med. Att bada isvak ensam har jag gjort ganska många gånger, men hur det än är så känns det alltid som en väldig trygghet att vara två.  Dessutom så är det så mycket roligare, för ni kan inte ana så mycket vi har att dryfta och så många skratt det blir.

Just den här morgonen hade vi lite extra bråttom, eftersom min käre Stefan utlovat att bjuda oss på en extra god frukost. På frukostmenyn stod rökt vildand, rökt vildsvinskarré, kokta ägg och mycket mer. Mums, så gott det var.

Stefan som varit dålig ett tag tyckte säkert att det var kul när det livades upp en aning i huset. Två tjattrande baderskor kan ju få fart på vilken trött morgon som helst 😉

Stefan har en kronisk autoimmun sjukdom som heter vaskulit. Enkelt förklarat är det en sjukdom som ger inflammation i olika organs små kärl, oftast orsakat av att det bildas antikroppar mot kroppens egna celler. I Stefans fall är det njurarna som är mest drabbade. I juni 2017 fick Stefan ett sk. skov av sjukdomen, och det höll på att sluta riktigt dåligt den gången. Efter att ha fått en allmän sepsis hamnade han på hjärtintensiven i Lund där han fick stanna i nästan tre veckor.

När han nu började få samma symptom som för 6 år sedan (och de ingenting gjorde på akuten mer än ta nya prov och sedan skicka hem honom) så beslöt han sig för att, på ett bevåg, öka upp sin medicinering tills han fick en tid hos sin specialistläkare i Lund. Tack och lov visade det sig nog vara ett bra val och att öka medicinen var rätt beslut.

Bilder från år 2017 …

Sepsis är ett livshotande tillstånd, som betyder att man får blodförgiftning i typ hela kroppen (enkelt förklarat). En sepsis kan ha ett mycket snabbt och förödande förlopp. För Stefan gick det tack och lov bra den gången, men jag minns alltför tydligt hur illa det var med honom och vilken panik jag fick när larmoperatören bestämde att det inte var ett fall för en ambulans. (detta var dock ett misstag och har blivit anmält i efterhand)

Nu håller jag tummarna för att han själv kunnat vända förloppet med medicinen och att proverna visar på att inga organ tagit skada♥

Boktips:

För ett tag sedan läste jag en bok om en ung tjej som fick en sepsis då hon var på semester med sin familj. Som genom ett mirakel klarade hon livhanken, men tyvärr blev det på bekostnad av sina underben och händer. Jag kan verkligen rekommendera att läsa hennes bok: ”Livet utan ben går vidare” av Elin Rantatalo. Efter att ha läst boken så har jag även börjat följa henne på  instagram. Alltså, vilken kämpe den unga tjejen är. Det fick bli mitt lilla boktips idag.

Dagens citat:

Vissa perioder i livet är det extra viktigt att förstå att den man behöver mest vid sin sina är en själv.

Ha en fin dag.

Annika

Underbar morgon, och att vara sin egen doktor. Läs mer »

Rulla till toppen