Vad betyder gula tulpaner?

Hej på er
På blomsterspråket sägs det att gula blommor betyder ”svek”.
Som att det skulle betyda att om någon ger mig en bukett med gula blommor så ska jag känna mig sviken … tsss…
När Stefan kom hem med ett fång gula tulpaner till mig så kände jag mig allt annat än sviken – det vill jag lova. Nej, det där blomsterspråket måste någon ha fått helt om bakfoten tror jag.
Att ha en bukett med vackra blommor i sitt kök, är ju som att ha en anspråkslös kompis som bara står där och lyser upp tillvaron. Kravlöst och tyst står den bara där och utstrålar energi.
En morgon i veckan var det ett så fantastiskt ljus utomhus. I min hjärna trodde jag att jag skulle klara en promenad runt vårt kvarter … men icke,  jag fick vända vid vår tomtgräns, för att dubbelvikt hasa mig tillbaka in igen.
Nåja, jag knäppte ett par bilder på den magiska soluppgången över grannens hustak och på vår tomt som bara ligger där och väntar på att bebyggas med en röd liten stuga så fort vi får ork och energi.
När jag som bäst hade slagit mig till ro och njöt av att ha full koll på alla mina ungar … Ja, jag trodde i alla fall mig veta var i världen de höll hus alltså … då kom det ett sms …
Det var ifrån min äldsta dotter Andréa som tydligen inte längre var i Canada. Nej nu var hon plötsligt i Las Vegas. Dessa galna ungar, som de far och flyger.
Någon slags veterinärkongress var det som förde henne dit.
Så skickade hon ett foto på ett hotell. Samma hotell där en galning för en tid sedan suttit och skjutit ner en massa människor. Förmodligen ganska säkert ställe nu, för risken att någon annan gör samma sak på samma plats är väl ganska liten….
(Var rädd om dig Andéa.)
Själv hade jag som mål att resa och hälsa på henne nu i vår … mitt mål har ändrats lite nu … första delmålet är att kunna gå runt kvarteret här hemma i Gyllebo. Men jag har ett mål!!
Dagens citat:
Ge aldrig upp något som är viktigt för dig.
Det är arbetsamt att kämpa, påfrestande att
ha tålamod, men det är helt olidligt att behöva ångra.
Ha nu en riktigt härlig fredag.
Kram Annika
Dela gärna

Vad betyder gula tulpaner? Läs mer »

Tillbaka hos kossorna.

Hejsan
Jag tänkte bara kika in här på bloggen och berätta om min dotter Emmy. Hon och hennes kompis Matilda är nu tillbaka i Australien igen.
De åkte tillbaka från Bali till det där landet som de båda kommit att älska. Inte bara tillbaka till samma land eller samma stad, nej de åkte tillbaka till exakt samma plats och samma arbete som för ett par år sedan.
De är tillbaka hos korna ute på vischan, där de nu åter ska arbeta som mjölkerskor.
Underbart galna tuffa töser.
Cowgirls!
Till alla ungdomar:
Var inte rädda för att ta för er av livet. Var inte för fina för att ta ett skitjobb, ibland måste man bita ihop en smula..Res runt i världen och samla på er erfarenheter och kom ihåg – var alltid hövliga mot folk ni möter.
Kvällens citat:
Motgångar får vissa människor att
bryta samman, andra att överträffa
sig själv.
Ha en fin kväll.
Annika
 (En bild tagen precis innan vinter kom och när jag kunde gå några hundra meter)
Dela gärna

Tillbaka hos kossorna. Läs mer »

En Österlenrunda med bil

Hejsan
Efter veckor med begränsad rörelseförmåga fick jag i helgen rejäl abstinens. Inte så att jag på något vis går på droger, dricker sprit eller röker gräs  … nejnej … jag är nästan rena duvungen när det gäller sånt… ialla fall numera i mogen ålder.
Det var bara suget efter naturen som slet i min kropp och själ. Längtan efter att få känna vinden i ansiktet och njuta av Österlens vackra natur.
-ta nu med dig kameran så kör vi en sväng, uppmanade Stefan mig… jag hjälper dig ut i bilen…
Asså, finns det något som är bättre för hälsan än naturen, den friska luften och en gnutta omtänksamhet?
I Rörums välkända pulkabacke hade det börjat samlas vintersportande barnfamiljer. Så härligt!
Jag hoppas att så många som möjligt tog tillvara tillfället den här vackra vinterdagen.
På vägen mot Kivik svängde vi av mot Stenshuvud och sedan tog vi vägen om Österrike…. ja, det heter faktiskt så, fast man fortfarande är kvar i Sverige. På den vägen har man en vidunderlig utsikt ner över havet, upp mot Bergdala och ut över Ulf Lundells gård. Ja, den pågen bor grant, det kan man då inte förneka. Om man bor så vackert så är det kanske inte så svårt att måla vackra tavlor och skriva trallvänliga melodier och en och annan bok….
Vid Kiviks hamn stannade vi och njöt av det fantastiska konstverket i is som naturen skapat. Hela hamnen var full av en enda issörja och havets vågor hade skapat stora isberg över hela stranden.
Jag bytte objektiv och knäppte lite bilder på de fantastiska formationer havet hade skapat ute på hamnpiren.
Ett vinterlandskap som vi inte får se här hos oss varje vinter.
Sedan körde vi vidare ut till lite kända trakter… kända om man är inom den gröna världen …
Nixpix, det var inte Hollywood eller någon annan inspelningsplats, som man kanske kan tro vid första anblicken av skylten …
Såklart. Ravlunda skjutfält.
Och förstås såg vi varken till några Tyrannosaurus rex, Stegosaurus eller några andra dinosaurier heller.
Det enda jag såg var en stackars skabbräv som snabbt pinnade över vägen och försvann in i skogen. För en liten stund stannade han upp och tittade på mig mellan träden. Jag önskar att jag kunnat göra något för den räven …
Mina tankar gick såklart till vår militärövning som väntar nu i vår. Med en farhåga om att kanske inte kunna delta tittade jag sorgset på fältet där vi övat tidigare år, men jag slog snabbt undan tanken … Kanske blir jag frisk igen, som genom ett trollslag, lika fort som allting kom, och då jäklar … då blir det pang i bygget.
Då ska jag och Johnny vara tillsammans med våra underbara militärkompisar och träna, skjuta och bevaka.
Den som lever får se …
Ute vid Haväng skuttade det en massa söta kaniner runt.
Visst blir man glad av kaniner, så länge de inte härjar i trädgården förstås.
Dagens citat:
STANNA UPP
Ge dina andetag lite
extra uppmärksamhet
idag.
Ha en riktigt fin dag.
Kram Annika
Dela gärna

En Österlenrunda med bil Läs mer »

Med simhud mellan tårna.

Hejsan
Jag älskar vårt spabad. Verkligen älskar!
Men en som nog älskar det ännu mer än jag, det är Stefan.
Ibland när jag inte kan hitta honom här hemma i huset, så kikar jag ut …och där sitter han. Man kan se hans rufsiga huvud sticka upp där i all ångan som kommer från det stora bubblande badkaret ute i trädgården.
Jag förstår honom, för det är alldeles ljuvligt att sitta där ute och låta tankarna flyga iväg, känna kroppen slappna av och bara njuta i det varma vattnet.
Bäst är det att hoppa i baljan en tidig morgon tycker jag. Aldrig sjunger väl fåglarna så vackert som i den tidiga morgonen. Men såklart är det härligt på kvällen också, när mörkret lagt sig.
Att bara ligga där och lyssna.
Stefan tar alla chanser.
Själv har jag ganska besvärligt med min rörlighet och jag kan egentligen inte förstå hur jag kunde bli såhär handikappad över en natt … men jag får vackert vänta tills det rättar till sig med ryggeländet – så är det bara.
Men Stefan kan njuta och det är jag sååå glad för.
Några som också älskar vårt spabad är Molly och Lykke. Det är inte själva badet i sig som de gillar, utan mer det faktum att vi är ute hos dem när de busar runt i snön. Som om de njuter extra mycket av att ha lite publik.
Kvällens citat:
Bara för att jag skrattar mycket betyder det inte att mitt liv alltid är lätt.
Bara för att jag har ett leende på mina läppar varje dag, betyder det inte att jag aldrig har problem.
Jag har bara valt att gå vidare utan att älta allt negativt i livet.
Varje nytt ögonblick ger mig en ny chans att välja hur jag vill vara.”
Det är bra att påminna sig själv lite då och då om allt positivt som finns i livet. Glöm inte det hörrni.
Kram och ha en härlig kväll.
Annika
Dela gärna

Med simhud mellan tårna. Läs mer »

Som katt och ekorre.

Hejsan.
Som hund och katt är ett talesätt man hör ibland. Så brukar man ju säga när två individer inte drar jämt. Hos oss kan man istället säga ”som ekorre och katt”.
Nu på vintern ligger katten Felix oftast här inne i stugvärmen och myser på någon varm och skön plats. Oftast ligger han i djup sömn i soffan eller i vår säng.
Men så fort någon av våra ekorrar smyger fram till fågelbordet så är det som om Felix har någon slags telepatiskt förmåga. Vips sitter han vid dörren och vill ut.
För det mesta tror jag att den tjocke late katten behöver uträtta sina behov och såklart öppnar jag dörren för honom…. ända tills jag ser vad som sticker ut ifrån fåglarnas lunchställe ….
Sedan kan Felix sitta där under fågelbordet i alla oändlighet och bara blänga upp på ekorrens svanstipp.
Finns det någon med mer tålamod än en katt som smyger på sitt byte?
Jag kan nästan höra vad ekorren tänker när han får syn på Felix där nere på marken …
-Förbaskade kattskrälle, är du här nu igen …
Med ett ilsket tjattrande for ekorren iväg upp i träden. Efter någon meter stannade han och vände sig om för att argsint slå med sin stora svans så snön yrde runt honom. Där satt han sedan en bra stund och spände ögonen i katten.
-du ska döden dö, tror jag att han sa på sitt eget ekorrvis.
Sedan for han iväg med sitt arga läte, vidare upp i träden och försvann.
Katten Felix vände och gick sakta tillbaka till dörren. Nu ville han bara in i värmen igen.
Nu när jag mest fått hålla mig i stillhet så har jag hunnit med ännu en ljudbok.
Jag har lyssnat på ”I bunkerläkarens våld”. Den sanna historien skriven av Isabel Eriksson.
En bok som berörde mig djupt såklart, samtidigt som jag förfasas över allmänhetens snara sätt att döma henne pga av sitt arbete som ”eskortflicka”…. som om det skulle göra våldsmannens brott mindre´…
Med boken hoppas jag att den unga tjejen fått lite upprättelse.
Dagens citat:
Livet kan innehålla fantastiska
stunder men också djup sorg
Vad som än händer:
Låt aldrig hoppets låga slockna.
Och skulle den ändå slockna –
så tänd den igen.
Må väl och kram på er.
Annika (med snapfilter)
Dela gärna

Som katt och ekorre. Läs mer »

Sol, vind och vatten

Hejsan
Ikväll känner jag bara för att minnas tillbaka till en riktigt bra dag. En varm och skön dag som kan ge hopp och energi.
Bilder på havet, solen. Foton där man nästan kan känna de salta vindarna mot huden.
Det var en dag mitt i sommaren för kanske fyra år sedan. Vädret var sådär helt perfekt. Precis så som man vill att varenda dag ska te sig en svensk sommar.
Stränderna på Österlen svämmade över av turister och semesterfirare.
Fast vi hittade en plats där inte så många orkat ta sig och där inget hundförbud rådde.
Där njöt vi av livet en hel eftermiddag.
Att bara finnas till och njuta av en dag på stranden är nog bland det bästa som finns. Att kunna ta sig ett svalkande dopp och sedan bara känna solen och vinden torka huden torr igen. Det är nog bland det bästa som finns.
Jag hoppas att mina bilder gett även er lite sköna känslor, hopp och längtan.
Kvällens citat:
Vila i kärleken till dig själv,
att du är fin som du är,
kasta inte bort minuter
på orden ”om bara”.
Ha en härlig kväll.
Kram Annika
Dela gärna

Sol, vind och vatten Läs mer »

Besvärligt läge och fin i håret.

Hejsan
När man sitter innesnöad i flera dagar. När man har sjukt ont i ischiasnerven och när man har tillgång till internet och google… ja då kan det sluta med att man blir professor i just ämnet ischias och smärta.
Japp det är vad som hänt mig och jag borde nog kunna titulera mig ischiasprofessor nu. Eller åtminstone kan jag väldigt mycket  i ämnet nu. Allt som är värt att veta i alla fall.
Falsk eller äkta ischias kan man välja på, och naturligtvis har jag fått rejäla doningar. Äkta vara om man ska lita på goggle. Den ädlaste formen. Kanske inte högsta vinsten att komma över en äkta vara i detta fallet förstås.
Nåja, det är skönt att vila ögonen på en vårblomma när smärtan blir övermäktig. Och en liten söt primula har hittat hit till stugan.

.

-Du måste gå till doktorn mamma, uppmanade min dotter.
Såklart har jag försökt att komma till hos min husläkare. Men det är inte så lätt. Det är nya tider och nya bestämmelser. Vid mina besvär behövs intyg från en sjukgymnast och min nya tid där är inte förrän om en vecka. Jag får vackert vänta. På nåder har jag fått lite fler ”roliga piller” som jag egentligen hatar. Jag tycker att jag är rolig så det räcker och blir över, utan piller. Men nöden har ingen lag.
Min dotter från Canada skrev till mig, hon som jobbar som veterinär … droga dig rejält lilla mamma tills du får hjälp, det hade jag gjort om du varit en hund … ja nog har en människa samma rätt att slippa lidande som en hund har kan man tycka.
Jag är en sådan där typ som alltid automatiskt svara ”det är bra”, när doktorn undrar hur det står till. Samtidigt som jag måste bita mig i tungan för att inte instinktivt ställa motfrågan, hur mår du själv då … Såklart kan man inte bli tagen på riktigt allvar då inte. Jag måste ändra på mig och bli bättre på att gnälla och ärligt säga hur det känns.
Men här på bloggen ska jag undvika så mycket gnäll som möjligt såklart. Gnällspikar har världen tillräckligt av och inte gynnar det mig själv heller.
Istället kan jag ju berätta att jag varit hos frissan och blivit lite fin i håret. Det kan pigga upp vilket ryggont fruntimmer som helst.
Jajamensan. När hela Österlen var lamslaget av snö så tog jag min älskade lilla bruna fyrhjulsdrivna bil med de dubbade däcken och krypkörde till Tomelilla.
-ingen väljer dubbdäck nuförtiden,  sa min käre Stefan misstroget då jag bestämt la en order på dubbade vinterdäck hos bilfirman.
-de kommer bara slitas upp och föra ett herrans oväsen i bilen … fortsatte Stefan sin predikan.
Det blev dubbade däck och jag log hela vägen till frissan över just det valet.
Att sitta där hos min älskade frisörska och bli ompysslad och prata om allt mellan himmel och jord var underbart – som alltid. Men det var också på gränsen till vad jag klarade av med mina problem.
Den kvällen fick det bli ”köbbepizza” direkt ut kartongen. Men det kan ju faktiskt vara helt fantastiskt det också.
Dagens citat:
Två viktiga saker att komma ihåg.
Ta hand om dina tankar
när du är med dig själv och
ta hand om dina ord när du är med
andra människor.
Jag önskar er en fin dag. Själv är jag övertygad om att allting blir bra tillslut … och är det inte bra, så är det inte slut.
Kram på er.
Annika
Dela gärna

Besvärligt läge och fin i håret. Läs mer »

Vad var det jag sa?

Hejsan.
Med facit i hand och med den gångna veckans snöoväder i färskt minne, sneglar jag ut på den röda domherren och kan nästan höra honom sjunga … ”vad var det jag sa” …
De senaste åren har jag faktiskt inte sett till den där vackra gästen vid fågelbordet särskilt ofta… och inte heller har vi haft någon direkt vinter att prata om. Ja så är det faktiskt – nu när jag tänker efter.
Jag älskar honom, det ska jag villigt erkänna, fast nästa år får han gärna komma lite tidigare på säsongen. Sådär lagom till jul skulle faktiskt passa förträffligt.
Förr älskade jag att läsa bondepraktikan.
I mars månad står det tex att man ska ”sig ofta tvätta och bada” … och så ska man ”handla med herrar” …
Ja, jag undrar vad det kan betyda. Bada gör jag ju – både här och där … men att handla med herrar?
En annan gäst som inte kommer med något budskap, i alla fall  vad jag vet, det är hacke-hackspett. Han är mest tvär och ilsk. Han pickar och hackar med sådan urkraft att det är ett under att den lilla hackspettshjärnan inte tumlar totalt sönder inne i hans lilla fågelskalle.
Att skiljas är ju som att dö en smula …
Ja, nu har de kramats farväl mina båda döttrar där borta i Canada. Amanda har åter kommit hem på svensk mark och jag kan riktigt känna den där jobbiga känslan när man kramas och säger hejdå.
Det var nog tur att jag inte följde med för jag har blivit så dålig på avsked med åren.
Kvällens citat:
Det största avståndet
mellan två människor
är missförstånd.
Kram på er
Annika
Dela gärna

Vad var det jag sa? Läs mer »

Vi mötte våren i Paris.

Hejsan.
Nu när jag inte riktigt kunnat ta mig ut i naturen som vanligt, så tänkte jag ta er med till Paris istället.
Det var för några år sedan som jag och min Stefan reste för att möta våren i Paris.
En underbar stad, som vid just det tillfället var ovanligt kallt och regnigt. Men det gjorde inget för vi fick som alltid några fantastiska dagar tillsammans.
När vi åkte iväg så hade vi full sommar här hemma i Sverige. Men när vi landade i Paris var det regn, kallt och blåsigt. Inte alls någon vårvärme som hemma på Österlen. Vår taxichaufför stirrade klentroget på min tunna sommarklänning och på Stefans sandaler och såg ut att tycka att vi var några märkliga nordbor.
Vi investerade i lite tjocktröjor och så gav vi oss ut för att upptäcka allt vad Paris hade att bjuda på.
Vi åkte med en sådan där turistbuss och hoppade av på de ställe vi ville se mer av.
Såklart var vi vid Eiffeltornet.
Vi hoppade av bussen vid Louvren och vid Triumfbågen. Vi strosade längs gatorna och njöt av folkvimlet.
Att resa med Stefan inbjuder alltid till så mycket skratt och roligheter. Hans smått förvirrade ”svengelska” med skånsk brytning som på något konstigt vis verkar gå hem över hela jordklotet. Tillsammans med honom har man då aldrig tråkigt.
Som vi skrattade de där dagarna i Paris.
Min egen engelska är inte heller den bästa måste jag väl erkänna. På en restaurang gjorde jag exakt samma tabbe som själva Mr Bean … jag beställde av misstag in en ”tartar” … i tron att det var en god hamburgare med extra tillbehör. Alltså fick jag in en råbiff, något av de få saker jag inte kan tänka mig att äta.
Ja, som vi skrattade … Sedan höll jag mig till lite mer säkra kort såsom sallader, toast och godis.
Som många andra förälskade par, så låste vi in vår kärlek där i Paris.
Ja man kan väl påstå att där kärleken går in, går vettet ut. Den där kärleksbron sägs nästan ha brakat ihop av alla de kärlekslås som satts dit.
Många steg blev det för oss de här dag.
En stad med så mycket fantastisk arkitektur och underbara statyer.
Vi var här i Paris fyra, fem dagar och vi hann knappt med att skrapa på ytan av allt här fanns att upptäcka och se. Kanske åker vi hit någon mer gång, kanske inte… Världen har så fantastiskt mycket att uppleva så man blir alldeles snurrig.
Den bästa platsen att vara – är tillsammans … ja det spelar egentligen inte någon roll var man reser – bara man har kul!!
Dagens citat:
Det är viktigt för vår hälsa och våra
liv att vi har roligt och njuter av
livet.
Gör något varje dag som får
ditt hjärta att sjunga.
Nej inte behöver man fara till Paris för att hjärtat ska sjunga. Det sjunger vackert här hemma i Gyllebo också. Men jag är tacksam att ha fått möjligheten att uppleva våren i Paris en gång i livet.
Hoppas ni också låter era hjärtan sjunga lite extra.
Kram på er
Annika
Dela gärna

Vi mötte våren i Paris. Läs mer »

En snöstorm på 90-talet.

Hejsan.
Nu när vi haft riktig vinter här hos oss, så blir det lätt så att alla drar sig till minnes tidigare stormar och oväder man varit med om.
En vinter som jag särskilt minns är sportlovsveckan 1996. Jag bodde då i Gårdlösa vid Smedstorp och mina töser var små.
Så mycket snö som det kom den gången kan jag inte minnas att jag någonsin fått uppleva efter det. Utanför vårt hus växte sig en snödriva som var hela tre meter hög. Det var helt otroligt.
I huset intill hade våra grannar drabbats av maginfluensa, så jag erbjöd mig att med ryggsäck på ryggen ta mig till byns lanthandel för att handla åt dem. Det blev ingen lätt tur, och jag minns att jag bitvis fick krypa fram för att inte sjunka ner i snön med hela kroppen.
Efter flera dagar när snöfallet lättat och vi blev framgrävda av en stor lastare förstod vi hur mycket snö som egentligen kommit.
Härliga och roliga minnen.
Här i Gyllebo hade vi den här gången turligt nog vår traktor hemma.
Stefan är ju som många nog känner till, barnsligt förtjust i att köra just snö med sin traktor. Så här har det varit glada miner vill jag lova.
Kvällens citat:
Att få höra att man är uppskattad,
är en av de enklaste, men samtidigt
mest värdefulla sakerna man kan höra.
Ha en skön kväll och kom ihåg att ge någon lite extra bekräftelse. Det kostar så lite, men betyder så mycket.
Kram Annika
Dela gärna

En snöstorm på 90-talet. Läs mer »

Rulla till toppen