Stranden – Gylleboannika

Kanske sommarens sista ryck.

2 kommentarer / Allmänt, Familj, Natur / Av Annika Olsson / 28 augusti, 2021 / Skåne, Stranden, Ystad / 2 minutes of reading

Hejsan.

Kanske gjorde sommarens sitt sista skälvande ryck i måndags.

Jag hade egentligen inte alls tid att lapa sol på stranden. Men hur skulle jag ha kunnat säga nej, när mina älskade hjärtan undrade om jag ville träffa dem en stund vid havet.

Jag arbetade undan det mest akuta på mitt kontor och begav mig sedan iväg mot Ystad.

Egentligen gillar jag bäst att bara köra ner till Knäbäckshusen när jag vill njuta av havet. Det tar mig tio minuter och vips är jag där. Men då mina älsklingar var i Ystad, så körde jag självklart dit istället.

Scott var full av energi och efter sommarens alla bad så var det en ganska vattenvan kille som sprang och busade i vattenbrynet.

Men mitt i allt bus så tog energin slut och Scott slocknade i sin vagn.

Efterhand så tilltog vinden och jag kan nog bara hålla med Amanda om att det blev ganska kyligt mot slutet av dagen. Men vi var nöjda över att vi kunnat fylla på våra D-vitamindepåer. Sortera papper och städa det kan jag göra till vintern… kanske…

Dagens citat:

Borde och måste är två as som inte är bjudna på mitt kalas.

Det finns så många måsten i livet, måsten som vi många gånger själva hittar på. Det största ”måstet” av dem alla är att ta hand om sig och göra sånt som får hjärtat att sjunga. Det ”måstet” borde vi sätta framför alla andra.

Ha det gott och kram Annika

Kanske sommarens sista ryck. Läs mer »

Sandhammaren.

Lämna en kommentar / Österlen / Av Annika Olsson / 18 augusti, 2018 / Allmänt, havet, saltabad, sandhamamren, sommar2018, Stranden / 2 minutes of reading

Hejsan.

Jag känner mig absolut inte redo för hösten ännu. Såklart kan jag tänka mig att tända levande ljus och krypa upp i min soffhörna om vädret busar till sig någon dag. Men ännu vill jag ta vara på så mycket av tiden utomhus som det bara går.

Och när sedan hösten kommer på riktigt, då ska jag plocka fram alla underbara sommarminnen som finns i form av foto. Härliga bilder på sommarn som gått.

Ett av mina minnen är dagen då vi trotsade motviljan med att trängas med turisterna och ändå for ner till Sandhammaren.

Som vanligt parkerade människor som huvudlösa idioter där vid stranden.

Jag kan inte för mitt liv förstå den ekvationen. Många av de som vistas på stranden vill se vältränade och slimmade ut. Förmodligen betalar många av dem dyra pengar för gymkort och personliga tränare. Men när det handlar om att behöva gå någon kilometer för att komma till en underbar strand, då blir det plötsligt väldigt jobbigt…

Ja, rasen människa är besynnerlig.

Eftersom Stefan inte kunde gå så långt på grund av sin fot, så släppte vi av honom på vändplanen och körde sedan någon kilometer tillbaka för att ställa bilen på den ganska stora parkeringsplatsen inne i skogen.

Det var en underbar sommardag och inte alls så farligt med en härlig promenad. Vackert är där ju också vid Sandhammaren.

Den dagen då vi var där så gick vågorna höga. Människor badade, skrattade och busade och jag höll ett vakande öga på min dotter när hon slängde sig i böljan den blå.

Här i sydöstra Skåne är det ibland mycket förrädiskt att bada på grund av luriga strömmar. Varje år är det någon stackars människa som får sätta livet till, och det känns så onödigt.

Dagens citat:;

Det där med att ha ett ”inre barn”…

Jag har snarare än inre äldre dam

som säger opassande saker, avskyr oväsen

och vill sova klockan 20.00

Ha en härlig dag och fortsätt att njuta av den svenska sensommaren ännu ett tag, för sen har vi höst och vinter så länge.

Kram Annika

Sandhammaren. Läs mer »

En lat dag på stranden.

Lämna en kommentar / Österlen / Av Annika Olsson / 27 juli, 2018 / Allmänt, havet, ravlunda skjutfält, sommar2018, Stranden / 2 minutes of reading

Hejsan

Jag och Stefan njöt av livet en hel dag på stranden för ett tag sedan.

Med min vanliga ”sommarsallad” nerpackad i kylväskan fick vi en underbar dag och jag passade på att ta mitt andra dopp i havet det här året. I alla fall i Östersjön.

Så här i semestertider så är det alldeles för mycket människor på ”vår” vanliga strand för att jag ska trivas där.

Vi har ungefär tio minuters bilfärd ner till Österlens vackraste pärla, nämligen Knäbäck. Men så här års är det ingen rolig plats att vara på tycker jag. Människor parkerar helt utan hänsyn och respekt och på stranden måste man nästan ligga packad som en sardin i en burk. Jag gillar inte stämningen där just nu.

Istället brukar vi köra en bit norrut, där det är betydligt mindre människor, men precis lika behagligt och skönt.

På radion hörde jag återigen en röst som nämnde något om årets varmaste dag. Och nog var det varmt alltid.

Jag och Stefan slängde oss i böljan direkt.

Det kan höras galet, men jag har faktiskt inte varit nersänkt med kroppen i havet sedan den där dagen då jag vinterbadade i februari. Trots att det nu säkert var tjugo graders temperaturskillnad på vattnet mot den gången, så tyckte jag ändå att det var ganska kylslaget.

Alla vet ju att sjön suger, och aldrig smakar väl mat och kaffe så himmelskt gott som när man är vid havet.

Med en mättande sallad och en hemmagjord dressing njöt vi i fulla drag.

Mätta låg vi sedan bara där och njöt. Havet låg nästan alldeles stilla och vågornas kluckande gjorde oss båda sömniga. Inget annat ljud hördes än naturens egna ljud.

Jag låg en lång stund och blängde upp i himlen och iakttog de föränderliga molnen. Jag njöt av havet, av vinden och av den varma mjuka sanden.

Dagens citat:

Be aldrig om ursäkt

för hur du känner.

Det vore som att be

om ursäkt för att

vara människa.

Ha en fin dag.

Kram Annika

En lat dag på stranden. Läs mer »

Är det vad du verkligen vill?

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av Annika Olsson / 16 april, 2018 / Allmänt, Haväng, havet, Norra stranden vid vitemölla, stenören, Stranden / 3 minutes of reading

Hejsan

Nu när min äldsta dotter var hemma de där ynka få dagarna, så hade hon så väldigt mycket att göra.

Hon planerade in en massa och skulle hinna med allt, vara alla till lags … Jag insåg att det kom ju nästan att bli omöjligt.

När hon skulle baka en tårta så undrade jag lite försiktigt om det var vad hon verkligen ville göra de få dagar hon var hemma i Sverige … ja, för då skulle hon ju naturligtvis baka den där tårtan, men annars …

Såklart var det inte det hon helst ville göra. Hon ville hellre åka en runda till havet. Havet som hon saknat så mycket under det halvår hon varit borta!!

Hon och jag startade dagen tidigt i ottan.

Jag var inkallad på årets militärövning, men till min stora sorg var jag tvungen att åka till Revinge för att sjukanmäla mig istället. Andréa körde för mig dit och vem passade väl bättre än hon, till att besiktiga Johnny när han den här dagen både mönstrade in och ut.

Hoppas alla mina härliga gröna kompisar har haft en bra övning på fältet …

Nästa gång är vi med igen!!

Fast det finns någon mening med allt som sker … nu fick jag en eftermiddag tillsammans med Andréa istället.

Och såklart väntade en promenad längs havet på oss.

Vi stannade bilen på norra parkeringen i Vitemölla och vandrade i sakta mak norrut.

Framme vid Klammersbäck tog vi en skön paus. Min rygg tillät inte den vanliga marschtakten, men jag var så lycklig över att kunna vandra med, och lite smärta får man tåla.

Där vid Klammersbäck, det lilla ensamma trädet och den vinpinade stolen är det så himla vackert.

Jag kan nästan aldrig se mig mätt på den vyn. Jag tror nog Andréa också njöt av en stilla stund där under det lilla trädet.

Vi diskuterade lite om vi skulle vända tillbaka till bilen, men jag ville ju så förtvivlat gärna dra ut på den här stunden.

Jag bet ihop och efterhand som vi vandrade så klingade smärtan av.

Vi passerade den lilla fiskestugan Stenören och vandrade ända bort till Verkeåns utlopp i havet. Den där platsen som är den vackraste jag vet.

Efter att ha vilat en liten stund vandrade vi tillbaka igen.

En sagolik stund, som jag njöt av för fulla muggar.

Jag fångade dagen tillsammans med min dotter, och är så glad att vi valde en stund vid havet.

De flesta av hos har en förställning om att vår tid här är oändlig, evig att vi har obegränsat med tid framför oss. Det är inte riktigt så. Jag tänker ofta på att välja det roliga framför alla ”måsten”. De där måsten är dessutom ofta skapade av mig själv, och ingenting alls som är ett måste egentligen. Om man gör det roliga först, så kan man göra det andra sedan.

Dagens citat:

De som dog igår hade

planer för i morse. Och de

som dog i morse hade planer

för i kväll.

Ta inte livet för givet.

På ett ögonblick kan allt

förändras. Så var förlåtande

och älska med hela ditt hjärta.

Du vet aldrig när den

chansen inte längre finns.

Ha en fin dag.

Kram Annika.

Är det vad du verkligen vill? Läs mer »

Sol, vind och vatten

Lämna en kommentar / Natur / Av Annika Olsson / 6 mars, 2018 / Allmänt, havet, sommardag, Stranden / 1 minute of reading

Hejsan

Ikväll känner jag bara för att minnas tillbaka till en riktigt bra dag. En varm och skön dag som kan ge hopp och energi.

Bilder på havet, solen. Foton där man nästan kan känna de salta vindarna mot huden.

Det var en dag mitt i sommaren för kanske fyra år sedan. Vädret var sådär helt perfekt. Precis så som man vill att varenda dag ska te sig en svensk sommar.

Stränderna på Österlen svämmade över av turister och semesterfirare.

Fast vi hittade en plats där inte så många orkat ta sig och där inget hundförbud rådde.

Där njöt vi av livet en hel eftermiddag.

Att bara finnas till och njuta av en dag på stranden är nog bland det bästa som finns. Att kunna ta sig ett svalkande dopp och sedan bara känna solen och vinden torka huden torr igen. Det är nog bland det bästa som finns.

Jag hoppas att mina bilder gett även er lite sköna känslor, hopp och längtan.

Kvällens citat:

Vila i kärleken till dig själv,
att du är fin som du är,
kasta inte bort minuter
på orden ”om bara”.

Ha en härlig kväll.

Kram Annika

Sol, vind och vatten Läs mer »

Pizza på stranden.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av Annika Olsson / 15 augusti, 2017 / Allmänt, Kiviks Hamnkrog, pizza, Stranden / 2 minutes of reading

Hejsan

Den där kvällen då jag hade tjatat mig till sommarens stora ”tösafotografering”, började vi med pizza på stranden. Man kan kalla det en slags muta om man vill …

Mums! Det finns nog inget bättre ställe att avnjuta en god pizza än just på en Österlensk sandstrand.

Min tanke var att bjuda mina rara små flickor på maten …

Nu blev det istället Kiviks Hamnkrog som bjöd oss alla på de ljuvligaste pizzorna.

Tusen tack, världens snällaste Biray på Kiviks Hamnkrog

Vi var alla vrålhungriga och slängde oss över maten.

Så är det något med sjön och havet som triggar igång hungern.

När man äter pizza på stranden, uppskuren i små trianglar, så känns det liksom lite mindre och inte alls lika mättande och fettbildande som att sitta med kniv och gaffel på en restaurang.

Mätta blev vi!!