Österlen

En mysig kväll på båten

Hej hej

I förra veckan fick vi många varma och sköna sommarkvällar. En kväll när vi vattnat klart i trädgården och gjort alla bestyr här hemma, så bestämde vi oss för att köra ner en runda till Kivik innan mörkret föll. Stefan hade även några saker att fixa med i båten, så det passade ju bra.

Jag packade med mig lite gott i en korg. Det fick bli vad som fanns hemma – en god ost, lite kex, oliver, en slatt vin och en flaska cider.

Kvällen var underbar. Vinden var ljummen och många glada semesterfirare vandrade ute på piren i solnedgången. Från Buhres Fisk hördes svaga toner av musik och vi njöt av lugnet där i vår lilla båt. Det var så mycket sommar som det någonsin kunde bli.

När solen gått ner helt blev det genast lite kyligare. Vi packade ihop våra saker efter ett tag och körde till Gyllebo igen, där kändes luften betydligt varmare.

Kanske blev det där en av sommarens mysigaste kvällar ändå.

Som efterrätt på den härliga kvällen blev det ett par söta och solvarma smultron, direkt i munnen ifrån mina vintunnor. Där odlar jag i år smultron, smulgubbar och lite kryddor. Ännu har skörden inte varit den bästa, men mina förhoppningar ligger på nästa år istället, då hoppas jag på rejält mycket bär. Eller åtminstone så det räcker till en portion åt oss var.

Dagens citat:

Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet, utan det är att vandra på jorden.

Ha en härlig dag.

Annika

 

Dela gärna

En mysig kväll på båten Läs mer »

Mörkret smyger sig tillbaka.

Hejsan.

Varje år är det likadant, jag älskar när sensommaren kommer och mörkret sakta kryper på igen.

På våren brukar jag mest känna mig svag, trött och blek. Ljuset bländar och sticker då starkt i ögonen och jag känner mig mest som en nymornad sengångare, eller ungefär som en gammal tvättbjörn som kommer ut ur sitt idé. Men nu när hösten nalkas, då känns det som om alla batterier är fulladdade, skinnet är brunbränt och härdat och vårens ”gamla björn” har med ens blivit både yngre och starkare.

Rönnbär

Vårt rönnbärsträd är smockfullt med bär i år. Stefan ville såga ner det lilla trädet som står framför vedskjulet. Han säger att det är ”väldigt mycket i vägen”, men jag älskar det där lilla trädet och vill prompt ha det kvar. Än står det där …

En och annan tidig morgon vid bryggan har jag unnat mig den senaste tiden. Det är så mycket lättare att stiga upp i gryningen, nu när den kommer lite senare också. Mitt i sommaren så har man ju nästan inte hunnit lägga sig förrän det är dags för solen att stiga upp.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag verkligen gillade. Den heter ”Där bergen sjunger” av Nguyên Phan Quê Mai. Det är en roman om en flicka och hennes mormor, deras komplicerad liv, krigets fasor och Vietnams turbulenta historia.

Dagens citat:

Någon du är bekant med förvandlas till en riktigt fin vän, exakt i det ögonblick då han försvarar dig i din frånvaro.

Ha en fin dag och för alla er som idag börjar jobba efter semestern så önskar jag en extra fin start på veckan.

Kram Annika

Dela gärna

Mörkret smyger sig tillbaka. Läs mer »

Skepp o´hoj

Hej hej

Vi människor är nog lite som zebran – dvs ränderna går aldrig ur oss. Och för min man Stefan, så betyder det förmodligen att han alltid kommer att ha havet i blodet. Det är kanske inte så konstigt med sjömän i sin släkt och en pappa och bror som varit ”ålafiskare”.

Nåväl, här står vi nu och har plötsligt blivit med båt.

Jag som mer har mina rötter i skogen och fötterna på jorden, förstår mig inte så mycket på det här med båtar, men jag har förstått att den båten vi köpt är något mellanting mellan fritidsbåt och fiskebåt.

Den senaste tiden har vi gjort lite provturer längs kusten, jag och Stefan. Extra härligt har det varit då vi ju haft tropiska dagar här på Österlen. Varma dagar med tryckande värme. Då har vi sluppit trängseln på stranden och istället kunnat åka ut en bit på havet och ta svalkande dopp ifrån båten.

En av våra tre små hundar har också fått prova på båtlivet. Lilla Molly, som är den som aldrig blir åksjuk, har fått prova på en åktur på böljan den blå. Med sin lilla gulliga flytväst på sig, så gick det hela super bra. Molly fann sig väl tillrätta, trots att det gungade en del den där dagen. Hon krafsade och bäddade inne på en av kojplatserna och såg ut att tycka att det hela var riktigt kul. Vi får se hur det går för resten av hundgänget när de ska ut på ”övningstur”.

Här hemma i trädgården fortsätter min dahliaodling att slå alla tidigare rekord. Häpet konstaterar jag att de växer sig allt större och kraftigare för varje dag, och blommorna blir bara fler och fler.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Jag lämnar ekorrhjulet” av Åsa Axelsson. Det är en bok om att lämna arbetslivet och ändra sitt levnadssätt istället. Boken är ganska intressant och skapar nya tankar om vad som är viktigt och vad som kanske inte är det. Även om man kanske inte vill leva som i boken, så kan man inspireras av en del saker och kanske ta efter några av godbitarna.

Jag har även lyssnat på en bok som heter ”Jag är Gud” av Malin Karim. Boken är en humoristisk berättelse om ett feministiskt korståg. Om när en snäll och undergiven hustru går in i väggen och bestämmer sig för att göra revolt och begå alla sju dödssynderna innan hon sedan tänker ta livet av sig.

Dagens citat:

Livet är en stor omålad duk där du kan -och ska- kludda av hjärtans lust.

Ha en härlig söndag.

Kram Annika

 

Dela gärna

Skepp o´hoj Läs mer »

Cykeltur en varm Augustimorgon.

Hejsan.

I helgen vaknade jag upp till en underbart härlig Augustimorgon. Solen strålade och det var nästan helt vindstilla. Jag blev så sugen på att bara ta en lite runda på cykeln.

En slända envisades med att hela tiden sitta på en av mina blompinnar, den där morgonen. Jag tror att även den njöt av den ljuva sensommarn.

Min cykeltur slutade vid kyrkan i Östra Vemmerlöv, en kyrka som just nu håller på att renoveras.

Jag parkerade min cykel innanför järngrinden och vandrade en runda på kyrkogården. Ibland gör jag det, för att bla besöka min farmors grav.

Min farmor dog långt innan jag var påtänkt, men det känns ändå fint att se att hon funnits. Hon hette förresten Emmy, som min yngsta dotter också gör, så hennes minne lever vidare på så vis. Min farmors  ”andranamn” var Andrea, och det namnet fick min äldsta dotter.

Längst nere på kyrkogården fanns en labyrint gjord av sten. Det var som en meditationsplats, och det enda man behövde göra var att sätta den ena foten framför den andra. Vid starten fanns små runda stenar i en skål, som var tänkta att bära i handen tills man kom in i mitten och kunde placera sin sten där.

”Vandra långsamt utan att stanna, såsom vattnet rinner i en bäck” – så stod det på en informationsskylt sidan om. Såklart var jag tvungen att prova.

Efter att ha strosat där på kyrkogården ett tag och läst och begrundat namn och människoöden så cyklade jag vidare och njöt av den sköna morgonen.

Förmodligen satt sländan kvar därhemma på sin pinne och njöt den med, lycklig över att ha haft en sådan tur med vädret.

Dagens citat:

Överlämna dig till det som är. Släpp taget om det som har varit. Ha tillit inför det som komma skall.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Dela gärna

Cykeltur en varm Augustimorgon. Läs mer »

Sommarens härligaste vandring.

Hej hej

Förra veckan var det dags för min och Petras årliga vandring. Och jag tror sannerligen att vi lyckades pricka in en av de allra bästa dagarna för just det.

Vi fick skjuts till Kåseberga där vårt äventyr tog sin början.

Med solen framför näsorna, styrde vi stegen mot Löderup. Första sträckan gick vi på den steniga stranden, och stundom var vi lite osäkra på om vi egentligen gick på den tänkta leden eller inte. Men vi hade ju havet att följa, och vips var vi framme i Löderup.

I Löderup fortsatte vandringsleden på en stig en bit ifrån havet, där vi passerade Backåkra. Där i skuggan under träden tog vi första vätskepausen.

Intill kornas hage fortsatte vi sedan vår färd, innan vi kom ut på den underbara stranden.

Vi tog av oss skorna och vandrade barfota i den varma sanden. När vi var rejält svettiga åkte kläderna också av och vi tog oss ett svalkande dopp i havet.  Framme vi Sandhammaren satt det fint med lite lunch, innan vi traskade vidare.

På sina ställen var stranden nästan helt öde och tom, medan den på andra ställen var fullsmockad av badgäster. Även gässen verkade ha sitt eget tillhåll där på stranden.

Till sist var vi framme vid Borrby strand. Där smakade det gudomligt med vars en mjukglass innan vi stretade vida hem till Petras hus.

Dagens slutade med dryga 30.000 steg. En helt fantastisk vandring att tänka tillbaka på när vintern viner utanför husknuten.

Tack finaste Petra ♥, jag älskar dessa vandringar med dig.

Dagens citat:

Titta aldrig ner när du tar nästa steg. Bara den som höjer blicken och fokuserar på horisonten hittar rätta vägen.

Vi hittade ju helt rätt den här dagen. Det enda lilla missödet för mig är en illröd blåsa på en liten tå, men det där läker snart.

Ha det gott och kram

Annika

 

Dela gärna

Sommarens härligaste vandring. Läs mer »

En sagolik morgon och godaste marmeladen.

Hej hej

Det har inte blivit så väldigt många soluppgångar vid bryggan den senaste tiden. Ofta har jag valt att ge mig ut lite senare på en springtur istället. Men en tidig morgon lyckades jag ändå pricka in en alldeles fantastisk soluppgång.

Jag ska inte sticka under stol med att jag saknar min underbara badkompis lite extra. Hon bor inte så mycket här ute i sommarbyn just nu, och jag saknar henne väldigt mycket där på bryggan. Men vi brukar ju alltid säga till varandra att ”var tid har sitt”, och så är det ju verkligen. Och jag vet ju var hon finns – typ bara ”ett pling” bort”.

Den här morgonen var hur som helst underbart vacker. Det var riktigt kallt i luften, inte mycket mer än 10 grader faktiskt. Men i vattnet var det varmt och jag njöt både länge och väl där jag simmade runt ihop med alla roliga skräddare som traskade runt på vattenytan (det är väl bara de insekterna och Jesus som kan gå på vatten).

Krusbärsmarmelad

Vi har en liten förskrämd krusbärsbuske i vår trädgård. Den ser inte mycket ut för världen, men av de där bären blir det världens godaste marmelad.

I förra veckan plockade jag varenda litet krusbär på den där taggiga busken och kokte ihop min favoritmarmelad. En skvätt whiskey brukar jag ta i, det blir som pricken över i;et. Det kommer att bli supergott till höstens ostbrickor.

Dagens citat:

Var rädd om det du har idag. Imorgon kan allt ha fått en helt annan innebörd. Allt vi har är bara till låns, och vissa saker går aldrig att ersätta.

Njut av er måndag. Kram Annika

 

Dela gärna

En sagolik morgon och godaste marmeladen. Läs mer »

Sommarfoto från min mobil och ett boktips.

Hej hej

Vi har haft några ljuvliga sommarkvällar. En kväll tog jag en sen cykeltur ner till sjön innan det var dags att krypa till kojs. Och det var så vackert där vid sjön.

En annan kväll plingade det i min telefon när vi precis hade fått undan kvällsmaten hemma hos oss. Det var barnbarnet Scott som bara skulle berätta för mig att de var på väg ner till Gyllebosjön för ett kvällsdopp. Såklart hoppade jag på cykeln och ”hojjade” dit jag med.

Badplatsen var fylld av glada semesterfirare och badsugna människor. Pojkarna njöt i fulla drag där de lekte i vattenbrynet.

Som avslutning på kvällen åkte vi hem till oss en liten stund innan deras färd gick mot Tomelilla igen.

Dahliorna

Av min dotter Amanda fick jag för ett par år sedan några små sticklingar av hennes dahlior. Osäker på om det skulle bli något av dem efter min vinterförvaring det här året, så är jag själv nu mäkta imponerad av hur de växt och frodas.

Det är så himla kul att kunna plocka stora buketter varenda vecka och sätta in. En och annan tvestjärt finns det på dem, men de är så stora och frodiga att de små krypen inte har en chans att göra så stor skada verkar det som.

Så måste jag ju visa ännu en baby-boom i Gyllebo. Det är två små urgulliga igelkottsungar som håller till i vår och vår grannes trädgård. Alltså, så himla söta små djur.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Dit floden för mig” av Shelley Read. Det är en bra bok som har lite samma stämning som den populära boken ”Där kräftorna sjunger”. En klar favorit som jag varmt kan rekommendera!

Dagens citat:

Det är viktigare att vara god än att ha rätt. Många gånger behöver människor inte en skarp hjärna som talar utan ett vänligt hjärta som lyssnar.

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna

Sommarfoto från min mobil och ett boktips. Läs mer »

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar.

Hejsan.

En tidig morgon då Stefan var på ”särskilda uppdrag”, så tog jag alla småhundarna med mig på en tur runt sjön. Ofta brukar jag tycka att det blir för varmt för dem att gå de nästan sex kilometrarna mitt i högsommaren, men den här morgonen kändes en aning svalare.

Den lilla trion var uppspelta och ivriga, särskilt då de förstod att vi skulle gå en lite längre tur. Både ryggsäck och extra vatten hade vi ju med oss.

Hos en granne satt en nymorgnad katt och plirade sömnigt med ögonen. Fast ingen av hundarna la märke till kissekatten, då de var alltför uppspelta och verkade ha lagt sina hjärnor där hemma.

Ganska snart lugnade de alla ner sig och tystnaden la sig över vårt lilla vandringsgäng. När vi kom till Sjöröd kunde jag känna en svag doft av en eld. Det var scouterna på andra sidan åsen som hade ett läger där. Nere vi sjön låg deras silvriga kanoter sida vid sida.

Runt bryggan växer det alltmer näckrosor för varje år. Just nu blommor de med sina små runda gula blommor. Det är så vackert med näckrosor tycker jag.

Strax innan vi kom fram till badplatsen så fick jag se ett bedårande gulligt litet gäng. Det var en gräsand med alla sina ällingar.

”Mamma Gräsand” såg synnerligen orolig ut när jag stannade för att ta mina bilder. Men att vara moder till ett sådant gäng kan ju inte vara det lättaste. De liksom for omkring åt alla håll.

På Google kan man läsa att ungarna föds med fjädrar och redan efter några timmar så lämnar de boet och då kan de redan gå och simma, då får de också direkt leta efter sin egen mat. De kallas för ”borymmare” 🙂 , ett ganska passande namn!

Dagens citat:

Varför inte säga ”varför inte?” lite oftare? Det kan förändra ditt liv.

Ällingar tänker nog ”varför inte”, allt som oftast.

Ha det gott och kram Annika

Dela gärna

En tidig morgonvandring och en hel hög ällingar. Läs mer »

Den blå timman i Kivik.

Hejsan.

Tidiga morgnar har aldrig någonsin gjort mig besviken.

Även om soluppgången inte blev riktigt lika storslagen som vi tänkt oss, jag och min dotter Emmy, så blev morgonen i Kivik ändå helt fantastisk.

Vi hade packat med oss badkläderna, men ingen av oss var särskilt badsugen den här tidiga morgonen.

Istället slog vi oss ner på den vackert turkosmålade träsoffan som stod uppställd på den plats som jag tror kallas för ”kärringbadet”. Där satt vi och tittade på den lilla fiskebåten som tuffande gav sig ut från hamnen.

När båten försvann bort mot Vitemölla så föll våra ögon istället på ett par gulliga små minkar som hoppade och simmade runt bland stenarna. Jag och Emmy gick sakta bort mot den stora röda stenen, som i folkmun så lämpligt kallas för ”svarte sten”. Där stod vi länge och iakttog minkarna som verkade synnerligen intresserade av oss när jag lockade på dem.

Även om solen lyste med sin frånvaro just den här morgonen så fick vi en underbar start på vår dag. Och när den lilla fiskebåten åter kom tuffande tillbaka, så var det även dags för oss att bege oss hemåt.

Dagens citat:

10% av att alla konflikter uppstår beror på olika värderingar och åsikter.
90% beror på fel tonläge på rösten.
Mitt tonläge den här morgonen var nog i vänligaste laget – åtminstone verkade minkarna tycka det, närgångna som de var.
Ha det gott och kram
Annika
Dela gärna

Den blå timman i Kivik. Läs mer »

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior.

Hejsan.

I måndags började min ledighet, men jag vaknade ändå tidigt i ottan. Vädret verkade lovande, så jag packade med mig min handduk och gav mig ner till den kära gamla bryggan.

Vattnet var så varmt och skönt att jag aldrig ville gå upp. I stora cirklar simmade jag omkring och bara njöt. Dimmorna dansade och sakta kunde jag ana solen som kikade upp ovanför trädtopparna. Temperaturen i luften var lite kylslagen, men snabbt blev det varmt i takt med att solen steg.

I skogen hade det blivit allt tystare. Fågelkvittret har stannat av, och det enda som väsnades den här morgonen var en och annan storgädda som ilsket hoppade och slog med sina stjärtfenor. Fast att bara sitta och lyssna på tystnaden det är sannerligen underskattat – en lisa för själen.

På väg hem så låg dimmorna kvar på ängen och det såg nästan ut som sensommar. Men ännu är det juli månad, och det får väl ändå kallas för högsommar.

Hemma i stugan låg alla och sov när jag kom hem igen, ja alla utom lilla hunden Penny förstås! Hon är en riktig piggelin, och någon måste ju faktiskt hålla vakt…

Drottningen av mina dahlior.

För ett par år sedan fick jag en liten stickling av min dotter. Jag hade den i en kruka den första sommaren och där blommade den bara lite smått. När jag nästa vår tog fram krukan så blev jag väldigt förvånad över att den överlevt överhuvudtaget och dessutom  skjutit små skott. I år slår den nog alla rekord i pampighet. Alltså, kolla!!

Dagens citat:

Ibland behöver man tystnad för att kunna höra vad hjärtat säger.

Jag önskar er en riktigt skön söndag.

Kram Annika

Dela gärna

En härlig soluppgång och drottningen av dahlior. Läs mer »

Rulla till toppen