januari 2025

Härlig januarisöndag.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Maken till grå januari har vi väl aldrig skådat förut. Jo, det förstås, det har vi väl såklart gjort, men jag kan inte direkt påminna mig om vilket år det skulle vara. Därför kändes solen väldigt skarp i ögonen då den plötsligt kikade fram på en klarblå Österlenhimmel.

När det plötsligt blir sådant här kalasväder så får man lägga alla andra planer på hyllan och helt enkelt dra nytta av allt det underbara. Jag och Stefan tog hundarna med oss till Vik där vi vandrade längs med havet söderut.

Vid Prästens badkar stod fiskare och hoppades på tur. Skulle det nu mot förmodan inte bli något napp för dem, så hade de i alla fall haft en rysligt tur med vädret.

Vi gick bort till Tjörnedala strövområde där vi bestämde oss för att vända tillbaka. Nu ska man absolut inte klaga på solen, men det var ganska skönt att ha de bländande solstrålarna i ryggen istället.

På den lilla stranden vid fortet njöt vi lite extra innan vi fortsatte tillbaka igen. Visst önskar vi oss lite fler sådana här kalasdagar framöver.

Dagens citat:

Jag stannade till vid vattnet idag, där vågorna predikar utan lag, om att livet är större än det här, om att jag bara är den jag är.

Ha en fin onsdag och kram från mig.

Annika

Härlig januarisöndag. Läs mer »

Första vårtecknet och biologiexkursion.

14 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Hoppas ni alla vaknar upp till en härlig januarisöndag.  Jag själv har planerat en härlig morgon i naturen idag.

Min ena dotter, Amanda, håller på att plugga lite på distans. Förutom att hon både jobbar och är mamma, så läser hon nu in lite kurser. Det hon håller på med är biologi, ett ämne som jag själv gärna hade förkovrat mig i lite mer.

Det som nu stod på tur för henne, var ett arbete där hon skulle göra en exkursion med speciell växtlighet och sedan skriva ett arbete om vad hon kommit fram till.

–mamma, vet du var det växer blåbär och lingon?, frågade hon mig en dag.

Jamen såklart visste jag det. Med en pappa som en gång var skogvaktare, så hade jag ju lite koll på naturen runt omkring.

I fyra små rutor med lite olika växtförutsättningar inspekterade vi tillsammans vad där fanns. Med min stora ”Nordens Flora” kunde vi sedan artbestämma det mesta ganska bra.

Jag blev själv ganska sugen på att också läsa och lära mig mer om biologi. Men det får vänta, nu har jag fått lite mer jobb på bästa Luckan, och det ser jag fram emot såklart.

Men till Amanda säger jag lycka till med sina studier.

Trollhassel

Någon biolog behöver man inte vara för att njuta av det första vårtecknet. Troget, som alltid i januari, så blommar nu min grannes underbara trollhassel. Naturens små mirakel är sannerligen fantastiska.

I år ska jag verkligen gå in för att plantera ett eget litet trollhasselträd i min trädgård. Ett ljusgult är min önskan.

Dagens citat:

Den som lyckades tog risken att misslyckas.

Det finns inget misslyckande, det finns bara lärdom till nästa gång. Så bara kör på och våga.

Ha det bäst, Annika

Första vårtecknet och biologiexkursion. Läs mer »

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand.

14 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I förra veckan for jag iväg med hundarna för att njuta av en promenad i det vackra januarivädret. Jag bestämde mig för att inte köra så långt hemifrån, eftersom hunden Lykke haft en benägenhet att bli lite lättare åksjuk den sista tiden.

En liten tur runt Knäbäckshusen hade jag tänkt mig.

Redan vid infarten till Rörumsstrand stod det stora röda skyltarna, en på varje sida om vägen, där det informerades om att stranden var avstängt. Min tanke var inte att gå ner på stranden direkt, utan istället vandra söderut mot Vik en bit upp på stigen bakom husen som ligger i kanten.

På sina ställen kunde man se hur människor gjort egna stigar ner mot vattnet, men jag och hundarna höll oss uppe på vägen och njöt bara av den otroligt vackra utsikten.

Till sist kom vi fram till Rörums södra å, och där ledde stigen ner till slutet av stranden.

Där på slutet av stranden är det inte någon backe, men istället är där väldigt stenigt och en ganska smal sandstrand. Vi stannade en stund och njöt, jag och hundarna, av den vackra stranden, innan vi gick samma väg tillbaka igen.

När jag blickade framåt en bit så såg jag hur stora tallar stod alldeles ute i kanten på den branta sandbanken. I tidningen hade jag läst att den lera som finns i marken kan göra att hela backen ger med sig lättare och allting kan rasa ner. Liksom glida på den hala leran i jorden.

Vi lämnade havet med lite sorg i hjärtat förstås. Att naturen gör som den vill, det måste vi acceptera, men att man ingenting gör för att rädda det lilla populära kapellet, det kan jag egentligen inte förstå. En gång i tiden har man flyttade dit det, och då borde det väl kunna gå att flytta det därifrån också innan det är försent… eller?

Jag och Stefan gifte oss här, och under alla år så har vi ofta åkt hit. Varje gång jag varit här så har man kunnat se en erosion av sanden här. I mitt bildarkiv hittade jag foto från år 2012, där det syns tydligt hur havet ätit sig in i backen redan då.

Ja, det var bilder från en riktig vintrig februari 2012. Annat var det i förra veckan då jag vandrade här, då var det nästan lite vårlikt och en riktigt fin eftermiddag.

Dagens citat:

Ingenting varar, allting är förgängligt.

~Björn Natthiko~

Det kan höras så sorgligt, att allting tar slut, men även trösterikt då det gäller för riktigt svåra saker också.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Fortsatt avstängt vid Knäbäckshusens strand. Läs mer »

Som en vårdag i Januari

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 1 minute of reading

Hej.

En eftermiddag i förra veckan blev det så otroligt härligt väder. Solen bländade när jag kom utomhus och det gjorde nästan lite ont i ögonen efter alla de gråa och disiga dagar vi haft nu efter jul.

Jag hängde på mig en ryggsäck och tog hundarna i sina koppel och gav mig ut till sjön.

Solens sken var så inbjudande och varmt och det var nästan att jag fick riktiga vårkänslor på kuppen. När jag passerade ”ålakistan” så hördes det som en brusande vårflod forsade fram. Jag älskar det ljudet och förknippar det med vårvinter och snösmältning. Lite tidigt för det i januari, men man kan njuta av det ändå!

Fast i skuggsidan var det riktigt kallt och där låg istäcket kvar i våtmarken inne bland träden.

Den ensamma båten var vattenfylld, som den alltid brukar vara under vintersäsongen, och boklöven på marken lyste alldeles röda i eftermiddagsljuset. Man kan nästan bli lycklig för mindre.

Det är underbart med sådana här dagar mitt i vinter, de göra att livsandarna vaknar till liv lite mer och man får en ny dos av energi.

Dagens citat:

Människor vi upplever som
väldigt positiva har också negativa
tankar.
De har bara valt att inte låta
dem kontrollera deras liv.
Ha en härlig onsdag.
Kram Annika

Som en vårdag i Januari Läs mer »

Vi firade vår 10-åring

8 kommentarer / Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Vår lilla fina Molly fyllde 10 år i förra veckan . Naturligtvis ville vi fira henne lite extra med något som vi vet att hon älskar, nämligen att åka ut och vandra på ”nya” ställen. Det fick bli en tur till Stenshuvud. Såklart så har hon varit där många gånger förut, men det är ju inte den vanliga morgonrundan direkt, så det blev mycket uppskattat.

Alla hundar mår bra av att komma iväg och få nya intryck, dofter och miljötränas. Godis och smakbitar får våra hundar i tid och otid av Stefan, medan jag är lite hårdare med den saken. Jag tycker att det finns så mycket andra sätt att berika hundarnas liv på istället.

Av våra tre hundar, så är Molly den som har den bästa lydnadsträningen. Hon fick liksom hänga med på träningspassen då jag hade min stora militärhund, Johnny. ”Ligg, sitt och stanna kvar”, det kan Molly med glans. Så har hon ju gått några kurser i nosework också, och hon älskar när hon får leta efter doftgömmor.

Den här dagen, då vi firade Molly, så var det mulet och lite blåsigt väder, men vad gjorde det, det var ändå härligt att komma ut på tur.

När vi är ute och går med våra hundar så brukar Molly alltid gå med Stefan. Molly är inte så bunden vid någon av oss, medan Lykke måste tvunget gå med mig. Lykke är en sådan ”mammagris” och brukar tvärvägra om någon annan än jag håller i hennes koppel. Och där Lykke går där brukar Penny också vilja gå, så vid min sida går ofta de två yngre hundarna.

Vi gick en runda genom nationalparken för att sedan komma ut på stranden vid havet.

Vi fick en härlig tur då vi var nästan helt ensamma. Åhh vad jag hoppas att vi får ha vår lilla Molly lika pigg och frisk i många, många år till.

Dagens citat:

Att bygga bra vanor är ganska onödigt om man inte samtidigt bryter med dåliga vanor.

En bra vana är vardagsmotion och ”hundgos” varenda dag. Och ju mer bra vanor man lägger sig till med, ju mindre tid blir det över för de dåliga.

Ha det fint, kram Annika

Vi firade vår 10-åring Läs mer »

Glad för det lilla

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Om man gillar vinter, snö och kyla så är den vintern som vi har på Österlen nu, inget att hurra för – ännu. När jag kikar tillbaka på januari i fjor, så hade vi då den mest sagolika vinter man kan tänka sig. Jag och min badkompis Tina hade gjort en fin isvak och jag tror att vi badade i den så gott som varenda morgon. Annat är det i år…

Ja, det där var i fjor det, annat är det alltså nu. Det här året har det mest varit blåsigt, milt och grått. Fast det gör egentligen inte så mycket, man får ju vara glad för det lilla, och väder blir det ju alltid, i alla fall inget man ska hänga upp sig på. För en vecka sedan fick vi faktiskt en riktigt fin och kall morgon.

Det hade varit minusgrader i ett par dagar, så över nästan hela sjön låg det tunnaste istäcke man kan tänka sig. Det var nästan som det finaste kristallglas.

Vattnet var bara någon enstaka grad och badet rev skönt i skinnet.

Vattnet intill bryggan är alltid ett av de ställen på sjön som fryser till allra sist, så någon vak gick det inte att göra. Men morgonen blev väldigt stillsam och vacker. För en kort stund blev allting ljust babyrosa.

Väldigt tacksam var jag över att jag äntligen kommit mig för att beställa de där kängorna med dubbar, för fy tusan så halt det var på sina ställen.

Nej, någon riktig vinter har vi inte fått här ännu, men man ska faktiskt vara glad för det lilla och jag är väldigt tacksam för den otroliga vinter vi fick i fjor. Och särskilt tacksam är jag för att både jag och Tina hade möjlighet att ses och bada så mycket tillsammans som vi gjorde då♥  I år är ett annat år, andra förutsättningar, och jag passar istället på att springträna lite mer, för man måste helt enkelt göra det bästa av allt, och en springrunda en mild januaridag kan vara alldeles, alldeles fantastisk.

Dagens citat:

Andas lungorna? -då andas också framtiden.

Pulserar blodet? -då pulserar också nuet.

Lever kroppen? -då lever också hoppet.

Ha en skön söndag. Kram Annika

Glad för det lilla Läs mer »

Övernattningsgäster i Gyllebo

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra helgen kom det två små pojkar hit till oss i Gyllebo. Jag hade jobbat i kassan på Lokalföreningen på förmiddagen, så jag var allt lite trött då de båda pojkarna anlände på eftermiddagen. Men med grabbarna i huset piggnade jag snabbt till igen.

Ganska snart började det skymma utanför och det blev tid för oss att laga kvällsmat. Lite taco slank lätt ner och efter det var det mest lördagsmys som gällde.

Scott hade tagit med sitt nya Nintendospel och ville helst bara spela det, medan Nicolaj och Stefan byggde en stor flott villa av Duplo.

Om nu Stefan var mest byggmästare, så får man säga att Nicolaj var mera som en rivningsentreprenad. Till sist tröttnade de båda dock på byggandet och det blev istället Pippi Långstrump på TV:n. Ja, ni kan nog gissa vem av pojkarna som gillade Pippi mest… 🙂  Scott var fullständig förhäxad av sitt spel, och brydde sig inte så mycket om den vilda flickan på TV.  Det var tur att batteritiden på spelet till sist tog slut och laddaren fanns kvar hemma i Tomelilla.

Morgonen efter hade vi bestämt att vi skulle äta frukost och sedan leka ute, alltså inget spel och ingen TV. Pulkaåkning var det som stod på önskelistan.

Men det hade ju kommit alldeles för lite snö och det gick väldigt trögt i backen ute i hagen.  Vi fick vackert tåga hemåt igen. Istället blev det rallykörning runt poolen.

Fast på tralldäcket var det lite för mycket snö, så jag och Stefan fick skotta och sopa, och ändå krävdes det lite hjälp för att få upp farten.

Stefan fick bra med motion och småhundarna var vilda av glädje medan grabbarna glatt sladdade på, runda efter runda .

Vi avslutade med en tur ut i traktorn innan det var dags att gå in i huset och få upp värmen igen. Sedan hann vi bara äta lite lunch innan mamma Amanda kom för att hämta hem sina båda guldklimpar igen.

Dagens citat:

Blicka bakåt – men fastna inte där. Dröm framåt – men fastna inte där. Ta vara på nuet – men fastna inte där.

Summa summarun – fastna ingenstans, för då får ni ringa efter bärgaren.

Ha det bäst.

Annika

 

Övernattningsgäster i Gyllebo Läs mer »

En vacker kväll med fullmånen som sällskap.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan

Efter många dagar med gråväder så var det helt underbart när solen äntligen visade sig i söndags.

Det kändes nästan som om livsandarna hade fått någon uppiggande drog och energin sprudlade.

Innan det var dags för mig att ställa mig vid spisen och kocka ihop kvällens middag, så passade jag på att ta en kvällsrunda runt sjön. Som sällskap hade jag den stora härliga fullmånen som blev allt tydligare ju mer kvällsskymning föll över Gyllebosjön.

När solen gick ner så skapades de ljuvligaste färgerna på himlen.

Vid badbryggorna låg änderna och slumrade som bäst när jag kom traskande. Hals över huvud plaskade de ut i sjön när jag kom gående, som om jag var alla ankors största fara i livet. Efter så många år här, så borde de väl ha vant sig vid att jag kommer här lite då och då.

Min promenad runt sjön hade tagit mig ungefär en timmes tid, och på den timmen hade det nästan blivit helt mörkt. Fast det förstås, helt becksvart skulle det inte komma att bli den här natten, för med en klar himmel och en måne stor som en självlysande ost, så skulle natten aldrig bli helt mörk.

Nog är det lite speciellt med fullmånen, och särskilt den här som är årets första och som även kallas för ”vargmåne”.

Dagens citat:

Ägna inte för mycket energi åt sånt som inte ger energi tillbaka.

En härlig solnedgång ger minsann rikligt med energi och har man sedan en fullmåne på himlen så kan det nästan inte bli bättre.

Kram Annika

En vacker kväll med fullmånen som sällskap. Läs mer »

Kalas ska inte hoppas över.

8 kommentarer / Allmänt, Familj, Hemma hos mig. / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det är likadant varenda år i min familj. När alla helger och röda dagar är över i januari, så kommer min dotter Amandas födelsedag liksom som en överraskning för oss alla. Såklart vet vi ju om att hon fyller år den åttonde januari, men ändå känns det som om dagen bara plötsligt infinner sig som en överraskning.

-mamma, i år tänkte jag inte fira min födelsedag, skrev Amanda på ett meddelande till mig.

Jag kunde såklart förstå att hon inte riktigt orkade ställa till med kalas, då hon både jobbar ganska mycket nu, samtidigt som hon pluggar lite grann sidan om.

Men nej, kalas hoppar man inte över sådär bara. Åtminstone inte ungarnas!! Sagt och gjort så beslöt vi att ha lite kaffekalas hos oss i all enkelhet. Och för det krävdes kanelbullar såklart.

Både Scott och Nicolaj tyckte att det var rysligt spännande med mammas födelsedag, och de hjälpte villigt till med paketöppningen.

Som alltid när Amanda fyller år så har jag både gran och allt julpynt kvar. Jag tycker att det är skönt att ta det lite lugnt med att köra ut julen. Ingen brådska med det eftersom det finns gott om tid i både januari och februari om det skulle knipa…

Vi fikade på bondkakor, kanelbullar och chokladbollar. Och på Olof Viktor hade Amanda varit och hämtat en underbart vacker tårta. Jag tyckte att den var så god, men pojkarna rynkade ihop sina små näsor och försåg sig med fler chokladbollar istället.

När kaffet var urdrucket och assietterna renskrapade så åkte julens kunskapsspel, ”0-100”, fram. Efter att ha gjort världens förlust på julafton, så fick jag min revansch då jag slutade som vinnare den här gången.

När Stefan och Låke försvann ut i garaget för att inspektera någon viktig grej, så fixade jag ihop lite korv i bröd.

Det blev ett enkelt och mysigt kalas som fick sätta punkt för alla släktsamlingar som hör julhelgen till. Det väntades jobb för många av oss, och för mig stod en veckas kassatjänst på bästa Luckan på tur.

Dagens citat:

Den där stunden då man förstod att man själv aldrig mer kommer vara centrum i sitt eget liv.

Den stunden infinner sig nog i det ögonblicket då man blir mamma…. Den bästa stunden som bör firas!

Ha det fint.

Kram Annika

 

Kalas ska inte hoppas över. Läs mer »

Vått, grått och blötsnö

4 kommentarer / Boktips, Hundar och katter, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Efter ett par fantastiska  morgnar med sagolika soluppgångar så fick vi tillbaka det gråa och våta vädret igen.

Tyvärr så hände något missöde med mitt nya minneskort i kameran och alla vackra bilder bara försvann, ja alla utom den här ovanför. Sådär kan det vara med teknikens under. Inget att göra, jag får minnas alltihopa istället.

Morgonen efter bjöds det mest på grått och vått väder, och då funkade minneskortet klanderfritt – typiskt!

Morgonen ville aldrig riktigt ljusna och den lilla snön som fallit gjorde marken förrädiskt hal. Fast jag kände mig väldigt trygg med mina nya dubbförsedda kängor. Dyra Icebug som jag beställt på nätet, stora i storleken för att få plats med extra sulor och tjocka yllestrumpor.

Att vandra på de smala spångarna vintertid kan vara ganska riskfyllt. Nu är det väldigt många år sedan jag halkade här i Gylleboskogen och bröt min ena arm. Jag minns hur ledsen jag var den gången, inte för att armen gjorde särskilt ont, utan för att jag då skulle åka på semester till Aruba två dagar senare. Men allting löste sig, och vi fick en underbar tid borta i Karibien, trots armen i gips.

En morgon var det alldeles extra halt och vått på bryggan. Det hade kommit en massa blötsnö på natten, så jag gjorde en enkel snögubbe som kunde hålla mig sällskap vid morgonbadet.

Efter ett tag så öste regnet ner över både mig och min gubbe. Jag fick skynda mig på med kläderna och bege mig hemåt istället.

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok. Den hette Orkidéhuset av Lucinda Riley. Det är en gripande roman som väver samman nutid och dåtid. Läsvärd.

Ett annat tips är att se den nya miniserien på Netflix som heter Genombrottet. Serien är baserad på böckerna om dubbelmordet i Linköping. Serien är verklighetsbaserad och även om inte alla detaljer i filmen är riktiga, så var den otroligt bra. Jag och Stefan såg alla avsnitten i en enda följd.

Vår lilla Molly

Idag fyller vår lilla älskade Molly hela 10 år. Jösses så fort de här åren har gått, och jag minns tydligt den där midsommaren då Molly flyttade hem till oss i Gyllebo. Jag hoppas hon får vara pigg och ha hälsan i många år till.

Grattis vår fina lilla hund♥

Dagens citat:

Jag lärde mig att jag inte behöver veta alla svaren och när jag inte vet behöver jag inte heller låtsas att jag vet.

Ha en härlig tisdag och kram från mig.

Annika

Vått, grått och blötsnö Läs mer »

Rulla till toppen