Att göra det bästa av allt.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Det har nu gått mer än en månad sedan jag sist kunde gå, springa och härja i naturen som jag brukar göra.
Jag tycker att man har en skyldighet mot sig själv och sin omgivning att göra det bästa av varje situation.
Att göra det bästa av varje dag.
Så därför bestämde jag och Stefan oss för att ta en sväng ut i naturen.
Till min favoritplats.
Min fine, underbare militärhund Johnny, skulle såklart också få följa med. Efter en månad i stillhet vid min sida i soffan, var han uppspelt som en unghund.
Helt kriminellt och olagligt fick han sitta lös i baksätet på Stefans stora jeep, och gunga med i bilens rörelser.
Jag kunde se hur han njöt av stunden. Glittret i hans ögon avslöjade allt.
Som patrullhund är han tränad och van att åka bandvagn då vi framrycker i terrängen. Då är han taggad och förväntansfull inför sin arbetsuppgift.
Johnnys ansiktsuttryck var nästan detsamma den här dagen. Att låta honom få den här upplevelsen vägde upp alla risker och eventuella pekpinnar från paragrafryttare. Livet måste få innehålla spänning för att vara värt att leva, även för en hund.
I sakta mak strövade vi upp över backen i Haväng ner mot den vackraste vyn i världen. Jag med min onda rygg och Stefan med sin fot som väntar på en steloperation.
Att kunna ta sig ut i naturen är en gåva, och vi tog tacksamt emot gåvan den här dagen.
Johnny bar svansen högra än någonsin. Han gick med spänstiga steg som om han vore två hundår gammal. Han såg ut att vara kung över sin dag, och känslan smittade av sig på oss. Vi ägde livet och var tacksamma för det.
Med små försiktiga steg tog jag mig ner till bron där den vackraste vyn på hela Österlen finns.
Det kvittar vilket väder som råder för stunden, bilderna blir alltid sagolika.
Man kan redigera och sätta filter på sina fotografier nuförtiden. Bilderna härifrån kräver inget av det. Skönheten bara finns där.
På stranden hade något lagt ett stort hjärta av stenar. Ett vackert tecken gjort av en människohand.
I sakta mak vände vi tillbaka till bilen.
Det fick räcka för dagen.
Det blev en av de kortaste rundor vi någonsin företagit oss. Ändå somnade Johnny så nöjd och belåten på hemvägen i baksätet på bilen.
Det behövs inte så mycket för att göra en dag till något fantastiskt.
Jag tror att allting beror på våra tankar och vad vi gör av de förutsättningar vi har.
Dagens citat har jag hittat på en väns facebooksida …
ord av Peter LeMarc, om jag inte är fel ute …

Ditt liv är ditt eget,

du äger din tanke och tid.

Låt ingen ta det ifrån dig,

du är en speciell individ

Ha en fin dag och en stor kram
Annika
Dela gärna
     

Att göra det bästa av allt. Läs mer »

När vi behöver det som bäst.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Är det inte så .. att det är nu vi behöver sommarbilderna som bäst.
Foto på allt ljuvligt som hör vår och sommar till. Det är nu vi är som mest utsvultna på sommarkänslan. Det är nu vi längtar som mest. När vi är blekare i hyn än nymanglade lakan och vi törstar efter solstrålar, värme och energi som förtorkade wettexdukar. Det är nu vi alla behöver påminnas om att allting faktiskt är så nära nu…
Så ikväll får det bli en bildtriss på en enkel liten nässelfjäril.
Kvällens citat:
Innan du drar slutsatser,
ta reda på fakta.
Innan du dömer,
förstå varför.
Innan du sårar,
känn in.
Innan du talar,
tänk efter.
Hoppas ni har en skön kväll. Kanske har ni liksom jag lagt märke till att dagarna bli längre och ljusare för varje dag som går. Snart njuter vi för fullt av vårens alla ljuvligheter.
Kram på er
Annika
Dela gärna
     

När vi behöver det som bäst. Läs mer »

XL Bygg i mitt hjärta.

Lämna en kommentar / Stefan Hantverkar'n / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Som många nog redan vet så har jag ett förflutet som byggsäljare på XL Bygg i Simrishamn. Ett arbete jag hade i nära nog 25 år, innan jag valde att enbart ägna mig åt vårt eget byggföretag.
Men såklart har en del av mitt hjärta stannat kvar där på XL och hos de vänner och kolleger jag fått genom åren.
Numera är vi förstås kunder på Hans Anders istället och vi har ett väldigt gott sammarbete med min kära gamla arbetsplats.
Den här dagen skulle hela vårt härliga gäng bli bjudna på smörgåstårta av XL Bygg. Det var förmodligen som tack för gott samarbete och för att vi ska fortsätta att handla där i all oändlig framtid såklart.
Vi samlades på vårt lager i Simrishamn.
Stefan dammade av lite sporadiskt innan XL-Kent kom inbärande med delikatesserna.
När man har ett personalkök sådär nära intill en snickeriverkstad, så blir det liksom overkligt dammigt överallt. Det där dammet verkar det som om ingen av grabbarna överhuvudtaget lägger märke till, förrän det kommer en kvinna in och påpekar det …
Från sina olika arbetsplatser runt om på Österlen kom killarna farande.
Eftersom vi sällan är placerade allihopa på samma arbetsplats, så fick det ju bli att vi alla samlades i köket på vårt kära lager i Simrishamn.
Jag hade också, med ganska stor möda, tagit mig dit den här dagen. Med min knasrygg så var jag inte till särskilt mycket nytta överhuvudtaget, men en bit smörgåstårta slank ner i även min mage och lite bilder kunde jag knäppa på grabbarna.
Det var en fantastiskt god smörgåstårta som kom från Klockarboden i Borrby.
Den bit som sedan blev över delades upp i broderliga bitar och packades in för att inmundigas till lunchen också.
Sedan packades det in verktyg och byggmaterial i hantverkarbilarna och så for alla iväg på sina olika byggprojekt. Tiden rusade, och det duger inte att sitta på övertid och hålla frukost.
Själv åkte jag hem till mitt lilla kontor, där en liten smärtpilla väntade och en liten vilostund på soffan.
Tusen tack kära XL för en god smörgåstårta och ett trevligt initiativ.
Jag kan med varmt hjärta rekommendera den bästa bygghandeln i trakten. Såklart! Bra priser och den bästa servicen.
Länk till XL i Simrishamn finns här.
Länken till vårt byggföretag, Stefan Hantverkarn  AB, finns här.
Dagens citat:
Tro inte på allt du hör,
det finns alltid minst tre sidor av varje historia.
Din, deras och den sanna.
Ha en fantastisk dag och kram på er.
Annika
Dela gärna
     

XL Bygg i mitt hjärta. Läs mer »

Snart är de här och niger och ler.

Lämna en kommentar / Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hejsan
Ikväll vill jag bara kika in med lite foto från mitt bildarkiv.
Ännu har jag inte fått se någon liten blåsippa sticka upp här i Gyllebo. Fast det förstås, jag har inte varit ute i skog och mark på ett tag. Kanske har de tittat fram på de varmaste och mest gynnsammaste platserna.
De underbara små blå sipporna.
De här bilderna är tagna den 10 mars för fyra år sedan.
Tänk så olika det kan vara från år till år…. somliga år kommer våren alldeles för tidigt, medan andra år så är det som om Moder Jord glömmer bort den årstiden helt och liksom hoppar direkt till försommaren istället.
Man får helt enkelt bara gunga med och njuta av vad livet bjuder på. Man får gilla läget och tacksamt  ta vart år så som det blir.
Kvällens citat:
Varje gång du plockar bort något
negativt från ditt liv, kan du lägga
till något positivt.
Ha en riktigt skön kväll.
Kram på er alla och tack för ni vill kika in här hos mig.
Annika
Dela gärna
     

Snart är de här och niger och ler. Läs mer »

Med intresse för djur.

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
I mitt liv har det alltid funnits massor av djur.
Som barn fångade jag en massa olika små vilda kryp som jag tog hand om och vårdade ömt. Det kunde vara allt från grodor och ormar, till möss och råttungar.
Det där var något mina föräldrar inte var så väldigt förtjusta i. Så till sist köptes det en sköldpadda åt mig. På den tiden var det väldigt exotiskt med just sköldpaddor, då det var förbjudet att handla med dem. Hur det där djuret egentligen hamnade i mina ägor, är idag ganska oklart. I alla fall gav jag honom namnet Patrik, och han levde ett stillsamt liv hos mig i många år.
Den där ”djur-genen” har sedan gått i arv till mina tre döttrar.
När jag tänker på alla de djur som vi haft genom livet, så blir jag lite full i skratt…
Jag minns särskilt det speciella lilla lamm som Andréa födde upp med nappflaska och som hon gav namnet Antonia. Lilla Antonia växte snabbt och kom att lystra till namnet ”Lammet” istället.
Med tiden så lärde Andréa ”Lammet” att både hoppa hinder och dra en liten skrinda efter sig. Det där blev så uppmärksammat så ett TV-team från TV4 kom ut och filmade Andréa och hennes lamm, som vid den tiden hade växt och blivit en stor och välmående tacka. Alltihopa sändes sedan i ett program som hette ”Grymt”.
Mellandottern Amanda har även hon haft en massa olika små keldjur såklart. Marsvin och kaniner. Men mest minns jag hennes lilla skäggagam, ”Tinnitus”. Jag minns hur vi varje sommar samlade små skalbaggar som han fick som mat. På vintern fick jag köpa syrsor i djuraffären, och dessa syrsor förde sedan ett förfärligt liv ända tills de hamnade i magen på den glupska lilla ödlan. En mardröm var om någon av syrsorna råkade rymma här hemma i huset …
Amanda var egentligen rädd för ödlor när hon var liten. Om hon fick syn på en stackars oskyldig liten salamander utomhus, höll hon på att skrika ihjäl sig. Men med Tinnitus var det annorlunda. Jag frågade henne vad det var som gjorde det…
-asch, honom känner jag ju, svarade hon.
Yngsta dottern Emmy har haft en del djur även hon. Men hennes intresse har nog inte varit riktigt lika stort.
Sist i raden av djur för hennes del var en akvariefisk som vägrade dö. Den där fisken som för övrigt hette ”Sillet” drog sin siste suck för bara något år sedan.
Men det djur jag minns mest av är hennes lilla ökenråtta, Rockford. Det började med att han ganska snart tappade halva sin svans. Men allt var frid och fröjd och Rockford levde ett behagligt liv med den svansbit han hade kvar. Värre var det den dag då vi tror att han fick en stroke. Han gick i cirklar och betedde sig underligt. Nästa morgon hade han dock repat sig, men kom alltid därefter att vara lite sned i ansiktet.
En kväll ropade Emmy inne ifrån sitt rum:
-Stefan skynda dig och kom, jag har en mus på rummet …
– Det vet vi redan Emmy, det är ju Rockford, svarade Stefan trött ifrån soffhörnet
– Nämen nu är här två stycken …  skrek Emmy tillbaka
Ja den gången hade det kommit in en skogsmus genom fönstret, och den var inte lika välkommen till oss…
 Ja det är något visst med djur.
Idag finns det bara hundar och katter i familjen här i Gyllebo. Hos pappa Låke finns det getter också, om jag inte minns fel … men djur kommer det nog alltid att vara i våra liv.
Dagens citat:

Lukter är bra att känna till.

När folk gör bra saker luktar dom gott.

När dom gör dåliga saker luktar dom inte gott.

Hundar vet sånt!

Ha en härlig dag.

Kram Annika

 
 
Dela gärna
     

Med intresse för djur. Läs mer »

Blomsterbindning hos Eva på Allé

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Ikväll tänkte jag fortsätta visa er hur mysigt vi hade på vår inspirationsträff hos Eva på Allé.
Efter att ha ätit världens godaste kräftsoppa och frossat i de vackraste indiska klädesplagg man kan tänka sig, så var det dags för lite kreativitet och pyssel. Vi fick träna oss att binda en blomsterbukett.
Det var floristen Cecilia Sjölin som kommit för att lära ut lite knep och knåp i ämnet.
Med vars ett rejält fång tulpaner, lite daggkåpa och vackra kvistar i olika sorter var det bara att slänga sig i kast med uppgiften.
Min rygg som ju inte varit det minsta sammarbetsvillig den senaste tiden, var till stort besvär även den här kvällen. Men skam den som ger sig… vill man ha kul så får man lida lite … så jag kämpade tappert på.
Under muntert småprat pysslade vi allihopa med våra buketter. Cecilia gav oss små råd hela tiden och till sist hade vi allihopa en härlig vårbukett att ta med oss hem.
Såklart hade Eva lite projekt på gång även på spisen, så mellan varven blev det lite koll på grytorna också.
Att få hänga där i Evas kök, knåpa med blommor, känna doften av nybakta kakor och höra hur det puttrade i de stora grytorna de var så himla mysigt.
Tusen, tusen tack Eva, för den härliga vårinspirationen mitt i den Österlenska snöyran.
Vill ni kika in på Cecilias facebooksida så hittar ni den här.
Och för er som också blir sugna på att besöka Eva på Allé här på Österlen så hittar ni hemsidan med de olika evenemangen här.
Väl värt ett besök … kanske under påskrundan.
Med en trött värkbruten rygg linkade jag in genom ytterdörren. Men med en färgsprakande vårbukett i handen och ett glatt sinne så fick det vara värt lite mer ont den här natten.
Kvällens citat:
Livet ger dig en 24-timmars
check varje dag, och du
avgör hur du investerar den.
Ha en fin kväll och kram på er alla
Annika
Dela gärna
     

Blomsterbindning hos Eva på Allé Läs mer »

En mysig kväll hos Eva på Allé.

Lämna en kommentar / Österlen / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Fast vi snart är mitt inne i mars månad så bjöd den här dagen på ett ihärdigt snöande.
Nästan precis hela dagen föll det stora flingor utanför våra fönster.
Jag hade anmält mig och min dotter, Amanda, till en inspirationskväll hos underbara Eva på Allé.
Att komma till Allé känns alltid lika välkomnande och trevligt.
Visst, gården ligger fantastiskt vackert och allting är smakfullt renoverat och inrett .. och såklart – maten är himmelsk. Men det är inte det som gör att man trivs så bra där på Allé … nej, det är helt enkelt Eva själv. Underbara, härliga Eva.
Jag minns Eva så väl från min skoltid och har alltid tyckt om hennes glada och enkla personlighet. Så urskånsk och gemytlig. Hon har så nära till skratt och bus och ändå har hon en så fantastiskt stor kunskap om mat och matlagning. En av de duktigaste kockarna här på Österlens skulle jag tro.
Den här kvällen skulle vi alltså träffas där på Allé för att äta lite kvällsmat, inspireras av underbara kläder från Indien och även få lära oss lite mer om blomsterbinderi.
Asså, bara att stiga in genom dörren till restaurang ger en sådan skön känsla. Det är något med att man känner sig hemma tror jag.
-kom in, kom in,  hojtade Eva glatt ifrån köket.
Vi lotsades in genom köket till den lilla butiken och det lilla caféet, där vi skulle starta med en värmande soppa.
Vädrets makter hade gjort att vi bara var en liten tapper skara kvinnor som kom den här kvällen. Men oj, så mysigt vi hade det.
Vi startade med en skaldjurssoppa på kräftor som var  …. som var … asch ja ni fattar … himmelskt god!
Till den fick vi ett nybakat bröd med en god ost.
I den lilla kaminen sprakade en brasa som spred en ljuvlig värme.
Efter maten var det dags att inspireras av de underbara jackor och sjalar från Indien.
Det var Elisabeth Sjöberg som för kvällen höll en kort information om dessa otroliga plagg från Tanja Unlimited. Under tiden som vi fick följa med i hennes berättelse genom ett bildspel smuttade vi på det nybryggda kaffet och knaprade i oss några av de nybakta kolakakorna.
Det är alltså jackor som är sydda av 100 år gamla kameltäcken. Helt fantastiskt vackra, med alla sina knappar och detaljer. Det är som om varje jacka har en alldeles egen själ.
Efter föredraget utbröt den stora provorgien. Eva sprang ut efter en större spegel så vi skulle kunna se oss i helfigur.
Det finurliga med jackorna är att de allihopa är vändbara. Man får alltså två helt olika jackor i ett och samma plagg.
Min dotter Amanda hittade en riktigt kaxig variant som vi allihopa föll för.
Är ni sugna på att läsa mer om dessa plagg från Tanja unlimited så finns hemsidan här.
Eller kanske vill ni också titta och klämma på de härliga jackorna, då kan jag avslöja att de kommer att finnas där på Allé nu i påsk. Men tänk på – det finns bara en enda av varje sort – så hittar ni en jacka ni älskar – tveka inte utan köp den då!
När jag blir bättre i min rygg så jag obehindrat kan prova, då tänker jag slå till på en såhär ljuvlig jacka… kanske nu till påsk.
Allés hemsida hittar ni här.
Efter att ha frossat i de underbara sjalar och jackor, vad det dags att ta tag i blommorna. Men det får ni läsa mer om i nästa inlägg …
Dagens citat:
Livet mäts inte i hur många
andetag vi tar, utan i de stunder
som gör att vi tappar andan.
Ha en fin dag och en stor kram.
Och håll utkik här på bloggen – ikväll kommer ett nytt inlägg med mer från Evas mysiga vårkväll!!
Annika
Dela gärna
     

En mysig kväll hos Eva på Allé. Läs mer »

Den ömsinta modern.

Lämna en kommentar / Djurliv / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Ikväll när jag scrollar runt bland mina bilder hamnar jag på den där märkliga spindeln som bodde i mitt orangeri för något år sedan.
De som känner mig vet att jag har en synnerligen dålig syn och utan mina kontaktlinser är jag totalt blind och handikappad. Närsynt och med brillor tjockare än ”kockabonnar”.
Med åren har även åldern gjort att små saker på nära håll kräver läsgasögon. Förmodligen var det min dåliga syn som fick mig att så gruvligt missta mig på vår inneboende lilla spindel i orangeriet.
-stackars lilla spindel, tänkte jag när jag kisade mot det lilla djuret på golvet.
– så hemskt att vara så full av bölder över hela kroppen … att även spindlar kan få cancer …. usch ja ….djurplågeri … fortsatte jag mina funderingar, undertiden som jag tog några bilder av den lille krabaten. Jag såg ju hur deformerad hela hans kropp såg ut.
En kort stund funderade jag på om jag skulle befria spindeln från sitt lidande, med ett snabbt tramp med min toffel. Men innan jag hann blinka så hade den räddat sig in i en springa i golvet.
–Nåja, livet får ha sin gång själv, tänkte jag
Senare på kvällen, när jag tog fram dagens bilder i min dator fick jag syn på mina spindelfoto och med ens insåg jag att den där spindel inte alls var särskilt sjuk eller gammal. Den var inte färdig för döden – den var färdig för livet! Den hade helt enkelt bara alla sina bebisar på ryggen.
En ömsint spindelmoder var vad det var.
Kvällens citat:
Det finns ingen vänskap, ingen kärlek,
som den som en mor har till sitt barn.
Ha en ljuvlig kväll och var inte för snara att döma. Allting behöver inte vara vad det först ser ut som.
Kram Annika
Dela gärna
     

Den ömsinta modern. Läs mer »

Tacksamhet och dagens tankar.

Lämna en kommentar / Hundar och katter / Av / / , , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Jag må vara förärad av tidernas sämsta rygg. En rygg som gång på gång sviker mig och mina önskedrömmar om saker och ting. Den sätter käppar i hjulet för allt jag vill företa mig.
Men jag är ta mig tusan omgärdad av de mest omtänksamma själar i hela världen.
Mina djur till exempel
Det är som om de instinktivt förstår. Som om de kan känna lukten av att jag för tillfället är lite kantstött, tilltuffsad och inte riktigt har min fulla potential.
Jag har en fantastisk man som utan att blinka tar på sig rollen som intendent här för hela ”skutan Gyllebo”.
Han lagar mat åt oss. Han handlar det nödvändigaste. Han torkar mina tårar när jag bittert faller i gråt över de plantor som dött ute i orangeriet. (Bagateller, inser jag, när jag sansat mig.)
Han ser till så jag har allt vad jag behöver för att kunna utföra mitt jobb, som jag ju måste göra. Vårt gemensamma företag som man inte ringer och sjukanmäler sig hos sådär utan vidare (för vem kommer hem till mitt kontor och tar över??)
Han köper hem precis allt det jag ber om. En ny värmedyna när den gamla slitits ut.
Han är guld – min Stefan.
När jag blir rastlös tar han mig med i bilen och kör mig där han vet att jag vill åka. Bara för att få andas och få frisk luft.
Han sätter TV:n på den kanalen som han vet att jag helst tittar på. Program som han själv hatar.. .  Hollywoodfruar, Lyxfällan, Go´kväll  Veterinärerna… Meningslösa program, men som är lätta att ha ont till.
Jag har så många människor som vill hjälpa och som vill mig väl. Underbara människor som knackar på min dörr för att hjälpa till med hundrastningen. Fantastiska människor som skriver om tips och råd på min mail. Människor som utan att blinka lånar ut kryckor åt mig.
Ja det finns till och med de som kör hit och i smyg lägger det där linementet som jag inte orkat beställa själv, som sedan skriver ett kort sms om att tomten varit här …
Fina, underbara medmänniskor som gör världen vacker.
Jag är så tacksam för alla som finns runt omkring. Till alla Er som gör varje dag lite vackrare.
Mina blommor i orangeriet kanske måste hamna på komposthögen till våren. Åt fanders med dem då. Jag kan köpa nya pelargoner. Just nu går det bara inte att bära en kanna fylld med vatten … men …
Jag själv är fast besluten om att vara på bättringsväg när värmen kommer…. och då är det ju bra att ha lite färre blommor att springa och vattna.
Jag känner en stor tacksamhet till alla fina människor som sänder mig omtanke.
TACK ♥♥♥
Dagens citat:
Du har inte en själ.
Du är en själ och har en kropp.
Jag hoppas att ni alla har anledning att känna tacksamhet för något idag.
Människor klagar så ofta på saker och ting, på myndigheter, på dåliga händelser i samhället. Ta istället lite fler stunder och tänk efter vad som är vackert och fint i livet. Saker som vi alla kan känna tacksamhet för.
Jag tror att om vi alla tar för vana att känna tacksamhet istället för att mata våra hjärnor med allt dåligt, så får hela världen ett vackrare skimmer.
Lyft det som är gott, och låt inte det onda få så mycket utrymme.
Kram och tack alla som vill kika in hos just mig idag,
Kram Annika
Dela gärna
     

Tacksamhet och dagens tankar. Läs mer »

Mars månad och något ligger i luften.

Lämna en kommentar / Djurliv, Natur / Av / / , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Vid den här tiden på året spritter det av kärlek och känslor i allt levande som finns i naturen.
Särskilt tydligt kan jag märka det på båda mina katter. Trots att både Felix och Judith är kastrerade, så blir de som tossiga. Kanske är det dolde känslor som bara ligger i luften och skapar en särskild stämning som gör dem extra galna.
.
Mitt bildarkiv skvallrar också  om att även den lilla världen svämmar över av kärlek på våren.
Genom min kameralins fångade jag två extremt små flugor som var i full färd med att säkra sin arts fortlevnad.
Visst är de pyttesmå insekterna så himla söta, där mitt i sin ömsinta kärleksakt.
Kvällens citat:
Undret är inte att flyga i luften
eller att gå på vattnet, utan
att vandra på jorden.
Kom ihåg att lägga märke till alla små underverk som bara finns här överallt.
Ha en fin kväll och kram.
Annika
Dela gärna
     

Mars månad och något ligger i luften. Läs mer »

Rulla till toppen