dotter

Innan ett nattpass.

Hejsan.

Min yngsta dotter, Emmy, sommarjobbar med att ta hand om människor som behöver omvårdnad. Där jobbar hon nattskift, så det är inte så mycket jag hinner träffa henne under dygnets ljusa timmar.

Eftersom hon är vaken hela nätterna så måste hon ju sova på dagarna. Men när det börjar skymma ute, då vaknar hon till liv. För att orka med sina nattpass så brukar hon ta sig en skön tur ut i naturen.

Såklart följde jag med henne på en tur runt sjön, även om jag kände mig både trött och sliten. Att både hinna med gryning och skymning på sommaren, det tar minsann ut sin rätt, men när i herrans namn skulle jag annars få träffa min tös?!

Just den här kvällen var både härlig och vacker. Och aldrig pratar man väl så bra som när man promenerar sida vid sida.

Men att jag retar mig på de smutsiga trasmattorna på bryggan det tyckte Emmy var slöseri med energi, och ja, det har hon faktiskt helt rätt i. Man ska välja sina tankar så man inte spiller kraft på negativa saker.

Att vi börjar komma en bit in i augusti det märks på att mörkret faller tidigare och tidigare nu. Den här kvällen hade det hunnit bli rejält mörkt innan vi kom hem till stugan igen. Emmy började laga ”nattamad”, och jag kröp nöjd ner mellan mina lakan.

Livet i naturen – det finns inget bättre.

Dagens citat:

Det finns en bok som alltid är öppen för allas ögon – naturen.

Njut och ha det gott.

Kram Annika

Alltid nära – åtminstone i hjärtat.

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Hej hej
Några av er vet att jag har en dotter som far och flyger över jordklotet och som just nu bor i USA.
Egentligen är hon den allra största anledning till den här bloggen från början.
Jag ville aldrig riskera att hon skulle glömma sitt land, sitt Österlen, sin barndomsbyggd och sin familj.
För ett tag sedan fick jag äntligen möjlighet att prata med henne i telefon.
Sådana dottersamtal ger mig så mycket energi att det hade räckt till att driva min gamla Volvo ända till Kiruna om det skulle behövts …
Nu närmar sig julen igen, och det är en evighet sedan jag hade mina töser samlade hemma i Sverige.
Jag minns med glädje det året jag fick fira lite jul med dem alla i Mexico.
Andréa var som alltid tomte, utklädd med vad vi hade att tillgå. Och som vi skrattade!!
Underbara unge, som alltid bjuder på sig själv!
Inte heller i år kommer jag att kunna träffa min äldsta dotter.
Jag glädjs förstås över att våra möten inte kan räknas i kvantitet, utan istället är det kvalitet i allt vi gör tillsammans.
Jag glädjs över att hon verkar få en fin jul där hon ska fira, och det är gott nog för mig!
Ja, alla ni föräldrar som har era barn inom rimligt avstånd i Sverige eller i Europa, jag hoppas att ni alla förstår hur lyckligt lottade ni är. Ni som har möjlighet att få träffas några gånger om året åtminstone. Att kunna fira jul och födelsedagar tillsammans är ju guld.
Min tös mår bra och kämpar för att nå sina mål och sina drömmar.
Det är egentligen det som betyder mest för en mamma.
Kvällens citat:
Jag läste att man kunde
göra chokladfondue av
överbliven choklad
och nu är jag helt förvirrad…
Vem fan har överbliven
choklad hemma?
Tips:
Julklappar jag önskat jag kunnat skickat till dig i år Andréa…
Ett par stövletter som hon hade älskat finns här.
Träningskläder såklart – som de här.
Förmodligen hade Andréa älskat att överraska oss alla på julen, klädd den här.
Ha en fin kväll.
Annika

Arbete sökes på Österlen.

Hej hej.
Nix, det är inte jag som söker nytt jobb.
Inte ännu i alla fall, även om den dagen kommer att komma så småningom misstänker jag. Dagen då Stefan bestämmer sig för att gå i pension och jag måste börja tänka på vad jag verkligen ska bli när jag blir stor. Men tills dess jobbar jag glatt på som vanligt på Stefan Hantverkarn AB.
Nej, de två som behöver nytt arbete i sommar är alltså min dotter Emmy och hennes kompis Matilda.
För i början av sommaren så kommer de hem!!! Iiiiiiiii…..
De är helt fantastiska, Emmy och Matilda.
Just nu är de i Australien där de arbetar på en stor farm som komjölkerskor. Det är andra året de är där, så förmodligen har de gjort gott intryck och varit omtyckta.

Förutom mjölkerskor så har de arbetat i en bar, hotell och restaurang. Tillsammans har de tagit sig ann uppgiften och blivit väldigt omtyckta av byns invånare och tillfälliga gäster.

I skolan gick de i idrottsklass. Eftersom de båda då hatade idrott och gymnastik behövde de lära sig att tycka om det, ja så resonerade de … Det gick väl sådär med idrotten då, men de slog alla med häpnad då de på sista idrottsdagen vann och kom etta i skolans orienteringstävling …
Arbetslivserfarenheten här hemma från Sverige, är lite blandad. De har båda arbetat på ett boende för funktionsnedsatt människor. Dit är de säkert välkomna igen, men nu vill de prova något nytt säger de.
Emmy har i unga år jobbat på Kronovalls vinslott några sommarlov.
Det där minns jag med ett leende. Jag minns hur hon ofta blev inringd på tider utöver sitt schema. Hur hon hoppade in i sin svarta epatraktor och med en suck sa:
ja, jag måste dit och styra upp lite förstår du mamma …
Så typisk Emmy!
Matilda har jobbat på en dagverksamhet, där även hon varit omtyckt och en värdefull tillgång.
Jag tror att de kommer hem i början av juni, och mitt mammahjärta sjunger.
Jag vet att de båda förmodligen har nya planer till hösten, men jag längtar efter att få rå om min lilla Emmy lite extra i sommar. Matildas familj längtar såklart också.
Finns det någon arbetsgivare som är i behov av arbetsvillig, glad och duglig personal i sommar, ja då är ni välkomna att höra av er.
Jag kan lova att de är både seriösa och stämningshöjande – vilket är två viktiga egenskaper på en arbetsplats.
Att kunna arbeta allvarligt och seriöst, men även vara en glad och frisk fläkt.
Själv är jag glad som en liten speleman, och det där med jobbet ser jag inte som något stort problem. Här hemma hos oss finns både mat och husrum.
Välkomna hem Emmy & Matilda!
Dagens citat:
De som ägnar sig åt att förbättra sig
har inte tid att kritisera andra.
Ha nu en härlig dag alla ni som kikar in här.
Och finns det någon med seriösa jobberbjudande så går det bra att maila mig, så vidarebefordrar jag det till tjejerna, eller den det berör.
Min mailadress: annika.hantverkaren@gmail.com
Kram Annika

Något fantastiskt att längta efter.

Hejsan
Nu har vi sparkat igång självaste påskveckan. Den veckan på året då hela Österlen blir överbefolkat.
Nu kommer alla människor hit från Sveriges alla hörn, för att titta på konst. Det där är ganska trevligt tycker jag … om det inte vore för hur alla de här människorna kör bil och inte minst parkerar sina bilar … Wild and crazy … nåja, vi får ha lite överseende med det där och ofta ser även ”Konstapel Blå” lite grann mellan fingrarna har jag märkt.
Vi på Hantverkarfirman jobbar på som vanligt ända tills torsdag eftermiddag.
De sista stora trapplanen i betong är klara. För denna gången åtminstone.
De är till de nya husen på Kivik som ni kanske minns … annars hittar ni inlägget här.
Det ska bli härligt med påsk och påskfirande, fast vi har en annan sak som vi längtar efter i min familj.
Om två veckor kommer Andréa hem!!!! Hon kommer inte att stanna länge och hon kommer förmodligen inte ha så mycket tid att umgås med sin mamma heller. Hon är omåttligt populär – så många slåss om henne … men hon kommer hem!!! Att skriva orden ”hon kommer hem”, får tårarna att spruta … det är nog den vackraste meningen jag vet.
Hon kommer hem!!
 Kvällens citat:
Längtan är en mäktig källa
som kan användas till att få saker att hända.
Ha en fin kväll och ta det lite lugnt i trafiken.
Kram Annika
P.s … Jag och hunden Snowie äter samma medicin nu – det  känns lite knepigt… voff voff …

Tillbaka hos kossorna.

Hejsan
Jag tänkte bara kika in här på bloggen och berätta om min dotter Emmy. Hon och hennes kompis Matilda är nu tillbaka i Australien igen.
De åkte tillbaka från Bali till det där landet som de båda kommit att älska. Inte bara tillbaka till samma land eller samma stad, nej de åkte tillbaka till exakt samma plats och samma arbete som för ett par år sedan.
De är tillbaka hos korna ute på vischan, där de nu åter ska arbeta som mjölkerskor.
Underbart galna tuffa töser.
Cowgirls!
Till alla ungdomar:
Var inte rädda för att ta för er av livet. Var inte för fina för att ta ett skitjobb, ibland måste man bita ihop en smula..Res runt i världen och samla på er erfarenheter och kom ihåg – var alltid hövliga mot folk ni möter.
Kvällens citat:
Motgångar får vissa människor att
bryta samman, andra att överträffa
sig själv.
Ha en fin kväll.
Annika
 (En bild tagen precis innan vinter kom och när jag kunde gå några hundra meter)

Min fantastiska tös!

Hejsan.
Ikväll måste jag skriva om min makalöst, fantastiska dotter.
Jag har tre underbara döttrar och de är precis lika älskade och fantastiska alla tre. Jag är på pricken lika stolt över dem allihop, och det vet de om såklart.
Men ikväll måste jag välja ut en av dem lite extra och skriva om.
Det är min äldsta dotter som idag fått det smått overkliga beskedet att hon kommit in på något som kallas för recidency. Det är en slags utbildning i USA, som man som veterinär kan ansöka till för att klättra på karriärstegen och bli specialist.
Andréa blev klar med sin veterinärutbildning den 3 juni 2016 och vill ni läsa om den dagen så finns ett inlägg på det här.
Hela tiden som Andréa studerat så har hon varit noga med att på lov och ledigheter resa världen runt för att samla på sig praktik och erfarenheter som hon skulle ha nytta av i framtiden, sa hon.
Hon har varit i Asien och tagit hand om gatuhundar, hon har steriliserat katter på Fidjiöarna, hon har varit på Irland och Australien och jobbat med får. Som mycket ung jobbade hon många somrar på Gärsnäs smågris med att kastrera kultingar. Hon har jobbat med kor på en lantbruksskola och en del på kastreringsbussen här i Skåne. Hon har jobbat med hästar på djursjukhuset i Helsingborg
När Andréa blev klar djurläkare sökte hon in till något som heter internship i Canada. Det är som en betald praktisk utbildning med extremt dåligt betalt och galet mycket arbete.
-Mamma, du ska inte vara orolig, det är inte troligt att jag får någon plats där i Canada ändå … där är så många som söker dit från hela världen … sa hon tröstande när jag såg ledsen ut över tanken på att hon skulle resa bort igen i ett helt år.
Såklart fick hon den osannolika platsen.
Just nu jobbar hon sitt andra år där i Canada. För ett tag sedan kapade hon min blogg och skrev lite om sitt liv där borta. Om det kan man läsa här.
Nu efter jul har hon varit i USA på lite olika ansökningsintervjuer och återigen upprepade hon samma mening ungefär …
-Mamma, oroa dig inte, det är nästan helt osannolikt att få en plats på ett recidency, det finns ju liksom bara några få platser i hela världen som alla de bästa slåss om.
För någon timme sedan fick jag ett kort meddelande på telefonen från Andréa där det bara stod:
Auburn, Alabama
Jag fattade direkt. Såklart hade hon fått platsen. Tre års fortsatt utbildning tills hon kan kalla sig emergency & critical care specialist. Då förmodligen den enda i hela Skandinavien!
Mina tårar rann nerför mina kinder när jag tänkte på hela den långa tiden som hon ska vara borta. Snabbt räknat blir det någon gång på hösten 2021 hon blir klar … men samtidigt är jag så oändligt glad och stolt.
Jag vet att Andréa hela tiden haft siktet inställt på att jobba med de ”stora pågarna” – de bästa veterinärerna.
Lilla enkla Andréa, med de medelmåttliga betygen på gymnasiet, utan någon ekonomiskt hjälp av rika föräldrar. Hon har bara haft sitt eget brinnande intresse som drivmedel och sin charmiga personlighet som fått alla att tycka om henne, både djuren och dess ägare.
Älskade Andréa!!! Du är så värd det här. Trots dina framgångar har du alltid stått med fötterna på jorden.
Lika sprallig, roliga och omtänksam mot vänner och familj. Vi är nog många som vill lyckönska dig idag.
Grattis och lycka till gumman.
Kvällens citat:
Om vi alla gjorde det vi är
kapabla att göra,
skulle vi slå oss själva
med häpnad.
Kram på er alla från en väldigt stolt mamma idag.
Annika

En av tre är hemma igen.

Hej hej.
Hon är hemma igen!
Min mellandotter Amanda är hemma från semestern igen, och det känns så bra att ha henne nära.
Den lilla hunden Snowie blev såklart jätteglad över att se sin lilla matte igen.
Under tre veckor har Snowie bott här hos mig och det har gått så bra.
Såklart blev det stort pusskalas!
Snowie har en sjukdom som heter syringomyeli. Det är en sjukdom som hon måste medicinera för varje dag livet ut.
Nästan hela tiden hon varit här hos mig har hon varit pigg och glad, men så kom det ett litet skov förra helgen. Då fick hon ont i ryggslutet och ville helst bara vara i fred. Det är så hon har det, lilla Snow, det går upp och det går ner.
Glad blev hon i alla fall åt att se Amanda.
Någon som inte heller mår helt bra är ju Stefan. Ännu är han sjukskriven det mesta av tiden och håller på med en segdragen utredning på sjukhuset.
Men lite kan han jobba (25%), här uppmuntrad av hunden Molly.
I Canada har min dotter Andréa nyss tagit kanadensiskt körkort fick jag veta.
I våras köpte hon en gammal bil där borta i Amerika och min mammahjärna började då genast fundera på vem som kört den bilen fram till nu ….
-”asch, jag körde bara lite grann … till affären och till uppkörningen och så” …. svarade Andréa lite undvikande, när jag försynt undrade över det.
Ja, det är tur man inte har reda på allting … det hade inte varit bra för mina ”mammanerver”.
Andréa bor tillsammans med ett galet gulligt djur.
Ett nakenmarsvin.
Tack!
Jag måste ju bara skicka ett stort, rejält tack till Amanda och Jimmy för presenten jag fick.
En ljuvlig, exklusiv parfym. Mmmm …
Jag älskar dofter och de får gärna vara sådär lite ”unisex” med drag åt det maskulina hållet.
Tack ♥
Dagens citat:
6 sanningar om dig:
  1. Du är värdefull
  2. Din historia är viktig
  3. Ditt liv har en mening
  4. Dina drömmar räknas
  5. Din röst spelar roll
  6. Du föddes för att göra skillnad

Viktiga DU – jag önskar dig en härlig dag.

Kram Annika

Scroll to Top