Hej.
Mitt och Emmys campingäventyr fortsatte. Efter en skön natt i taktältet vaknade vi upp till en fin dag ute i skogen. Efter bara en liten stund kom min andra dotter Amanda också ut till oss. Med sig hade hon nykokt kaffe, färska bullar och massor av annat gott. Det blev en frukost som verkligen inte hade kunnat smaka bättre.
När vi alla var mätta och belåtna så var det dags att bege oss ut till ”vår” svampskog.
Först började vi nästan att misströsta, men efter ett tag dök de första gula kantarellerna upp.
Amanda hade i fjor noggrant skrivit upp koordinatorna på de platser som vi hittat svamp på förut, och mycket riktigt, när vi väl tagit oss dit till den platsen så lyste det alldeles gult på marken runt omkring. Jag tror att Amanda hamnade i kantarellhimmelen, där och då för en stund.
Vi fick ihop precis så mycket så att det skulle räcka till att göra kantarellpasta för oss alla tre. Bättre middag kunde vi nog inte önskat oss, för det där är så himla gott.
Efter svampturen styrde vi alla kosan hemåt igen för att rensa svampen, ta vars en välbehövlig dusch och plocka bort alla fästingar (Emmy hade 17 stycken uppgav hon äcklad och förskräckt.)
Men fästingarna till trots så är en tur ut i skogen alltid ljuvlig och hittar man då kantareller också…
Dagens citat:
Du är född till den här världen och har exakt samma rätt som alla andra att:
Använda
Din
Plats
Ha en riktigt härlig fredag.
Kram Annika
Har aldrig plockat svamp rädd ta fel haha. Men kantareller känner jag dock igen.
Åh dessa fästingar de är så otäcka, har haft borrelia för ett antal år sen. Är det fåglarna som gillar fästingar för annars har de väl inga fiender?
Ha en fin fredag och helg. Kram/MH
Det är nog bara fåglar som tycker om dessa fästingar, (förutom någon slags stekel läste jag), men väldigt få fiender har de. Usch fy för borrelia, inte kul! Kram på dig.
Vilken svamplycka! Men fästingar nej tack.
Hoppas ni får en fin helg!
Javisst blir man lycklig när man finner de där gula kantarellerna. Kram på dig.