Gyllebo naturreservat

Den kära gamla bryggan.

Hejsan.

Den här sommaren blev ingenting som jag tänkt mig. Det blev inte en massa tidiga gryningsdopp eller härliga vandringar. Eller åtminstone inte så många som vanligt. Knappt några alls faktiskt.

Men en morgon för några veckor sedan hade jag bokat in med min underbara vän. Ett gryningsdopp, bara hon och jag och naturen. Som jag längtat efter det.

Återigen klampade vi rakt in i någons boplats. Liksom förra gången jag gick ner till bryggan, så hade campare slagit upp tält alldeles intill vandringleden så vi nästan stod på näsan över deras tältpinnar. Besviket och lite surmulet blängde vi på tälten, men vi bestämde oss snabbt för att vandra vidare till ett annat vackert ställe. Allemansrätten råder ju, så där var inget att säga om den saken.

Vi stannade vid Munkagången där det också brukar vara fantastiskt vackert. Även där kunde vi njuta av den fantastiska soluppgången och av naturens stillhet.

Den här sommaren har det varit ovanligt mycket turister som gästat Gyllebo och dess område. Jag ska inte sticka under stol med att jag verkligen längtar tills hösten kommer nu och det åter blir lite tystare och lugnare här.

Den här morgonen njöt jag och Tina av soluppgången, de vilda änderna och vårt goda te. Men badet hoppade vi över. Att doppa sig borta vid badplatsen kändes inte så fräscht efter sommarens invasion av människor, det var vi rörande överens om.

Att det inte blev något bad, eller att bryggan var upptagen – allt det spelade egentligen ingen roll. Det var bara så fint att få sitta där med en kär vän vid min sida. Tina som är en av de personer jag litar mest på i hela världen. Det spelar liksom ingen roll om vi inte setts på ett tag, bara vetskapen om att hon finns, det känns fint i hjärtat.

Solen steg upp över Gylleboslott och en ny dag vaknade så sakta till liv igen.

Vi packade till sist ihop våra saker och gav oss hemåt, för där hemma väntade Stefan med sin specialfrukost som är väldigt snarlik en hotellfrukost. Japp, vi är nog lite bortskämda, Tina och jag.

Idag, den här morgonen så väntar ett nytt äventyr på oss. Kanske blir det inget fint väder eller någon vacker soluppgång – men det brukar alltid bli helt fantastiskt ändå. En härlig dag ligger framför oss igen.

Vi ses om en stund min vän♥

Dagens citat:

Många människor kommer att gå ut och in ur i ditt liv, men bara sanna vänner lämnar fotspår i ditt hjärta.

Hoppas ni andra också får en fin måndag.

Kram Annika

Den kära gamla bryggan. Läs mer »

Tiden flyger

Hejsan.

Ja jösses vad tiden flyger iväg just nu. Jag tycker alltid att när snödropparna i trädgården blommat ut, så är det som om allting bara ökar hastighet för varje vecka som går.

Titta bara på vitsipporna så fort de försvann. Jag tycker inte jag hann njuta av dem förrän de nu är ett minne blott.

Den skira bokskogen har mörknat och redan är vi på väg från den väldoftande häggen mot blommande syrener. Varje tid har sina underverk att njuta av, det gäller bara att hinna med dem, tänka på dem och ta vara på dem.

Hundpromenader är en bra sysselsättning för att njuta av naturen – men tänk då på att verkligen se, känna, dofta och lyssna.

Vårruset

I början av månaden var jag med mitt ”Spring-gäng” i Malmö där vi sprang Vårruset.

Min rygg har knasat nu ett tag så jag fick ta det nätt och fint med små steg och lugnare tempo. Men det blev en fantastisk kväll, då jag även fick träffa mina små barnbarn och svärson. De var med under kvällen och hejade på oss alla.

Dagens citat:

Lyckan nås genom att sakta ner och fånga de många små vardagliga stunderna – och bara ta in och njuta.

Jag önskar Er Alla en fin Pingstafton.

Varm kram från mig

Annika

Tiden flyger Läs mer »

Den första skira grönskan

Hejsan.

För en vecka sedan prickade jag nog in morgonen då bokskogens första skira blad precis började skönjas. Morgonen var helt lugn och stilla, fåglarna sjöng och allt var stämningsfullt och fint.

Jag badade och njöt vid bryggan. Vattnet var över 10 grader varmt, så jag fick inse att säsongens vinterbad var över för den här gången. Men jag tycker ju att allting har sin tjusning. Att njuta av solens värmande strålar utan att klä sig i tjocka ytterplagg är såklart lika fantastiskt det. Alla årstider bär på sin egen magi.

I stilla mak promenerade jag på sjöstigen medan solens första strålar kikade fram. Vitsipporna hade börjat sjunga på sista versen och snart skulle skogens blad lägga marken i skugga och vegetationen i skogen skulle därmed förändras.

De där första limegröna bokbladen är så vackra. Men förutom att vara fina, så är de också både goda och ätliga faktiskt. Alldeles mjuka och lätt syrliga i smaken.

Solens strålar fick nästan skogen att se självlysande och röd ut som om det var höstfärgerna som kom igen efter vintern.

Att vandra runt sjön har jag gjort tusentals gånger, trots det blir jag mer och mer förundrad för varje gång som naturen byter skepnad. Det är som om sinnet blir känsligare för naturens underverk ju äldre jag blir.

Att låta sig förundras och känna tacksamhet – just det är en säker väg till en stillsam lycka. Mycket mer behövs egentligen inte.

Dagens citat:

Du behöver inte att alla tror på dig. Du behöver bara vara tapper och fortsätta tro på dig själv.

Ha en fin och härlig fredag.

Kram Annika

Den första skira grönskan Läs mer »

Soluppgång delux och ankbajs

Hejsan.

Förra veckan när jag bestämt träff med min kompis  tidigt i gryningen skulle det visa sig att vi skulle komma att få en av de vackraste morgnarna tillsammans på länge, åtminstone den här våren.

Morgonen började med lite smått rosafärgade moln långt borta över slottet, för att sakta förvandlas till den mest härliga rosa/violett sagohimmeln man kan tänka sig.

”Det blir alltid så fantastiskt väder när vi ses här”, sa vi till varandra, där vi satt sida vid sida och bara förundrades över skådespelet framför våra ögon. Sanningen är nog att alla väder egentligen är drömmiga, i alla fall i våra ögon.

I vanlig ordning tog vi våra dopp i sjön. Den här våren har varit ganska kall, men ändå låg temperaturen redan på 8,5 grad i vattnet. Nu på våren brukar vi heller inte vara ensamma i sjön. Små ankar kommer ofta och hälsar på och så även den här morgonen.

Ankor är inte särskilt duktiga på att hålla rent efter sig heller, så lite skurande av bryggan blev det för att vi skulle slippa anklortar mellan tårna. Naturbad i all ära, men lite ordning och renlighet vill vi ändå ha.

Vi satt en god stund och njöt av vårsångerna som fåglarna sjöng denna stilla fina morgon. Sedan bar det hem till ett dukat frukostbord hemma hos oss.

Dagens citat  … det är till dig Tina♥:

Jag samlar på sådana som dig. Än så länge har jag bara en.

Japp, det finns bara en enda Tina i världen, och jag är tacksam för att få kalla henne min vän.

Ha det gott.

Kram Annika

Soluppgång delux och ankbajs Läs mer »

Sista riktiga kallbadet och Wim Hof retreat i Gislöv

Hej hej

Njuter ni av påsken och ledigheten? Det gör jag, ja för fulla muggar!! I förgårnatt sov jag mer än 12 timmar i sträck, så jag antar att jag varit ganska trött.

Nu är det återigen tid för lite fotografering och bloggande. Så här kommer bilder från en alldeles fantastisk morgon vid Gyllebosjön. Den mesta isen hade smällt undan, även om det nattetid då varit flera minusgrader.

Morgonen då jag och Tina kom ner till bryggan var helt magisk. Dimman låg mystiskt över vattenytan som delvis var täckt av en tunn ishinna. Närmast vår brygga var det dock öppet vatten med en temperatur  som hade stigit till hela 2 grader.

Efter gryningsdoppet njöt vi av godsaker som vi plockade upp ur våra ryggsäckar, alltmedan solen arbetade sig upp över trädtopparna.

När morgonen ljusnat kom två små änder simmande och tittade lystet mot vårt håll. Kanske hade de tänkt sig lite godsaker av oss, men vi hade inte någon som var lämpligt för små ankmagar.

I takt med att dagen grydde så sjönk temperaturen. Jag och Tina packade ihop våra saker och gav oss iväg. Hemma hos oss väntade Stefan med gófrukost och tänd braskamin. Liiiiite bortskämda är vi nog, jag och Tina…

Wim Hof retreat

Som avslutning på kallbadssäsongen har jag varit på en Wim Hof dag hos Bea på Gislövs Westremark. Det var vår coach Björn Karlsson som höll i evenemanget och vi fick en ljuvlig dag med mindset, andning och kallbadets effekter. Alltihopa avslutades såklart med ett 2 minuters kallbad ute i den Österlenska östanvinden.

Vagusnerven är en av kroppens viktigaste nerver och den hjälper kroppen att gå från stress till lugn. Att bada kallbad göra att man tränar denna vagusnerv som är en stor del av det som kallas parasympatiska nervsystemet. Den där nerven fick sig en skön genomkörare den här vackra söndagen…

.. och vi fick alla en fantastisk dag

Dagens citat:

Att göra minnen. Att skapa dem, tillsammans. Det kanske ändå är det största. Och att sen påminna varandra om det. Efter några år eller så. Tänk vad det betyder egentligen. Att kunna säga ”kommer du ihåg när…”  Det är en sån gåva.

Tack för alla minnen vi delar, min vän Tina.

Ha det gott och kram från mig, Annika

 

Sista riktiga kallbadet och Wim Hof retreat i Gislöv Läs mer »

Isbrytare och färgen orange

Hejsan

I helgen var det kanske sista gången som jag behövde ta yxa och ”ishackarattiraljer” med mig ner till sjön.  Det var kanske sista rycket med minusgrader och en väldigt vacker morgon vid bryggan väntade.

Isen hade byggts på under natten så det gällde att hacka. Vår vak hade krympt en smula för varje dag.

Exakt hur tjock isen var där var också så svårt att avgöra. Mycket är snö som ligger i en driva ovanpå och det gör nog så att isen därunder har isolerats från att frysa på ytterligare (jag tror att det är så i alla fall)

När klockan var lite över sju steg solen upp och det såg ut att bli en verkligt vacker vinterdag igen.

På ett ställe en bit ifrån bryggan kunde jag se hur människor vandrat ut på isen. Jag kände hur det knöt sig en smula i min mage, och jag undrade för mig själv hur folk egentligen vågar ge sig ut på en is sådär utan att ha en aning om hur tjock den är.

Orange

När jag gick ut den här morgonen så var himlen färgad i en vacker stark orange färg. Hemma på köksbordet stod en liten vas med orangefärgade tulpaner som nästan gick ton i ton med morgonhimlen.

Boktips

I den senaste boken som jag lyssnat på så hade färgen orange också en viss betydelse. Boken jag lyssnat på heter ”Ångrar dig” av Colleen Hoover. Jag tyckte först att boken var lite mycket ungdomsbok, men den växte efter hand, och jag gillade den till slut.

Dagens citat:

Många människor försummar den lilla lyckan medan de förgäves väntar på den stora.

Ha en härlig onsdag.

Kram från mig, Annika

Isbrytare och färgen orange Läs mer »

Vintersol mellan snöstormarna.

Hejsan.

Efter en gråmulen och ganska solfattig start på året så var det riktigt härligt att vakna upp till den bleka vintersolen.

Jag kände hur energin flödade och drog genast på mig varma kläder och gav mig ut för en härlig tur i naturreservatet. Snön låg ganska djup, och på stigen runt sjön hade inte så många människor gått och trampat före mig.

I trädkronorna kraxade två korpar olycksbådande över mitt huvud. Jag tycker att det är fina fåglar och känner respekt för deras stora intelligens.

Vinter höll verkligen sitt grepp om oss och Österlen. Jag älskar ju den här årstiden, liksom alla de andra, och kan inte säga att jag längtar ifrån den tid jag befinner mig i just nu. Såklart kan jag känna längtan efter något i framtiden, men oftast är det förknippat med någon händelse jag har inplanerad, något jag sett fram emot i livet eller en situation jag befinner mig i som är jobbiga som jag vill ska ta slut. Min längtan har nästan aldrig något med väder eller årstid att göra. För när det kommer till årstiden så gillar jag läget och känner mest bara tacksamhet.

Denna soliga vinterdag var det riktigt isigt och kallt vid bryggan. Isen där hade byggts på rejält, förmodligen av den hårda vind som legat på åt samma håll under en lång tid.

Återigen hade jag sett förfrågningar på Facebook om hur tjock isen var på sjön och undringar om det gick att åka skridskor där. Jag tänkte lagt upp ett foto på den del av sjön där vattnet låg öppet och skvalpade, men besinnade mig, jag behöver ju inte svara hela tiden.

Döm av min förvåning när jag anlände till badplatsen och ändå fick se några fiskare långt ute på isen, bara en bit ifrån det öppna vattnet. Jag må har blivit överdrivet skrämd för drunkningsolyckor då jag var barn (min mammas två bröder drunknade då de var små), men nog är det onödigt dumdristigt att ge sig ut på en osäker is.

Jag skakade lite på huvudet och hastade därifrån. Ute på fälten virvlade snön i en vild dans och sakta fylldes körbanan igen efter morgonens plogbil. För mig själv tänkte jag på de snöstaket som sattes upp på fälten då jag var ung. Varför finns inte de längre… Nåja, vi får vara tacksamma för att de orangefärgade snöpinnarna ännu finns kvar.

Dagens citat:

Du drunknar inte av att någon kastar dig i sjön, du drunknar bara om du inte tar dig upp igen.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Vintersol mellan snöstormarna. Läs mer »

Årets första födelsedag och en gammal veteran.

Hej hej

I vanlig ordning, när min dotter Amanda fyller år, så försökte hon få det hela att bara glömmas bort. När man som hon fyller år strax efter Trettonhelgen så känns det kanske inte så kul att ställa till med fest strax efter julhelgen. Då, när de flesta inte gjort annat än kalasat i nära nog en hel månad, så längtar man mest efter vardag och rutiner igen. Men som alltid gick det att övertala henne till ett litet kalas i alla fall.

Det var lillasyster Emmy som stod för övertalningsaktionen.

– Amanda, vi kan väl bara träffas och gå på ”Tajjanblajjan” i Tomelilla.

Tajjanblajjan är världens bästa thaimatrestaurang och det är alltid ett säkert kort då där finns något som vi alla gillar. Och så fick det bli. Ett långbord för hela familjen blev så mysigt.

Efteråt åkte vi hem till Jimmy och Amanda där det vankades kaffe, glass, friterade bananer och en skål marängsviss. Med lite tomtebloss i skålen blev det riktigt festligt, även om Scott nog trodde att det skulle smälla som en nyårsraket.

Nicolaj hade lärt sig att sträcka upp ett fulfinger i luften och han höll på med det i tid och otid, så även denna kväll. Såklart har vi i början skrattat lite åt honom, men nu har han fått förbud och får numera endast hålla upp ett av handens alla fingrar, nämligen tummen. Alltså, dessa små barn.

Isvaken

I förra veckan när vintern slagit till så höll jag regelbundet koll på vår lilla isvak. Flera morgnar blåste det en hård östanvind, så då fick badet vara, men vaken hackades upp såklart.

Då vi nu har vår gamla Volvo besiktigad och påställd igen, så blev det den som fick rulla en morgon då jag hade lite extra bråttom. Bilen är av årsmodell 97 och kommer bli en veteranbil nästa år har jag hört. När den var ny så var det nog en värstingbil, fullutrustad med farthållare och en massa andra finesser som jag egentligen inte använder. Tuffaste inredningsdetaljen är nog den kassettbandspelare som finns i original.

Dagens citat:

Vi bör ge, inte bara det vi har, vi måste också ge det vi är.

Visst är det härligt med människor som bjuder på sig själv. Det borde vi alla göra lite mer.

Kram Annika

Årets första födelsedag och en gammal veteran. Läs mer »

En vit fluffig Trettondag.

Hejsan.

Under natten till trettondagen hade vi ett ihärdigt snöande. Jag hade ställt klockan så jag skulle komma upp tidigt och ner till bryggan den morgonen.

Det var så fantastiskt vackert när jag kom ner till sjön. Jag tände upp lite levande ljus och skottade undan på bryggan så det skulle bli lättare att ta sig fram till den lilla vaken.

Träden var tunga av all snö som lagt sig och det var också som om allting blivit ljuddämpat av den fluffiga snön.

Innan jag gick hemåt igen så gav jag fåglarna lite frön som jag hade med mig. Med åren har många småfåglar lärt sig att vi alltid bjuder dem på nötter eller andra godsaker, så nu kommer de och sitter i träden runtomkring när vi badar, i väntan på något gott.

Plogbilen hade ännu inte kört bort snön på skogsvägen som jag gått tidigare. Men på hemvägen gick det lite lättare att plumsa fram eftersom jag kunde följa mina egna spår tillbaka.

Naturen var så fantastiskt vacker med all den vita snön i stark kontrast till trädens kolsvarta stammar.

Shopping

Så har det också blivit lite shopping i dagarna efter jul. Det var Stefan som behövde nya skor. Lite gofika blev det också innan vi for hem igen. Där väntade vår lilla Judith som nu verkar märka att vi har lite extra koll på hennes förehavande. Det känns fint att hon kommer hem oftare.

Dagens citat:

Tre visa kvinnor,

skulle ha frågat efter vägen, de hade kommit i tid, de hade hjälpt till med förlossningen, haft med sig praktiska gåvor, städat stallet, kokat en gryta och det skulle ha blivit fred på jorden.

En ledig måndag väntar – härligt, härligt.

Kram Annika

En vit fluffig Trettondag. Läs mer »

En kall morgon med en liten isvak.

Hej hej

I måndags knäppte det till och vi fick riktigt kallt. Över hela landet har ”Kung Bore” härjat med snöfall och vinter så det varit en massa vädervarningar överallt.

När det är minusgrader här hos oss, så brukar det ju betyda att det blir is på sjön.

Faktiskt hade det under natten frusit till så pass mycket att jag kunde knacka hål för årets första isvak. Att bada isvak när man är ensam brukar jag försöka undvika av säkerhetsskäl, men ibland måste man ändå våga ta lite risker…  efter badet ringde jag hem till Stefan så han skulle veta att jag överlevt… Han hördes mest förvånad över att jag ringde🤣

Vattnet hade sjunkit till bara en enda fjuttig grad, och kan i princip inte bli så mycket kallare nu. Morgonen var otroligt vacker, och när det ljusnade så fortsatte jag min runda mot badplatsen och de andra bryggorna.

Vid ”Munkagången”, precis där som vattnet inte brukar frysa till förrän till allra sist, låg alla gässen ihop trängda och skränade och väsnades som småbarn.

I slottets hagar stod hästarna ”Stor och Liten” och såg ut att njuta av den friska och kalla morgonluften. När det nu ändå är vintermånader så passar det bra att det också är vinter på riktigt och inte någon halvdan gråmulen höstliknande årstid som inte gör oss människor särskilt glad. Men det är jag som tycker så. Jag vet ju att inte alla håller med mig i den frågan.

Julkort till Kanada.

Så kom mitt julkort äntligen fram till min dotter i Kanada. Det är ju inte så mycket att komma med, men jag tror ändå att det är kul att få något hemifrån. Hoppas din jul varit bra där borta min lilla tös i fjärran land.

Dagens citat:

En dag kommer dina barn bara att ha bilder på dig. Se till att du är med på dem. Oavsett hur du ser ut. De kommer inte bry sig om ditt hår, smink eller kropp. De vill bara se dig.

Visst är man så tacksam för de foto som finns på sina föräldrar, att ha dem nu är guld värt.

Ha en riktigt fin söndag.

Kram Annika

En kall morgon med en liten isvak. Läs mer »

Rulla till toppen