Gyllebo naturreservat – Gylleboannika

Spring och sim.

4 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av Annika Olsson / 20 april, 2025 / barnbarn, Gyllebo naturreservat, löpträning / 2 minutes of reading

Hej

För en vecka sedan hade vi ett fantastiskt härligt väder. Jag var sugen på att både hinna springa min runda och ta mitt bad. Sagt och gjort, det fick bli en kombinerad runda med liten handduk i midjeväskan.

Att kombinera löpning med kallbad är inte så bra när temperaturen är alltför låg. Man är ju klädd med lite tunnare kläder när man springer och dessutom brukar jag bli rejält svettig. Ska man efter badet dra på sig sina kalla och våta kläder så kan det nog vara direkt ohälsosamt. Men nu hade det alltså blivit så pass varmt att det funkar att göra båda sakerna.

Förra helgen kom barnbarnen hit och sov över. Det blev full rulle direkt. Stefan hade köpt radiostyrda bilar som de hade så himla roligt med.

Säkerhetstäcket på poolen fick bli en racingbana där ”monstertruckarna” for fram. Pojkarna lovade heligt och dyrt att inte beträda pooltäcket, men såklart fanns vi med dem precis hela tiden. Säkerheten framför allt.

På kvällen blev det TV mys och popcorn innan sängen kallade. Nästa morgon åkte konstnärsgrejerna fram och mitt kök förvandlas till en kreativ ateljé.

Dagens citat:

När dina barn bestämmer sig för att prata med dig och dela med sig av sina problem – avbryt allt du gör och lyssna.

Plötsligt kommer det ju en dag då man inte längre behövs på samma vis längre, så det gäller att ta vara på tiden med dem.

Ha en fin påskdag.

Kram kram

Spring och sim. Läs mer »

Ramslök, löpning och pinsa.

8 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av Annika Olsson / 16 april, 2025 / borrby, Gyllebo naturreservat, löpning, ramslök / 2 minutes of reading

Halloj

Vädret var inte det bästa när jag äntligen hade tid för ett gryningsbad. Eller egentligen var det faktiskt ganska härligt, det var ju bara himlen som var täckt med gråa moln. Temperaturen var helt ok, vinden nästintill obefintlig och fågelsången var fantastisk.

Alla vita blommor kommer lite mer till sin rätt då ljuset är dunkelt, även om just vitsipporna drar ihop sina kronblad då solen uteblir.

På hemvägen njöt jag lite extra i ett hav av ramslök. Den där löken sprider ut sig lite mer för varje år. Den är helt fantastisk, men mest tycker jag nog om dess vita blommor som kommer lite senare. De liknar skira stjärnor, doftar lök och man lär kunna göra något som påminner om kapris av blomknopparna. Någon gång, när jag har bättre tid, så ska jag kanske prova det – för just kapris är en stor favorit hos mig.

Som så ofta så fick jag ett glatt mottagande när jag kom hem. Att mötas av små hundar som ser ut att ha ett stort leende ända upp mot öronen kändes ju helt fantastiskt. Stefans leende var dock lite mer svårtolkat, men log det gjorde han.

Löpning i Borrby

En kväll samlades mitt ”tjejmilen-gäng” för att löpträna i Borrby. Det var ett trevligt initiativ av Picklebar som anordnade en löparkväll med efterföljande öl och pinsa. Alltså, så trevligt och gott. Jag gillar egentligen inte att springa på kvällen, men vankas det öl med tilltugg, ja då kan jag allt offra mig.

Dagens citat:

Bara så högt som jag sträcker mig kan jag växa. Bara så långt som jag söker kan jag nå. Bara så djupt som jag tittar kan jag se. Bara så stort som jag drömmer kan jag bli.

Ha en underbar ”stilla onsdag”. För mig blir det kanske inte helt stilla, jag kommer hålla till på Lokalföreningen i Norra Björstorp. Tycker ni att det blir alltför stilla, kom gärna och hälsa på, vi har massor av saker inför vårbestyren, och ja vi har faktiskt även påskgodis om det är vad som behövs.

Må gott, kram Annika

Ramslök, löpning och pinsa. Läs mer »

Balsam för själen

6 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 8 april, 2025 / barnbarn, Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Det finns några saker i livet som jag tycker är som balsam för själen. En av de sakerna är att komma ner till bryggan en lugn och stilla vårdag och bara njuta av naturen där. Precis en sådan morgon fick jag i helgen.

Morgonbadet var så där superskönt som det bara kan vara när det är helt stilla och lugnt väder. Temperaturen hade stigit upp till nästan nio grader i vattnet, och det var så fint när solen kom upp.

På hemvägen plockade jag med mig lite ramslök, och den doften kan ju nästan göra en människa helt vimmelkantig.

När jag nästan hade kommit hem mötte jag ett glatt litet gäng. Det var Stefan och alla hundarna. Hunden Lykke (som ju är den största mammagrisen) sprang mig till mötes, för att välkomna mig hem, som om vi inte setts på flera dagar.

En annan sak som är som balsam för själen, det är att träffa barnbarnen. Och just det var det dags för i helgen. Jag kom tidigt till Tomelilla där morgonen började med pannkaksfrukost. Resten av dagen var fylld med bus. Vi lekte i trädgården, och sedan tränade Scott på läsning. Med särskilda kritor skrev jag olika namn på trappen som Scott galant kunde läsa. Roligast var det när han kom till ord som ”fis” och ”bajskorv”, då skrattade han högt och hjärtligt… Ja, jag får hoppas att den där färgen går bort när det regnar, annars får jag kanske sponsra med en ny trappa…

Dagens citat:

Äkta glädje återfinns inte i det som kommer och går, utan i det som är.

Idag väntar en dag på Luckan, så idag ska jag tänka ut så många frågor jag bara kan komma på inför mina nya arbetsuppgifter.

Ha det riktigt gott.

Kram Annika

Balsam för själen Läs mer »

I gastarnas grepp

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 31 mars, 2025 / Bjärsjölagård, Gyllebo naturreservat, mordgåta, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Vilken fantastisk dag det blev i lördags. En varm vårdag med blå himmel och ljumma vindar.

I Gyllebo kommer vårtecknen allt tätare nu. Ett vårtecken så gott som något, är att vi fått nytt bärlager på våra grusvägar i sommarbyn. Visserligen står de röda snöpinnarna ännu kvar, för man vet ju aldrig när aprilvädret slår till. På sina ställen har de första vitsipporna nu slagit ut. Ni vet väl att man ska äta den där första vitsippan man ser på våren, för det lär visst ge tur i kärlek. Men bara en enda, eftersom de är giftiga. Jag gör alltid det – för säkerhets skull liksom.

Den första spröda ramslöken är uppe nu och den har snart färgat hela ”lökbacken” alldeles grön. Mitt ibland all löken har även den spännande vätterosen dykt upp. Jag tror att det är ett tecken på att man måste tassa försiktigt fram eftersom moder jord snart står i full blom, och sånt där vet såklart våra vättar i underjorden …

Jag och hundarna gick en sväng ner till bryggan. På sjön guppade både fiskeföreningens små ekor, privata kajaker och vackra svanar. Jag tror nog att det var mer än jag själv som fått svallande vårkänslor den här dagen.

Det är nu jag brukar önska att jag kunde stanna tiden, för det är likadant varenda år – jag hinner inte riktigt med i naturens tempo.

I gastarnas grepp

Så måste jag ju skriva lite om presenten vi bjöd de båda 30-åringarna på, Emmy och Matilda. Det var en middag på Bjärsjölagårds slott med tillhörande mordgåta att lösa.

Just mordgåtor är något som töserna brukar älska att göra, och att samlas hela familjen så här var fantastiskt kul för oss alla.

För mig och Stefan var det inte första gången vi var där för att lösa ett mordfall. Även om det inte gick lika bra för mig den här gången så var det lika roligt.

Inlägget från vårt förra besök hittar ni HÄR.

Till min stora glädje så lyckades både Matilda och Emmy lista ut vem den lömske mördaren var den här kvällen. Vars en särskild brosch fick de som löste fallet ta emot. Emmy, som utsågs till kvällens vinnare, fick en särskild brosch i ”24 kvadratmeters guld”.

Dagens citat:

Vissa vägar leder rätt – av misstag, andra vägar leder vilse – med flit.

Önskar er alla en fin måndag. Kram Annika

I gastarnas grepp Läs mer »

Så himla härligt.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 24 mars, 2025 / Gyllebo naturreservat, Österlen, vårfeeling / 2 minutes of reading

Hej hej

Samtidigt som våren nu kommer mer och mer, så drar det igång med lite mer jobb igen för min del. Fast jag har fått ett ganska lagom schema, med några lediga dagar i veckan, så det kommer nog passa mig perfekt.

Förra måndagen var jag fri, och såklart passade jag då på att njuta lite extra av det härliga vårvädret vi bjöds på den måndagen.

Morgonen var helt lugn och stilla. Fåglarna sjöng vackra vårvisor och jag tror att jag var i vattnet i flera minuter mer än vanligt. Temperaturen i vattnet låg på 4 grader och allt var bara så himla härligt.

När solen steg upp packade jag ihop sakerna i min ryggsäck och fortsatte min vandring runt sjön. Vårljuset den här morgonen kändes liksom varmare och vackrare än vanligt.

Så fort solen kom upp så sjönk temperaturen till flera minusgrader. På sina ställen hade det blivit en tunn isskorpa under natten. På sjön var det öppet vatten, till alla ändernas förtjusning.

De första solstrålarna fick nästan skogen att se ut att glöda av ljus och värme.

Vid badplatsen såg det nästan sommarlikt ut, och för en kort stund funderade jag på att ta mig ett andra bad även där.

Det var en så himla, himla härlig morgon.

Dagens citat:

Nuet. Vissa njuter av det som om inget annat fanns. Andra kämpar med det som om det inte borde finnas.

Nuet, som var då, förra måndagen – det var helt ljuvligt. Nuet som är idag, är något helt annat, men precis lika härligt.

Ha det gott och kram

Annika

Så himla härligt. Läs mer »

En solig tur på åsen.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 5 mars, 2025 / åsstigen, Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hej hej

Trots att vi fick ganska kalla vindar och någon minusgrad igen, så fanns det mycket som kändes som vår i luften.

Att sitta inomhus när fåglarna börjar sjunga vårsånger och solen strålar, det kändes inte särskilt lockande. Jag tog med mig hundarna på en liten runda ut på Åsstigen. Det är en liten fin vandringsslinga som ligger lite väster om sjön och som är mer kuperad och backig.

På den här slingan, som bitvis går uppe på en ås, brukar det inte vara lika mycket människor som vandrar. Men naturen här är väldigt vacker, och när alla vitsippor börjar blomma så blir här helt sagolikt vackert.

Ännu dröjer det dock ett tag innan några vitsippor kikar fram. Annat är det med snödropparna. Hemma hos mig blommar de nu för fullt.

Vet du förresten att det finns över 2.500 namngivna snödroppar, men botaniskt sett lär det finnas ungefär 20 vilda arter. Hur i herrans namn kan man se skillnad på dem alla?

Förutom snödroppar så kikar även vintergäcken upp som små gula solar bland fjorårslöven. Det är så härligt.

Ett annat gulligt vårtecken är när grannarna är ute med sina rullatorer och promenerar i solgasset.

Dagens citat:

Jag har en enkel syn på livet. Håll ögonen öppna och lev på.

Och har man tur så får man bli riktigt gammal och då kanske också bli utrustad med rullator. Det är ju en fantastisk uppfinning som gör det möjligt för de som behöver, att på ett säkert sätt kunna ta sig ut.

Ha en fin onsdag, och kram

Annika

En solig tur på åsen. Läs mer »

Äntligen sol

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 18 februari, 2025 / Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan

Äntligen blev det sånt där underbart vinterväder som jag bara älskar!!

På marken låg lite vit härlig pudersnö och termometern visade på någon enstaka minusgrad. På himlen skingrades morgonmolnen alltmer och solen kikade fram lite grann när vi kom ner till bryggan.

Efter flera dagars hård östanvind så hade vattnet slagit upp på bryggan och skapat ett massivt ispansar på hela den ena sidan. Att halka runt där var inget som jag blev så sugen på, utan vi vandrade vidare i solskenet, jag och hundarna.

Lykke var helt återställd efter sitt ingrepp i munnen och det märktes tydligt att hon blivit både gladare, piggare och mer leksen igen.

Längs med sjön satt änderna i stora flockar och såg mest ut att sola sig. När vi kom strosande så flydde de hals över huvud ut i vattnet. Jag försökte fånga dem på bild, men de var alltför snabba, och de enda som fastnade var ett gäng eftersläntrare som man kan skymta på ett av fotonas nedre högra hörn.

När vi kom fram till badplatsen så hade himlen blivit klarblå och vattnet där var fullt av gäss och ankor. Nog blir man lite lättare till sinnet när solen kikar fram litegrann och nog var kacklet i sjön lite gladare den här dagen.

Vid badbryggorna kunde man se hur den första isen började lägga sig. Gässen kämpade på likt små isbrytare för att ta sig fram.

När vi bara hade en halv kilometer kvar för att komma hem, så märkte jag hur den yngsta lilla hunden, Penny, medvetet började ”maska”. Sådär gör hon alltid i hopp om att bli upplyft och buren hem sista biten. Egentligen är det ganska fantastiskt att de små tre-kiloshundarna orkar gå runt hela sjön (som är en tur på nära nog 6 km) på sina egna små kort ben. Ibland bär jag Penny förstås, men ibland får det bli ”lock och pock” istället.

Sådana dagar med frost och vinterkänsla, då är det extra mysigt med vårtecken inomhus. Vårlökar i blått tillexempel!

Dagens citat:

Njut av de små stunderna i livet – en dag när du tittar tillbaka kommer du inse att de var de stora stunderna.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Äntligen sol Läs mer »

Naturen, min religion.

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 7 februari, 2025 / Gyllebo naturreservat, Kallbad, Österlen, svabesholm / 1 minute of reading

Hej hej

Förra söndagen ställde jag min klocka på ringning ganska tidigt och packade ryggsäcken för att möta dagen på bryggan.

Att vandra genom den mörka skogen och till slut komma fram till gläntan vid bryggan känns så fridfullt och det är nästan som att gå in i naturens eget tempel. Jag tände lite levande ljus och njöt av ett morgondopp.

På en gren hängde någons kvarglömda simglasögon och i mörkret hörde jag att en annan badkompis kom tassande för ett gryningsdopp. Himlens färg gick i rosa och på bryggan la sig lite rimfrost när temperaturen föll i takt med att solen steg.

Jag älskar att starta min dag såhär i stillhet i skogen. Här råder ingen brådska, utan här håller naturen i taktpinnen.

Även om fågellivet blev både skrikigt och högljutt när morgonen grydde, så var det inget som skavde i mina morgonkänsliga öron.

Efter en härlig start på söndagen så åkte jag och Stefan sedan till Svabesholm för att äta deras goda och mättande lunchsoppa. Rekommenderas varmt.

Dagens citat:

Naturen är min kyrka och kärlek är min religion.

Ha en riktigt fin fredag

Kram Annika

Naturen, min religion. Läs mer »

Ännu har vi höst på Österlen.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 4 februari, 2025 / Gyllebo, Gyllebo naturreservat, Österlen / 2 minutes of reading

Hejsan.

På TV:n hörde jag hur väderreportern pratade om att vi här nere i söder inte fått meteorologisk vinter ännu, och det där kan alldeles säkert stämma, för inte har det känts så särskilt vintrigt, åtminstone inte i några längre perioder.

Många morgnar har varit gråa, mörka och inte så särskilt fotovänliga heller. Men det här dimmiga och melankoliska vädret har också sin tjusning måste jag säga. Redan nu kan man ana en förändring i naturen, lyssnar man noga så kan man höra att fåglarna har ändrat lite på sina läten och dagsljuset stannar allt längre för varje dag.

Vattnet i sjön håller ungefär 3 grader och är det någon gång man ska frossa i marschaller så är det vid den här tiden på året. En vän som kom för att göra mig sällskap vid morgonbadet sa, ”det lyser vackert och det syns på långt håll, dina marschaller”.

Ja, även om vi nu lär ha höst på Österlen, så känns det som om det är vår i mitt lilla orangeri. En yrvaken pelargon samsas med citronträden och olivträdet. Utanför kämpar snödropparna tappert på, för i min trädgård brukar de inte alls vara så tidiga som de kan vara på många andra platser.

Några vårlökar har fått flytta in på köksbänken. Lite vårkänsla tycker jag man kan unna sig, i tider då det egentligen ska vara vinter men istället är höst. Och när vi sedan avverkat tre årstider på samma gång så slår det kanske plötsligt till och blir sommar när vi minst anar det… 🙂

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”En av oss” av Åsne Seierstad. Det är en mycket välskriven bok om Norge och om det fasansfulla som hände i Oslo och på Utøya. Boken speglar både offren, överlevande och förövaren. Det är en tung historia att ta del av, men ingen kunde gjort den här boken bättre än journalisten Åsne.

Dagens citat:

Det är alltid ok att känna och tänka men det är inte alltid ok att göra och säga.

Må väl.

Kram Annika

Ännu har vi höst på Österlen. Läs mer »

En vacker kväll med fullmånen som sällskap.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 16 januari, 2025 / Gyllebo naturreservat, gyllebovinter, solnedgång / 2 minutes of reading

Hejsan

Efter många dagar med gråväder så var det helt underbart när solen äntligen visade sig i söndags.

Det kändes nästan som om livsandarna hade fått någon uppiggande drog och energin sprudlade.

Innan det var dags för mig att ställa mig vid spisen och kocka ihop kvällens middag, så passade jag på att ta en kvällsrunda runt sjön. Som sällskap hade jag den stora härliga fullmånen som blev allt tydligare ju mer kvällsskymning föll över Gyllebosjön.

När solen gick ner så skapades de ljuvligaste färgerna på himlen.

Vid badbryggorna låg änderna och slumrade som bäst när jag kom traskande. Hals över huvud plaskade de ut i sjön när jag kom gående, som om jag var alla ankors största fara i livet. Efter så många år här, så borde de väl ha vant sig vid att jag kommer här lite då och då.

Min promenad runt sjön hade tagit mig ungefär en timmes tid, och på den timmen hade det nästan blivit helt mörkt. Fast det förstås, helt becksvart skulle det inte komma att bli den här natten, för med en klar himmel och en måne stor som en självlysande ost, så skulle natten aldrig bli helt mörk.

Nog är det lite speciellt med fullmånen, och särskilt den här som är årets första och som även kallas för ”vargmåne”.