rönnbär

Hejsan.

Varje år är det likadant, jag älskar när sensommaren kommer och mörkret sakta kryper på igen.

På våren brukar jag mest känna mig svag, trött och blek. Ljuset bländar och sticker då starkt i ögonen och jag känner mig mest som en nymornad sengångare, eller ungefär som en gammal tvättbjörn som kommer ut ur sitt idé. Men nu när hösten nalkas, då känns det som om alla batterier är fulladdade, skinnet är brunbränt och härdat och vårens ”gamla björn” har med ens blivit både yngre och starkare.

Rönnbär

Vårt rönnbärsträd är smockfullt med bär i år. Stefan ville såga ner det lilla trädet som står framför vedskjulet. Han säger att det är ”väldigt mycket i vägen”, men jag älskar det där lilla trädet och vill prompt ha det kvar. Än står det där …

En och annan tidig morgon vid bryggan har jag unnat mig den senaste tiden. Det är så mycket lättare att stiga upp i gryningen, nu när den kommer lite senare också. Mitt i sommaren så har man ju nästan inte hunnit lägga sig förrän det är dags för solen att stiga upp.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som jag verkligen gillade. Den heter ”Där bergen sjunger” av Nguyên Phan Quê Mai. Det är en roman om en flicka och hennes mormor, deras komplicerad liv, krigets fasor och Vietnams turbulenta historia.

Dagens citat:

Någon du är bekant med förvandlas till en riktigt fin vän, exakt i det ögonblick då han försvarar dig i din frånvaro.

Ha en fin dag och för alla er som idag börjar jobba efter semestern så önskar jag en extra fin start på veckan.

Kram Annika