rörum – Gylleboannika

Ingen sommar utan en galette på Franskans.

6 kommentarer / Allmänt, Familj, Österlen / Av Annika Olsson / 25 augusti, 2024 / franskans creperia, Österlen, rörum / 2 minutes of reading

Hej.

Efter förra helgens strandbesök hade vi bokat bord på Franskan Creperia i Rörum. Att äta där en gång varje sommar, det hör liksom till.

Jag gillar, att trots att det nu är nya ägare där, så har man samma klassiska maträtter på sin meny fortfarande. Även om lite nyheter har kommit till, så kan man ännu hitta sina gamla favoriter där.

Mitt val brukar pendla mellan Lutterlögn och Vricklund, namn med inspiration från Bombi Bitt, ni vet. Småpojkarna som grundat med pizzabitar hemma i Gyllebo kunde ju gå direkt på efterrätten. Pannkakor med sylt, glass och choklad – hur gott lät inte det?

Det blev en underbart härlig stund där i solgasset på Franskans. Fast till sist fick pojkarna ”spring i benen”, så då hade vi bestämt att vi skulle köra till Kivik så att de skulle få se på Stefans båt.

Det blev bara en kort runda på båten. Eftersom det inte fanns flytvästar åt oss alla, så fick båten ligga still intill kajen (nästa gång ska vi vara rustade för en båttur, även för de små). Istället susade vi hem för att koka kaffe och njuta av de godaste bakverken från Kiviks Bageri. Inte fy skam det heller.

Dagens citat:

Själviskhet är inte att leva som du vill, det är att begära av andra att de ska leva som du vill.

Ha en skön söndag.

Kram Annika

Ingen sommar utan en galette på Franskans. Läs mer »

Så vackert som det någonsin kan bli.

10 kommentarer / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 30 juni, 2024 / Österlen, rörum, vallmofält / 2 minutes of reading

Hejsan.

Varje gång som jag passerade vid Rörum så gick min blick upp mot ~~Mandelmanns~~ Gamlegårdens böljande fält, det som ligger strax framför Mandelmanns ensamma träd. Jag hade noterat att det blev allt rödare för varje gång jag körde där. Till sist var det så himla rött att jag nästan höll på att köra av vägen.

En kväll bestämde jag mig för att jag bara måste stanna för att föreviga det fantastiska vallmofältet.

Under tiden som jag smög längst ute i kanten av stycket, så såg jag hur den ena bilen efter den andra stannade och folk höll upp sina telefoner för att knäppa foton av alla fina blommor. För det var sannerligen det vackraste som det kunde bli. Allt det här sommar-röda i de böljande backarna var verkligen svårslaget, inte ens ett knallgult rapsfält slår det här.

Stämmer det med vad jag hört, så är fältet hugget nu och jag är tacksam att jag stannade och tog mina bilder den där härligt varma sommarkvällen.

Dagens citat:

I slutändan ångrar vi bara de chanser vi inte tog, relationerna vi var rädda att ha, och besluten vi väntade för länge med att fatta.

Idag väntas skyfall och mycket regn. Det kan passa bra för min del, för i likhet med alla flitiga ungdomar så har jag lite sommarjobb på gång den närmsta tiden.

Ha det fint och kram Annika

Så vackert som det någonsin kan bli. Läs mer »

Frukostbuffé på Rörums Gårdshotell.

8 kommentarer / Allmänt, Österlen / Av Annika Olsson / 22 augusti, 2023 / Österlen, rörum, Rörums gårdshotell / 1 minute of reading

Hej hej

Förra helgen när jag precis hade gått på semester, så var vi i Rörum och åt en smarrig hotellfrukost.

I Rörum finns detta lilla charmiga gårdshotellet, som drivs av Eva och Åke. Tillsammans med de goaste vännerna och en nyanländ ”kanadensare” (läs Andréa) njöt vi för fullt av allt gott som fanns på buffén.

Efter den ljuvliga frukosten så blev jag nästan inte hungrig igen på ett helt dygn. Så nog stämmer det att frukosten är dagens viktigaste mål.

Resten av dagen gick jag mest runt i matkoma med magen som en spärrballong. Det enda jag orkade göra var att plocka in blommor och sätta i buketter. Det var ett lagom arbete att sparka igång semestern med. Andréa var både mätt och jetlaggad så hon svimmade av några timmar och sov sin djupaste skönhetssömn.

Dagens citat:

Ibland skulle jag vilja vara en ko. Tänk att bara ligga och tugga på något man tycker om, utan BH dessutom.

Ha det gott.

Annika

Frukostbuffé på Rörums Gårdshotell. Läs mer »

Österlens glädjekälla.

4 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 23 oktober, 2022 / Forsemölla, Österlen, rörum, Sträntemölla / 2 minutes of reading

Hej hej

På precis den här lilla bron vid vattenfallet vid Forsemölla stod ett skådespelargäng i början på 90-talet. Då för att spela in filmen Glädjekällan. Förra helgen var här ett annat litet glatt gäng!!

Förra söndagen hade vi ett underbart höstväder som inbjöd till vandring i naturen. Jag, Amanda och småkillarna åkte till Forsemölla för att strosa i den vackra omgivningen, titta på vattenfallet och bara njuta.

Trädens färger var så vackra och lille Scott sprang fram och tillbaka runt våra ben, ivrig att komma fram till det utlovade vattenfallet.

Fast små pojkars ben kan bli väldigt trötta och då händer det att hela pojken rasar ihop som ett litet korthus mitt på marken. Det var vad som hände Scott. För en kort stund bara, sedan var det dags att rusa runt igen. 😉

– kom, kom Scott, härifrån kan man se vattenfallet!!

Vägen ner till ån och fallet var både brant och ganska halkig, men det var ändå ”klart som korvspad” att vi skulle ta oss dit ner!

Det var ganska lite vatten i ån, och ofta brukar det forsa och dåna mycket mer när man är här nere. Fast det var trots det väldigt spännande tyckte Scott.

Sedan var det bara att vända tillbaka samma håll som vi kommit – alltså uppför den branta och halkiga stentrappan igen. Det gick finemang, bara vi tog ett steg i taget.

Innan det var dags för oss att åka hem igen så tog vi en liten vilopaus på Mandelmanns trappa intill hans kohage. Livet är allt bra gott här vid Forsemöllas glädjekälla.

Dagens citat:

Om våra ögon såg själar istället för kroppar… tänk så annorlunda våra skönhetsideal då skulle vara.

Ha en fin dag.

Kram kram

Österlens glädjekälla. Läs mer »

God buffé på Rörums gårdshotell.

2 kommentarer / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 26 januari, 2022 / Österlen, rörum, Rörums gårdshotell / 1 minute of reading

Hejsan.

Meningen var att vi skulle träffa våra goda vänner och gå ut och äta söndagsbuffé med dem. Men corona satte käppar i hjulet för vår vänner, så istället fick Amanda och Scott följa med oss ut.

Underbara Eva och Åke driver ju Rörums gårdshotell, och att de är hejare på god mat, det visste vi ju sedan tidigare.

Och himmel så gott det var. Helstekt entrecote med massor av goda tillbehör stod på kvällens meny. Även om lille Scott mest höll sig till brödet och till efterrättsbordet så njöt vi andra i fulla drag av maten.

Nog hade Amanda och Scott lite tur som fick vara stand-in för vårt andra sällskap den här kvällen.

När vi lämnade gårdshotellet för att köra mot Gyllebo igen, så tänkte jag för mig själv att det hade varit väldigt mysigt att checka in och övernattat på det här charmiga lilla hotellet.

Dagens citat:

Hjärnan tänker men hjärtat vet.

Här i Rörum mår både hjärta och hjärna bra… för att inte tala om smaklökarna!!

Ha det gott och kram Annika

God buffé på Rörums gårdshotell. Läs mer »

Bakom molnen är himlen alltid blå.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 11 september, 2019 / Knäbäck, Österlen, rörum / 2 minutes of reading

Hejsan.

Ja, det där uttrycket ”att himlen alltid är blå bakom molnen”, det blev så tydligt den där kvällen då jag och hunden Johnny vandrade vid Knäbäckshusens strand.

När jag körde hemifrån så strålade en glad sol över Gyllebo. Men redan i Rörum tätnade molnen.

Över Rörums kyrka och över Mandelmanns lilla ensamma träd tornade de tjocka, gråa molnen hotfullt upp sig.

-vi klarar oss nog torrskodda, tänkte jag för mig själv, när jag vandrade nerför backen mot havet…

Men tji fick jag …

Vi hade inte mer än hunnit ner på stranden förrän ett tätt regn var över oss. Färgerna bleknade och vyn bort över Vik blev alldeles dimmig. Så vackert på sitt eget lilla vis. Jag drog kapuschongen över huvudet medan Johnny såg ut att njuta för fulla muggar.

I den våta sanden hoppade en liten stackars skadad svala. För ett ögonblick funderade jag på hur jag skulle kunna göra dess lidande kort … Men nej, Jag klarade helt enkelt inte att ta livet av det arma djuret.

Smått sorgsen vandrade vi vidare i det ljumma regnet. På himlen hade en svag regnbåge börjat framträda.

Framme vid Rörumsbäckens mynning började regnet så sakta avta en smula. Johnny flåsade på vid min sida, lycklig över att få vara med på ännu en liten tur.

Dagens citat:

Alla tårar är inte ledsna, och alla leende är inte glada.

Men ett leende kan aldrig någonsin skada.

Kram Annika

Bakom molnen är himlen alltid blå. Läs mer »

Vi rullade till Mandelmanns.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 25 juli, 2019 / mandelmanns gård, Österlen, rörum / 2 minutes of reading

Hejsan.

Det var en solig dag på vår semester som vi bestämde oss för att cykla till Mandelmanns. Eftersom jag har stammiskort där så kan jag besöka deras trädgård precis när andan faller på. Såklart bara på gårdens öppettider förstås, men jag behöver inte förboka mitt besök.

Om man känner till Österlen och vet hur vägen ser ut mellan Gyllebo och Rörum, då vet man också hur lätta det går att cykla dit… det är nedförsbacke precis hela vägen … dit.

Inte förrän vid Gunilla Manns lilla katthus kom den första svaga uppförbacken.

Utanför Creperian satt glada människor och åt lunch bakom prunkande stockrosor.

Utanför Gugges konstateljé väntade Stefan glatt in mig. Vi var ju snart framme. För mig själv tänkte jag en orolig tanke på hur hemvägen skulle bli med alla uppförsbackar … Inte så bekymrad för egen del, utan för maken min, som jag övertalat om cykelns förträfflighet som fortskaffningsmedel.

Underbara Mandelmanns Trädgård. Där var precis lika vacker som alltid. Den enda skillnaden var ju att det inte fanns någon mjuk fårull att sticka fötterna i, eftersom alla får så sorgligt fått gå till slakt förra året. Men minst lika härligt som alltid i den lummiga trädgården..

Eftersom vi var både hungriga och törstiga så startade vi vårt besök där med en lunch i skuggan.

Jag valde en underbart god vegetarisk rätt. Stefan åt något med lamm och såklart drack vi ”himmagjord” rabarbersaft till.

Mätta och nöjda strosade vi sedan runt och njöt av den härliga dagen.

Vid Djupadals vackra damm slog vi oss ner tillsammans med ankorna och insöp stillheten.

Lugnet och stillheten kändes alldeles extra mycket den här dagen.

Den här dagen såg jag varken till Marie eller Gustav, men självklart hade jag respekterat deras vädjan om att slippa vara med på fler bilder. Jag hade ju min egen lille fotomodell med mig, som ännu inte tröttnat på att vara med på alla mina foto.

Lite spänd på hur hemfärden skulle bli för oss, med alla uppförsbackarna till Gyllebo, det var jag minsann allt… fast det får ni läsa om i ett annat inlägg…

Dagens citat:

Jag önskar att alla människor kunde bli rika och berömda och få precis allting som de önskar sig, så de kunde inse att allt det inte är svaret på lyckan.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

Vi rullade till Mandelmanns. Läs mer »

Kusligt vackert.

Lämna en kommentar / Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 16 januari, 2019 / ensamma trädet, Österlen, rörum / 1 minute of reading

Hej.

Nej, det blev inga ljusa varma fotografier från min morgon vid Mandelmanns lilla ensamma träd. Istället tyckte min dotter att det såg kusligt ut där. Kusligt vackert, tycker jag.

Det var den där morgonen då jag och hunden Johnny vandrade i gryning upp till ensamma trädet i Rörum. Som alltid fick vi en oförglömlig stund tillsammans. För minnesrika ögonblick har ingenting med väder att göra.

Kanske har hon rätt ändå, min dotter, att det ser kusligt ut. Kanske är det bara en hoande uggla och en drös fladdermöss som saknas på mina bilder…

Fast ganska snart ljusnade dagen och jag och Johnny hade myst färdigt. Där uppe vid ensamma trädet kändes vinden både hård och kall och efter någon timme kröp kölden ända in i märgen på oss.

Så vände vi det lilla trädet ryggen och vandrade sakta ner i dalen igen. Jag med mössan långt nerdragen över mina öron och Johnny med en stor, frusen fårskit i munnen.