Polen

Auschwitz Birkenau

Hejsan

För ett tag sedan skrev jag om bussresan till Krakow, och här kommer nu slutet på vår resa. Sista anhalten blev allvarstyngd och krävde stor eftertanke, men samtidigt tycker jag att ett besök här skulle ingå i skolundervisningen och vara obligatoriskt för alla ungdomar. Det är så viktigt att vi alla minns.

Vi får helt enkelt aldrig glömma allt det hemska som hänt…

Dagen då vi anlände till Auschwitz var rejält varm och solig. Trots det så gick det en liten kall kår genom kroppen på mig.

Med åren har besökarna ökat väldigt mycket här och säkerhetsnivån för att komma in är nästan lika hög som på en flygplats. När vi stod där och fick våra minimala väskor röntgade, så tänkte jag på alla arma fångar, som under kriget bara haft en enda önskan – att ta sig levande ut härifrån.

Vi passerade den välkända skylten ”Arbeit macht frei”. Den lär ha skapats inne på lägret av lokala fångar. Om det upp och nedvända B:et är en tyst protest eller enbart ett misstag, det är inte helt klart. Jag vill gärna tro att det är gjort med flit av fångarna här.

Vi vandrade i en tyst och lite sammanbiten skara, alltmedan vår duktige guide berättade en liten del av allt som kan sägas om det här koncentrationslägret. Överallt var vi omringade av det höga och täta taggtrådsstängslet.

På en av byggnadernas tegelvägg fanns små murade fyrkanter. Dessa är resultatet av barns utbildning i murarhantverket. Alla var tvungna att arbeta, tom. små barn.

Vi vandrade längs de rostiga taggtrådsstängslen och i en av tegelbarackerna fanns en urna med mänsklig aska från lägret.

Vi besökte det välkända ”Block 11”, huset som bestod av hemska tortyrrum. Här genomfördes även olika experiment på fångarna. Bla fanns det sk. ståceller där det placerades 4 personer på ett extremt litet instängt utrymme. Denna cell var så trång att personerna bara kunde stå upp som ”packade sillar.” Här kunde de få stå i flera dagar utan mat. Det var också här som de första försöken med att avliva människor med Zyklon B genomfördes.

Utanför, mellan block 11 och block 10 låg ”dödsväggen”. Här avrättades fångarna kallblodigt genom skjutning, sk arkebusering.

Ovanför muren vajade en blek, blåvitrandig flagga stilla i den varma sommarbrisen.

Vi vandrade tyst och stillsamt ut från området, för att ta oss till bussen. Ur högtalarna vid utgången spelades sorlig och tung musik, samtidigt som namnen på de mördade fångarna lästes upp, ett efter ett, i all oändlighet.

Härifrån åkte vi med bussen till det andra lägret som byggdes – Auschwitz 11 eller Birkenau, som det också heter. Detta är kanske det mest välkända och det man mest sett bilder från.

Ett välkänt fotografi är från just den här platsen. Den gamla bilden visar hur SS-vakterna strosar vid ett nyss inkommit tåg där selekteringen nyss gjorts av de ankomna människorna.  Längre bort på perrongen syns alla de lurade fångarnas tillhörigheter i en stor hög mitt på planen.

Vi hade inte så lång tid på oss här, men vi fick besöka några av de enkla träbarackerna där fångarna bodde under extremt primitiva förhållanden. Vi fick även besöka en av längorna som var inredd som toalett. Två gånger om dagen fick fångarna gå på toaletten. Med tanke på de hemska magåkommorna och diarréerna som de flesta led av, så var det fruktansvärt att leva här. Man fick inte heller tvätta sig ofta och bara någon enstaka gång om året kunde man få tvätta sina kläder.

Jag hade önskat att vi haft mer tid på oss här på Birkenau, men samtidigt var vi alla nog ganska trötta och nöjda.

Utanför området satt en kaja och iakttog oss när vi kom vandrande. Jag tänkte för mig själv ”Fri som en fågel”.  Frihet är inte något man ska ta som självklart, även om det borde vara det för alla och envar.

Vi hoppade upp i den bekväma bussen, och så var det dags att börja hemresan till Sverige.

Tack till Anne-Marie och George på Hagestad Touring för en fin och välordnad Polenresa.

Mitt tidigare blogginlägg från Krakow finns HÄR.

Dagens citat:

Vissa vägar leder rätt av misstag, andra vägar leder vilse med flit.

Ha en fin fredag.

Kram Annika

Auschwitz Birkenau Läs mer »

På busstur till Krakow.

Hejsan.

För flera år sedan bokade jag och Stefan en resa till Polen. Men det kom en oförutsedd pandemi i vägen som varade i två år. Därefter blev det krig i Ukraina som gjorde att resan åter blev inställd. Nu hade det dock blivit dags att förverkliga den där resan. Men Stefan kände sig inte särskilt sugen på att ge sig iväg efter en krasslig vinter. I hans ställde hoppade min dotter Emmy in, och vi får ett mysig långweekend tillsammans, hon och jag.

Det var en bussresa med Hagestad Touring som tog oss ut på äventyr. Vi var ett härligt gäng, som mestadels bestod av glada pensionärer och så av Emmy då såklart. Med jämna mellanrum stannade vi för toalettbesök och den traditionella kaffestunden som innehöll Hagestadskaffe, whiskey och Baileys.

Första övernattningsplatsen blev på hotell Qubus i staden Legnica.

Efter en skön natt i vårt väl tilltagna hotellrum så passade vi på att kika närmare på stadens magnifika kyrka som låg bara ett stenkast bort.

Vi åt en god frukostbuffé och körde sedan vidare mot den berömda saltgruvan Wieliczka, som finns med på Unescos världsarvslista. Med en fyravåningshiss åkte vi en lång bit ner under marken och fick sedan gå i trappor den sista biten för att komma ner de 130 meterna under jorden.

Där nere i gruvan fanns kyrksalar och vackra skulpturer, allting bestod av salt. Och om vi var tveksamma, så kunde vi bara sticka ut tungan och slicka på någon vägg sa vår glada guide.

Efter att ha tagit hissen upp ur gruvan så åkte bussen vidare mot Krakow.

Nästa morgon stod en guidad stadsrundvandring på vårt schema. Vår duktiga svensktalande guide gav oss så mycket intressant fakta, om både stort och smått, så min hjärna till slut kändes en aning överkokt.

Vackrast i hela staden var nog slottet och den speciella kyrkan som var byggd under flera olika tidsepoker.

Vägen upp till slottet, genom stenmuren med sin rundade gallerförsedda port, fick mina tankar att gå till Robin Hood. Av vår guide fick vi veta att svenskarna förr i tiden inte varit så snälla mot polackerna. Lite skam föll över oss.

Efter lunch hade vi tid på egen hand. Vi slog oss ner i solen med lite god mat och en öl innan vi strosade vidare genom staden.

Efter en lång dag i staden gick vi tillbaka till hotellet för en liten paus. När kvällen kom så begav jag och Emmys oss till de judiska kvarteren, som vi nästan tyckte var de mysigaste i hela Krakow.

Fortsättningen på vår resa får jag ta i ett annat inlägg.

Tack min fina lilla tös för att du hängde med på det här lilla äventyret.

Dagens citat:

Den verkliga upptäcktsresan handlar inte om att söka efter nya landskap utan om att se med nya ögon.

Ha en fin tisdag.

Kram Annika

På busstur till Krakow. Läs mer »

Sopot, en vacker stad i Polen.

Hejsan.

Idag tänkte jag berätta slutet på vår Polenresa.

När vi vaknade andra morgonen i Gdansk så strålande en vacker sol mot oss när vi gläntade på gardinen i vårt hotellrum. Vår plan för dagen var att åka till den angränsande staden Sopot, och strosa där hela dagen. Vi skulle njuta av shopping, promenera runt i det vackra vädret, upptäcka saker, sitta på fik och lägga hela vår dag där.

Vid frukosten lugnade vi en orolig svensk man, som trodde att alla flyg eventuellt ställts in. Nej, nej nej, sa vi bestämt! Sedan for vi glatt iväg med ryggsäckarna packade för en heldag i Sopot.

Staden var märkligt tyst och öde. Eftersom vi var lite tidiga, så förmodade vi att allting kanske inte öppnat ännu. Istället så njöt vi av vädret och den vackra sandstranden. Vi gick ut på den långa piren och såg staden från en annan vy. Så vacker … men konstigt folktom.

Vi kikade in i en av stadens kyrkor.

Runt om i träden växte mistlar, men någon att kyssa såg vi inte röken av. Skämt å sido, det började alltmer gå upp för oss att något inte var som vanligt, att allting bara stängt ner över en natt. Inga affärer eller köpcentrum hade öppet och nästan inga människor var ute, trots att solen sken.

Nej, något kaffe eller varm choklad kunde det inte bli i det sneda huset. Det vi på nåder kunde få köpa var en kopp kaffe på Mc Donalds, men sedan motades vi ut på gatan igen. Istället fick vi ringa efter vår taxichafför, som genast kom och hämtade oss tillbaka till hotellet.

Väl på hotellet gick det upp för oss att hela Polen bara stängt ner precis allting. När inte ens hotellet kunde erbjuda oss någonting att äta längre, så insåg vi att vi nog skulle försöka att ta oss hem med en gång.

För att göra en lång historia kort, så fick vi tag på båtbiljetter istället.  Med färjan från Gdynia till Karlskrona åkte vi samma kväll. Smått omskakade av hur fort allting kan förändras, flyg kan ställas in och hur världen kan vändas upp och ner, så var det skönt att stå på svenska mark igen nästa morgon.

Vi skulle egentligen varit kvar i Polen ytterligare två dagar, men nu fick det bli så här istället.

Beträffande den orolige, svenske mannen, så var han och hans flickvän också tryggt med på båten hem.

Dagens citat:

Jag styrde inte mitt liv. Jag utformade det inte. Jag fattade aldrig några beslut. Saker dök alltid upp och fattade dem åt mig. Det är det som är livet.

Ha det bra och var rädda om er.

Kram Annika

Sopot, en vacker stad i Polen. Läs mer »

Gdansk.

Hejsan.

Precis innan Sverige och våra grannländer hamnade i den riktiga coronakrisen, med stängda gränser och restriktioner, så åkte jag och min vän Petra, på en efterlängtad weekendresa till Polen.

Vädret var på vår sida och vi njöt i den otroligt vackra staden, Gdansk.

Vi strosade på ”Långa Torget”, Dlugi Targ och njöt av den fina arkitekturen.

Vi besökte en rad fantastisk kyrkor med den pampiga Mariakyrkan i spetsen.

I solgasset strosade vi fram i hamnen. Vi imponerades av den väldiga hamnkranen Zuraw, som är en rekonstruktion från 1400-talet.

Efterhand kunde vi märka hur museer och andra sevärdheter började stänga ner sin verksamhet pga viruset som härjade runt om i Europa. Vi kände oss varken oroliga eller otrygga då Polen inte hade någon stor spridning och Gdansk inga coronafall alls. Dock fick vi ändra våra planer en del. Det gav oss en anledningen att komma tillbaka en gång till, tänkte vi.

Vi fortsatte att utforskade staden på egen hand och skrattade gott åt det faktum att vi emellanåt inte riktigt hade koll på var vi egentligen var, trots både karta och gps.

Av de förvånade blickar vi fick från hamnarbetarna så brukar turister nog varken besöka stadens båtvarv eller konstiga konstskolor. För övrigt var det väldigt folktomt och öde överallt.

Vi njöt av att bo på vårt fina hotell som låg helt fantastiskt vackert. Vi åt gott och planerade för en dag i den angränsande staden Sopot.

Det skulle dock visa sig att den dagen skulle inte bli riktigt som vi tänkt oss. Men det får ni läsa om i ett senare inlägg.

Tack Petra för ännu ett fantastiskt äventyr med dig, med så mycket glada skratt och härliga minnen för livet. Även om det inte slutade som vi planerat, så fick vi en minnesvärd resa.

Dagens citat:

Saker och ting skiter sig för alla dagligen. Vissa är bara bättre på att hantera det.

Ha en fin dag och kram från mig, Annika

Gdansk. Läs mer »

Rulla till toppen