Friska vindar på skjutfältet.
Hej hej
Förra helgen så hade vi friska vindar här på Österlen. Även om man mest ville kura ihop sig inomhus så tycker jag alltid att man mår så mycket bättre om man bara kommer ut en liten runda i alla fall.
Jag bestämde mig för en tur till Ravlunda skjutfält eftersom där inte var avlyst den dagen.
Haväng låg helt folktomt den här eftermiddagen. Havet var vilt och busigt och vågorna skummade vitt som om de ilsket tuggade fradga.
Vi gick längs med stranden och passerade de båda gulliga ålabodarna som ligger ett stenkast nedanför Havängsdösen. Den ena boden med röd gavel heter Lövdalen – Havängsboden medan den andra heter Lövdalen – Vedalenboden. Gulliga är de hursomhelst, och de hade en väldig tur som klarade sig med blotta förskräckelsen när stormen Babet drog in.
När stranden blev för smal att gå på så vek vi av upp för backarna och vandrade längs med skjutfältet norrut.
Vi pausade en stund vid ett vindpinat träd som stod i slänten ner mot stranden. Småhundarna såg så roliga ut när vinden rufsade runt i deras lurviga pälsar. Själv hade jag ju mössa, och tur var väl det.
Vi avslutade med att gå upp mot det gamla trädet där jag och min militärhund Johnny gjorde vår första 4-dygnsövning för många år sedan nu. Tänk vad platser kan hjälpa minnet på traven…
Där uppe ifrån skjutfältet är det en så vidunderligt vacker utsikt över fältet och långt bort mot Stenshuvud. Man kan nästan inte se sig mätt på den.
Kanske är grådassiga februarifoton inget som man blir så superglad av, men för ganska exakt sex år sedan var jag här tidigt en morgon, och då vill jag lova att det inte var grått…. det inlägget hittar ni HÄR.
Dagens citat:
Tiden andas, hjärtat slår, värmen randas, snart är det vår.
Fast det var ju inte riktigt sant, för nu kom det ju lite vinter emellan.
Ha det gott.
Kram Annika
Friska vindar på skjutfältet. Läs mer »