Gyllebo naturreservat

Kallbadstiden närmar sig.

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Sakta närmar det sig den riktiga kallbadstiden nu.

Denna helgen som gått fick jag inte tid att gå iväg för några bad, men helgen dessförinnan njöt jag av en tidig morgon vid bryggan. Vi hade ju haft ett ganska milt och fint höstväder under en lång tid. Vattnet i sjön var ännu ljummet och hade inte krupit ner mer än till ca 11 grader.  Morgonen var höstmörk och lite mulen, men vinden var ljummen och det var inte alls så kallt som det kanske ser ut på mina foton.

Jag önskar att jag haft lite mer tid för morgondoppen, de är så välgörande och bra för både kropp och sinne. Men det kommer säkert en tid för det så småningom. Den här morgonen var det så avkopplande att sitta där på bryggan helt ensam och bara ha naturen och mina egna tankar att roa mig med.

Självklart saknade jag min badkompis Tina också så jättemycket, men även vår tid kommer så småningom igen.

Den här morgonen var det så vackert med alla höstlöven som sakta dalade ner i vattnet.

Vackert är det också när höstlöven samlas i orangefärgade driver i kanterna av grusvägen. Det är bara för en kort tid man kan njuta av det här. Efter frost och regn så går det fort att allting förvandlas till en gråsvart jordmassa bara. Så det gäller att passa på att glädjas av det så länge det varar.

Det var sådan skillnad på vilka träd som gjort sig redo för vintern. Några var nästan helt kala, medan andra ännu var gröna.

När jag kom hem till Dodevägen igen så lyste grannens vackra ullungrönn nästan upp som ett lysande stopptecken. Den var nog i sin vackraste skepnad just den här morgonen.

Dagens citat:

Om du studerar de tre första bokstäverna i ordet lektion så förstår du att undervisning ska vara roligt.

Hoppas ni får en rolig dag.

Kram Annika

Kallbadstiden närmar sig. Läs mer »

Årets eldigaste

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 3 minutes of reading

Hejsan.

Varje höst brukar jag uppleva någon dag som är lite vackrare än alla andra höstdagar. En dag som liksom tar andan av mig helt och får mig att fundera på om allt egentligen är på riktigt. En dag som sticker ut bland alla andra höstdagar. I fredags tror jag att det var just den dagen, 2026 års eldigaste dag.

Morgonen var lite fuktig och disig när jag gav mig iväg ut i skogen. Det hade pratats om en annalkande storm, så jag ville verkligen passa på att njuta av alla höstlöven så länge de satt kvar på träden.

Morgonen var i början ganska molnig och solens strålar hade det ganska kämpigt i början.

När jag gick längs med Sjövägen så var det mörkt och från det hållet såg skogen nästan vårlik ut med sina blad som ännu behållit sin gröna färg.

Det var när jag gick ut på Munkagången och kunde se skogen från det hållet som  alla träden framträdde i sin eldigaste skepnad. Det var så fantastiskt vackert, nästan som om skogen stod i brand.

Gässen hade precis lyft i flockar över sjön, men i kanten fick jag syn på en ensam gås som skyggt simmade undan för att gömma sig. Det såg ut som om något satt fast under dess fjädrar, ungefär som en pinne som stack ut bakåt från vingen. Jag hoppas att det inte var något allvarligt fel på fågeln. Att se skadade djur i skogen berör mig alltid så djupt.

När man vandrar samma stigar år efter år så lär man sig efterhand var de vackraste träden står, vilka av träden som först fäller sina löv, osv. Och trots att jag känner skogen så väl vid det här laget, så tröttnar jag aldrig på att uppleva allting här på nytt. Varje ny dag är fantastisk i naturen och varje ny årstid tar alltid andan ur mig litegrann.

På något ställe i skogen hade hösten inte alls kommit särskilt långt och inte en tillstymmelse till gulnande löv syntes till. Istället kikade solen fram genom trädens stammar som om den viskade till mig  ”kom hit här, det är den här vägen du ska välja”.

Dagens citat:

Först när du inser att morgondagen inte är en dag till, utan en dag mindre, börjar du uppskatta livet och allt du har.

När vi föds får vi alla ett visst antal dagar att leva. Efter varje dag då man lägger huvudet på kudden på kvällen så har man förbrukat en av alla de där dagarna. Jag gjorde ett räkneexempel och räknade då ut att om jag får bli 85 år gammal så fick jag ungefär 31.000 dagar när jag föddes. Detta skulle innebära att om jag får bli 85 år gammal, så har jag nu ”bara” ca 8.600 dagar kvar… Det är ta mig tusan hög tid att börja vara rädd om de där dagarna nu och fylla dem med fina saker!!

Kanske en tankeställare för dig som läser också… Gör åtminstone så att varje dag räknas.

Ha det bäst.

Kram Annika

 

Årets eldigaste Läs mer »

Höst- och ruskväder.

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra helgen hade vi ett riktigt höstruskigt väder. Ingen hård vind förstås, som det ju hotas med den här helgen, men ett fint höstregn som vi så väl behövde.

Jag gillar att vara i skogen när det regnar, och jag tar gärna mina småhundar med mig ut på promenad. Dock var det ännu lite för tidigt för Lykke att ge sig ut på längre äventyr efter sin operation, särskilt när vädret var både vått och skitigt. Hela hundflocken fick vackert stanna hemma den här gången Alla tre för rättvisans skull.

Träden hade börjat ändra färg. Från en massa nyanser av gult till olika sorters rött, orange och rostbrunt. Det var en riktigt härlig tur i skogen.

Ännu har vi faktiskt inte haft några frostknäppar alls, här längst nere i det sydöstra hörnet av vårt land. Inte en endast liten minusgrad faktiskt. Också denna regntunga dag var förhållandevis mild för årstiden.

Även om det ser grått, vått och tråkigt ut när man sitter inomhus, så är det alltid helt ljuvligt att komma ut i skogen en runda. Man ångrar aldrig att man klädde på sig regnkläderna och gick ut.

Dagens citat:

Sommar och vintertid blev förklarat för en gammal indian. Han svarade: ”bara en vit man vill klippa av ett täcke 30 cm, sy fast det på motsatt sida och påstå att täcket blivit längre.”

Idag vaknar många upp lite mer utsövda än vanligt, medan andra kanske fått jobba 1 timme mer än de egentligen skulle. Välkommen vintertid – vad det nu ska tjäna till att ställa om klockorna egentligen.

Ha det gott och kram

Annika

Höst- och ruskväder. Läs mer »

Härlig höstdag i Gyllebo

8 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Förra helgen hade vi härliga höstdagar med solsken och riktigt fint höstväder.

Lykke som var nyopererad fick till sin stora sorg stanna hemma när jag gav mig ut för en tur i skogen. För rättvisans skull så valde jag att gå helt ensam utan några fyrbenta vänner alls den här gången. Inte utan att det kändes lite tomt och ensamt.

Bryggan låg där den brukar, vackert inbäddad i grönska. För vart år som går så tycker jag nog att den gigantiska gren som så vackert sträcker sig ut över sjön precis vid bryggan, kommer allt längre ner, som om jordens dragningskraft gör den allt tyngre. Jag tänker ibland på den där stora massiva grenen när jag sitter precis under den, att en vacker dag så kommer jag kanske att få den mitt i skallen, och då är det nog inte särskilt bra.

Höstfärgerna hade börjat att framträda allt mer i skogen nu. Genom åren har jag lärt mig vilka träd som får de vackraste höstlöven, för det är alltid samma träd som får de rödaste löven. Även om trädslagen är detsamma så kan det skilja mellan de olika träden. Till exempel är där en speciell lönn som alltid får de rödaste bladen av dem alla.

Vackra svampar hittar jag också alltid på mina vandringar. Det är konstigt, för när jag är på svampletning och tanken är att jag ska leta efter goda kantareller, då ser jag inte en svamp, men när jag bara vandrar för att njuta av vackra saker då hittar jag mängder av olika svampar, dock aldrig ätbara förstås.

Hösten är onekligen en underbar årstid och det råder så mycket mera lugn och frid i skogen nu än mitt i sommaren. Det märks inte minst på djuren och fågellivet som man ser betydligt mer nu, som om de blir mindre skygga när det inte är så mycket folk ute i skogen.

Såg ni honom här ovan på mitt foto förresten? Hägern – som avvaktande väntade på att jag skulle passera.

Dagens citat:

Jag tycker om människor som får mig att skratta, helt ärligt tror jag att det är det bästa som finns, att få skratta. Det botar en mängd sjukdomar, det är nog det viktigaste som finns hos en person.

Ha en skön och vilsam söndag.

Kram från mig, Annika

Härlig höstdag i Gyllebo Läs mer »

Tempen sjunker och hösten är här och nafsar.

4 kommentarer / Boktips, Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej och halloj

Förra helgen när jag gick ut i skogen så kändes luften lite kyligare och lite klarare, hösten var bestämt på väg.

Det var inte direkt några kallbadstemperaturer i vattnet. 16 grader får väl räknas som relativt varmt, åtminstone var det fullt möjligt att simma runt en god stund. När solen steg upp blev det ett kort men väldigt vackert ljus över skogen och jag satt kvar och njöt en god stund.

Gässen var tillbaka i sjön och deras välkända läte rungade över nejden då de lyfte i stora flockar och passerade bryggan. Ett hösttecken så gott som något.

På andra sidan sjön hade vassens färg börjat skifta i ljusröda toner och var så vackert där det speglade sig i den blanka vattenytan.

Det var länge sedan jag vandrade på Åsstigen och just den här morgonen tyckte jag att det kunde vara så mysigt att njuta av en höstmorgon just där.

Ännu kändes skogen väldigt grön och frodig, men under den kommande månaden kommer naturen att byta skepnad och om fyra veckor ser allting i skogen med all säkerhet lite annorlunda ut.

Jag älskar att vara ute i naturen, och särskilt i oktober och november. Det är nästan lika härligt som på våren då.

Jag undrar om dagens barn egentligen njuter så mycket av naturen nuförtiden? Vet de överhuvudtaget vad en lönn-näsa är för något… Mycket har förändrats sedan jag själv var barn. Inte leker barn idag blindbock, sista paret ut eller bro, bro, breja… eller?

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Land” av Maggie O´Farrell. Det är en historisk roman som jag tyckte väldigt mycket om. Så sorglig och vacker på samma gång. Annorlunda och speciell

Dagens citat:

Hur kan man känna glädje över att stå på bergets topp om man aldrig varit längst nere i dalen.

Ha en skön och härlig söndag.

Kram Annika

 

Tempen sjunker och hösten är här och nafsar. Läs mer »

Den kära gamla bryggan.

6 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Den här sommaren blev ingenting som jag tänkt mig. Det blev inte en massa tidiga gryningsdopp eller härliga vandringar. Eller åtminstone inte så många som vanligt. Knappt några alls faktiskt.

Men en morgon för några veckor sedan hade jag bokat in med min underbara vän. Ett gryningsdopp, bara hon och jag och naturen. Som jag längtat efter det.

Återigen klampade vi rakt in i någons boplats. Liksom förra gången jag gick ner till bryggan, så hade campare slagit upp tält alldeles intill vandringleden så vi nästan stod på näsan över deras tältpinnar. Besviket och lite surmulet blängde vi på tälten, men vi bestämde oss snabbt för att vandra vidare till ett annat vackert ställe. Allemansrätten råder ju, så där var inget att säga om den saken.

Vi stannade vid Munkagången där det också brukar vara fantastiskt vackert. Även där kunde vi njuta av den fantastiska soluppgången och av naturens stillhet.

Den här sommaren har det varit ovanligt mycket turister som gästat Gyllebo och dess område. Jag ska inte sticka under stol med att jag verkligen längtar tills hösten kommer nu och det åter blir lite tystare och lugnare här.

Den här morgonen njöt jag och Tina av soluppgången, de vilda änderna och vårt goda te. Men badet hoppade vi över. Att doppa sig borta vid badplatsen kändes inte så fräscht efter sommarens invasion av människor, det var vi rörande överens om.

Att det inte blev något bad, eller att bryggan var upptagen – allt det spelade egentligen ingen roll. Det var bara så fint att få sitta där med en kär vän vid min sida. Tina som är en av de personer jag litar mest på i hela världen. Det spelar liksom ingen roll om vi inte setts på ett tag, bara vetskapen om att hon finns, det känns fint i hjärtat.

Solen steg upp över Gylleboslott och en ny dag vaknade så sakta till liv igen.

Vi packade till sist ihop våra saker och gav oss hemåt, för där hemma väntade Stefan med sin specialfrukost som är väldigt snarlik en hotellfrukost. Japp, vi är nog lite bortskämda, Tina och jag.

Idag, den här morgonen så väntar ett nytt äventyr på oss. Kanske blir det inget fint väder eller någon vacker soluppgång – men det brukar alltid bli helt fantastiskt ändå. En härlig dag ligger framför oss igen.

Vi ses om en stund min vän♥

Dagens citat:

Många människor kommer att gå ut och in ur i ditt liv, men bara sanna vänner lämnar fotspår i ditt hjärta.

Hoppas ni andra också får en fin måndag.

Kram Annika

Den kära gamla bryggan. Läs mer »

Tiden flyger

4 kommentarer / Natur, Österlen, Träning / Av / / , , , , / 1 minute of reading

Hejsan.

Ja jösses vad tiden flyger iväg just nu. Jag tycker alltid att när snödropparna i trädgården blommat ut, så är det som om allting bara ökar hastighet för varje vecka som går.

Titta bara på vitsipporna så fort de försvann. Jag tycker inte jag hann njuta av dem förrän de nu är ett minne blott.

Den skira bokskogen har mörknat och redan är vi på väg från den väldoftande häggen mot blommande syrener. Varje tid har sina underverk att njuta av, det gäller bara att hinna med dem, tänka på dem och ta vara på dem.

Hundpromenader är en bra sysselsättning för att njuta av naturen – men tänk då på att verkligen se, känna, dofta och lyssna.

Vårruset

I början av månaden var jag med mitt ”Spring-gäng” i Malmö där vi sprang Vårruset.

Min rygg har knasat nu ett tag så jag fick ta det nätt och fint med små steg och lugnare tempo. Men det blev en fantastisk kväll, då jag även fick träffa mina små barnbarn och svärson. De var med under kvällen och hejade på oss alla.

Dagens citat:

Lyckan nås genom att sakta ner och fånga de många små vardagliga stunderna – och bara ta in och njuta.

Jag önskar Er Alla en fin Pingstafton.

Varm kram från mig

Annika

Tiden flyger Läs mer »

Den första skira grönskan

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

För en vecka sedan prickade jag nog in morgonen då bokskogens första skira blad precis började skönjas. Morgonen var helt lugn och stilla, fåglarna sjöng och allt var stämningsfullt och fint.

Jag badade och njöt vid bryggan. Vattnet var över 10 grader varmt, så jag fick inse att säsongens vinterbad var över för den här gången. Men jag tycker ju att allting har sin tjusning. Att njuta av solens värmande strålar utan att klä sig i tjocka ytterplagg är såklart lika fantastiskt det. Alla årstider bär på sin egen magi.

I stilla mak promenerade jag på sjöstigen medan solens första strålar kikade fram. Vitsipporna hade börjat sjunga på sista versen och snart skulle skogens blad lägga marken i skugga och vegetationen i skogen skulle därmed förändras.

De där första limegröna bokbladen är så vackra. Men förutom att vara fina, så är de också både goda och ätliga faktiskt. Alldeles mjuka och lätt syrliga i smaken.

Solens strålar fick nästan skogen att se självlysande och röd ut som om det var höstfärgerna som kom igen efter vintern.

Att vandra runt sjön har jag gjort tusentals gånger, trots det blir jag mer och mer förundrad för varje gång som naturen byter skepnad. Det är som om sinnet blir känsligare för naturens underverk ju äldre jag blir.

Att låta sig förundras och känna tacksamhet – just det är en säker väg till en stillsam lycka. Mycket mer behövs egentligen inte.

Dagens citat:

Du behöver inte att alla tror på dig. Du behöver bara vara tapper och fortsätta tro på dig själv.

Ha en fin och härlig fredag.

Kram Annika

Den första skira grönskan Läs mer »

Soluppgång delux och ankbajs

4 kommentarer / Natur, Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Förra veckan när jag bestämt träff med min kompis  tidigt i gryningen skulle det visa sig att vi skulle komma att få en av de vackraste morgnarna tillsammans på länge, åtminstone den här våren.

Morgonen började med lite smått rosafärgade moln långt borta över slottet, för att sakta förvandlas till den mest härliga rosa/violett sagohimmeln man kan tänka sig.

”Det blir alltid så fantastiskt väder när vi ses här”, sa vi till varandra, där vi satt sida vid sida och bara förundrades över skådespelet framför våra ögon. Sanningen är nog att alla väder egentligen är drömmiga, i alla fall i våra ögon.

I vanlig ordning tog vi våra dopp i sjön. Den här våren har varit ganska kall, men ändå låg temperaturen redan på 8,5 grad i vattnet. Nu på våren brukar vi heller inte vara ensamma i sjön. Små ankar kommer ofta och hälsar på och så även den här morgonen.

Ankor är inte särskilt duktiga på att hålla rent efter sig heller, så lite skurande av bryggan blev det för att vi skulle slippa anklortar mellan tårna. Naturbad i all ära, men lite ordning och renlighet vill vi ändå ha.

Vi satt en god stund och njöt av vårsångerna som fåglarna sjöng denna stilla fina morgon. Sedan bar det hem till ett dukat frukostbord hemma hos oss.

Dagens citat  … det är till dig Tina♥:

Jag samlar på sådana som dig. Än så länge har jag bara en.

Japp, det finns bara en enda Tina i världen, och jag är tacksam för att få kalla henne min vän.

Ha det gott.

Kram Annika

Soluppgång delux och ankbajs Läs mer »

Sista riktiga kallbadet och Wim Hof retreat i Gislöv

4 kommentarer / Allmänt, Natur, Österlen / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Njuter ni av påsken och ledigheten? Det gör jag, ja för fulla muggar!! I förgårnatt sov jag mer än 12 timmar i sträck, så jag antar att jag varit ganska trött.

Nu är det återigen tid för lite fotografering och bloggande. Så här kommer bilder från en alldeles fantastisk morgon vid Gyllebosjön. Den mesta isen hade smällt undan, även om det nattetid då varit flera minusgrader.

Morgonen då jag och Tina kom ner till bryggan var helt magisk. Dimman låg mystiskt över vattenytan som delvis var täckt av en tunn ishinna. Närmast vår brygga var det dock öppet vatten med en temperatur  som hade stigit till hela 2 grader.

Efter gryningsdoppet njöt vi av godsaker som vi plockade upp ur våra ryggsäckar, alltmedan solen arbetade sig upp över trädtopparna.

När morgonen ljusnat kom två små änder simmande och tittade lystet mot vårt håll. Kanske hade de tänkt sig lite godsaker av oss, men vi hade inte någon som var lämpligt för små ankmagar.

I takt med att dagen grydde så sjönk temperaturen. Jag och Tina packade ihop våra saker och gav oss iväg. Hemma hos oss väntade Stefan med gófrukost och tänd braskamin. Liiiiite bortskämda är vi nog, jag och Tina…

Wim Hof retreat

Som avslutning på kallbadssäsongen har jag varit på en Wim Hof dag hos Bea på Gislövs Westremark. Det var vår coach Björn Karlsson som höll i evenemanget och vi fick en ljuvlig dag med mindset, andning och kallbadets effekter. Alltihopa avslutades såklart med ett 2 minuters kallbad ute i den Österlenska östanvinden.

Vagusnerven är en av kroppens viktigaste nerver och den hjälper kroppen att gå från stress till lugn. Att bada kallbad göra att man tränar denna vagusnerv som är en stor del av det som kallas parasympatiska nervsystemet. Den där nerven fick sig en skön genomkörare den här vackra söndagen…

.. och vi fick alla en fantastisk dag

Dagens citat:

Att göra minnen. Att skapa dem, tillsammans. Det kanske ändå är det största. Och att sen påminna varandra om det. Efter några år eller så. Tänk vad det betyder egentligen. Att kunna säga ”kommer du ihåg när…”  Det är en sån gåva.

Tack för alla minnen vi delar, min vän Tina.

Ha det gott och kram från mig, Annika

 

Sista riktiga kallbadet och Wim Hof retreat i Gislöv Läs mer »

Rulla till toppen