Djurliv

Storken är i väntans tider.

Hejsan.

I helgen var jag på kyrkogården i Sankt Olof för att sätta någon liten blomma på släktgraven på min pappas sida. De som vilar där, Agnes och Gösta, känns litegrann som min farmor och farfar, och då det inte längre finns någon som direkt kan åka dit, så gör jag det då och då.

Från Sankt Olof åkte vi vidare mot Fågeltofta och till allén vid Kronovall. I slutet av denna vackra allé finns ett träd med ett  gigantiskt storkbo som brukar vara bebott med dessa stora härliga fåglar. Och jodå, mycket riktigt, på långt håll kunde vi se de lyckliga tu som tycktes vara i väntans tider.

Vi parkerade bilen så jag kunde smyga fram för att få en bra kameravinkel. Jag tassade så försiktigt fram, men ingen av fåglarna verkade särskilt rädda.

Det såg ut som om en av storkarna låg och ruvade på ägg, medan den andra mest höll sällskap. På Google kan man läsa att äggen ruvas under ca 33 dagar, och att båda föräldrarna hjälps då åt med arbetet. Samma ansvar gäller även sedan ungarna kläckts, så man får nog säga att storkarna har ett modernt och jämställt förhållande.

Vårt magnoliaträd

Så var det dags igen för mitt älskade magnoliaträd att blomma. Trädet är en present från mina föräldrar, som vi fick på vår bröllopsdag, så det är nu ganska exakt 21 år gammalt. De första åren ville det inte alls komma några blommor på det, men bara någon månad innan min mamma gick bort (2013), så fick vi se den första snövita magnoliablomman slå ut. Sedan dess har det blommat ganska rikligt. Dock har trädet levt farligt, eftersom Stefan varje år håller på att reta ihjäl sig på det eftersom det sträcker sig ut över poolen och tappar blommor och blad i vattnet. Något år ville han till och med ta bort det helt, men någon måtta får det vara tyckte jag. Det har därför beskurits en aning bryskt, men ännu verkar det trivas och må bra. Och jag blir lika glad varje år som det slår ut♥

Dagens citat:

Så vackert det skulle vara att kunna resa upp till himlen och föra en älskad tillbaka för att tillbringa en enda dag med denne på jorden; bara en enda dag, en sista dag tillsammans.

… fast nej, det skulle ju vara så fruktansvärt att återigen ta avsked… istället får man vårda minnena ömt.

Jag önskar er alla en riktigt fin skärtorsdag.

Kram Annika

Dela gärna

Storken är i väntans tider. Läs mer »

Frossar i vintern

Hej hej

Nu när vintern försvann från Österlen igen, så är jag så glad över att jag hann med att frossa av många av de härliga dagarna då vädret varit på topp.

Isvaken har utnyttjats så mycket det gått och vintern har visat sig från sin bästa sida med sol och blå himmel.

Jag tror inte att hela sjön hann med att frysa till, innan vi fick töväder igen. Det är vissa ställen som det brukar ta lång tid innan isen lägger sig på, det är där det finns inlopp eller utlopp och där vattnet är i rörelse.

De vilda sjöfåglarna verkar älskar de här platserna med öppet vatten. Kanadagäss och vildänder stod där på iskanten, sida vid sida, i ett högljutt kacklande.

Varje gång det fryser till på sjön så får jag nästan skrämselhicka när jag ser hur människor envisas med att traska långt ut på den nya isen. Att bada frivilligt i en isvak är väl sin sak, men att oförberett plumsa i  med kläderna på, det hade jag verkligen inte tyckt var skönt.

Dagarna då mina barnbarn var här och sov över, så passade vi också på att vara utomhus lite grann. När Amanda kom från jobbet så joggade hon en runda, medan jag och pojkarna lekte.

-kan ni inte sätta er på en fin plats så jag kan få fotografera er tillsammans, frågade jag de båda grabbarna hoppfullt.

Nicolaj som inte alls vill att man tar foto på honom var en smula motsträvig. Varje år gör jag en fotobok åt dem (som de brukar älska att få), så det gäller ju att samla på sig lite bilder från hela året. När de till sist gick med på mitt förslag så fick jag acceptera platsen de själv valde, trots att det blev framför vår soptunna, och inte alls så särskilt tjusigt som jag tänkt mig 🙂 Gullungar!!! ♥

Dagens citat:

När du genuint ger blanka fan i vad folk tycker om dig har du uppnått en brutal nivå av frihet.

Alla har åsikter och alla tycker olika – man kan lika bra vara den man är, för alla kommer ändå aldrig att tycka om en.

Ha det gott och kram Annika

Dela gärna

Frossar i vintern Läs mer »

Kylan kom med en magisk kväll

Hejsan.

Tänk så lagom kylan kom till Österlen ändå.

Den här veckan har barnen sportlov här nere hos oss, och som på beställning slog vädret om och bjöd på kallt vinterväder lagom till helgen.

På fredagskvällen, när kvicksilvret sjönk en bra bit under nollan så fick jag bråttom att ge mig av med min ishacka ner till bryggan. Någon is hade det dock inte hunnit bli, men en helt fantastisk kvällshimmel bjöds jag på iställe.t. Ljuset var så magiskt och för en kort stund kändes det som om jag befann mig i en rosafärgad dröm.

På andra sidan vattnet simmade två svanar stilla omkring och försåg sig med mat ifrån sjöbottnen och runt dem plaskade änderna lekfullt.

I skogen mittemot bryggan kunde jag höra ljud av vad jag förmodade var vildsvin. Att de trivs där i skogen, det kunde jag tydligt se av deras spår som de lämnat efter sig. Det är ju klart att de också måste leta efter föda när det är vinter och kallt. Men visst blir man häpen över hur de kan gräva djupa gropar i marken med sina trynen.

När skymningen föll över Gyllebo vandrade jag hemåt igen för att kocka till lite fredagsgott.

Dagens citat:

Att mogna handlar inte om att hitta svar på alla livets frågor. Det handlar om att komma till insikt om att många frågor inte har några givna svar.

Desto äldre jag blir ju mer inser jag hur lite jag egentligen vet, och jag är ganska ok med den insekten. insikten!! (hoppla, ibland går det för fort när fingrarna är snabbare än hjärnan)

Ha det fint. Kram Annika

Dela gärna

Kylan kom med en magisk kväll Läs mer »

Hjortbröl med bästa tänkbara sällskapet.

Hej hej

Det var i grevens tid som jag och min vän kom ut i skogen för att lyssna på hjortarnas bröl. Vår plan var att vi skulle ge oss ut och övernatta i vårt taktält, men eftersom vi båda haft fullt upp med andra saker, så fick vi inte möjlighet till vårt äventyr förrän nu i början av oktober.

Stefan sa att han nog trodde att det skulle vara slutbrölat för den här gången, fast vi tänkte ändå ge det en chans.

Vi packade med oss massor av varma filtar, vinterkläder, goa sillamackor och annat smått och gott, och så gav vi oss ut i skogen.

Runt om på fälten och hagarna vid Andrarum visste jag att det brukade hålla till kronhjortar. Vi valde att stanna vid en liten väg vid Andrarums fälad och slå upp vårt lilla läger. Där har jag varit förut och upplevt hjortarnas ihärdiga brölande.

Vi var överens om att vi hade det väldigt mysigt där ute i skogen, även om vi inte skulle få höra några hjortar alls den här natten.

Efterhand som mörkret föll så kunde vi höra fler och fler vilda djur runtomkring oss. Det var bla. en skällande räv och skränande tranor som flög över trädtopparna. Lite grymtande från grisar  i snåren kunde vi också urskilja. Men så plötsligt hörde vi det, kvällens första hjortbröl.

Jag tände upp lite belysning, och så drog vi på oss ännu några filtar och kröp längre ner i de mysiga stolarna.

Hjortarnas bröl blev lite mer intensivt när mörkret tätnade, men vi kunde nog märka att det var ett lite tröttare brölande än vanligt.

Temperaturen kröp ner till nollan, och vi bestämde oss för att sova hemma i våra varma sängar istället. Men länge satt vi där ute i skogen och njöt av alla ljuden, stjärnorna och allt det mysiga vi fick uppleva.

Morgonen efteråt så blev Stefan lite extra glad när han hittade några överblivna sillamackor kvar i kylen.

Dagens citat:

Lyckliga är de som ser vackra saker på obetydliga ställen där andra inte ser någonting.

Tack min fina vän för en fantastisk kväll/natt. Det bästa med oss två är att vi aldrig har det tråkigt tillsammans, oavsett vad vi tar oss för. Nu ser jag fram emot nya äventyr med dig min vän T. ♥

Ha det bäst.

Kram Annika

Dela gärna

Hjortbröl med bästa tänkbara sällskapet. Läs mer »

Fina besök och en kusin rikare.

Hejsan

Före ett par veckor sedan fick vi fint besök i Gyllebo. Det var det lilla rådjuret som var tillbaka i vårt område igen. Tillsammans med henne gick även ett litet kid som under sommaren växt sig riktigt stor.

Våra ängsblommor vid gästhuset är nerhuggna och där har det nu växt upp nytt frodigt gräs som verkar smaka väldigt gott, i alla fall om man är ett rådjur.

Ett annat fint besök den helgen var min lilla dotter Emmy. Hon kom från Malmö och tillsammans fixade vi fredagsmys i form av ”vit pizza” med potatis. Den brukar bli så himla god, och den här var verkligen inget undantag.

Något år innan min pappa Kurt gick bort, så fick han ett brev från en kvinna vars far var en okänd halvbror till honom. För att göra en lång och fin historia kort, så slutade det med att jag fick en ny kusin och en ny vän på köpet, vilket jag är så glad för. Förra helgen träffades vi i Simrishamn för att äta en bit tillsammans.

Även om Kurt själv inte hann att prata med min kusin mer än en enda gång, så tror jag nog att han varit glad för att vi nu har fått kontakt och kan minnas vår historia tillsammans.

Vi åt på Gårdens Vedugn, och när vi var samlade så hade vi så mycket att prata om, tiden den rusade och inga fler foto hann jag med att ta.

Men ett varmt tack till E och J för en fantastisk kväll.

Hösten har ju kommit med stormsteg och på graven har jag gjort fint med lite höstligare blommor.

Dagens citat:

Alla kommer inte att förstå din vandring. Det är okej. Du är här för att leva ditt liv, inte ge förklaringar.

Ha  en fin dag.

Annika

Dela gärna

Fina besök och en kusin rikare. Läs mer »

Mera fjärilar

Hej hej

Wowww, vilken sensommar vi får uppleva det här året. Det är verkligen fantastiskt. Och med sol och värme så håller sig småkryp och fjärilar också kvar i trädgården.

På mina dahlior  dansade en vacker citronfjäril runt i solskenet. Jag tror att det var en hane, eftersom honorna lär vara mycket ljusare i färgen, de är nästan vitaktig har jag läst. Citronfjärilen är den av våra fjärilsarter som kan bli äldst, nästan 12 månader, vilket är länge om man är en fjäril.

På en annan blomma höll ett gäng amiralfjärilar till och skiftades om att suga nektar. De är så fina dessa amiralfjärilar.

Lite rolig fakta om amiralfjärilen är att den är en av de mest kända migrerande fjärilsarterna vi har i Europa. Varje år kommer alltså ett stort antal fjärilar hit till Sverige från Medelhavet. De klarar inte att övervintra här utan de dör eller flyger söderut på vintern. Visst är det fantastiskt att dessa små fjärilar klarar av att flyga så lång sträcka över öppet hav. Helt fantastiskt tycker jag.

Ja, än kan vi alltså njuta av både blomster, småkryp och fjärilar i trädgården.

Källa till ovanstående fakta om fjärilarna är hämtade från Google och ChatGTP.

Dagens citat:

Och det är just precis det livet handlar om. Att leva på ett sätt som gör att man aldrig blir redo att dö.

Man borde kanske leva lite mer som en fjäril, dansa runt och mest bara se vacker ut.

Ha det fint

Annika

Dela gärna

Mera fjärilar Läs mer »

Dagens bästa

Hejsan.

Inget är som dagens första timme. Precis då när solen stiger upp och allting i naturen vaknar. Den där första timmen är den allra härligaste.

Även om en solnedgång är precis lika fin och slående vacker, så är det ändå inte alls samma känsla, tycker jag. En tidig morgon känns alldeles ny, fräsch och helt oanvänd. Det finns inga dåliga energier någonstans. Man är först och det är sagolikt att få vara med om när allting vaknar upp efter nattens vila.

Gryningen känns så ren och hoppfull när ljuset sakta återvänder.

När solen sedan dyker om som ett rött glödande klot så blir jag ofta förbluffad över hur fort den rör sig uppåt. Jag kan sitta och se på den där solen dag efter dag och liksom aldrig riktigt tröttna på det.

Sensommarkänslan är här på riktigt nu. I min trädgård finns många fjärilar. En av arterna jag ofta ser här hemma är påfågelöga. Det är en tålig art, som kan överlev kalla vintrar i antingen håligheter eller i hus och visst har man väl sett dem sova gott i fönster på vinden eller i uthusen..

Jag tycker att den är vacker, den färgglada påfågelögat.

Dagens citat:

Mata dig med glittriga tankar på morgonen och du kommer att skina hela dagen.

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna

Dagens bästa Läs mer »

Nyfiken i en strut

Hej hej

Runt om vår vackra sommarby så finns det stora härliga betesmarker där det går både får, hästar och kor i alla de former och färger.

Något som är väldigt sorgligt är att det pratats om ett avskaffande av betesrätten för kor. Stackars kossor om de i framtiden inte får komma ute och beta grönt gräs på somrarna. Jag tycker nästan att det är som om de måste sitta i fängelse, och det förtjänar de då rakt inte.

En solig kväll för någon vecka sedan stod en nyfiken kalv och iakttog mig och hundarna där vi kom traskande på grusvägen. Det var en riktig ”nyfiken i en strut” -kossa det. Jag tycker att kor är så fina djur, snälla och de utstrålar ett sådant lugn. Hoppas att de aldrig får reda på att man tänkte stänga in dem i stallar likt kriminella fångar.

Så finns det djur som gör mest bara som de själva vill. De vilda grisarna.  När jag är ute med hundarna så märker jag direkt på lilla Penny när grisarna varit framme. Jag tror att det i henne bor en bevakningshund, en ”vildsvinsbevakningshund”.

Betesmarkerna börjar se lite torra och trista ut för djuren nu. Medan vi ”tvåbeningar” har njutit av varma torra sommardagar så hade djuren nog önskat sig lite mer regn.

Dagens citat:

Om man inte kan ta bort det dåliga får man fylla på med mer av det braiga istället.

Hoppas ni alla får en fin fredag med mycket braiga saker. Min dag kommer alldeles säkert att bli bra, då jag ska jobba lite extra på bästa Luckan idag.

Kram kram

Annika

 

Dela gärna

Nyfiken i en strut Läs mer »

Cykeltur en varm Augustimorgon.

Hejsan.

I helgen vaknade jag upp till en underbart härlig Augustimorgon. Solen strålade och det var nästan helt vindstilla. Jag blev så sugen på att bara ta en lite runda på cykeln.

En slända envisades med att hela tiden sitta på en av mina blompinnar, den där morgonen. Jag tror att även den njöt av den ljuva sensommarn.

Min cykeltur slutade vid kyrkan i Östra Vemmerlöv, en kyrka som just nu håller på att renoveras.

Jag parkerade min cykel innanför järngrinden och vandrade en runda på kyrkogården. Ibland gör jag det, för att bla besöka min farmors grav.

Min farmor dog långt innan jag var påtänkt, men det känns ändå fint att se att hon funnits. Hon hette förresten Emmy, som min yngsta dotter också gör, så hennes minne lever vidare på så vis. Min farmors  ”andranamn” var Andrea, och det namnet fick min äldsta dotter.

Längst nere på kyrkogården fanns en labyrint gjord av sten. Det var som en meditationsplats, och det enda man behövde göra var att sätta den ena foten framför den andra. Vid starten fanns små runda stenar i en skål, som var tänkta att bära i handen tills man kom in i mitten och kunde placera sin sten där.

”Vandra långsamt utan att stanna, såsom vattnet rinner i en bäck” – så stod det på en informationsskylt sidan om. Såklart var jag tvungen att prova.

Efter att ha strosat där på kyrkogården ett tag och läst och begrundat namn och människoöden så cyklade jag vidare och njöt av den sköna morgonen.

Förmodligen satt sländan kvar därhemma på sin pinne och njöt den med, lycklig över att ha haft en sådan tur med vädret.

Dagens citat:

Överlämna dig till det som är. Släpp taget om det som har varit. Ha tillit inför det som komma skall.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Dela gärna

Cykeltur en varm Augustimorgon. Läs mer »

Sommarfoto från min mobil och ett boktips.

Hej hej

Vi har haft några ljuvliga sommarkvällar. En kväll tog jag en sen cykeltur ner till sjön innan det var dags att krypa till kojs. Och det var så vackert där vid sjön.

En annan kväll plingade det i min telefon när vi precis hade fått undan kvällsmaten hemma hos oss. Det var barnbarnet Scott som bara skulle berätta för mig att de var på väg ner till Gyllebosjön för ett kvällsdopp. Såklart hoppade jag på cykeln och ”hojjade” dit jag med.

Badplatsen var fylld av glada semesterfirare och badsugna människor. Pojkarna njöt i fulla drag där de lekte i vattenbrynet.

Som avslutning på kvällen åkte vi hem till oss en liten stund innan deras färd gick mot Tomelilla igen.

Dahliorna

Av min dotter Amanda fick jag för ett par år sedan några små sticklingar av hennes dahlior. Osäker på om det skulle bli något av dem efter min vinterförvaring det här året, så är jag själv nu mäkta imponerad av hur de växt och frodas.

Det är så himla kul att kunna plocka stora buketter varenda vecka och sätta in. En och annan tvestjärt finns det på dem, men de är så stora och frodiga att de små krypen inte har en chans att göra så stor skada verkar det som.

Så måste jag ju visa ännu en baby-boom i Gyllebo. Det är två små urgulliga igelkottsungar som håller till i vår och vår grannes trädgård. Alltså, så himla söta små djur.

Boktips

Jag har lyssnat på en bok som heter ”Dit floden för mig” av Shelley Read. Det är en bra bok som har lite samma stämning som den populära boken ”Där kräftorna sjunger”. En klar favorit som jag varmt kan rekommendera!

Dagens citat:

Det är viktigare att vara god än att ha rätt. Många gånger behöver människor inte en skarp hjärna som talar utan ett vänligt hjärta som lyssnar.

Ha en fin söndag.

Kram Annika

Dela gärna

Sommarfoto från min mobil och ett boktips. Läs mer »

Rulla till toppen