Hejsan.
Det sägs att en gång är ingen gång, två gånger är en vana och tre gånger är en tradition. Alltså har vår årliga morgontur till Norra Björstorp nu blivit en tradition.
Som jag längtat efter just den här morgonen. Min finaste badkompis Tina och jag hade planerat in att möta gryningen vid den vackra utsiktsplatsen på Brösarps norra backar. Strax före fyra den här morgonen så hämtat jag upp min vän för att vi sedan skulle bege oss mot N. Björstorp. Det var alldeles beckmörkt ute när vi anlände. Skrattande famlade vi runt lite i mörkret, men ganska snart så hade våra ögon vant sig och vi hittade utan problem upp till rastplatsen där vi brukar sitta.
-vi tar inte så mycket med oss, hade Tina sagt till mig, och dukade sedan fram en halv hotellfrukost från sin ryggsäck.
Vi åt, vi pratade och vi skrattade. Nedanför oss låg Brösarps lilla upplysta by och i backarnas dalar svepte trolsk dimma fram. Vi satt bara där i dunklet med allt gott och blickade ner mot samhället. Bakom oss kunde vi skymta hästarna som stilla gick och tuggade i sig av det daggvåta gräset. Jag råkade smacka med tungan åt dem, men det var tydligen inget bra. Tina sa att på hästspråk betydde det ju ”kom hit”, så plötsligt hade vi hela ”gänget häst” runt bordet.
Väldigt vackra var de allihopa, men stundom lite väl närgångna i mitt tycke. Jag insåg att jag nog inte skulle prata mer med dem, utan överlät snacket till min mer hästvana kompis.
Den slående soluppgång vi hade förväntat oss blev det ingenting av med den här gången. Det bara ljusnade sakta men säkert. Fast istället möttes vi av ett gryningsljus som liksom bara blev finare och finare.
Mätta och nöjda plockade vi ihop våra saker och ägnade sedan en stund åt att bara ta in den storslagna vyn och allt det vackra. Som alltid, tog vi mängder av foto, men ingen av våra bilder kunde ändå ge upplevelsen full rättvisa. Sådana här morgnar ska upplevas på riktigt.
Vi tog några sista bilder, innan vi återvände till bilen för att lasta av de tyngsta sakerna. Planen var att sedan vandra längs den lilla leden, som jag tror kallas för ”Blå Leden”.
När de första solstrålarna kikade fram över tallarna, så sa vi hejdå till hästarna och vandrade vidare.
Dagens citat:
Förälska dig i livet lite varje dag. Leta efter de saker som får dig att må bra.
Ha en härlig måndag och kram från mig.
Annika
Så underbar morron, och utsikten är magisk. När vi hälsar på familjen i Hässleholm och kommer till Brösarp brukar vi säga nu är vi hemma trots vår ort inte är Brösarp. Det är underbart med hästarna som går där men jag håller med dig, jag har respekt det är stora djur.
Ljungen är så vacker tänk var moder jord bjuder oss på och allt detta är gratis.
Tack för dina värmande ord och tankar.
Ha en fin start på en ny vecka. Kram/MH
Så sant, det är mycket vi har i livet som är helt gratis, och det är nästan det som är jag uppskattar mest och det är det som känns direkt livsnödvändigt faktiskt. Önskar dig en fin dag. Stor kram.
Skillnaden mellan snacka och smacka är obetydlig – och i datavärlden räcker det att fingertoppen som ska till tangent n halkar en liten gnutta åt höger till m. Er gemensamma frukost på kaffe och daggvått gräs har jag aldrig testat. Men all denna ljungen – visst finns det ljunghonung i skafferiet även här på västkusten. Efter första nattfrosten (må den dröja) vill bina dock inte se åt ljungen mer, fastän den i mina ögon då ser likadan ut som dagen före. Nog har väl ljungen nu börjat blekna men är fin ändå. (Jag har inga bin men ofta någon efterhängsen fix idé, en så kallad bee in your bonnet.
Ja på många ställen börjar ljungen nu att blomma över, medan den på andra platser ännu står i full blom. Daggvått gräs har jag inte heller provat faktiskt, men kan tänka mig att det kan smaka väldigt gott – om jag vore häst 🙂 Kram på dig.
I read somewhere but can’t remember where that Brosarp means ..” the place where the man at a forge made a loud noise.. ”. Is that the meaning of the place..
I haven’t heard of that then… I’ll see if I can google a bit…
Så vacker morgon ni fick. Vi ska försöka få till en vandring med Yngstas svärföräldrar. Förra året gick vi Hallamölla-Alunbruket. Detta året tycker jag tiden inte har räckt till. Snart är säsongen över, det är så tråkigt. Det har varit en fin säsong, men nu när vi varit hemma en dryg vecka så känns den redan så långt borta.
Glad måndag!
Ja, det har onekligen gått alldeles för fort. Men vi får hoppas att det blir som i fjor, då hade vi ljuvligt väder en bra bit in i Oktober. Visserligen lite kyligare och mörkare, men med varmare kläder så är den tiden underbar. Kram på dig.
På tal om Brösarp… Har du i något inlägg haft med Lady Morris Tea & Gift Shop där? En super-engelsk butik lär det vara, med inte bara alla de sorters te och tekannor utan lite av varje. Orsaken att jag frågar är att en brittisk familj jag känner befinner sig någon vecka till i Ystad och nog ändå tar en liten sväng uppåt. (Jo, hästar gillar dom också.)
Jag vet exakt vilken affär du menar, men har inte haft den med här på bloggen … ännu. Jag får kanske ta ett besök där med kameran en dag.