Österlen

Pizza på stranden och konsert i min hembygd.

Hej hej.

Någon gång varje sommar så brukar vi köpa pizzor och ta med oss ner till stranden. Den här gången fick våra tre hundflickor följa med oss till Vitemölla.

Vi stannade vid hamnkiosken och beställde vars en nygjord pizza och gav oss vidare mot norra Vitemölla. Efter en lång het dag så började människor droppa av ifrån stranden, och vi hade tur och hittade en parkeringsplats. Det där med parkering brukar annars vara det största problemet när man ska ta sig till havet under turistsäsongen.

När pizzorna var slut, och vi alla var proppmätta satt vi bara där och njöt av den härliga kvällen. Till sist gav vi oss av vidare mot Kivik igen, där vi köpte vars en (på tok för stor)  glasstrut. Att man aldrig lär sig, tänkte jag, och förstod efteråt varför sällskapet framför mig höll på att krångla med halva glasskulor.

Konsert på Christinehofs slott

På morsdag så fick jag av mina töser, en biljett till konserten på Christinehofs slott. Det var Mando Diao och Wilmer X som spelade.

Kvällen för den efterlängtade konserten var förra fredagen.

Att återigen få uppleva en konsert där på slottet var magiskt. När jag var ung så upplevde jag många musikframträdande på den här platsen, det gick liksom inte att undgå då när jag bodde bara ett stenkast härifrån. Några år jobbade jag också på restaurangen här, så då stod vi för mat år artister och musiker. Det var jättekul

Tillsammans med goda vänner blev kvällen underbar, och när sista låten klingade ut, så gick vi sakta mot bilarna. Låten ”Strövtåg i hembygden” ekade över de välkända träden i allén och den fulla månen lyste upp vägen framför oss. Mina tankar gick till min pappa, den forne skogvaktaren på Christinehof, som fick just den vackra sången på sin begravning för snart två år sedan.

Och det är som det vore min faders röstNär han ännu var lycklig och ungInnan sången blev tyst I hans dödssjuka bröstOch hans levnad blev sorgsen och tung

Det är skimmer I molnen och glitter I sjönDet är ljus över stränder och näsOch omkring mig står den härliga skogen så grönBakom ängarnas gungande gräs

Dagens citat:

Nej, jag tror inte att några rader text kan göra en stor skillnad i människors liv. Men jag tror att det kan göra en liten skillnad. Och det är stort nog.

Ha en fin lördag.

Annika

Dela gärna

Pizza på stranden och konsert i min hembygd. Läs mer »

En svala gör ingen sommar.

Hejsan.

Nej, en enda svala räcker ju inte för att göra en sommar, men en hel familj borde ju faktiskt vara fullt tillräckligt. Hos oss har svalorna byggt i nocken under carporten som är till vår traktor. I dagarna har ungarna blivit flygfärdiga och är nu nära att lämna boet. De är så himla söta, våra surmulna små svalungar. Det är nog tur att de är på väg att flytta, för Stefan börjar bli lite trött på att putsa traktorn fri från fågelbajs i tid och otid.

Ett annat talesätt som min pappa Kurt instiftade, det var ”att när marknaden var över så var sommarn nästan slut”. Ja, nog för att det går ganska fort, men ännu har vi väl en hel del sommar kvar, det vill jag tro. Jag minns hur vi alla i familjen suckade när dessa ord yttrades – varenda år.

Men marknaderna är ju över och förbi för den här gången. Jag som brukar älska Kiviks marknad var inte alls lika förtjust som vanligt.

Tyvärr inträffade också en tragisk dödsolycka första marknadsdagen, och det där la nog en sorlig stämning över allt vad marknad heter i år.

Jag, Stefan och Emmy besökt marknaden på dess sista dagen. Vädret var perfekt. Vi köpte honung och strosade runt en stund, men den där riktiga markandskänslan infann sig aldrig.

I tre veckor har jag nu jobbat på bästa Lokalföreningen i Brösarp. Tre veckor som gått svindlande fort och jag har verkligen älskat varenda minut som jag varit där. Men nu väntar lite mer ledighet igen, och det ska bli skönt. Kanske får bloggen då också lite mer kärlek igen…

 

Dagens citat:

Sätt upp några mål. Det behöver inte vara så specifikt. Men själen mår ofta lite bättre när den vet ungefär vart den är på väg.

Ha det fint.

Annika

Dela gärna

En svala gör ingen sommar. Läs mer »

Svensk sommar och några gatunamn i Gyllebo.

Hej hej

De här veckorna som jag nu jobbat, har mest bara bjudit på sådant där typiskt svenskt sommarväder. Ömsom regn och ömsom sol alltså.

För någon vecka sedan var min dotter Emmy hemma hos oss några dagar och hälsade på. En kväll när det bara var fotboll på TV:n så gick hon och jag ner till bryggan vid sjön. ”Min” kära gamla brygga, den som jag inte hunnit besöka mer än ett fåtal gånger under den senaste månaden.

Vi packade med oss vars ett paraply, en supergod och somrig drink på en termos, och lite annat smått och gott i en ryggsäck.

Sedan satt vi där på bryggan och njöt av den lugna sommarkvällen tillsammans med ”paret Svan”. Vi smuttade på vår drink (med bla citronsorbet och en skvätt bacardi i – mums). Och när vi fick syn på den stora  feta snoken som simmade i vattnet, så slog jag mina badtankar helt ur hågen.

Även om vi haft sådant där typiskt sommarväder nu i Juli, så har det ibland ändå varit riktigt härliga kvällar här i Gyllebo. För ofta brukar det vara så att morgnar och kvällar bjuder på det bästa vädret.

Lite historisk fakta om vår sommarby.

Här i vår sommarby finns en massa roliga namn på våra vägar. Dessa namn lär komma från ägarna av de gamla borgruinerna (det som förr i tiden kallades för Gylleboa).

Gylleboa ärvdes år 1597 av Thale von Mehlen. Thale gifte sig med Johan Clausson Urne och de fick bla sonen Palle. Denne Palle Urne gifte sig med Thale Ulfstrand mot sina föräldrars vilja. Paret Thale och Palle var skickliga i att upprätta och måla ättetavlor, och Palle blev omtalad för sin särdeles vackra handstil. I Östra Vemmerlövs kyrka finns det Urneska gravkoret, som tros vara dekorerat av Thale och Palle Urne. Ett ryttarstandard är också upphängt i kyrkan, och det sägs vara skänkt av den danske kungens son till Palle Urne, som tack för krigiska förtjänster. Paret Urne dog barnlösa och Gylleboa överlämnades till Svenska kronan som sk. Bornholmskt vederlagsgods, alltså ersättning i egendom som Danmark lämnade till Sverige efter freden i Roskilde 1658, för att Danmark skulle få behålla Bornholm.

Här i Gyllebo Fritidsområde finns idag en väg uppkallad efter Thale Ulfstrand Urne, den heter Fru Thales väg. Det finns även en väg uppkallad efter Palle Urne som heter Urnevägen.

(Källa till ovanstående: Boken Östra Vemmerlöv – vår byggd, av Anders S Nilsson m fl)

Visst är det alltid kul med lite historia ändå…

Dagens citat:

Vi är berättelser, du och jag. Berättelser behöver berättas. Sluta aldrig lyssna. Sluta aldrig berätta.

Ha en fin onsdag och kram från mig.

Annika

Dela gärna

Svensk sommar och några gatunamn i Gyllebo. Läs mer »

Ut och fiska

Hejsan.

Dagarna rusar fram och jag hinner inte riktigt med allt som jag skulle önskat att göra… Bloggen tystnar lite nu när jag jobbar, men redan om en och halv vecka har jag lite ledigt igen.

Ofta är jag så himla trött när jag kommer hem efter att jag slutat för dagen i varumottagningen. Det blir mest bara vila för mig då. Fast en kväll var det extra fint väder, så då åkte jag med Stefan och hans bror ut för att sätta fiskegarn.

Stefans bror har sitt fiske på den vackraste platsen av dem alla här på Österlen. Hälleviks lilla fina kås, som ligger i Stenshuvuds nationalpark. Det är som en liten undanskymd juvel och där är så fint när ekan ligger där i vattnet under sommarhalvåret.

Vi tuffade ut med Mats eka den där kvällen. Jag blev uppmanad om att sitta still i båten – en landkrabba som jag tydligen är. Fiskegarnet placerades ut, och vi tog en extra sväng bort vid berget där den lilla söta  fyren står.

Trots att molnen på himlen emellanåt såg både hotfulla och svarta ut, så klarade vi oss helt torrskodda och vi fick en jättefin kväll på havet.

Men någon vidare fiskelycka hade vi dock inte. Morgonen efter när Stefan och Mats plockade upp garnet igen, så fanns där inte en endaste liten firre som fastnat. Det gjorde förstås inte så mycket, för jag tyckte mest att det var härligt med båtturen och den idylliska omgivningen. Och lite skönt för fiskarna också… och det är väl ändå remuladsåsen som är godast, tänkte jag… 🙂

Dagens citat:

Vad som än inspirerar dig. Spendera tid med det, för din skull. Gör något konstruktivt av det, för andras skull.

Ha en riktigt fin torsdag.

Kram Annika

Dela gärna

Ut och fiska Läs mer »

Söndagsutflykt med äppelkaka på Backagården.

Hejsan.

Förra söndagen kom vi ut på en liten utflykt med min svåger och hans käraste.

 

Första stoppet blev på Terracotta home, som hade ”poppat up” i Borrby med krukförsäljning den här sommaren. Där blev jag och Bibbi vars en kruka rikare, innan vi susade vidare till Hagestad. Där vi hamnade på Reuniongården.

När vi kom till Löderup så gjorde kaffesuget sig påmint. Vi stannade vid Backagården, där det förr var en eternellgård med självplockning av  evighetsblommor. Nu var här en plats för musikuppträde och servering av både mat och dryck. Vi valde kaffe och varm äppelkaka och slog oss sedan ner i det mysiga växthuset.

En enda gång förut har jag varit här på Backagården i Löderup. Den gången var det julfest med mitt jobb och jag var höggravid med Amanda. Fast det där är ju mer än trettio år sedan nu. Lika fint och mysigt är där än!

Vi avslutade vår utflykt med att besöka Pellgaardska, en affär med antika saker. Det var kul att gå runt och titta, men ingen av oss behövde ju något egentligen.

Dagens citat:

Det finns en rytm i livet. Det finns en sång i tiden. En tunn tråd som lätt kan brista, om vi inte tar vara på dem vi kan mista.

Tack M och B för en mysig söndag. Min nya kruka står ännu och väntar, men tids nog kommer en fin blomma att hamna där i, jag måste bara bestämma mig.

Må gott och kram Annika

Dela gärna

Söndagsutflykt med äppelkaka på Backagården. Läs mer »

Vacker sommarkväll och en tur i skogen.

Hej hej

I förra veckan var det så fina sommarkvällar så ingen ville ju någonsin gå in och lägga sig. En extra varm kväll tog jag en liten tur ner till sjön, där det fortfarande fanns glada badare kvar.

Hemma vid gästhuset surrade de högt och vilt av alla pollinerare som verkade uppskatta vår lilla äng.  Den har verkligen varit vacker i år, då de olika vilda blommorna hela tiden avlöst varandra.

En morgon var jag uppe tidigt för att hinna vandra en runda i skogen innan det blev alltför varmt.

Det var både varmt och fuktigt och det kändes nästan som om jag var ute i en tropisk regnskog och gick. Trots att det inte regnat ett dugg så var blad och buskar alldeles blöta och det droppade från träden.

Plötsligt irrade en tjock och klumpig mus omkring på stigen framför mig. När den upptäckte mig så försökte den gömma sig vid en trädgren. (enligt google så var ”musen” troligtvis en åkersork) Ganska gullig var den allt. Kan ni se den?

Lite längre fram på grusvägen såg jag en ensam snigel och jag blev så himla glad, för att se en svart skogssnigel nuförtiden hör ju inte alls till det vanliga. Numera kryllar det bara av dessa bruna, spanska  mördarsniglarna överallt, och det är så synd att de tagit över så totalt.

Speciella träd finns det gått om i Gylleboskogen. Ett gammalt dött träd som vi kallar för Pippiträdet är så mäktigt och vackert tycker jag. Ett annat träd är alldeles vitt i stammen. Det har troligtvis blivit invaderat av någon insekt eller larv som ätit upp all bark och gjort att trädet nu nästan blivit självlysande där det står bland alla de andra brunaktiga stammarna. Det ser nästan ut som en flaggstång utan flagga.

En nyhet i naturreservatet är att det nu kommit upp skyltar om att det råder strikt koppeltvång av hundar i området. Detta koppeltvång har funnits i många år, men tyvärr respekteras det nog lite dåligt så man har därför fått göra detta förtydligande.

Våra små hundar hade varit ute tidigare med Stefan på promenad den här morgonen. De är ju alltid kopplade oavsett var och när vi går. Jag är så himla rädd om dem, för man vet aldrig vilka faror som lurar på sådana små minihundar.

Dagens citat:

Det här blir en bra dag.

Inte alltid , men ibland kan det faktiskt räcka med att bara bestämma sig för det.

Ha en fin dag, och grattis till mina döttrars pappa idag på hans födelsedag.

Kram Annika

Dela gärna

Vacker sommarkväll och en tur i skogen. Läs mer »

Så vackert som det någonsin kan bli.

Hejsan.

Varje gång som jag passerade vid Rörum så gick min blick upp mot Mandelmanns  Gamlegårdens böljande fält, det som ligger strax framför Mandelmanns ensamma träd. Jag hade noterat att det blev allt rödare för varje gång jag körde där. Till sist var det så himla rött att jag nästan höll på att köra av vägen.

En kväll bestämde jag mig för att jag bara måste stanna för att föreviga det fantastiska vallmofältet.

Under tiden som jag smög längst ute i kanten av stycket, så såg jag hur den ena bilen efter den andra stannade och folk höll upp sina telefoner för att knäppa foton av alla fina blommor. För det var sannerligen det vackraste som det kunde bli. Allt det här sommar-röda i de böljande backarna var verkligen svårslaget, inte ens ett knallgult rapsfält slår det här.

Stämmer det med vad jag hört, så är fältet hugget nu och jag är tacksam att jag stannade och tog mina bilder den där härligt varma sommarkvällen.

Dagens citat:

I slutändan ångrar vi bara de chanser vi inte tog, relationerna vi var rädda att ha, och besluten vi väntade för länge med att fatta.

Idag väntas skyfall och mycket regn. Det kan passa bra för min del, för i likhet med alla flitiga ungdomar så har jag lite sommarjobb på gång den närmsta tiden.

Ha det fint och kram Annika

Dela gärna

Så vackert som det någonsin kan bli. Läs mer »

Fisljummet vatten och sommarpojkar.

Hejsan.

Nu kan man verkligen påstå att sommaren är här på riktigt. Vinden är för det mesta mild och behaglig, skinnet på benen har blivit lätt sommarbrunt och kvällarna är ljusa länge, länge. Man vill liksom aldrig gå in och sätta sig framför TV:n. Man vill bara ta till vara på den här tiden.

Vattnet i sjön är nu också riktigt varmt och det ger inte alls samma kick att bada som på hösten eller vintern. Med sina 22, 23 grader så känns det nästan fisljummet att hoppa i.

En morgon då jag simmat en stund vid bryggan så mötte jag en död snok som låg på rygg och flöt. Den stackaren tyckte kanske också att vattnet varit för varmt…

Just snok brukar här vara ganska gott om i och vid Gyllebosjön, och det har hänt flera gånger att jag sett dem simma här i vattnet. Det ser så himla roligt ut, och snabba är de.

Sommarpojkar

En kväll ringde Scott till mig och ville komma hit en liten stund. Det var två glada pojkar som steg in genom dörren, och ännu gladare blev de när de upptäckte att poolen var öppen och det var fritt fram för bad och lek.

Dagen efter väntade dock ännu en arbets- och dagisdag, så det blev bara lite fika innan mina sommarpojkar och Amanda for hem till Tomelilla igen. Men en kort och mysig kväll fick vi tillsammans.

Dagens citat:

Allt handlar om barnen. De är inte framtiden. De är nutiden. Och i framtiden kommer vi förstå. Att allt handlade om barnen.

Ha en fin lördag.

…psst, det är loppis i Brösarp idag, den brukar vara väl värd ett besök…

Kram Annika

Dela gärna

Fisljummet vatten och sommarpojkar. Läs mer »

Fridfullt vid havet.

Hejsan.

I söndagskväll blev det så härligt väder. Jag hade varit på ALS vandring tidigare på dagen, för att minnas min kära kusin, som för snart 7 år sedan gick bort i den mest fruktansvärda sjukdom man kan tänka sig. Att en gång om året samlas för att göra den här vandringen tillsammans känns fint, och att samtidigt bidra med en slant till forskningen.

Första gången vi gick ”Mot ALS” var år 2017, och då var det också första och enda gången som Camilla själv deltog, åtminstone fysiskt. Jag vill gärna tro att hon på något vis varit med oss varje år sedan dess. (inlägget från vår första vandring finns HÄR)

På kvällen när vi ätit lite kvällsmat så fick jag en sådan längtan efter att ströva en stund vid havet. Jag körde till Stenshuvud där jag gick över den blommande ängen ner mot havet.

Där var inte så mycket människor på stranden, trots att det var riktigt ljummet och fint.

Jag styrde stegen bort mot stranden nedanför Knäbäckshusen, och utanför i vattnet fick jag sällskap av två vackra svanar.

Bron över Rörumsån hade gått hädan i stormen Babet, så där fick jag balansera på en trädstam och vara tacksam för att vattenståndet var så lågt.

Ungefär där nationalparken tog slut stod den gamla karmstolen som någon tagit dit, med ett konstverk i sten. Om det nu egentligen kan betecknas som ett konstverk….? Bra konstigt såg det ut i alla fall!

Vid kapellet där trappan ner till stranden förut varit, fanns nu bara ett brant stup. I lokaltidningen har man kunnat läsa att en Limhamnsbo varit mycket uppretad och ställt krav på kommunen att trappan genast ska återställas. Jag för min del tycker att den där Limhamnsbon borde hålla tyst och stanna hemma om det inte passar. Har vi tur och byråkratin fungerar, så kanske det finns en ny nedgång på ett annat ställe till nästa sommar. Tills dess får vi helt enkelt bara gå lite längre eller välja en annan plats.

Stranden och havet var precis lika vackert som alltid. Jag stannade en god stund innan jag sakta vandrade tillbaka igen.

Dagens citat:

Jag anar en silverlinje, ett rum bredvid mitt sinne, ett stenkast från allt där inne, någonstans i mitt hjärtas minne.

Ha en fin fredag och en underbar ledighet vill jag önska alla er som nu snart kommer att gå på semester.

Kram Annika

 

Dela gärna

Fridfullt vid havet. Läs mer »

Bästa starten.

Hejsan.

Att börja dagen på bryggan, det är alltid bästa starten för mig. Fast såhär vid midsommartid så måste man ställa klockan på ringning riktigt tidigt, ifall man ska hinna se solen gå upp. Ja, faktiskt okristligt tidigt.

Det blir därför inte så ofta som jag hinner ner i gryningen, för någon gång måste man hinna sova också. Men i tisdags ställde jag klockan och tog mig ur sängen, trots att det var beckmörkt ute. Det var bara den blommande brudspirean som lyste vitt utanför fönstret. (visst är det vackert med vita blommor när det är dunkelt ljus)

I hagen låg en trolsk dimma vackert över ängen. Allting var helt stilla, men skogens alla fåglar höll en högljudd konsert så det ekade över sjön när jag kom dit ner.

Alla de silvriga kanoterna låg tätt ihop i en skogsglänta och vid bryggan guppade båten som fiskeföreningen lånat ut till scouterna. I luften kunde jag ana en svag doft av en brinnande eld. Förmodligen var det frukosten som någon börjat på uppe vid lägerplatsen.

Trots allt det vackra och fridfulla här, så har det smugit sig på en liten oroskänsla i min kropp…

Det var i början av veckan som en kvinna sprang sin motionsrunda här och då blev jagad och förföljd av två drogpåverkade män. Som tur var fanns det scoutledare här vid bryggan, och de blev hennes räddning. De hjälpte till att ringa 112, men såklart försvann förövarna innan polisen kom hit…

Jag blir så fruktansvärt arg när jag tänker på att man ska behöva vara rädd för att ge sig ut ensam, men jag vägrar låta skrämma mig! Och jag vägrar begränsa mig.

Det är vid dessa tillfällen jag saknar min stora svarta Johnnyhund. Fast jag har ju tre små ”ihärdiga alarm” – skällande pommar, och jag är så glad för mina småhundar såklart. Kanske beväpnar jag mig med det jag har, en hård batongliknande klubba som jag köpt av massajerna i Serengeti…

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag tyckte var så himla bra. Det var en bok som jag fick tips om när vi var i Auschwitz. Den heter ”Jag heter inte Mirjam” av Majgull Axelsson. Så värd att läsa.

Dagens citat:

Tro inte att du är något bara för att du har pengar. Kom ihåg att när de stora fartygen sjunker, är det de små livbåtarna som räddar människor.

Jag önskar er en fin midsommardag och så hoppas jag att dansen på Kulla inte regnar bort totalt ikväll.

Kram Annika

Dela gärna

Bästa starten. Läs mer »

Rulla till toppen