familjen Gyllebo

Magisk sommarkväll.

Hejsan.

Man kan inte vara både ock. Man kan inte vara både morgon- och kvällsmänniska. Åtminstone orkar inte jag stiga upp i gryningen för att sedan vara uppe och rumla långt ut på kvällen.

Trots att jag varit uppe i soluppgången, så kunde jag inte låta bli att hänga med tjejerna när de tänkte se solnedgången och äta pizza på stranden. Vissa dagar måste man helt enkelt bara ta vara på lite extra. Det är ju alldeles tvunget.

Medan Amanda hämtade maten, strosade vi andra genom Kivik ner mot havet.

Lille Scott fick sin kvällsvälling medan vi njöt av den ljumma havsvinden. Det kändes som en förtrollad afton.

När det var en sådan här magisk kväll, så spelade det inte så stor roll att pizzorna dröjde. Fast den som väntar på något gott…. ja ni vet… och till sist så kom Amanda med dem.

Inte heller spelade det så särskilt stor roll att de glömt bort salamin på den ena pizzan. Det smakade helt enkelt ljuvligt gott ändå.

Sedan njöt vi länge av den ljuva sommarkvällen. Scott somnade sött i sin vagn och vi satt bara där på det varma betongfortet och blickade ut över havet.  Det blev en kväll vi kommer minnas för lång tid framöver.

Dagens citat:

Felfinnare hittar fel även i paradiset.

Ja vad spelar fel pizza och lång väntan för roll, när man befinner sig mitt i ett paradis och egentligen inte har någonting alls i hela världen att klaga över. Man mår så mycket bättre om man blir en ”rättfinnare” istället.

Kram Annika

 

Skaldjursfrossa en vacker augustikväll.

Hejsan

Augustikvällar kan vara så underbara tycker jag.

Ofta kommer det lite värme då och naturen är så vackert mogen på något vis.

En kväll hade vi bestämt oss för en liten skaldjursfrossa här hemma i Gyllebo. Fast om man är en liten badsugen gosse, så får bad såklart gå före kräftkalas. Och ska man bada själv, så får det duga med mormors braspanna. Allt för säkerheten. Solhatten hade på något vis också försvunnit. Men bättre brödlös än rådlös heter det ju.

Efter det var vi alla både hungriga och väldigt sugna. Och visst är det bland det mysigaste som finns, att sitta ute och äta och sörpla länge, länge, och bara njuta!

Och när allt sedan var uppätet och disken avklarad, då kom vi på att vi skulle odla lite svamp. Ostronskivling i en halvrutten björkstam, det kan bli ett intressant projekt.

(tack min vän M som gav mig material och inspiration till det här projektet)

Allt som brummar tycks intressera lille Scott, så han verkade synnerligen förtjust i svampodling, som ju kräver en brummande borrmaskin.

Men när solen sjönk och dagen gick mot sitt slut, då var den äldste och den yngste grabben båda ganska trötta. De satt helt enkelt bara där och mös tillsammans och lyssnade på Babblarna på mobiltelefonen. Precis som man ska göra när man badat, haft kräftkalas och odlat svamp.

Dagens citat:

Tillbaka från semestern…. dagens stora frågor:

  1. Vad har jag för lösenord?
  2. Vad jobbar jag med?

En arbetsvecka har nu gått och mitt minne har klarnat. Hoppas ni har fina dagar och njuter av sensommaren.

Kram Annika

Så gott på Åbergs.

Hejsan.

Mina plantskolebesök har varit få det här året. Förmodligen för att det inte känts så speciellt roligt att plantera växter som bara kommer bli snigelmat ändå.

Men till Åbergs i Ystad kan man åka bara för att strosa omkring och njuta.

Och när man ändå är där, så ska man absolut passa på att ta en lunch i skuggan av ett träd. Det gjorde jag och mina tjejer en dag i förra veckan.

Vi valde vegetariska rätter som var så himmelskt goda.

Sen bara vandrade vi runt och njöt av all blomsterprakt i visningsträdgården.

I kryddträdgården nöp vi i bladen, sniffade och gissade.

Som den välartade och snälle gosse Scott nu är, så sov han likt Törnrosa så gott i sin vagn hela tiden. Alltså kunde vi i lugn och ro även unna oss en härlig fika i ett av växthusen.

Efter att ha smällt i oss de goda bakverken tackade vi för oss och gav samtidigt kocken vårt stora beröm. Så himla gott!

Dagens citat:

Omsorgen om sig själv är grunden för att kunna finnas till för andra.

Ha det bäst och gör ibland saker bara för din egen skull.

Kram Annika

Närgånget vid langosvagnen.

Hejsan.

I tider då avstånd och distans är ord vi fått lära oss, så tycks Simrishamns sjöfåglar totalt missat den saken.

Det var en vacker kväll som vi bestämde oss för att äta kvällsmat vid langosvagnen i Simrishamn.

Medan alla människor var duktiga på att hålla distans och inte trängas så var fiskmåsar och trutar synnerligen närgångna.

Med en langos i ena handen, en kall dricka i den andra och en trut nästan på axeln njöt vi av en härlig kväll i Sillastan.

Dagens citat:

Man kan inte vara alla till lags … bockar man för den ena, så visar man arslet åt den andra.

Ha en härlig dag

Annika

Vi äter och vi äter.

Hej hej.

Den här sommaren är nog inte så bra för midjemåttet. Vi har semester och det vi gör mest just nu är nog att äta tror jag. Fast det är allt bra mysigt det med!

I lilla gästhuset lyser det inbjudande. Emmy är ju hemma. Även om hon förstås mest bor inne i gästrummet hos oss, så har hon det mesta av sitt bohag därute.

Mellan regnskurarna snickras och målas det hemma hos oss. Alltid har vi något nytt projekt på gång. Byggarbete ger ju en god aptit.

Att hänga med familjen hemma i köket är nog det bästa som finns ändå. Befriande skratt och god mat, det är egentligen allt man behöver.

Dagens citat:

Skratt smittar av sig på andra. Ve den som uppfinner ett vaccin!

Vissa saker vill man ska smitta av sig, andra inte…

Kram på er

Annika

Back home

Hejsan.

Nu är hon hemma igen. Min Emmy.

Efter en låååång, dyr och ganska annorlunda flygresa anlände hon till sist till stationen i Gärsnäs.

På önskelistan stod pizzabuffé, precis som när hon skulle resa iväg strax efter nyår. (det inlägget hittar ni HÄR) På kvällen hade vi samlats hemma hos oss och tog emot henne med kvällsmat vid poolen.

Dagen då hon och Matilda gav sig iväg så satte hon ett foto på min köksbänk.

-du kan titta på det här medans jag är borta, sa hon… och där har den där bilden fått stå ända sedan dess.

Gladast över att få hem Emmy, det var nog helt klart syster Amanda. Även om Scott i början var lite blyg för sin yngsta moster, så blev de ganska snart riktiga bästisar.

För mig är det bara en familjemedlem som fattas här hemma nu. Dottern i Alabama. Såklart ringde vi upp Andréa den här härliga kvällen, men eftersom hon har det arbete hon har som djurläkare, fick samtalet ett hastigt slut med orden:

-oj, jag måste gå och avliva någon nu. Hejdå….

Dagens citat:

Jag har tre stolar i mitt hem; en för ensamhet, två för vänskap och tre för sällskap.

Min döttrar behöver inte några särskilda sittmöbler, de har ju sina alldeles speciella platser i mitt hjärta och här hemma finns många ställen att slå sig ner på.

Kram Annika

Lata dagar och fyra generationer.

Hejsan.

Den här pandemin har gjort att jag mest bara håller mig hemma och tillsammans med ett fåtal människor jag träffat hela året. Familjen och några få vänner. Jag håller i och håller ut. Här på bloggen har det blivit lite mer personliga inlägg igen, och så får det vara.

I midsommarhelgen träffades vi hemma hos oss i Gyllebo, och då fick vi möjligheten att föreviga pappa Kurt tillsammans med oss andra i de yngre generationerna. Tripp, trapp, trull och trulltrull. Lille Scott var inte alls särskilt förtjust över idén förstås.

Vi lekte och busade, badade och kastade pil. Gammal som ung.

När buset och stojet var över så ringde mat- och sovklockan. Mat för några och sov för andra.

Dagens citat:

Jag varken kan, vill, ska, borde, är tvungen eller måste.

Lata sommardagar är nog det bästa som finns, inga måsten, bara behagligheter.

Kram Annika

Hjärtat blöder en smula.

Hejsan.

Jag vet, jag är så oerhört lyckligt lottad som har en dotter och ett barnbarn på bara någon mils avstånd. Ändå finns ett sår i mitt hjärta just nu, som inte riktigt vill sluta blöda. En oerhörd längtan efter de där två andra döttrarna som är utomlands. De båda systrarna Henriksson som gör min underbara trio fulländad.

Det är exakt ett år sedan Andréa var hemma i Sverige nu, och om det inte varit för det här jäkla viruset, så hade hon kommit en kort sväng även den här sommaren. Men att lämna USA just nu är ganska chansartat eftersom hon då riskerar att inte bli insläppt i landet igen.

Hon har nu bara ett enda ynka år kvar på sin digra specialistutbildning. En utbildning som gett henne vänner och kontakter över hela världen. Men jag tycker mig kunna utläsa ett litet stråk av trött hemlängtan i min dotters ögon nu, när vi pratas vid på facetime.

Mitt mammahjärta längtar efter att få rå om bara henne. Vara en liten del av hennes vardag för ett tag. Jag längtar efter att ställa alla de där små frågorna i vardagen; ”har du sovit gott i natt, vill du ha frukost, vill du åka med och handla, vill du gå med runt sjön”…..

Jag längtar efter allt det där som är så speciellt för just henne, min fina underbara Andréa!

Så kom nästa lilla bakslag, som en dov stöt i magen. Yngsta dottern Emmy, som är på Nya Zeeland sedan årets början, har fått sitt flyg framskjutet för tredje gången nu. Såklart sitter de inte i sjön. De har alla hälsan och mår bra. Ändå känns längtan övermäktig just nu. Jag längtar så mycket efter min alldeles speciella lilla Emmy.

Hur underbart det än är med lille Scott och min underbara dotter Amanda, så kan en dotter aldrig någonsin ersätta en annan. För en mamma är varje unge alldeles unik och älskade för sin egen skull, och man behöver dem alla tre. När man inte kunnat ses på länge så blöder hjärtat extra mycket, så är det bara.

Dagens citat:

Förminska inte ditt eget lidande, genom att intala dig själv att de finns de som har det värre.

Jag är lyckligt lottad, men mitt hjärta längtar så gräsligt efter de som fattas här hemma nu.

Kram Annika

En kort runda och en liten skafferilek.

Hejsan.

När oförutsedda händelser inträffar i livet då är det bra med ett påfyllt ”måbra-konto”.

Jag har fått lägga mitt eget liv lite grann åt sidan för ett tag, och såklart saknar jag mina vanliga vandringar här på Österlen.

En kort runda i Gyllebo tillsammans med en dotter och ett litet barnbarn har gett mig lite skön återhämtning. För det är i naturen jag fyller på det där måbra-kontot.

Det bästa när livet korvare ihop sig, är att acceptera. Acceptera att allting får vara som det är just nu, och det är ok.

Lite bus med en glad gosse, det är också bra när hjärnan känns som en överhettat turbomotor. En enkel skafferilek muntrar alltid upp.

Och en skön Gyllebopromenad såklart.

Dagens citat:

Och det är just precis det livet handlar om. Att leva på ett sätt som gör att man aldrig blir redo att dö.

Det är bara att tuta och köra. Att med nyfikenhet alltid ta sig ann varenda ny dag man får i det här livet.

Kram Annika

Längtan är stor.

Hej hej

Det har snart gått fem hela månader sedan min yngsta dotter reste till andra sidan jordklotet, nämligen till Nya Zeeland. Jag var såklart införstådd med att hon skulle vara borta en längre tid och att vi inte skulle kunna träffas på väldigt länge. Vad jag inte alls var förberedd på var det läge som skulle komma att drabba hela världen med tanke på pandemin, och på den extra oro detta skulle medföra för oss alla.

Ingen kan vara gladare än jag när det nu står klart att hon och hennes kompis ska försöka ta sig hem om en dryg månad. Åhhhh, alltså, hon kommer hem snart!

Vi hade en liten plan i familjen, att vi alla skulle kunna ses här hemma i Sverige i sommar. Tyvärr ser det inte ut att kunna genomföras, då min äldsta dotter nog måste stanna kvar i Alabama för ganska lång tid framöver. Men vi får se, kanske kan vi ta oss till henne istället, någon gång framöver.

Nu gläds jag först över att snart få återse min älskade lilla sockersmula. Min fina Emmy. Därefter får jag göra upp höstens resplaner till ”Amerikat”, för en mammas längtan är starkare än all coronaskräck i världen.

Dagens citat:

Jag har gjort många dumheter och det tänker jag fortsätta med. Det är de som är kryddan i livet.

Nu håller jag alla tummar och tår för att de här flygmaskinerna går som det är planerat, och jag åter kan krama om min yngsta lilla tös igen.

Ha det gott och kram Annika

Scroll to Top