juni 2024

Så vackert som det någonsin kan bli.

Hejsan.

Varje gång som jag passerade vid Rörum så gick min blick upp mot Mandelmanns  Gamlegårdens böljande fält, det som ligger strax framför Mandelmanns ensamma träd. Jag hade noterat att det blev allt rödare för varje gång jag körde där. Till sist var det så himla rött att jag nästan höll på att köra av vägen.

En kväll bestämde jag mig för att jag bara måste stanna för att föreviga det fantastiska vallmofältet.

Under tiden som jag smög längst ute i kanten av stycket, så såg jag hur den ena bilen efter den andra stannade och folk höll upp sina telefoner för att knäppa foton av alla fina blommor. För det var sannerligen det vackraste som det kunde bli. Allt det här sommar-röda i de böljande backarna var verkligen svårslaget, inte ens ett knallgult rapsfält slår det här.

Stämmer det med vad jag hört, så är fältet hugget nu och jag är tacksam att jag stannade och tog mina bilder den där härligt varma sommarkvällen.

Dagens citat:

I slutändan ångrar vi bara de chanser vi inte tog, relationerna vi var rädda att ha, och besluten vi väntade för länge med att fatta.

Idag väntas skyfall och mycket regn. Det kan passa bra för min del, för i likhet med alla flitiga ungdomar så har jag lite sommarjobb på gång den närmsta tiden.

Ha det fint och kram Annika

Så vackert som det någonsin kan bli. Läs mer »

Fisljummet vatten och sommarpojkar.

Hejsan.

Nu kan man verkligen påstå att sommaren är här på riktigt. Vinden är för det mesta mild och behaglig, skinnet på benen har blivit lätt sommarbrunt och kvällarna är ljusa länge, länge. Man vill liksom aldrig gå in och sätta sig framför TV:n. Man vill bara ta till vara på den här tiden.

Vattnet i sjön är nu också riktigt varmt och det ger inte alls samma kick att bada som på hösten eller vintern. Med sina 22, 23 grader så känns det nästan fisljummet att hoppa i.

En morgon då jag simmat en stund vid bryggan så mötte jag en död snok som låg på rygg och flöt. Den stackaren tyckte kanske också att vattnet varit för varmt…

Just snok brukar här vara ganska gott om i och vid Gyllebosjön, och det har hänt flera gånger att jag sett dem simma här i vattnet. Det ser så himla roligt ut, och snabba är de.

Sommarpojkar

En kväll ringde Scott till mig och ville komma hit en liten stund. Det var två glada pojkar som steg in genom dörren, och ännu gladare blev de när de upptäckte att poolen var öppen och det var fritt fram för bad och lek.

Dagen efter väntade dock ännu en arbets- och dagisdag, så det blev bara lite fika innan mina sommarpojkar och Amanda for hem till Tomelilla igen. Men en kort och mysig kväll fick vi tillsammans.

Dagens citat:

Allt handlar om barnen. De är inte framtiden. De är nutiden. Och i framtiden kommer vi förstå. Att allt handlade om barnen.

Ha en fin lördag.

…psst, det är loppis i Brösarp idag, den brukar vara väl värd ett besök…

Kram Annika

Fisljummet vatten och sommarpojkar. Läs mer »

Fridfullt vid havet.

Hejsan.

I söndagskväll blev det så härligt väder. Jag hade varit på ALS vandring tidigare på dagen, för att minnas min kära kusin, som för snart 7 år sedan gick bort i den mest fruktansvärda sjukdom man kan tänka sig. Att en gång om året samlas för att göra den här vandringen tillsammans känns fint, och att samtidigt bidra med en slant till forskningen.

Första gången vi gick ”Mot ALS” var år 2017, och då var det också första och enda gången som Camilla själv deltog, åtminstone fysiskt. Jag vill gärna tro att hon på något vis varit med oss varje år sedan dess. (inlägget från vår första vandring finns HÄR)

På kvällen när vi ätit lite kvällsmat så fick jag en sådan längtan efter att ströva en stund vid havet. Jag körde till Stenshuvud där jag gick över den blommande ängen ner mot havet.

Där var inte så mycket människor på stranden, trots att det var riktigt ljummet och fint.

Jag styrde stegen bort mot stranden nedanför Knäbäckshusen, och utanför i vattnet fick jag sällskap av två vackra svanar.

Bron över Rörumsån hade gått hädan i stormen Babet, så där fick jag balansera på en trädstam och vara tacksam för att vattenståndet var så lågt.

Ungefär där nationalparken tog slut stod den gamla karmstolen som någon tagit dit, med ett konstverk i sten. Om det nu egentligen kan betecknas som ett konstverk….? Bra konstigt såg det ut i alla fall!

Vid kapellet där trappan ner till stranden förut varit, fanns nu bara ett brant stup. I lokaltidningen har man kunnat läsa att en Limhamnsbo varit mycket uppretad och ställt krav på kommunen att trappan genast ska återställas. Jag för min del tycker att den där Limhamnsbon borde hålla tyst och stanna hemma om det inte passar. Har vi tur och byråkratin fungerar, så kanske det finns en ny nedgång på ett annat ställe till nästa sommar. Tills dess får vi helt enkelt bara gå lite längre eller välja en annan plats.

Stranden och havet var precis lika vackert som alltid. Jag stannade en god stund innan jag sakta vandrade tillbaka igen.

Dagens citat:

Jag anar en silverlinje, ett rum bredvid mitt sinne, ett stenkast från allt där inne, någonstans i mitt hjärtas minne.

Ha en fin fredag och en underbar ledighet vill jag önska alla er som nu snart kommer att gå på semester.

Kram Annika

 

Fridfullt vid havet. Läs mer »

Midsommarlunk och skvallertanter

Hej hej

Midsommarafton följdes av en något kallare och regnigare midsommardag. Fast det gjorde inte oss så himla mycket. Vi tog det med ro och njöt av en härlig promenad med hundarna i sommarbyn.

En grannes lupiner sjöng på sista versen såg jag. Trots att de är klassade som en invasiv art och ska utrotas, så kan jag inte låta bli att älska dem ändå. När vi flyttade hit till Gyllebo så försökte jag plantera några i trädgårdskanten, men se där trivdes de inte alls, och hur jag än fjäskade för dem, så ville de inte växa här hos oss.

En annan granne har ett så gulligt litet bibliotek vid sin tomtgräns. Där kan man låna en bok och sätta dit en annan. Det är verkligen ett trevligt initiativ med det här bokskåpet.

När midsommardagen övergick i kväll, så hade jag planerat in det stora hundbadet. Alla tre hundflickorna fick bli ordentligt badade med både schampo och balsam. Efteråt var de så himla gullig när de på rad marscherade in till Stefan i TV rummet och liksom ställde sig hos honom för att beklaga sig (som om de ville säga ”kolla vad hon gjort med oss”) Tre riktiga skvallerbyttor är de minsann, de där tre.

Egentligen tror jag att de gillar att bli rena och fina, men när det är dags för att ställa sig i badbaljan då försöker de alltid att gömma sig för att komma undan.

Dagens citat:

Ibland när man tänker att det måste vara antingen – eller, upptäcker man plötsligt att det helt enkelt är både – och.

Idag väntas en fin och riktigt varm dag. Njut och ha det gott.

Annika

Midsommarlunk och skvallertanter Läs mer »

Midsommar 2024

Hejsan.

Så var midsommarhelgen över för den här gången, och återigen hade vi en sådan tur med vädret. För visst var det väl ganska länge sedan som vi hade regn på midsommarafton nu…

Kvällen innan midsommarafton (lille midsommarafton) så tog jag min cykel och gav mig ut på en blomsterplockarrunda.

Det är något särskilt med de här traditionella midsommarblommorna. De liksom väcker det allra svenskaste i själen.

Midsommarafton firade vi tillsammans med våra fina vänner. Vi startade med en traditionell matjesillslunch här hos oss i Gyllebo.

Någon liten nubbe till sillen hör ju till. Stefans alkoholfria Skåneakvavit hade dock stått och avdunstat, för där var inte mycket smak kvar i den. Den smakade mindre än vanligt vatten påstod han.

Efter maten stod bus och bad på schemat. Och det där om att man skulle få kramp om man badar efter maten, det är nog mest lureri det.

Nybadade och fräscha som nyponrosor satte vi oss till bords igen. Det var dags för jordgubbarna. Åhhh himmel så gott det där är. Svenska jordgubbar och vispgrädde. Oslagbart!

Kvällen fortsatte sedan med grillning i Borrby, fast då fick kamerans stanna hemma.

Den här högtiden mitt i den svenska sommaren, den är så himla fin och mysig. Tack till våra vänner för en så mysig midsommarafton♥

Dagens citat:

Uppriktighet är inte att säga det man tänker utan att mena det man säger.

Ha en fin dag och njut av sommaren, för nu verkar den vara på gång på riktigt.

Annika

Midsommar 2024 Läs mer »

Blommor och bin i sommarkvällen

Hej

Varje kväll brukar jag tassa ut i trädgården och njuta av allt som blommar runt husen just nu.

Vid gästhuset har vi en bit gräsmatta som vi slutat klippa och som nu förvandlats till en liten bit vacker sommaräng. Om man sätter sig ner där en stund så märker man snart hur mycket insekter som alla vilda blommor lockar till sig. En liten bit oklippt gräsmatta sjuder av liv, så som naturen själv räknat ut att det ska vara.

Vi är egentligen knasiga, vi människor. Vi klipper och vi ansar för att vi tycker att det ska se snyggt ut, så är det egentligen minst lika fint när naturen själv för vara med och bestämma.

Såklart har jag klippt gräsmattan närmast huset, men i kanterna blir jag alltmer slarvig. Jag tänker att i de där hörnen kan det vilda få ta plats och skapa trivsel för småkryp, igelkottar, grodor och kanske en och annan snok.

Katten Felix följer mig gärna på mina kvällsrundor. Min gamle fina katt som fyller fjorton år till hösten. För bara ett par dagar sedan såg Stefan honom fånga en mus minsann. Ja han kan än, vår gamla fine Felix.♥

Dagens citat:

Att veta mycket är inte detsamma som att förstå mycket.

Jag önskar er en skön söndag.

Annika

Blommor och bin i sommarkvällen Läs mer »

Bästa starten.

Hejsan.

Att börja dagen på bryggan, det är alltid bästa starten för mig. Fast såhär vid midsommartid så måste man ställa klockan på ringning riktigt tidigt, ifall man ska hinna se solen gå upp. Ja, faktiskt okristligt tidigt.

Det blir därför inte så ofta som jag hinner ner i gryningen, för någon gång måste man hinna sova också. Men i tisdags ställde jag klockan och tog mig ur sängen, trots att det var beckmörkt ute. Det var bara den blommande brudspirean som lyste vitt utanför fönstret. (visst är det vackert med vita blommor när det är dunkelt ljus)

I hagen låg en trolsk dimma vackert över ängen. Allting var helt stilla, men skogens alla fåglar höll en högljudd konsert så det ekade över sjön när jag kom dit ner.

Alla de silvriga kanoterna låg tätt ihop i en skogsglänta och vid bryggan guppade båten som fiskeföreningen lånat ut till scouterna. I luften kunde jag ana en svag doft av en brinnande eld. Förmodligen var det frukosten som någon börjat på uppe vid lägerplatsen.

Trots allt det vackra och fridfulla här, så har det smugit sig på en liten oroskänsla i min kropp…

Det var i början av veckan som en kvinna sprang sin motionsrunda här och då blev jagad och förföljd av två drogpåverkade män. Som tur var fanns det scoutledare här vid bryggan, och de blev hennes räddning. De hjälpte till att ringa 112, men såklart försvann förövarna innan polisen kom hit…

Jag blir så fruktansvärt arg när jag tänker på att man ska behöva vara rädd för att ge sig ut ensam, men jag vägrar låta skrämma mig! Och jag vägrar begränsa mig.

Det är vid dessa tillfällen jag saknar min stora svarta Johnnyhund. Fast jag har ju tre små ”ihärdiga alarm” – skällande pommar, och jag är så glad för mina småhundar såklart. Kanske beväpnar jag mig med det jag har, en hård batongliknande klubba som jag köpt av massajerna i Serengeti…

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag tyckte var så himla bra. Det var en bok som jag fick tips om när vi var i Auschwitz. Den heter ”Jag heter inte Mirjam” av Majgull Axelsson. Så värd att läsa.

Dagens citat:

Tro inte att du är något bara för att du har pengar. Kom ihåg att när de stora fartygen sjunker, är det de små livbåtarna som räddar människor.

Jag önskar er en fin midsommardag och så hoppas jag att dansen på Kulla inte regnar bort totalt ikväll.

Kram Annika

Bästa starten. Läs mer »

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan.

Hejsan.

Minns ni förr i tiden, då man kunde köpa flygfoton på sina hus och gårdar. Då, på den tiden, togs bilderna från flygplan. Försäljarna gick sedan runt och erbjöd flygfoto till respektive fastighetsägare för en ganska ansenlig summa pengar. Jag minns att de var ganska dyra. Dessa foton hade man fint inramade och upphängda på hedersplats i huset. Numera behövs inga flygmaskiner för det ändamålet. Nu tar man istället  både bilder och filmer med en drönare. Lätt som en plätt alltså.

Fast har man ingen drönare, då får man klättra, som jag.

Det var Stefan som byggt ett väldigt högt jakttorn. Jag tyckte att jag kunde passa på att föreviga vår omgivning däruppe ifrån, innan tornet kommer att flytta ut i skogen. För första gången fick jag se vårt vackra sedumtak lite mer i närbild också. Lite längre fram på sensommaren så brukar det blomma så fint däruppe på vedskjulet.

Dessutom upptäckte jag att det var hög tid att rensa takrännorna.

Stefans passerade nedanför, men ville nog inte vara med på bild.

Ett ”klätterfoto” på mitt barndomshem i Christinehof finns också i mitt bildarkiv. Jag minns att jag var ganska stolt när jag lyckades klättra upp i det högsta trädet en bit från huset och knäppa den här bilden. På den tiden tog man inte några foto i onödan, så en enda bild tog jag bara, innan jag sedan klättrade ner igen. Inte heller kunde jag kontrollera hur fotot blev, utan jag fick snällt vänta tills det var dags för framkallning. Idag älskar jag  att jag har den här bilden. Man kan se min lillasyster som sitter på trappan med en katt och vår dvärgpudel Otie vid sin sida. Vid uthuset står pappa Kurts folkvagnsbubbla parkerad, den som han körde i skogen med. Vid husknuten finns vår runda soptunna, som på den tiden var gjord av galvad gallerplåt, där man hade en papperssäck inuti. Jag kan än idag minnas hur det där locket hördes då det  skramlande föll ner när jag varit ute och kastat soporna. Så finns min mamma Ingrids fina trädgårdsland till höger, där som hon alltid sådde luktärter längs stängslet. Det fanns dill och persilja och ringblommor, och såklart potatis.

Nyklippt

Innan jag och Andréa åkte iväg till Rörums backar i söndags kväll, så passade Stefan på att få frisyren justerad litegrann. Han litar inte längre på mina färdigheter som frisör, men tydligen har han större förtroende för min dotter.

I buskarnas skugga låg katten Felix och låtsades sova. Han visste att om han inte passade sig noga så skulle turen komma till honom också, och det här med hårvård är inte det han gillar allra mest. Åtminstone inte på alla ställen på kroppen…. katten alltså 😉

Dagens citat:

Vi borde dansa mer. Vi borde sjunga mer. Vi borde leka mer. Vi borde leva mer.

Den här dagen är som gjord för allt det där. Glad midsommar.

Kram Annika

 

Lite grann från ovan och en nyklippt Stefan. Läs mer »

Scouter vid sjön och en resklar katt.

Hejsan.

En morgon när jag kom ner till bryggan för ett dopp så var hela skogen fylld med båtar och kanoter. Sådär brukar det vara varje sommar när det är stora scoutläger uppe vid Sjöröd. Fast jag brukar vara mer morgonpigg än dem, så jag har oftast bryggan för mig själv när jag kommer.

Att där är lite liv och rörelse på lägerplatsen, det känns bara bra tycker jag. Tryggt på något sätt. Nu på sommaren är det annars så mycket konstigt folk ute och rör sig i skogen så man ibland kan bli riktigt rädd.

Resklar katt

När Andréa hade packat ihop alla sina saker för att resa tillbaka till Vancouver, så gjorde katten Felix också sig redo för att följa med. Åtminstone såg det ut så, när han parkerade sig mitt i hennes öppna resväska. Där låg han sedan en halv dag och snusade på alla hennes grejer.

Så måste jag ju visa den fina presenten jag fick av Andréa då jag fyllde år. Det är en vas som hon köpt i Kanada, som hon tyckte skulle passa bra till mina dahlior och de stora pionerna. Visst blev det tjusigt!!! Jag älskar den.

Dagens citat:

Vi jobbar för mycket för att tjäna för mycket för att köpa för mycket som vi har för lite användning för.

Njut av dagen, som lär vara årets längsta dag – sommarsolståndet.

Kram Annika

 

Scouter vid sjön och en resklar katt. Läs mer »

Sista kvällen för den här gången.

Hej.

I söndags var det sista kvällen med Andréa. Hon kom hem till Gyllebo efter helgens festligheter och jag fick några fina timmar tillsammans med henne.

Kvällen var solig och vinden var ljummen. Vi bestämde oss för att ta en liten runda i Mandelmanns vackra hagar vid Rörum. Fältet nedanför lyste rött av vallmo och det stod i så vacker kontrast till det blåa havet i bakgrunden.

Uppe vid ensamma trädet gick det hästar, det såg vi på långt håll. Vi passerade hagen med fåren, där en skrikande lammunge försökt påkalla vår uppmärksamhet. På en liten skylt hade Gustav skrivit ett meddelande om att lammet var ett flasklamm och det fick den mat den behövde av dem. Men lammet kunde ju inte läsa, så den skrek alldeles hjärtskärande när vi passerade.

Vid ingången till hästarnas hage stod en korg med ryktborstar och kammar. På korgen stod en presentation av de båda hästarna som gick uppe vid det välkända trädet. Tamara och Iskra var två basjkirer som tydligen härstammade från Uralbergen.

Andréa gullade och kelade med en av dem, men jag tyckte inte att de där två hästarna visade sig från sin bästa sida. Plötsligt blev den ena alltför närgången och  började den nafsa efter oss. Kanske var den sur för att vi inte tagit några ryktborstar med oss, ja vad vet jag?! Men jag får nog vidhålla att jag är mer förtjust i Mandelmanns söta fjällkor än de nya hästarna.

Allt roligt har ett slut, och vi vände sakta tillbaka hem igen.

Dagens citat:

Sann kärlek handlar om att ge upp något. Inte om att tillägna sig något.

Tack för en fin kväll min tös.♥ … längtar redan efter att du ska komma hem igen…

Må gott

Annika

Sista kvällen för den här gången. Läs mer »

Rulla till toppen