Natur

Ett år av saknad.

Hej.

Precis just idag är det ett år sedan vi tog avsked av vår trogne familjemedlem. Vår fine hund Johnny.

Tiden med Johnny gick så fort, så fort. Jag minns så tydligt när han som liten valp kom in i vår familj. Det var sommaren 2009 som vi helt oväntat miste vår hund Leo, då denne bara var 6 år gammal. Vi kände då så starkt att vi genast ville ha en ny flatcoated retriever. Vi stod inte ut med tystnaden i  huset, vi ville så gärna ha en hund nästan direkt.

Så in i vårt liv kom Johnny, Susedalens Right for You.

Jag var såååå lycklig! Genast satte jag igång att träna med honom. Lydnad, spår och lite allmän uppfostran som alla hundar bör kunna.

Det blev många kurser på Brukshundsklubben. Lite av en slump fastnade vi båda för att prova på det här med patrullhund inom försvaret. Jag tyckte att Johnny verkade passa till just det och själv var jag också nyfiken på att göra en samhällsinsats.  Att simma och hämta ankar i vattnet var Johnny inte så road av. Han verkade istället älska det här med att  spåra, söka och bevaka. Att det smällde och sköt runt öronen, det bekom honom inte så mycket.

Ett första steg när man ska utbilda en tjänstehund är bla att göra ett mentaltest. Det är ett prov där hundens egen personlighet utvärderas kan man säga. Man tar helt enkelt reda på om just sin hunds mentala status passar till det man vill utbilda den till. Min Johnny skulle kunna funka bra till militärhund visade det sig.

För att göra en lång historia kort så klarade vi efter ganska mycket arbete och träning att certifiera oss till tjänstehundsekipage i hemvärnet.

Om någon berättat för mig hur mycket tid det skulle krävas av mig, så hade jag kanske tvekat lite grann. För det var inte bara min hund som skulle utbildas. Jag själv skulle ju också utbildas till beväpnad insatssoldat. Men jag lovar, det är nog det allra bästa jag gjort i hela mitt liv.

Men mest var Johnny en älskad familjemedlem. Eftersom jag jobbar hemifrån så har jag haft förmånen av att kunna umgås med honom hela dagarna året runt. Han har funnits vid min sida dygnets alla timmar.

När vi för 1,5 år sedan upptäckte en cancertumör ovanför Johnnys ena has, så lovade jag honom att jag aldrig skulle låta honom lida. Vi var stridskamrater och jag skulle strida med honom ända till slutet.

Jag tog verkligen vara på varenda dag med honom. När dagen så kom och han visade mig att det vara dags, då var jag beredd…. Man får tro vad man vill, men jag vet att jag och Johnny kunde kommunicera med varandra. Men att ta farväl av en nära vän är aldrig lätt. Tomheten känner jag av varje dag.

Ännu är jag inte beredd att skaffa någon ersättare för Johnny. Jag njuter av mina små hundar som fyller en liten del av tomrummet. När och om en ny ”flatte” flyttar in hos oss i Gyllebo, då vill jag vara beredd och redo att kunna lägga tid och kraft på den träning och uppfostran som krävs. En hund av rasen retriever kräver en meningsfull sysselsättning för att må bra, och det vill jag kunna uppfylla fullt ut.

Ett år har gått sedan dagen vi tog farväl. Tack för allt min älskade Johnny.

Mitt sista inlägg om Johnny hittar ni HÄR

Dagens citat:

Djur saknar hämndkänsla. Kanske är det för att den bästa ”hämnden” är att gå vidare och finna ro igen?

Ha det fint.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Inget slår min morgonstund.

Hejsan.

Jag älskar verkligen mina tidiga morgnar.

Även om jag såklart njuter av en vandring mitt på dagen också, med hundarna och min äkta hälft.

En höstig vandring i nationalparken blev det för oss i förra veckan. Det var milt, och då och då kikade även solen fram lite.

Men inget slår min ensamma morgonvandring runt sjön.

För en liten stund var allting så gudomligt vackert. Nästan så tiden stannade för en kort sekund.

Dagens citat:

Räkna din lön i vem du formas till som en följd av arbetet, inte i antal kronor. Räkna din arbetstid i hur tillfredsställande och lycklig du känner dig efter en arbetsdag, inte i antal timmar.

Om man är lycklig för det lilla så är man lycklig för det mesta.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ruggigt väder och filmmys.

Hejsan.

För några dagar sedan var det ett riktigt ruggigt höstväder.

Det blåste halv storm och vinden ven i trädtopparna när jag tog mitt morgonbad i gryningen.

På eftermiddagen fick vi finbesök av en stycken ”liten Scott” och hans mamma minsann.

Jag hade eldat i våra båda braskaminer hela dagen, så i stugan var det varmt och gott. Det var så varmt att Scott fick bli en ”nakenfis”.

När vinden ven utanför husknuten och elden sprakade i braskaminen, då var det mysigt att krypa upp i soffan och titta på Djungelboken på TV:n.

Dagens citat:

Jag älskar dig! Kanske tänker du nu ”men du känner inte ens mig”. Men kan människor hata utan anledning, så kan jag älska.

Mer kärlek åt folket. Och mer positiv attityd. Tänk så mycket vi har att vara lyckliga över.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Att känna sig som en prinsessa.

Hejsan.

Även om dagarna varit mörka och grå, så har temperaturen varit ganska hög i november.

Trots att det snart är den första advent, så var det en morgon då det fanns riktiga ”vikingar” i Gylleboskogen. Tuffingar som slagit läger och övernattat i ett litet tält intill sjön.

Morgonen var vackert grå och termometern visade på drygt tio grader i både luften och i vattnet.

Såhär har de flesta dagar sett ut den senaste tiden för mig. Min vanliga runda runt sjön i ett novembergrått väder. Men en morgon var lite annorlunda. Det var en morgon då jag kände mig som en riktigt prinsessa.

Den morgonen avslutade jag hemma hos min badkompis Tina, där jag blev såååå bortskämd. Jag kände mig som om jag vore en kunglighet. En stund i hennes härliga bastu, en varm dusch och sedan tidernas ljuvligaste frukost.

Tack finaste Tina för en härlig morgon.

Dagens citat:

Du kommer aldrig att vara fattig så länge du har ett hjärta som slår varmt för andra.

Människor som bryr sig om sina medmänniskor och har medkänsla för både människor och djur, de kan inte kallas fattiga – Tina, du är definitivt en sådan person.

Ha det bra och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Hällevik i höstvila.

Hej hej

En eftermiddag i helgen var vi på höstpromenad i Stenshuvuds nationalpark.

Det var en mild och solig dag som vi stannade vid Hälleviks parkering och vandrade ner mot kåsen.

Ålafisket var över för säsongen och ekan och alla fiskeredskapen var åter uppe på land.

Vi strosade på stigen närmast havet.

Hällevik hade klätt sig i höstskrud och vi fick till och med en liten skymt av den skygga kungsfiskaren.

Några foto på den vackra fågeln blev det förstås inte, då objektivet låg kvar hemma i skåpet. Men det gjorde inte så mycket. Vi njöt av dagen.

Dagens citat:

Du är förmodligen inte alls den du tror att andra människor tror att du är. Bara så du inte går och tror det.

Ha en fin dag och kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Arvet.

Hej hej

Jag kan nog inte minnas att det varit så milt i november förut.

I trädgården blommar de tappraste växterna fortfarande och i hagen råmar kossorna glatt. Vilken underbar höst vi har.

När man blir mormor får man anledning att rota i förrådet efter barnkläder från flydda dagar.

När lille Scott och hans mamma kom på besök fick jag rota fram lite barnkläder i mina gömmor. Ett par byxor med lite sladdrigt gummiband i midjan och en stickad tröja med tuppar på. Det duger bra när man kladdat ner sig med mormors älggryta.

Jag tror nog att min mamma Ingrid log uppe i sin himmel om hon såg den lille pågen. Tröja hon gjorde åt Emmy för snart 25 år sedan fick åter komma till användning.

Och visst passar en ”tuppatröja” även en liten gosse vid namn Scott!?

Dagens citat:

Gör dig av med allt som du inte använder. Onödiga materiella ägodelar tynger dig bara.

Det är inte mycket jag har kvar sedan barnen var små, men några små guldkorn finns det ju.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vi måste njuta nu.

Hejsan.

Vått, grått, dimmigt … och alldeles underbart!

Det var en av de där dagarna som aldrig riktigt ville ljusna.

På bryggan hade vi tänt några ljuslyktor som fick lysa upp vår morgon.

Morgonen var så otroligt vacker. Vi njöt en lång stund efter vårt uppfriskande morgondopp, jag och min badkompis Tina.

I dimman på sjön såg vi två vita svanar sakta flyta fram.

När vi tömt våra termosar så vandrade vidare. Dagen hade ljusnat en smula.

-Vi får passa på att njuta nu, för snart vänder allt och dagarna blir längre och ljusare igen, sa min vän Tina Thornberg

Precis så sa hon och skrattade, den här morgonen, härliga Tina. Visst är det väl så sant. Vi måste passa på att njuta av det som är. Vår och sommar blir det tids nog. Lev nu!

Dagens citat:

Vänta inte för länge med att göra något ”sen”. Ett ”sen” förvandlas snabbt till ett ”försent”.

Ha en härlig dag.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Dagen som aldrig ville ljusna.

Hejsan.

Den senaste tiden har vi haft riktigt mörka novemberdagar.

Dagar då allting gått i grått och brunt.

Men jag tycker att det är så vackert. Jag älskar när trädens löv har trillat av och det öppnar sig som ett nytt landskap runt sjön.

Vyn öppnas upp och man kan se igenom alla träden igen. Bara på ett ställe hänger de envisaste löven kvar.

Hemma ler jag lite åt den sista lilla rosen som som tappert står så rak och fin. Det är en liten krukros som egentligen skulle legat på komposten för länge sedan. Nu kändes det som den flinade åt mig och sa ”tji fick du”.

Dagens citat:

Man kan leva i ett litet hus men ha utsikt över en stor värld.

Jag är född och uppvuxen i ett stort hus, fast ju äldre jag blir ju mindre hus önskar jag mig, så länge jag har friheten att vistas i vår natur.

Ha det fin och kram

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Man blir så stark när man måste.

Hejsan.

Att många människor nu är innerligt trötta på den situation vi alla tvingas leva i, det märks och känns så tydligt.

Vi vill kunna träffa våra nära och kära. Kanske särskilt kring julen och när världen känns en aning otrygg, som nu med covid-19. Vi vill kunna kramas, umgås och vara nära. Såklart drömmer jag också om att samla min familj i juletid…

Men inte heller i år kommer det att fungera. Senast jag hade mina tjejer hemma allihopa på julen, var år 2014. Den julen har jag sparat som en liten skatt djupt i mitt hjärta. Ett underbart minne i mammahjärtat.

Det här året har det varit extra tungt för mig att ha min dotter utomlands. Särskilt när hon i somras av lite olika anledningar inte mådde särskilt bra. Då önskade jag att jag kunnat sätta mig på ett plan till USA för att träffa henne. Då förbannade jag den j-a pandemin.

Att inte kunna finnas för min dotter kändes då hemskt. Extra jobbigt var det när möjligheten att resa mellan länderna försvann. Mitt sätt blev att varje dag prata in små filmer åt henne. Enkla vardagsfilmer. Ofta från mina morgonpromenader vid Gyllebosjön. Lugna, stilla filmer från naturen som jag tror hon saknar så mycket.

Som barn älskade Andréa adventskalendrar med små paket. I somras började jag därför skicka brev med små presenter till henne. Ett brev i veckan har jag postat ända sedan dess, och det kommer jag att göra tills hon blir färdig med utbildningen i september. Det blir som en slags nedräkning och lite peppning hemifrån. Bara 41 brev återstår nu.

Jag är så oerhört glad att jag förra året valde att åka till New York för att träffa henne. Vi fick då bara fyra dagar tillsammans, men tyckte båda att det var värt resan ändå. Jag är så tacksam att  jag åkte.

Senast hon själv var hemma var sommaren 2019, så det är ett tag sedan hon träffade resten av sin familj.

Nu gör vi det bästa av situationen. Även om det känns deppigt att inte kunna fira den här julen som vanligt, så är det ju trots allt bara en enda futtig högtid. Att vi alla mår bra och har hälsan är det viktigaste av allt.

Och till dig min älskade Andréa vill jag bara säga att vi hörs, som alltid, på snapchat när du vaknar i morgon. En knasig film varje dag ända tills vi ses igen.

För er som kanske undrar vad Andréa egentligen håller på med där borta i Alabama, så har jag skrivet ett inlägg för ett par år sedan om henne. Inlägget hittar ni HÄR.

Det enda vi kan göra är att gilla läget och göra det bästa av det. … och som mamma blir man så stark när man måste.

Dagens citat:

Man offrar sin hälsa för att tjäna pengar. Sedan offrar man pengar för att få tillbaka sin hälsa. Man blir så orolig för framtiden att man inte njuter av nuet, vilket resulterar i att man varken lever i nuet eller i framtiden. Man lever som om man aldrig kommer att dö och sedan dör man utan att ha levt.

Lev efter Kalvins hälsocirkel och var rädda om er alla. (ni som inte känner till Kalvins hälsoregler får googla)

Kram Annika

 

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

De sista gula löven.

Hejsan.

Nu singlar de sista gula löven sakta till marken.

I skogen ser det så kul ut när de sista gula lönnlöven hamnat på mattan av de röda boklöv. Som om en sagofe varit där och spritt lite höstligt strössel på marken.

I trädgården busar hundarna tillsammans med Scott bland alla löven.

Stefan har kört en sista gång med gräsklipparen, för att mala sönder så många löv som möjligt. Scott älskar gräsklippare.

Nu får vi hoppas att gräsklipparen snart kan bytas ut mot snöslungan. För visst vore det väl roligt med lite snö lagom till advent. Det tror jag att Scott hade gillat.

Dagens citat:

Inga pengar i världen kan ge tillbaka dagen du har idag.

Må gott!

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top