dahlior

Nästan synd.

6 kommentarer / Boktips, Natur, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hej hej

När det nu närmade sig en ny månad så tyckte jag att det ändå fick vara dags att gräva upp mina dahlior. Vi hade ju ännu inte haft någon frost att tala om, och temperaturerna hade varit över det normala under en lång tid.

Solen sken och ännu var det fullt med härligt utslagna dahlior, så ja, det var nästan synd att gräva upp dem ur jorden. Samtidigt känns det ju så skönt att ha det gjort. När kylan plötsligt är här så är det skönt att ha det jobbet klart.

Medan jag pekade och skrev små skyltar om vad det var för olika sorter, så grävde Stefan upp knölarna, en efter en.

Vi hade en skön dag i trädgården, så jobbet var bara härligt och mysigt, även om det ju nästan var synd på alla blommor.

I garaget hade Stefan förberett en plats där knölarna skulle ligga ett tag för att torka. Sedan kommer de att få bo i en gammal kökssoffa ute i orangeriet. Förra året fungerade vinterförvaringen där bra så jag håller tummarna för att det funkar ännu ett år. På matbordet satte jag in en enda blomma i en vas – årets absolut sista.

Någon morgon senare var det både mulet och mörkt när jag gick ner till bryggan. Ett märkligt sken lyste upp ovanför trädtopparna i skogen. Först tänkte jag att det kanske var mitt livs första norrsken, men nej,  så där ska det väl inte se ut. Det var allt lite läskigt tyckte jag med det där ljuset, men allting brukar ha sin förklaring, så det hade säkert detta också. Kanske var det en campare i skogen som lyste uppåt med en strålkastare…

Och även en mörk och mulen morgon ljusnar till sist, och den kan bli helt fantastiskt vacker.

Hemma har jag tagit fram den lilla korgen där jag brukar ha mössor och vantar liggandes på vintern . Katten Felix såg det genast som världens bästa sovplats och tog förgivet att korgen var ditsatt för hans skull.

Boktips

Jag har lyssnat på boken ”Tid för Lisbeth” av Annelie Sylvan. Den handlar om en kvinna vars man lämnar henne efter 40 års äktenskap. Det är en lågmäld och vardaglig berättelse om hur Lisbeth hanterar omställningen i livet. Sådär mittemellan bra.

Dagens citat:

Tänk att det kan göra sån skillnad att ha mungiporna lite mer uppåt än nedåt.

Ha det gott.

Annika

Nästan synd. Läs mer »

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior.

4 kommentarer / Natur, Österlen, Trädgård / Av / / , , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

I måndags började min ledighet, men jag vaknade ändå tidigt i ottan. Vädret verkade lovande, så jag packade med mig min handduk och gav mig ner till den kära gamla bryggan.

Vattnet var så varmt och skönt att jag aldrig ville gå upp. I stora cirklar simmade jag omkring och bara njöt. Dimmorna dansade och sakta kunde jag ana solen som kikade upp ovanför trädtopparna. Temperaturen i luften var lite kylslagen, men snabbt blev det varmt i takt med att solen steg.

I skogen hade det blivit allt tystare. Fågelkvittret har stannat av, och det enda som väsnades den här morgonen var en och annan storgädda som ilsket hoppade och slog med sina stjärtfenor. Fast att bara sitta och lyssna på tystnaden det är sannerligen underskattat – en lisa för själen.

På väg hem så låg dimmorna kvar på ängen och det såg nästan ut som sensommar. Men ännu är det juli månad, och det får väl ändå kallas för högsommar.

Hemma i stugan låg alla och sov när jag kom hem igen, ja alla utom lilla hunden Penny förstås! Hon är en riktig piggelin, och någon måste ju faktiskt hålla vakt…

Drottningen av mina dahlior.

För ett par år sedan fick jag en liten stickling av min dotter. Jag hade den i en kruka den första sommaren och där blommade den bara lite smått. När jag nästa vår tog fram krukan så blev jag väldigt förvånad över att den överlevt överhuvudtaget och dessutom  skjutit små skott. I år slår den nog alla rekord i pampighet. Alltså, kolla!!

Dagens citat:

Ibland behöver man tystnad för att kunna höra vad hjärtat säger.

Jag önskar er en riktigt skön söndag.

Kram Annika

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior. Läs mer »

Sommarmorgnar, blommor och musik.

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Trädgård / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Dessa underbara sommarmorgnar. Kanske är just morgnarna det allra bästa med hela sommaren, att kunna tassa ut i trädgården och ta första koppen kaffe där.

Mina dahlior blommor så frikostigt och frodigt nu, trots snigelinvasionen vi har här. Fast vi ägnar förstås mycket tid åt snigeljakt, både jag och Stefan. Det är lite som att ha hund – man kommer ut och får frisk luft i alla väder 😉

Jag älskar att jag kan frossa i små buketter lite överallt. Den speciella vasen Andréa köpt åt mig i Kanada har fått nya blommor varenda helg ända sedan hon reste tillbaka till Vancouver.

Min pappa Kurt skulle fyllt 92 år i förra veckan. Jag stannade till vid graven en tidig morgon med en liten bukett röd och vita dahlior från min trädgård. Just den sorten som tror jag att han skulle ha tyckt mest om.

Så blev det dags för den årliga konserten med ”tjejerna”. Det här året bar det iväg till Brantevik där vi fick njuta av en helt fantastisk konsert av Lars Winnerbäck.

Vi samlades i Borrby där bästa Jenny bjöd på en så god ceasarsallad.  Sedan fick vi skjuts av grabbarna till Brantevik. Vädret var på topp och vi njöt alla av Winnerbäcks stora låtskatt. Tusen tack till konserttjejerna som var med, och pågarna som körde för oss ♥ Jag längtar redan till nästa års konsert! Vad kan det bli….?

När svalungarna nu äntligen har flyttat, så har ännu en fågelfamilj flyttat in, nu ovanför vår uteplats. Som tur är så verkar dessa inte ha lika dåliga magar som svalorna, åtminstone blir det inte lika mycket fågelbajs efter dem.

Nog är sommaren en alldeles underbar tid!

Dagens citat:

Tre ord som alltid verkar hjälpa människor att komma närmare varandra. Tack. Hjälp. Förlåt.

Njut av en fin fredag.

Annika

Sommarmorgnar, blommor och musik. Läs mer »

Stora snigeljakten börjar.

4 kommentarer / Allmänt, Trädgård / Av / / , , / 2 minutes of reading

Hejsan.

Varje år är det samma sak. Varje tidig vår bestämmer jag mig för att INTE köpa några nya blommor, och särskilt inte sådana som älskas av mördarsniglar. Men mina löften hålls aldrig särskilt bra, och inte heller i år har jag kunnat stå emot att köpa nya blomster. Det har inte blivit så många, men några få har det flyttat hit.

Alltså kommer den stora mördarsnigeljakten snart att dra igång på allvar här hemma i Gyllebo. För ju mer gott jag bär hem, ju fler sniglar lockas ju hit.

Förhoppningsvis så kommer dahliorna att klara sig från de brunsliskiga marodörerna. Stefan har nämligen byggt en sarg med en kant, som ska försvåra för sniglarnas framfart. Men som varje sommar så finns det ju andra hot … tvestjärtar till exempel. Baksidan av att vara odlare.

I vårt lilla orangeri klarar sig blommorna oftast lite bättre. I år har jag små lavendelsticklingar på tillväxt där och det ska verkligen bli spännande att se om det lilla projektet kommer att fungera. Jag visade och förklarade för Emmy, som kom tillbaka efter en svettig springrunda runt sjön.

Jag vet inte hur intresserade hon egentligen var av mina gröna fingrar, för hennes blick sökte sig hellre till hyllan med Stefans alla trägubbar. Men visst är de fina, alla hans olika gubbar och gummor, det kan man ju inte förneka!

Dagens citat:

När vi sätter stämplar på andra människor säger det ganska lite om vilka de är och ganska mycket om vilka vi själva är.

Så var det en ny dag, en ny vecka och nya möjligheter. Ta vara på dagen.

Kram Annika

 

Stora snigeljakten börjar. Läs mer »

Dahliorna fick flytta ut.

4 kommentarer / Boktips, Träning / Av / / , , , / 2 minutes of reading

Hej hej

Helgen innan jag skulle bege mig ut på en liten resa, så tyckte jag att det var dags för mina dahlior att få flytta ut i trädgården på riktigt.

Förra året hade jag dem i mina vintunnor utmed ena husväggen, men i år så hade knölarna blivit mycket större och jag tyckte att de krävde lite mer svängrum. Alltså blev det en lite större odlingsbädd där de alla skulle kunna stå tillsammans.

Liksom förra året, så hade jag förgrott knölarna i mitt orangeri. På så vis får plantorna ett par veckors försprång, och de blir även lite bättre rustade mot snigelangrepp.

Fast så blev jag ändå orolig. Nattfrosten kan vara lömsk. Alltså fick Stefan bygga ett litet tält med fiberduk om det verkar slå till och bli kallt igen.

Nu gäller det bara att vattna, bevaka de där lömska järnnätterna och se till så att jag försvårar för sniglarna att ta sig dit. Har jag tur så blir det många fina blommor även i år.

En kväll checkade jag in hemma hos min dotter Amanda i Tomelilla. Hon hade råkat ut för en anafylaktisk chock och legat inlagd över natten på akuten. För att göra en lång historia kort, så hade hon dessutom blivit felbehandlad i sitt akuta sjukdomstillstånd, och sköterskan gav henne på tok för mycket adrenalin. Enligt min veterinärdotter så borde den givna mängden räckt till en häst…. Att efter en sådan pärs vara ensam med pojkarna tyckte jag vore förskräckligt, så jag packade min tandborste och flyttade in till dem över natten. Vi fick en så mysig kväll tillsammans, Amanda, pojkarna och jag … men jag har verkligen börjat tappa tilltron på vår sjukvård…

Boktips

Jag har lyssnat på en ny ljudbok, ”Binas Historia” skriven av  Maja Lunde.  Det är en spännande roman som spänner över tre olika tidsåldrar, och som gör oss påminda om den katastrof som kan vänta om våra bin och pollinerar dör ut.

Dagens citat:

För att kunna känna sig älskad behöver man bli älskad för den man är, inte för det man gör.

Ha en fin onsdag.

Annika

Dahliorna fick flytta ut. Läs mer »

Rulla till toppen