min trädgård

Septemberfeeling

Hej hej

Efter en härlig helg i Stockholm har livet nu återgått till den normala lunken igen.

Någon dag innan vi var uppe i huvudstaden så var det dags för hunden Mollys besök hos neurologen i Helsingborg. Sakta men säkert hade Molly blivit allt bättre, men vi ville såklart ändå få henne undersökt och ha en plan om det onda skulle återkomma igen.

På Awakes djursjukhus i Helsingborg fick vi träffa den fantastiska veterinären Abtin, som konstaterade att Mollys problem förmodligen satt i nacken och delvis i ländryggen. I nuläget är Molly symptomfri och helt utan mediciner, men om smärtan och problemet skulle komma tillbaka så finns god lindring att ta till, och då ev. en röntgen för att med säkerhet veta exakt var det onda sitter. Men till dess ska hon bara leva livets glada dagar och vi hoppas att det aldrig kommer tillbaka igen såklart.

Under sommaren har Mollys päls blivit så dålig, matt och livlös. Kanske beror det på den stora operation hon genomgick i våras och på att hon också haft så ont nu i sommar. Nu när hon blivit pigg och sig själv igen så passade jag på att klippa ner henne lite. Med ens såg hon ut som den valp hon en gång varit. Så himla gullig!

Höstkänsla

I fjor hade vi sommar långt in i september månad, men i år kom hösten tidigt och så plötsligt, från en dag till en annan,  känns det som.

Men hösten är en fantastisk årstid, och jag älskar lugnet som den för med sig. Att allting saktar in och livets förväntningar sänks ett snäpp.

På våra kvällsrundor blir vi mer och mer ensamma, och det är inte längre så många vi möter som hundarna måste skälla på. Jag gillar den här tiden, när sommargästerna åker hem, och allting blir tyst och stilla igen. Jag tycker även om mörkret som kommer, tiden då man får möjlighet att se himlens skådespel och alla stjärnor och himlakroppar. Den klara, höga luften och de kyligare nätterna, allt det är skönt tycker jag.

Hösten är en magisk tid, då trädgården slutspurtar och de vackraste färgerna kommer fram. Just nu blommar min blåa hibiskus som allra finast och jag bara älskar den!! Varje årstid har sitt underbara.

Dagens citat:

Att hela tiden fokusera på att maximera våra liv, är sannolikt ett av de allra bästa sätten att gå miste om livet.

Ha en härlig lördag

Annika

Septemberfeeling Läs mer »

En förnimmelse av vinter.

Hejsan.

Ojoj, här blev det tyst ett tag igen. Jag har varit på Lokalföreningen och jobbat lite extra i flera veckor nu, så därför fick allt annat stanna av en smula.

Men ett och annat gryningsdopp har det blivit ändå. Förra helgen var det en så vacker morgon med en svag doft av snö och vinter i luften. Att mitt luktsinne stämde har jag ju fått bevisat de senaste dagarna när vinterns första snö singlade ner så vackert över hela Österlen. Men den här morgonen var det ännu barmark och vattnet höll hela åtta grader.

På hemvägen mötte jag Stefan med våra tre små hundar. Jag tror att jag blev lika glad över att möta dem, som de blev över att se mig där i skogen.

Med tanke på den snö vi nu fått, så var det i sista rappet som vi fick på plåtarna på poolen i år. Det känns alltid så skönt när de är gjort, då är vi liksom redo för snö och oväder.

I veckan kom ”lilla familjen” från Tomelilla hit på kvällsfika. Det var så mysigt, och trots att det väntade dagis/arbetsdag följande morgon så hann vi träffas och umgås en liten stund.

Ja nu rusar tiden mot advent och jul. Kanske startar jag med lite adventspiff redan idag. Jag tänker ta det lite nätt, med ett rum i taget. Som vanligt är tanken att inte plocka fram så himla mycket…. men det brukar ändå alltid sluta med att stugan blir fylld av julkänsla när julafton väl är här. Vi får helt enkelt se…

Dagens citat:

Ibland när jag bantar så hoppar en chokladkaka ut från skåpet, slänger av sig pappret och kastar sig in i min mun. Så oförskämt…

Ha en riktigt skön söndag och kram från mig.

Annika

En förnimmelse av vinter. Läs mer »

Som sommaren och glödvandring.

Hej

Förra helgen kändes det nästan som om det vore sommar hemma i vår trädgård. Man trodde nästan inte att det var sant när trädgården ännu bjöd på vackra blommor att sätta in i buketter.

Inte hade jag hjärta att gräva upp dahliorna heller, trots att vi bestämt oss för det. De blommade ännu för fullt, och till och med en liten pärlhyacint hade blygt stuckit upp sitt blåa lilla ansikte ur jorden, som om den ville säga ”hörrnini, vi hoppar över vintern i år”.

Stefan stod i sitt anletes svett och högg ved för glatta livet. Vedklyven hade dragit sin sista suck och på den väntade nog bara ”vedklyvskyrkogården” blev jag upplyst om med en uppgiven suck.

Glödvandring

På kvällen var det dags för en helt ny upplevelse för mig. En magisk glödvandring till djupa och rytmiska toner av shamantrummor . En ny utmaning – nästan motsatsen till mina älskade isvaksbad. Från iskallt till glödhett kan man ju säga.

Vi samlades på den vackraste platsen man kan tänka sig, en bit utanför Höör, mitt i Skåneland. Tillsammans hjälptes vi åt att tända de staplade vedträna och satt sedan runt den brinnande elden tillsammans. Vi lyssnade på Per som trollband oss alla med sina starka, tänkvärda och underbara berättelser.

Mörkret sänkte sig över oss, och till sist var det bara glöder kvar av vår brasa. Tiden var inne för att räfsa ut alltihopa till en gång där vi skulle trampa över med våra nakna fötter. Trummorna ljöd runt oss och i en cirkel gick vi runt, över glödbädden, och om igen – varv efter varv…

Glödvandring utövas på många olika delar av världen, som en ritual med kulturella, religiösa och andliga rötter. Glödvandring tros bla. ge rening och kraft, den kan även användas för att bevisa mod eller för att övervinna rädsla. Glödvandring kan även ses som en symbol för människans förmåga att kontrollera både elden och sig själv.

Ett varmt tack till Per Hill och Jesper Nordström Hill för en fantastisk och oförglömlig kväll. Tack för den gudomligt goda fikan vi bjöds på, och tack också min fina vän Tina, som tog mig med på denna upplevelse.

På frågan vi alla ställde oss den kvällen – ”vad är det värsta som kan hända” – visade sig, som så ofta i livet, faktiskt inte hända.

Dagens citat:

En indian satt och pratade med sitt barnbarn.

Han sa: ”I alla människor bor det två vargar som slåss. Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka, sorg, arrogans, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism. Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet, välvilja, empati, sanning och tillit”.

”Vilken varg vinner?”, sa barnet.

”Den du matar”, sa den gamle mannen

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Som sommaren och glödvandring. Läs mer »

Dahliorna fick flytta ut.

Hej hej

Helgen innan jag skulle bege mig ut på en liten resa, så tyckte jag att det var dags för mina dahlior att få flytta ut i trädgården på riktigt.

Förra året hade jag dem i mina vintunnor utmed ena husväggen, men i år så hade knölarna blivit mycket större och jag tyckte att de krävde lite mer svängrum. Alltså blev det en lite större odlingsbädd där de alla skulle kunna stå tillsammans.

Liksom förra året, så hade jag förgrott knölarna i mitt orangeri. På så vis får plantorna ett par veckors försprång, och de blir även lite bättre rustade mot snigelangrepp.

Fast så blev jag ändå orolig. Nattfrosten kan vara lömsk. Alltså fick Stefan bygga ett litet tält med fiberduk om det verkar slå till och bli kallt igen.

Nu gäller det bara att vattna, bevaka de där lömska järnnätterna och se till så att jag försvårar för sniglarna att ta sig dit. Har jag tur så blir det många fina blommor även i år.

En kväll checkade jag in hemma hos min dotter Amanda i Tomelilla. Hon hade råkat ut för en anafylaktisk chock och legat inlagd över natten på akuten. För att göra en lång historia kort, så hade hon dessutom blivit felbehandlad i sitt akuta sjukdomstillstånd, och sköterskan gav henne på tok för mycket adrenalin. Enligt min veterinärdotter så borde den givna mängden räckt till en häst…. Att efter en sådan pärs vara ensam med pojkarna tyckte jag vore förskräckligt, så jag packade min tandborste och flyttade in till dem över natten. Vi fick en så mysig kväll tillsammans, Amanda, pojkarna och jag … men jag har verkligen börjat tappa tilltron på vår sjukvård…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok, ”Binas Historia” skriven av  Maja Lunde.  Det är en spännande roman som spänner över tre olika tidsåldrar, och som gör oss påminda om den katastrof som kan vänta om våra bin och pollinerar dör ut.

Dagens citat:

För att kunna känna sig älskad behöver man bli älskad för den man är, inte för det man gör.

Ha en fin onsdag.

Annika

Dahliorna fick flytta ut. Läs mer »

Sparkat igång vårbruket i mitt lilla orangeri.

Hejsan.

I helgen kunde vi ana lite härligt vårväder och jag kunde inte motstå lusten att ta mig ann växterna i orangeriet.

Jag började med att tända fyr i den gamla kaminen. En knastrande brasa gjorde jobbet så mycket mysigare, och den lite råa vinterluften byttes snart ut mot skön värme istället. Sedan var det dags att lyfta på locket till träsoffan och se hur det gått för dahlieknölarna under den långa vintern. De såg ut att ha klarat livhanken hyfsat. Lite torra och rynkiga, men bättre det än ruttna. Några av dem hade till och med fått små ögon, så nog fanns det liv alltid.

När alla knölarna hade kommit ner i lite jord där de skulle förgros, så var det dags för att väcka upp alla pelargonerna.

Pelargonerna blev hårt friserade, en efter en och fick lite ny jord också. Av några sorter tog jag lite sticklingar av, så nu gäller det att inte glömma bort de där små pelargonbebisarna. Litegrann smärtar det alltid när jag behöver klippa bort alla fina blommor och knoppar, men det är ett måste om man vill att det ska bli täta och fina plantor längre fram.

Särskilt glad är jag för den vildpelargon som jag fått av en vän. Just den vårdar jag lite extra ömt, och har jag tur så tar sig de små plantorna som jag satt av den också.

Än är det ju alltför tidigt att sätta ut de frostkänsliga träden som också stått i orangeriet för vinterförvaring. Hortensiorna sjuder av liv och av knoppar, men än får de stå kvar i någon månad till.

Även om mina citronträd börjar bli alltför trångbodde nu och skulle behöva nya krukor att bo i, så hittade jag den första lilla citronen så gul och grann. De där stor krukorna som nu krävs är ganska dyra, men jag tänker att jag kan åtminstone plantera om ett av träden i år, så får det andra vänta till nästa år.

Värdefulla bilder

För någon vecka sedan hittade jag ett minneskort från en bortglömd kamera, och jag blev sååå glad när jag fick se vad som fanns på det. Det var ett par vackra bilder från en fin skymning över Komstad, men också några foto på pappa Kurt. Fotona är tagna på hösten året innan Kurt dog, och jag tror att det var sista gången som vi var och gjorde fint på graven tillsammans, han och jag. Åhhhh pappa Kurt, så saknad …. ♥

Dagens citat:

Vad som än kommer efteråt – detta liv får vi aldrig uppleva igen.

Det gäller att ta vara på livet för nu är det min och din stund på jorden.

Ha en fin torsdag.

Kram Annika

Sparkat igång vårbruket i mitt lilla orangeri. Läs mer »

Hösten knackar på.

Hejsan.

Helgen som gick bjöd på ett fantastiskt höstväder.

Även om de flesta bladen ännu sitter kvar på träden så hade marken vid verandan fyllts med guldgula eklöv. Vi var ute en stund och tog hand om de löv och ekollon som blåst ner.

Eller nej…. jag menar inte vi utan mest bara Stefan. Jag gick bara runt och njöt och förevigade alla trädgårdens blommor och några kryp med min kamera.

-vill ni ha ekollon, hörde jag att Stefan ropade till våra grannar….

Det var en ganska rolig fråga, eftersom vi alla här runtom på Dodevägen brukar få våldsamt mycket ekollon på våra gräsmattor. Naturligtvis avböjde han artigt.

Våra hundar njöt, även de, av det fina höstvädret. De älskar när vi är ute och grejar i trädgården och blir livliga och busiga som små valpar alla tre.

Ännu har vi inte haft någon riktig frostknäpp här hos oss, så många blommor står ännu så stolta och vackra.

Nog är det härligt med sådana här dagar då hösten knackar på  lite lätt.

Dagens citat:

Jäkta inte – sitt min vän. Bortglömd vila får du ej igen.

Njut av din dag.

Annika

Hösten knackar på. Läs mer »

Rosor.

Hejsan.

De blommar nog som bäst just nu, rosorna i min trädgård. Det är en väldig massa olika sorters rosor som jag har i min rabatt. Att det blivit en sådan blandning beror nog mest på att jag haft så svårt för att välja ut bara en sort och en form på blomma. Jag älskar dem alla, vilken färg eller sort de än är, så hur ska man då kunna välja.

Om min trädgård nu är överdådig med alla sina blommor, så är det inte lika bra ställt på min mammas grav. Torkan, och till viss del min egen tid, har gjort att det enda som växer där just nu är en ofantlig stor fingerborgsblomma. Men vi har åtminstone tagit oss tid att göra gravstenen fin och fri från mossa och till hösten lovar jag att plantera lite nya fina växter där igen. F´låt mamma ♥ … men du har den högsta blomman av alla.

Här hemma i trädgården hittade jag ett roligt litet flygfä. Lysande grön var den, så att jag nästan trodde att det var en flygande lövgroda.

För en vecka sedan var jag och Stefan på Musik i Brantevik och lyssnade på Uno Svenningsson. En underbar kväll att bara koppla av en smula och bara må gott.

Dagens citat:

Vänta inte på att någon ska ge dig blommor. Plantera din egen trädgård och smycka din själ.

Kram Annika

Rosor. Läs mer »

En rosa morgon.

Hejsan.

Alla morgnar är härliga här i Gyllebo.

Extra härliga är de kanske nu på hösten.

En morgon var särskilt speciell. Jag steg upp i den ”blå timman”, och fick sedan njuta av en vackert rosa morgon.

Att få uppleva hur färgerna skiftar från djupaste blått, till violett och sedan övergå till varmt rosa – det är som att sitta i en rosa saga och låtsas att man är ”Prinsessan Natur”.

När de sista gässen passerat över mitt huvud var det så dags att avsluta min rosa stund och vandra hemåt igen.

Innan jag gick in för att starta upp datorn på mitt kontor, plockade jag med mig trädgårdens sista rosor. Även de som en rosa dröm.

Dagens citat:

Alla kommer inte att förstå din vandring. Det är okej. Du är här för att leva ditt liv, inte ge förklaringar.

Må väl och kram från mig.

Annika

En rosa morgon. Läs mer »

One life, one halleluja.

Hej hej

Äntligen kom det – regnet på Österlen.

Under en hel lång dag forsade det ner som om himlen var öppen. Och jag bara njöt!

Blommorna njöt! Naturen njöt!

Det var som om växter och jord girigt sög i sig vätska.

Balans. Varannan vatten gäller för allt och alla.

En kyparen sa till mig i Kenya, ”one life and one halleluja” … ett glas vin och ett glas vatten. Precis så, det gäller för alla.

Och som en glad påminnelse om sin existens kikade solen fram, innan dagen övergick i natt.

Dagens citat:

Solen är också ensam, men den skiner ändå.

Om vi ser den eller ej, så skiner den kära solen. Jag ler, känner mig tacksam för balansen som naturen skänker. Och det finns inget mer befriande än att dansa i ett regn.

Ha en fin dag och kram

Annika

One life, one halleluja. Läs mer »

Det välbehövliga regnet.

Hejsan.

I förra veckan kom det välbehövliga regnet till Österlen. Min trädgård här i Gyllebo bara tackade och tog emot. Jag kunde nästan se hur marken girigt sög i sig som ett läskpapper ungefär.

Aldrig förr har mitt lilla silverpäronträd blommat så här rikligt. Jag tänker att det kanske är en slags överlevnadsstrategi efterfjorårets torka…

Mitt persikoträd är inne på sin andra omgång av blommor. Nu är färgen mörkare och djupare rosa än första omgången..

De vackra tulpanerna från Österlentulpaner är på väg att slå ut och bredvid tronar sommarklockan så vacker. Just nu har man möjlighet att åka ut till Lunnarp och kika in alla ljuvliga tulpaner som blommar just nu. Mer information hittar ni HÄR.

Även om jag skulle önskat  mig sol och torrt väder varenda dag, så är regnet vi fått mer än välbehövligt. Magnoliaträdet har blommat över och istället kommer nu dess limegröna vackra bladverk.

Dagens citat:

När en människa är förälskad visar hon sig sådan som hon alltid borde vara.

Jag är förälskad i livet och i allt det lilla i min vardag.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Det välbehövliga regnet. Läs mer »

Rulla till toppen