Hejsan.
Det är fiskaretider nu och Stefan är ofta och hjälper sin bror med ålfisket. Att fiska ål är en gammal skånsk tradition som gått i arv från far till son i generationer.
Numera är allting som har med fisket väldigt uppstyrt och övervakat. Havsmyndigheten måste vara underrättad om tider mm och de gör även slumpmässiga stickprov ute på plats. Dryga böter väntas dem som på något vis fuskar eller inte håller sig till reglerna.
Lite tråkigt är det att de blivit så svårt för de små fiskarna (som inte tar särskilt mycket fisk och ål), medan de stora trålarna fullständigt dammsuger haven på fisk och allt annat som kommer i deras väg. För att inte tala om den skada som vattenkraftverken har på ålbeståndet. Jag tycker att man skulle värna mer om det kulturarv som ålfisket ändå är och låtit det fortsätta i den småskalighet som det nu bedrivs. Istället skulle man tagit i med krafttag för att få ordning på det som verkligen förstör våra hav. Med dagens bestämmelser så kommer ålfisket att dö ut, då det inte längre är tillåtet att gå i arv. Så efter det att min svåger slutar med sitt fiske här i Kivik så är det ingen som får ta över efter honom.
Den här dagen då Stefan var och hjälpte till när sumpen skulle tömmas, så passade jag på att gå en sväng i nationalparken med hundarna. Det var en vacker sensommardag och det var verkligen fint där nere vid kåsen.
Undertiden som grabbarna var ute med båten så njöt jag och hundarna av en ledig dag i solen.
En gång i tiden kommer det att se tomt ut i Hällevik, om där inte längre ska ligga en båt förtöjd och guppa. Det känns sorgligt tycker jag.
Kvällarna har varit ganska fina och behagliga den senaste tiden och hundpromenaderna har varit ett mysigt inslag i vardagen. Tyvärr har det nästan inte kommit en droppa regn här på väldigt länge, så allting är så himla torrt och börjar redan vissna ner.
I trädgården lider mycket av blommorna och växterna, men dahlian i krukan vid dörren, har såklart fått vatten och tackar mig med härliga blommor.
Dagens citat:
Jag har ändrat ljudet på min väckarklocka till applåder, så att jag får de applåder jag förtjänar när jag går upp klockan halv fem varenda eviga morgon.
Nu ska ju erkännas att jag går ofta att lägger mig ganska tidigt på kvällen och jag vet inte om just det förtjänar några applåder, åtminstone inte när man är i min ålder. För mig är det en av de skönaste stunderna på dagen, när man kryper ner i sin säng efter en dags slit.
Ha en fin måndag och kram från mig.
Annika
Vilka vackra foton man blir glad i hjärta och själ. Det förstår jag den sorgen att ingen får ta över fisket. Skillnad med liten och stor båt. Min far njöt av ål en gång i tiden, vet han gjorde goa mackor till oss små med ål på, mums.
I går kom det dock regn välbehövligt jag var på loppis i Sövestad men förberedd med regnkappa. Folk trotsade regnet för det var mycket folk. Köpte mig en fin smidesljusstake ska bli mysigt tända den med fina ljus nu när det är mörkt på kvällen. Det är ett av sommarens roligaste minnen loppisarna.
Må väl och Kram/MH
Så härligt att du kunnat njuta av dina kära loppisar. Det är alltid trevligt tycker jag också, även om det inte blivit så många för mig den här sommaren. En varm kram.
Det är märkligt det där, med ålfiskeriets bestämmelser. Bra att bröderna kan åka ut ihop.
Ingen guppande båt kommer att bli väldigt konstigt. Det hör liksom till helheten på denna rogivande plats.
Vi är hemma på obestämd tid. Om du läst hos mig så vet du oron för Yngsta. Imorgon är det skiktröntgen, sen får vi se.
Jag har läst kära du, och jag håller tummarna hårt för att det blir ett bra besked för er alla. En varm kram♥