Natur

Påsk och konstrunda.

Hej hej

Så är påsken över för den här gången, och jag hoppas ni alla haft en skön och mysig högtid.

Här på Österlen är det konstrunda som gäller under påsken. Jag brukar tycka att det är onödigt trångt , rörigt och mycket folk i omlopp, men när min döttrar ville åka ut på tur så var det självklart att jag också följa med dem.

Vi startade med ett besök på Fabriken i Bästekille, där det är många olika konstnärer som ställer ut.

Här fanns många olika konstarter. Det var alltifrån Thunells kända ”nyllen” till tavlor i både olja och akvarell.

Peter Öhmans konstverk av gammalt trä, olja och annat material var särskilt speciella. Jag kunde inte låta bli att längta efter de där goda pizzorna som Peter gjorde under några år i Tångdala då han drev sin lönnkrog. Men det är ett minne blott, nu ägnar han sig helhjärtat åt konsten skulle jag tro.

En av mina favorittavlor var den med alla äggen, den hade gärna fått följa med mig hem.

du är tokig i ägg, sa Emmy, vilket jag själv inte lagt märke till. Men vid närmare eftertanke så dras jag ofta till saker som är formade som just ägg.

Efter det besöket på Fabriken var vi plötsligt väldigt hungriga. Vår färd gick då till Skåne Tranås. På Café Blå fick vi vänta både  länge och väl på vår mat. Men vi hade det mysigt där vi satt och njöt varandras sällskap.

Efter maten besökte vi några konstnärer i Skåne Tranås, innan vi körde vidare mot nya mål.

Vi avslutade vår dag med att besöka lite olika loppisar. Amanda investerade i färgglada tallrikar till sin påskmiddag, jag hittade en potta att ha som kruka och Emmy hittade ett gammalt lagfoto där deras käre ”fabror Per-Olle” fanns med.

Tiden gick på tok för fort, och vi hann bara med en bråkdel av allt vi ville göra och allt vi ville besöka.

Dagens citat:

Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad till allt du vet och kan förstå, medan fantasin omger hela världen och allt som någonsin kommer att vetas eller förstås.

Ha en riktigt fin dag och kram

Annika

Dela gärna

Påsk och konstrunda. Läs mer »

Som att vara i en vitsippsdröm

Hej hej

Att vitsipporna brukar blomma rikligt i Listarums naturreservat vet jag sedan tidigare. Jag har ju vandrat där flera gånger, då jag gått på den mysiga Gårdlösaleden. Men i år så hörde jag från flera håll, att blomningen skulle vara helt fantastisk där.

Och nog var där vackert alltid. På stigen mötte vi en familj med tre små finklädda pojkar. Med äggkorgar och ägg så kunde jag förstå att de passat på att ta påskfoto ibland de underbart vackra vitsipporna.

I de stenigare partierna stod ännu några blåsipporna kvar. Men att hävda sig med alla sina vita släktingar kunde ju inte vara så lätt.

Nog var där vackert alltid, som att befinna sig en vit dröm av vårblommor.

Dagens citat:

Livet ger dig en 24 timmars check varje dag och du avgör hur du investerar den.

Att investera i naturupplevelser i närområdet är inte beroende av om börsen går upp eller ner.

Må väl och kram

Annika

Dela gärna

Som att vara i en vitsippsdröm Läs mer »

Spring och sim.

Hej

För en vecka sedan hade vi ett fantastiskt härligt väder. Jag var sugen på att både hinna springa min runda och ta mitt bad. Sagt och gjort, det fick bli en kombinerad runda med liten handduk i midjeväskan.

Att kombinera löpning med kallbad är inte så bra när temperaturen är alltför låg. Man är ju klädd med lite tunnare kläder när man springer och dessutom brukar jag bli rejält svettig. Ska man efter badet dra på sig sina kalla och våta kläder så kan det nog vara direkt ohälsosamt. Men nu hade det alltså blivit så pass varmt att det funkar att göra båda sakerna.

Förra helgen kom barnbarnen hit och sov över. Det blev full rulle direkt. Stefan hade köpt radiostyrda bilar som de hade så himla roligt med.

Säkerhetstäcket på poolen fick bli en racingbana där ”monstertruckarna” for fram. Pojkarna lovade heligt och dyrt att inte beträda pooltäcket, men såklart fanns vi med dem precis hela tiden. Säkerheten framför allt.

På kvällen blev det TV mys och popcorn innan sängen kallade. Nästa morgon åkte konstnärsgrejerna fram och mitt kök förvandlas till en kreativ ateljé.

Dagens citat:

När dina barn bestämmer sig för att prata med dig och dela med sig av sina problem – avbryt allt du gör och lyssna.

Plötsligt kommer det ju en dag då man inte längre behövs på samma vis längre, så det gäller att ta vara på tiden med dem.

Ha en fin påskdag.

Kram kram

Dela gärna

Spring och sim. Läs mer »

Vitsippor i kvällssol.

Hej hej

Varje år blir jag lika förvånad när vitsipporna slår ut. Jag häpnas över hur fantastiskt fint det blir med skogens vita heltäckningsmattor. Det är som om vintern gör att man glömmer bort hur vacker naturen är när den blomstrar. Här i Gyllebo växer de ”hejvilt” även i trädgårdarna om man inte har en anlagd täppa eller en klippt gräsmatta.

Förra helgen passade jag på att ta mig en kvällstur i området. Aldrig är det väl så vackert som när en solig dag håller på att ta slut.

Undervegetationen i skogen var så grön och frodig, sådär som den alltid är innan trädens blad slagit ut. Visst är det något särskilt med tiden då vitsipporna står i blom!?

Vattnet i sjön var så blått, så blått. Även om det var en alldeles fantastisk kväll så mötte jag inte en kotte där i skogen. Annat lär det nog vara den här helgen, för med påsken kommer också sommargäster och turister hit.

På hemvägen genade jag genom den stora hagen som finns vid vårt stugområde. På sommaren när där går betesdjur, som kor och hästar, brukar jag undvika det. Både korna och hästarna kan bli en aning vilda och burdusa av sig. Även om jag inte tror att de är direkt elaka, så känns det onödigt att klampa omkring på deras territorium.

Lämpligt nog så finns det en liten stege över stängslet precis bakom våra postlådor. På ett nix var jag alltså på hemmaplan igen.

Dagens citat:

Alla kan hitta skrot hos andra. Var den som vaskar fram guldkornen.

För visst är det så, det finns guldkorn i varenda en av oss.

Ha en riktigt härlig långfredag, och ta det försiktigt i trafiken idag.

Kram Annika

 

Dela gärna

Vitsippor i kvällssol. Läs mer »

Storken är i väntans tider.

Hejsan.

I helgen var jag på kyrkogården i Sankt Olof för att sätta någon liten blomma på släktgraven på min pappas sida. De som vilar där, Agnes och Gösta, känns litegrann som min farmor och farfar, och då det inte längre finns någon som direkt kan åka dit, så gör jag det då och då.

Från Sankt Olof åkte vi vidare mot Fågeltofta och till allén vid Kronovall. I slutet av denna vackra allé finns ett träd med ett  gigantiskt storkbo som brukar vara bebott med dessa stora härliga fåglar. Och jodå, mycket riktigt, på långt håll kunde vi se de lyckliga tu som tycktes vara i väntans tider.

Vi parkerade bilen så jag kunde smyga fram för att få en bra kameravinkel. Jag tassade så försiktigt fram, men ingen av fåglarna verkade särskilt rädda.

Det såg ut som om en av storkarna låg och ruvade på ägg, medan den andra mest höll sällskap. På Google kan man läsa att äggen ruvas under ca 33 dagar, och att båda föräldrarna hjälps då åt med arbetet. Samma ansvar gäller även sedan ungarna kläckts, så man får nog säga att storkarna har ett modernt och jämställt förhållande.

Vårt magnoliaträd

Så var det dags igen för mitt älskade magnoliaträd att blomma. Trädet är en present från mina föräldrar, som vi fick på vår bröllopsdag, så det är nu ganska exakt 21 år gammalt. De första åren ville det inte alls komma några blommor på det, men bara någon månad innan min mamma gick bort (2013), så fick vi se den första snövita magnoliablomman slå ut. Sedan dess har det blommat ganska rikligt. Dock har trädet levt farligt, eftersom Stefan varje år håller på att reta ihjäl sig på det eftersom det sträcker sig ut över poolen och tappar blommor och blad i vattnet. Något år ville han till och med ta bort det helt, men någon måtta får det vara tyckte jag. Det har därför beskurits en aning bryskt, men ännu verkar det trivas och må bra. Och jag blir lika glad varje år som det slår ut♥

Dagens citat:

Så vackert det skulle vara att kunna resa upp till himlen och föra en älskad tillbaka för att tillbringa en enda dag med denne på jorden; bara en enda dag, en sista dag tillsammans.

… fast nej, det skulle ju vara så fruktansvärt att återigen ta avsked… istället får man vårda minnena ömt.

Jag önskar er alla en riktigt fin skärtorsdag.

Kram Annika

Dela gärna

Storken är i väntans tider. Läs mer »

Ramslök, löpning och pinsa.

Halloj

Vädret var inte det bästa när jag äntligen hade tid för ett gryningsbad. Eller egentligen var det faktiskt ganska härligt, det var ju bara himlen som var täckt med gråa moln. Temperaturen var helt ok, vinden nästintill obefintlig och fågelsången var fantastisk.

Alla vita blommor kommer lite mer till sin rätt då ljuset är dunkelt, även om just vitsipporna drar ihop sina kronblad då solen uteblir.

På hemvägen njöt jag lite extra i ett hav av ramslök. Den där löken sprider ut sig lite mer för varje år. Den är helt fantastisk, men mest tycker jag nog om dess vita blommor som kommer lite senare. De liknar skira stjärnor, doftar lök och man lär kunna göra något som påminner om kapris av blomknopparna. Någon gång, när jag har bättre tid, så ska jag kanske prova det – för just kapris är en stor favorit hos mig.

Som så ofta så fick jag ett glatt mottagande när jag kom hem. Att mötas av små hundar som ser ut att ha ett stort leende ända upp mot öronen kändes ju helt fantastiskt. Stefans leende var dock lite mer svårtolkat, men log det gjorde han.

Löpning i Borrby

En kväll samlades mitt ”tjejmilen-gäng” för att löpträna i Borrby. Det var ett trevligt initiativ av Picklebar som anordnade en löparkväll med efterföljande öl och pinsa. Alltså, så trevligt och gott. Jag gillar egentligen inte att springa på kvällen, men vankas det öl med tilltugg, ja då kan jag allt offra mig.

Dagens citat:

Bara så högt som jag sträcker mig kan jag växa. Bara så långt som jag söker kan jag nå. Bara så djupt som jag tittar kan jag se. Bara så stort som jag drömmer kan jag bli.

Ha en underbar ”stilla onsdag”. För mig blir det kanske inte helt stilla, jag kommer hålla till på Lokalföreningen i Norra Björstorp. Tycker ni att det blir alltför stilla, kom gärna och hälsa på, vi har massor av saker inför vårbestyren, och ja vi har faktiskt även påskgodis om det är vad som behövs.

Må gott, kram Annika

Dela gärna

Ramslök, löpning och pinsa. Läs mer »

En doft av vår

Hej hej

Vårens alla blommor tävlar nu mot varandra i både doft och överdåd. Just nu har nog vitsippan ledningen. Här i Gyllebo växer den lite överallt, och även på vissa i ställen i min trädgård.

I mina rabatter slår föregående års julhyacinter nu ut med allsköns färger. Den doften är ju helt otrolig, och den påminner om både vår och vinter. Inte många blomdofter förknippas så starkt om julen.

I köket ståtar årets första lilla trädgårdsbukett. Visst är det kul när man kan plocka in blomster direkt från den egna täppan. Först ut i den lilla ”loppade” vasen har jag satt någon minipåsklilja, lungört som flyttat hit av egen fri vilja och så lite pärlhyacinter.

Doften av vår är något som vi alla älskar, men så finns det dofter som bara hundarna älskar, och det är doften av kadaver och förruttnelse. Just en sådan doft hade lilla Lykke hittat och gnidet in sin hals med. Kanske var det någon död groda hon hittat, men det fick bli bums in i badet för henne. Lite snopen gick hon sedan runt i trädgården och fick stå ut med att älsklingsparfymen blivit borttvättad innan hon ens hann att blinka.

Nog är det härliga dagar vi är mitt uppe i nu! Påskveckan är här, och förutom arbetet på ”Luckan” så står lite trädgårdsfix på schemat. Blåregnet har redan blivit nerklippt, lite mer bryskt än vanligt. Det ska bli spännande och se hur det kommer att bli.

Dagens citat:

Var ödmjuk nog att erkänna dina misstag, klok nog att lära dig av dem och mogen nog att rätta till dem.

Livet är en enda lång skola, och varje dag får man lära sig något nytt.

Ha en fin dag och njut av våren.

Kram Annika

Dela gärna

En doft av vår Läs mer »

Att rätta upp en brygga

Hej hej

I veckan har det varit riktigt härligt väder, så dagen då jag var ledig så lyckades jag locka med mig Stefan ner till sjön.

En liten baktanke med att han skulle följa med det hade jag. Det var att jag ville ha hjälp med att få rätsida på den alltmer sneda och vingliga bryggan. Efter vinterns ostliga stormar så hade den mer och mer glidit upp på några dumma stockar i sjökanten, där den nu blivit hängande. Med ett långt rep tänkte jag att den skulle kunna gå att dra på plats igen.

Lite motsträvig och smått surmulen gjorde han lite tafatta försök, men konstaterade fort att det inte alls skulle komma att gå. Typiskt, tänkte jag! Jag ger mig tusan på att om det vore ett jakttorn som hamnat så där fel så skulle det inte vara några problem att fixa rätt… Men där var inget att göra fick jag höra. Attans också.

Platsen ligger i ett naturreservat och bryggan ägs av scouterna, så mina förhoppningar är att de kommer att fixa till den under sommaren.

Innan vi lämnade platsen passade jag på att ta mig en simtur. Med en temperatur på nio grader var det uppfriskande och skönt, och väl i vattnet så kvittar det ju om bryggan är både sned och vinglig.

Vi samlade ihop våra bryggfixarsaker och gick vidare. Även om bryggan och hela världen blir sneda, så kommer vattnet ju faktiskt alltid att vara i våg.

Dagens citat:

Man kan ju faktiskt välja att inte tro på det negativa.

Dela gärna

Att rätta upp en brygga Läs mer »

Balsam för själen

Hej hej

Det finns några saker i livet som jag tycker är som balsam för själen. En av de sakerna är att komma ner till bryggan en lugn och stilla vårdag och bara njuta av naturen där. Precis en sådan morgon fick jag i helgen.

Morgonbadet var så där superskönt som det bara kan vara när det är helt stilla och lugnt väder. Temperaturen hade stigit upp till nästan nio grader i vattnet, och det var så fint när solen kom upp.

På hemvägen plockade jag med mig lite ramslök, och den doften kan ju nästan göra en människa helt vimmelkantig.

När jag nästan hade kommit hem mötte jag ett glatt litet gäng. Det var Stefan och alla hundarna. Hunden Lykke (som ju är den största mammagrisen) sprang mig till mötes, för att välkomna mig hem, som om vi inte setts på flera dagar.

En annan sak som är som balsam för själen, det är att träffa barnbarnen. Och just det var det dags för i helgen. Jag kom tidigt till Tomelilla där morgonen började med pannkaksfrukost. Resten av dagen var fylld med bus. Vi lekte i trädgården, och sedan tränade Scott på läsning. Med särskilda kritor skrev jag olika namn på trappen som Scott galant kunde läsa. Roligast var det när han kom till ord som ”fis” och ”bajskorv”, då skrattade han högt och hjärtligt… Ja, jag får hoppas att den där färgen går bort när det regnar, annars får jag kanske sponsra med en ny trappa…

Dagens citat:

Äkta glädje återfinns inte i det som kommer och går, utan i det som är.

Idag väntar en dag på Luckan, så idag ska jag tänka ut så många frågor jag bara kan komma på inför mina nya arbetsuppgifter.

Ha det riktigt gott.

Kram Annika

Dela gärna

Balsam för själen Läs mer »

Sol, vårvindar och dumma människor.

Hej hej

Våren har farit fram med stormsteg nu, och jag förvånas för vartenda litet vårtecken som ploppar upp. Hur i herrans namn kan tiden bara gå så fort.

Den senaste veckan har jag så smått börjat att sätta mig in i mitt nya vikariat på Luckan. Det är något med att bli äldre som gör det jobbigare och lite trögare att lära nytt. För tre år sedan, när jag skulle börja i varumottagningen, så minns jag att jag tyckte att det var likadant – snurrigt och jobbigt att vara ny och hela tiden behöva fråga. Men jag vet att plötsligt går det där över och allt går lättare och lättare igen.

Min väg till jobbet har varit fantastiskt vacker. En morgon kunde jag inte låta bli att stanna vid markandsfältet och knäppa en bild med min mobilkamera. Så himla fint när solen gick upp.

En morgon gick jag runt sjön. Det var en lite kall och blåsig dag, men ändå väldigt härligt.

Ramslöken hade växt så det borde ha knakat om den och för varje år breder vätterosen ut sig mer och mer.

Fast när jag gick där och njöt av alla fina små vårtecken stod jag plötsligt framför en dumpad skinnfåtölj. Alltså vilka dumma människor det finns. Varje år är det samma visa, varje år hamnar allehanda skräp i vårt vackra naturreservat. Jag kan inte förstå orsaken till att man tar möbler med sig ut i skogen, istället för att åka till återvinningen med dem. Människor hittar på så mycket dumt tycker jag.

Hundarna tycks också känna doften av vår i luften. De älskar att sitta ute vid vår grind och hålla koll så inga obehöriga närmar sig vårt hus. Likt ett tjutande inbrottslarm som sätter igång, larmar de så fort de ser något som rör sig i vårt närområde (på gott och ont) Ett tag låter vi dem sitta och hålla koll, men när deras skällande går överstyr får de snällt gå in igen.

Dodevägens igelkottar har också börjat vakna till liv nu. Ännu har de inte synts till, men vi vet att de bor under vår veranda för både vi och hundarna har hört hur de prasslar och har sig där. I fjor när det blev igelkottsbebisar här, så beställde jag små skyltar för att göra bilisterna extra vaksamma och ta det lite lugnare på vår väg. Jag hoppas att de utrotningshotade djuren klarar livhanken och att det får bli ytterligare tillökning det här året.

Att det bor hundarna på tomten verkar inte bekymra kottarna nämnvärt, de kurrar lite och blåser upp sig en kort stund, men pinnar sedan bara vidare.

Dagens citat:

Jag vet, och du borde veta …
att de största begränsningarna sitter i huvudet,
men där sitter också de största resurserna.
En ny vecka väntar. Jag börjar med ett läkarbesök för att kolla hur mina ögon mår.
Ha det fint och kram från mig
Annika
Dela gärna

Sol, vårvindar och dumma människor. Läs mer »

Rulla till toppen