kantareller

Semesterlunk och goda grannar.

Hejsan.

Hemma hos mig har den riktiga semesterlunken nu infunnit sig. Trädgården sköter sig nästan själv. Det är bara lite gräsklippning och ett och annat ogräs som tränger sig på. Men mest njuter vi bara.

Skogens guld har börjat titta upp i skogen nu…

Även om jag vistas väldigt mycket i skog och mark, så har jag sällan mina ”svampglasögon” på mig. Jag flummar mest runt och bara njuter av skönheten istället. Jag är såklart djupt tacksam till vår gullige granne som förser oss med skogens största delikatesser sådär lite emellanåt.

Bästa sommarlunchen om ni frågar mig!

På kvällarna myser vi mest här hemma. Jag kikar till mina blommor, som ju såklart behöver en slurk vatten då och då. Småhundarna ”hjälper glatt till”, medan stora Johnnyhunden vilar i skuggan under en av alla våra stora ekar.

Jag lovade mig själv i våras att inte köpa så mycket sommarblommor det här året. Med facit i hand, får jag nog medge att det slutade med att jag har ungefär lika mycket underbara blommor som alltid… Man få väl ändå säga att det var tur att jag höll igen lite…

Dagens citat:

Ha en bra dag! Och funkar det inte idag så får du en ny chans i morgon igen.

Jag brukar le mot mig själv i spegeln på morgonen och utgå ifrån att det blir en bra dag, oavsett vad. Jag tror att chansen då blir större att jag faktiskt får en bra dag, om jag tror på det själv. En hjärna är ganska lättlurad faktiskt… om hjärnan märker att munnen ler, så tänker den till sist – aha, vi är alltså glada idag! Testa du också!! Funkar det inte just idag, så har du i alla fall tränat ansiktsmusklerna.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Höstmys med min familj

Hejsan.
Det finns nog inget mysigare än att samla familjen runt något gott att äta.
Och något gott att äta kan innebära någonting med kantareller i.
Alltså … lite levande ljus, lite halvgalna töser, en hungrig make och en kantarellpaj.
Det betyder bara en sak, det betyder en hellyckad kväll!
Trots att jag rör mig en hel del ute i skog och mark så är jag ingen vidare svampplockare. Jag får
liksom aldrig till de där riktiga svampögonen. Mina ögon irrar mer efter skönhet och vilsamhet för själen. Saker att fånga med en kamera… Nej några svampögon har jag tyvärr inte.
Jag får istället köpa mina delikatesser på ICA och bara se glad ut.
Jag hade gjort en god västerbottenpaj med kantareller och en stor skål med lyxig sallad.
Det behöver inte vara svårare.
Det här är nog det jag älskar allra mest i livet.
Min familj. Hundarna, ungarna, Stefan såklart och go mat…. även om kantarellerna var snordyra och kom från ICA….
Dagens citat:
Det är inte allt som kan räknas som räknas,
och inte allt som räknas som kan räknas.
Lägg större vikt vid de saker som räknas som de viktiga i livet och mindre på ovidkommande ting.
En stor kram från mig.
Annika

Doften av skog, mossa och kantareller.

Hej hej
Alltså det finns inget bättre än att ge sig ut i skogen en tidig morgon.
Och lyckas jag då få med mig två av mina döttrar, ja då är min lycka nästintill total.
Vår tanke var att plocka kilovis med goda svampar den här soliga förmiddagen.
Vi packade med oss nybredda smörgåsar med extra lyx som sallad, gurka och annat gott. Vi fyllde en stor termos med rykande het och söt choklad. Såklart fick hunden Johnny också komma med oss ut i skogen denna ljuvliga höstmorgon.
Väl ute i skogen knorrade våra magar högt och ljudligt. Det var bara att sparka igång med den goda frukosten vi packat med oss ut.
Och hörrni, det finns ingen bättre krydda än frisk höstig skogsluft. Maten smakar alltid såååå mycket bättre när den äts ute i friska luften.
Sedan strövade vi omkring och letade svamp. Med svamp menar jag kantareller, eftersom det är typ den enda sorts svamp jag är helt säker på att jag kan identifiera. Förutom champinjoner då (fast de växer mer i betesmark där det gått hästar och gödslat till trivsam miljö)
Amanda var den av oss som tycktes ha de bästa svampögonen för dagen.
Jag och hunden Johnny hittade inte särskilt mycket kantareller. Inte en enda om jag ska vara ärlig.
Vi ägnade oss mer åt bevakningsövningar.
Johnny som ju är tränad på att observera människor ute i terrängen, markerade duktig var det gick en vandringsled och att det vid ett annat tillfälle var andra svamplockar i närheten.
Det var helt underbart där i skogen. Jag hittade mängder av annan svamp. Vackra svampar i alla de former och färger …
Jag hittade röd svamp och grön svamp. Taggig svamp och långsmal svamp. Svamp med vackert mönster och roligt växtsätt. Jag hittade bamsesvampar stora som dassalock …
Men ingen av dem verkade särskilt god måste jag säga.
Annat var det med töserna, de hittade i all fall lite ätlig svampar.
Såklart rensades det mesta ute i skogen, för det har jag fått lära mig att det ska man göra.
En enda ätbar svamp hittade jag och Johnny. Fast den var så stor så den kunde jag ju nästan bara inte missa. En stor stensopp. Den far full med mask så den fick stanna kvar i skogen, trots att jag var ganska stolt över min fina Karljohan, som den ju också kallas.
Finns det något som doftar godare än färska kantareller??
Mmmm … jag älskar det.
Och det gör nog Amanda också!!
Även om vårt svampresultat blev väldigt skralt och fattigt den här soliga dagen, så kände jag mig som en vinnare.
Att få tillbringa en dag i skogen med älskade döttrar och bästa Johnny, är bara bäst!
Egentligen skiter jag i svampen, jag kan köpa billiga champinjoner på ICA, för det tycker jag faktiskt också är väldigt gott.
Tiden med mina nära och kära är det mest värdefulla för mig!

Vi tog vars en kopp varm choklad till, innan vi for hemåt med vårt magra svampfynd.
Vi var ju rika på härliga upplevelser och en mysig förmiddag tillsammans.
Dagens citat:
Livet är kort;
le ömt mot dem som gråter,
ignorera dem som kritiserar
och var lycklig med dem som är viktiga för dig.
Nu önskar jag er en underbar dag, och skulle ni lista ut mitt hemliga svampställe så gör det inte mig så mycket – för det är ju inte så väldigt bra ändå.
Ska ni plocka svamp så lycka till!
Kram på er
Annika

Skogens guld.

Gomorron.
Vilket svampår vi har.
Även om jag sällan själv ger mig ut direkt för att plocka svamp, så har jag en viss koll på var de rackarna växer.
Förra veckan när jag jobbade i mitt anletes svett, åkte töserna ut i svampskogen med en stor korg.
Jag visade dem lite på en karta var jag trodde det skulle kunna finnas kantareller.
Och mycket riktigt!
Någon ”fuling” hade varit på platsen före tjejerna, så på det stället fanns det bara små, små babykantareller kvar.
Men längre in i skogen fanns de riktiga bamsingarna.
(bilderna nedan är lånade av Andréa och Amanda)
Kantareller är något av det godaste som finns, tycker jag.
Och tänk, dagens fynd räckte precis till en lunch för fyra personer. En riktigt lyxlunch, med smörstekta kantareller på nybakt bröd, sallad och Mandelmannens tomater. Så gott så man nästan svimmar.
Töserna hade även köpt chévreost , något som jag inte för mitt liv kan äta.
Alltså getost smakar precis som det luktar när det behövs gödslas till getterna tycker jag. Och just den smaken gillar jag inte att ha på tallriken.
(varm chévre i någon maträtt kan slinka ner)
Sedan var vi mätta precis hela dagen.
Inte förrän framemot kvällskvisten kände jag ett sug i magen. Då fick det bli en kall pannkaka med nutella och sylt framför TV:n … för visst är väl det ganska nyttigt?
Hundarna var åtminstone avundsjuka.
Dagens citat:
Kylskåpet är ett
bra exempel på
att det är insidan
som räknas.
Gillar ni att plocka svamp?
Jag gillar mest att äta svamp och att fotografera svamp.
Svamp kan vara så himla vackra tycker jag … som de här porslinsskivlingarna i detta inlägget.
Ha nu en härlig måndag och tack för att ni tittade hit.
Kram Annika
Scroll to Top