ravlunda skjutfält

En liten stund vid havet.

Hej hej

Den här veckan har vädret slagit till och nästan blivit sommarlikt här hos oss. För att få chans att njuta lite extra av sol och värme, så träffades jag och Stefan vid havet efter jobbet.

Vi träffades vid Haväng. Stefan hade packat med sig en kanna kaffe och ett par nygjorda baguetter med kyckling och pesto.

Vi vandrade bort till det där vackra trädet som står alldeles intill gränsen till skjutfältet. Det där trädet som bildar en så vacker siluett där det står lite krokigt på en kulle.

Småhundarna satt med bedjande ögon och tungorna utsträckte och blängde allihopa på Stefan. Man kan ju ganska lätt förstå vem av oss det är som lärt dem alla tre att tigga.

Efter en intensiv arbetsdag så var det så skönt och välbehövligt att få en stunds avkoppling i naturen. Vackraste Haväng, en plats man alltid kan njuta av.

Dagens citat:

Det förflutna är din läxa. Nutiden är din gåva. Framtiden är din motivation.

Bäst och mest värdefull är alltid stunden i detta nu.

Kram kram Annika

En liten stund vid havet. Läs mer »

Friska vindar vid Haväng.

Hej hej

En eftermiddag på vår semester så körde vi ner till Haväng.

Dagen var varm och het, och parkeringen var till bredden fylld med bilar.

Det var alla sorters människor som sökt sig till havet den här dagen. Det var vandrare, hundägare, semesterfirare, surfare, soldyrkare… ja alla de sorter. De flesta var nog mest badsugna, men några verkade även vara flygsugna.

På skjutfältets södra del hade man riggat upp en station där man kunde få prova sina vingar genom att flaxa iväg med en slags skärmflygningsmojjäng. Jag och Stefan satte oss i slänten för att studera det hela.

Vi satt där i backen både länge och väl, men det hände inte så särskilt mycket. Kanske ska det till en väldig massa förberedelser först innan man kan lyfta och sväva iväg med en sådan skärm.  Fast så som det blåste den här eftermiddagen, så kändes det nästan som om jag själv skulle kunna lyfta bara genom att sträcka ut armarna en aning åt sidorna och låta vinden få tag i min klänning… Salta, varma Havängsvindar!

Men när varken jag eller skärmflygarna lyfte så tröttnade vi och strövade vidare över det vackra fältet. Det är något alldeles särskilt med Haväng och skjutfältet vid den här tiden på året. Det torra gräset och alla de små blåklockorna… jag bara älskar det.

Dagens citat:

Undret är inte att flyga i luften eller att gå på vattnet, nej undret är att vandra på jorden.

Ha en underbar dag.

Annika

Friska vindar vid Haväng. Läs mer »

En eftermiddag vid skjutfältet.

Hej hej

En härlig eftermiddag tog jag mina små hundar och åkte till Haväng en runda.

Istället för att vandra söderut, så valde jag att vända näsan mot norr och ströva längs skjutfältet istället.

Det är ganska länge sedan jag var här senast. Jag har liksom inte kommit mig för att åka hit. Kanske har det påmint mig för mycket om tiden med Johnny och våra militärövningar här.

Men den här eftermiddagen kändes det så härligt att vara tillbaka. Mina tankar gick såklart till Johnny och till den där sista gången då han fick springa alldeles fritt på sitt älskade skjutfält.

Hela det stora fältet var fritt från snö, men på sandstranden låg ett hårt och tjockt snötäcke kvar.

Molly och Lykke njöt i fulla drag när de glatt skuttade runder runt mina fötter. Men då och då var det som om något gav mig en lätt puff i ena knävecket. Som en förnimmelse av en våt hundnos som bara ville påminna mig om någonting. Någonting väldigt fint och någonting väldigt saknat… Men jag behövde egentligen ingen påminnelse… det går inte en enda dag utan att jag tänker på min stora svarta Johnnyhund ♥ … inte en enda!

Dagens citat:

Man kan ta ifrån människan allting, men inte vad hon bär i sitt hjärta.

Må gott

Kram Annika

En eftermiddag vid skjutfältet. Läs mer »

Svalkande novemberdopp.

Hejsan.

Den där härlig morgonen då jag och hunden Johnny var ute på skjutfältet vid Ravlunda, så blev det såklart ett svalkande dopp i böljan den blå.

Stranden här är en av mina favoritstränder. Här kan man ofta få vara ganska ostörd.

Johnny började med att ta sikte på en stor tångruska som han fort tuggade i sig. Han är väl medveten om att han inte får äta saker ute, saker som han själv hittar. Därför skyndade han sig innan jag skulle hinna se det. Ögontjänare som han ju är och numera även lite lätt lomhörd.

Såklart fick det bli ett dopp i böljan den blå. Som vanligt badade Johnny precis som alltid, som en kärring. Halvmesigt och försiktigt sänkte han ner sin kropp i sjökanten. Och som han njöt!

Jag förbannade mig själv en smula, att jag inte tagit handduk med mig, för det såg så skönt och härligt ut. Men Johnny badade inte länge. Snart hade han fått vittring på något nytt spännande och travade lycklig iväg längs stranden.

En härlig morgon på en ensam strand med sin vän … en dag kan helt enkelt inte börja bättre.

Dagens citat:

Ett sätt att bli påmind om sin egen dödlighet är att göra en kullerbytta som vuxen.

Jag gör gärna både kullerbyttor och tar mig ett vinterbad för då känner man livet i kroppen.

Kram Annika

Svalkande novemberdopp. Läs mer »

Friheten på fältet.

Ingenstans känns friheten så stor som ute på Ravlunda skjutfält.

Hejsan.

Det var en tidig morgon som jag tog med mig hunden Johnny ut på Ravlunda skjutfält. Solen hade nyss gått upp över havet.

Jag körde långt norrut där inga fårskallar höll till. Jag ville ge Johnny den frihet det är att kunna springa lös omkring. Helt fri som vinden.

Johnny njöt för fulla muggar. I galopp susade han fram över vidderna. Som alltid hade han full koll på mig och på var jag höll hus. Han hade även koll på att jag den här morgonen hade lite extra lyxigt hundgodis i fickan, i form av hotdog. Det är det godiset vi bara brukar använda när det är ”viktig träning”. Alla dagar är numera viktiga.

Termometern visade på 8 grader och dagen kändes helt underbar.

På min telefon fick jag plötsligt ett sms från SOS Alarm. En gård vid Kivik stod i lågor och allmänheten varnades. Det förklarade den väldig rökutveckling jag kunde se på himlen den här morgonen. Johnny hade såklart redan markerat och gjort mig uppmärksam på den där röken söderut.

Efter en härlig springrunda kom Johnny fram till mig, som om han ville säga att det var dags att vila en stund. Eller så var det för att få lite av all den goa korven han visste fanns i min ficka. Det fick bli rast och vila i ”skruttibangbangbilen” en stund.

Dagens citat:

Så mycket gott vi tänker göra, alltmedan tiden går och går. Men en tanke kan ingen höra, blott en handling lämnar spår.

Att slå sig till ro och ta det lugnt i livets slutskede är inget alternativ om man är en Johnnyhund. Nix, det är full fart ända in i kaklet. Sådär ska jag också försöka leva mitt liv om jag kan.

Ha det gott och kram

Annika

Friheten på fältet. Läs mer »

I nästa liv vill jag vara ett får.

Hejsan.

I mitt nästa liv vill jag födas som en fårskalle…

Nu menar jag inte vilket får som helst. Nej!! Det jag vill vara är ett av alla de Havängsfår som fritt strövar runt på militärernas övningsfält. I fullständig harmoni ser de ut att njuta totalt av sina liv.

Eller så vill jag bli en liten nyfiken tjurkalv. Då kunde jag slå mig ner och lukta på en blomma och låta vinden busa runt och leka med mina öron.

OM jag vore en tjurkalv så kunde jag i sakta mak strosa bort till ett vattenhål och släcka törsten en varm sommardag.

 

Ska jag födas som fårskalle eller tjurkalv i nästa liv, ja då hoppas jag att det blir här på Österlen. Så jag kan vandra fram på Ravlunda skjutfält dagarna i ända. Det hoppas jag…

Och blir jag människa igen i nästa liv, ja då får jag helt enkelt bara köpa mig en liten husvagn…

Dagens citat:

Sitt inte passiv och tyck att du förtjänar något bättre. Fortsätt framåt och sök upp någonting bättre.

På Österlen har man ofta mer än vad man förtjänar…

Ha det fint och kram

Annika

 

I nästa liv vill jag vara ett får. Läs mer »

Lugnet före stormen.

Hejsan.

Jag älskar sådana där heta dagar då åskan hänger i luften.

Det var den där dagen då jag var vid skjutfältet och hade sandalerna fyllda med torra blomsterfrö. Luften var alldeles varm och tryckande, som en osynlig spänning i luften.

Borta vid de små ålabodarna hörde jag hur en pappa och en liten pojke hetsigt bråkade om något, förmodligen en bagatell. Sedan såg jag hur den lille pojken i vredesmod tog till flykten ut över fältet. Allt blev sedan tyst och jag kunde känna lugnet före stormen. Himlens vackra färger skvallrade om en kommande urladdning. Det var inte bara turisternas familjebråk, utan hela Moder Jord som förberedde sig för en urladdning.

På håll kunde jag höra ett dovt muller. Jag riktigt kände hur något byggdes upp i luften. Den lille pojken kände nog också detsamma, för jag kunde se hur han vände åter och sakta gick tillbaka till den arga, men trygga pappan.

Från att ha varit helt vindstilla och lugnt, ungefär som om allting pausats, började plötsligt ett enda litet grässtrå vaja lite lätt. Sedan gick det fort och vindstyrkan ökade likt en accelererande formelbil.

Hänförd satt jag på branten och njöt av skådespelet. Jag såg hur regnet vräkte ner ute över havet och mullret ökade i intensitet. Blixtarna kom tätare och kraftigare. Ovädret var ett faktum.

Jag trodde att jag skulle hinna springa de 500 metrarna till min bil utan att bli blöt. Det hann jag inte. Allt gick så fort och regnet var så kraftigt. Himlen hade öppnat sig och ovädret var över mig på ett kick. Jag sprang, jag blev blöt och jag kände mig fullständigt levande.

När jag, blöt som en katt, startade min bil så var ovädret nästan över igen. Solen var på väg att tränga fram bakom de svarta molnen. Åskan var över och lugnet hade åter lagt sig. Luften var rensad för den här gången.

Jag älskar åska! Nej, jag är aldrig rädd. Naturens krafter har alltid fascinerat mig. Det som verkligt skrämmer mig är sådant som människosläktet själva skapar. Krig, terrorism, hat och förtryck, sånt gör mig verkligt rädd. Naturen ger jag mig hän åt, den är så häftig.

Dagens citat:

För att en gång bli blixt måste man länge vara moln.

Kram på er från mig.

Annika (”innan jau ble våd som en kråga”)

 

Lugnet före stormen. Läs mer »

Stickevarmt.

Hejsan.

Nu vet jag inte om ordet ”stickevarmt” överhuvudtaget finns, eller om det är ett ord som jag bara har i mitt eget huvud. Men med stickevarmt menar jag i alla fall när det är sådär varmt och kvalmigt att det känns som om man har en tung gryta på huvudet. En värme som gör att svetten lackar och man bara vill gå och bada. Sådär då flugorna blir smått galna och går till anfall och bits värre än anfallande stridsoldater. Precis en sådan dag var det då jag var på skjutfältet.

Havängs badplats var fylld med badsugna människor, som det ju brukar vara då det är fint väder på Österlen. Fast på skjutfältets långa strandremsa var det glest med soldyrkare. Hit är det längre att gå och människor är lata varelser. Nuförtiden ska man nog hellre köpa dyra gymkort för att få sin motion, istället för den vardagsmotion man får alldeles gratis av att vandra lite längre till stranden.

Jag strövade ut över det torra skjutfältet med svetten rinnande längsmed ryggraden.

Jag ångrade mig en smula att jag valt sandaler den här dagen. I skorna samlades miljontals små torra blomsterfröer och blev som en kladdig sörja i mina svettiga sandaler.  Läderkängor är oslagbart, i alla väder, det är jag övertygad om!! Det där som vi skåningar sjunger i snapsvisan, det stämmer inte tycker jag.  Det där med att man ”svittas mindre udan ovanlär, så köb sandalår och lufta dina tär” Nej, ullstrumpor och läderkängor mår fötterna alltid bäst i.

I norr hördes ett dovt muller och himlen ändrade karaktär.

Den först blixten syntes långt där borta över Åhus. Åska är naturens vackra skådespel, och jag älskar det … bara man vet att datorn där hemma är urdragen …

Så vackert! Så obeskrivligt vackert!!

Dagens citat:

Då du är som absolut bäst, kommer du ändå inte att vara tillräckligt bra för fel person. Då du beter dig som allra sämst, kommer du ändå att vara tillräckligt bra för den rätta.

Man får helt enkelt vara som man är och sträva efter att bli sin bästa version.

Kram på er från mig.

Annika

Stickevarmt. Läs mer »

Ett utemuseum och ett vackert fält.

Hej hej

En blåsig kväll passade jag och min dotter på att njuta av de friska österlenvindarna sådär lite extra.

Bästa platsen att bli riktigt blåst på, det är nog Haväng. Dit for vi. Blåst på skönhet blir man förstås aldrig!! Där var precis lika slående vackert som alltid.

Uppe vid Havängsdösen blåste det så vi nästan trodde vi skulle lyfta och fladdra iväg i vinden.

Över de rikt blommande fälten vandrade vi vidare.

Militärernas bunker kändes plötsligt omodern och tråkig, med sin fula graffittimålning från förra sommarn. Ja, jag vet inte om den blev mycket bättre med ett tossigt fruntimmer ….

Vi vek av ifrån havet och styrde stegen mot Lindgrens länga.

Lindgrens länga är inte bara vackert från utsidan. Nej, det är även trevligt att besöka på insidan, som det utemuseum det faktiskt är.

Har ni inte varit där, så gör ett besök. Så intressant och alldeles helt gratis.

Jag och Emmy vandrade vidare ut i den blåsiga sommarkvällen.

Kvällen avslutade vi på det stora magnifika skjutfältet. Fältet, som har en alldeles särskild historia med sina små försvunna byar, tex gamla Knäbäck… Platsen som istället fått det öppna fältet med den unika naturen.  En plats som inte blivit exploaterad och istället kan besökas och njutas av alla.

Dagens citat:

Det finns en frihet som väntar på dig, som vindarna i skyn. Och du frågar; vad händer om jag faller? -Åh men min älskling, vad händer om du flyger?

Ha en fin dag, och våga prova vingarna lite då och då.

Kram Annika

Ett utemuseum och ett vackert fält. Läs mer »

Min favoritbild från den där magiska morgonen.

Hejsan.

På kamerans minneskort finns ännu fler bilder från den där magiska morgonen. Morgonen då jag mötte dagen på Ravlunda skjutfält. Som en värdefull pärla har jag sparat undan min favoritbild. Bilden då den nymorgnade solen lekfullt speglar sig i ålabodens enda lilla fönster. Min favoritbild från den här dagen. En bild jag liksom inte riktigt kan se mig mätt på. Ibland blir det precis sådär som man vill ha det.

När solen väl kikade upp över horisonten så gick det så väldigt fort.

Samtidigt färgades allting svagt rött, som om dagen badade i ett alldeles särskilt varmt ljus. Hoppfullhet.

Vyn bort mot Stenshuvud och Kivik var så himla vacker.

Jag tänkte på den glade fiskaren jag mött tidigare på morgonen. Han med Kristianstadsdialekten. Mannen som halkade på träspången och slog en äkta österlensk ”värmylla”. Jag hoppades att han höll sig på benen i fortsättningen.

När jag vände ryggen mot havet hade solen redan stiget upp en bra bit. Vinden kändes skön mot mina kinder och en sista gång den där morgonen sträckte jag upp mina armar mot skyn och bara andades. Lärkan i skyn fick sig nog en chock för den blev alldeles tyst.

Jag önskar er alla en riktigt skön dag.

Dagens citat:

Den viktigaste livsvisdomen måste vi uppleva med egna ögon.

Kram Annika

Min favoritbild från den där magiska morgonen. Läs mer »

Rulla till toppen