Strandfynd som minner om en fin dag.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Jag måste bara visa er mitt strandfynd.
Egentligen ingeting alls märkvärdigt. Bara en träbit som jag hittat på stranden.
Det var den där dagen som jag fick rå om min dotter lite extra … sådär då det bara var hon och jag.
Då när vi vandrade vid havet istället för att baka tårta.
Det var då jag hittade den lilla träbiten i sanden.
-den vill jag ha, sa jag.
-jag kan bära den mamma, erbjöd Andréa sig.
Nu står den på bordet och påminner om den där underbara dagen.
Ja det förstås … lite ”Ernstpiff” av min käre make, så hokus pokus filiokus, så var det en ljusstake!
Kvällens citat:
Livet skulle vara omöjligt om man mindes.
Allt består i att välja vad
man bör glömma.
Eller så är det så att man ska lägga sig vinn om att minnas allt det goda. På så vis, så finns det inte utrymme för det som är mindre bra.
Ha en fin kväll och kram
Annika
Dela gärna
     

Strandfynd som minner om en fin dag. Läs mer »

Elna ♥

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , / 3 minutes of reading
Hejsan.
Det här inlägget är till dig Elna♥
Elna är min dotters bästis alltsedan blöjtiden. Eftersom Elna och Andréa är födda nästan på samma gång så fyller de såklart också 30 år nästan på samma gång.
Elna är en fantastisk person, och såklart vill jag gratulera henne.
Det fanns en kväll nu i helgen, då jag visste var hon befann sig … det var då jag slog till och for dit med min blomsterkvast … Hon och Andrea skulle på en överraskningsfest, och hade inte en aning om vad som skulle hända den där kvällen. Men jag visste …
men mer om den där kvällen i ett annat inlägg … kanske …
Elna och Andréa har alltså känt varandra ända sedan de var 6 månader gamla. Det var när de dreglande för första gången fick ögonkontakt på distriktssköterskans BVC barngrupp i Smedstorp.
Både Elna och Andréa var försigkomna ungar med stark vilja och envishet. Såklart har deras temperament gjort att de rykt i luven på varandra både en och två gånger, men deras kärlek till varandra har alltid vunnit och de har alltid varit bästa vänner på ett rått men hjärtligt sätt. Nästan som systrar.
Såklart fick Andréa bli gudmor åt Elnas dotter, när den stunden var inne.
Jag skulle kunna skriva en roman om deras galna upptåg, och det kanske jag gör en vacker dag också … Om deras egengjorda navelpiercingar, deras galna år med sina epatraktorer och deras tid i Australien … ja listan kan göras hur lång som helst, och förmodligen vet jag knappt hälften …
Elna är en underbar person och jag är så glad att fortfarande få följa hennes liv. Ärligare människa än Elna finns nog inte på denna jord … hmmmm … brutalt ärlig kan hon vara, för hon räds då inte säga sanningen hur jobbig den än må vara. För den egenskapen högaktar jag dig Elna! Underbara, fina Elna!!
Den dagen då jag fyllde 50 år och blev tant kom Elna med den vackraste blomsterbuketten av alla till mig. Så otroligt glad jag blev!!
För vilken ungdom minns sin kompis mammas födelsedag liksom …
Tack Elna, vad du gjorde mig glad!
Såklart vill jag nu komma ihåg dig också Elna.
-det ska vara en färgstark bukett, sa jag när jag beställde buketten i blomsterhandeln.
För vad passar bättre till en färgstark kvinna.
De vackraste blommorna köpte jag hos Systrarna Blomster i Tomelilla. Helt osponsrat vill jag såklart göra reklam för en barndomskompis underbara lilla blomsteraffär.
Och visst blev det en bedårande bukett!!
Ett stort varmt grattis till min vän Elna, för jag envisas nu med att faktiskt kalla dig min vän också.
Jag är så grymt imponerad av dig.
Jag är imponerad av allt du kan och behärskar! Av din talang med bakverk och pralintillverkning, samtidigt som du inte rädds att ta ett tag i arbete på din fars gård och hjälpa till med tunga jobb som att verka gårdens alla kor. Du kör traktor som en hel karl och du uppfostrar din dotter med stort förnuft och massor av kärlek.
Grattis Elna, jag önskar dig all lycka i livet.
Dagens citat:
”Livet mäts inte i hur många andetag vi tar, utan i de stunder som gör att vi tappar andan.”
 Och när de hör töserna var i tonåren handlade det inte om att tappa andan utan mer om att hålla andan…
Och kanske ska jag ge mig på författaryrket en gång i tiden…då tappar kanske någon andan.
Kram Annika
Dela gärna
     

Elna ♥ Läs mer »

En kan inte ersätta en annan.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , / 2 minutes of reading
Hejsan.
Jag vill bara kika in ikväll med lite bilder och tankar som vanligt.
Våren gör sina framsteg för varje dag nu och det är så underbart.
Det går lite bättre för mig att promenera nu. Tidigare fick jag svanka så väldigt med ryggen och liksom gå och dra in ”svansen” mellan benen för att högerbenet inte skulle krampa. Nu går det pyttelite bättre och jag kan mer och mer njuta av naturen igen.
Livet är härligt ändå!
I trädgården händer det också saker hela tiden.
Alla vårlökar slår ut en efter en.
En dag sa Andréa till mig att jag skulle inte vara ledsen över att hon åkte iväg igen, för snart kommer ju Emmy hem istället ….
Alltså, nej det funkar inte så!!! Inte alls!!
Den ena ersätter inte den andra. I alla fall inte när det gäller mina barn. Emmy kan aldrig någonsin ta bort min längtan efter Andréa, lika lite som Andréa ersätter min längtan och kärlek efter Amanda. Den ena dotter kan aldrig någonsin ersätta den andra
 Var och en har en alldeles särskild plats i mitt hjärta, och de platserna är unika för just dem..
Såklart håller jag på att längta ihjäl mig efter Emmy nu. Efter hennes alldeles speciella sätt och kluckande skratt. Älskade Emmy.
Kvällens citat:
Skäms inte över vem du är.
Det är dina föräldrars jobb.
Ha en fin kväll.
Kram från en alltid stolt Annika
Dela gärna
     

En kan inte ersätta en annan. Läs mer »

Är det vad du verkligen vill?

Lämna en kommentar / Familj, Natur, Österlen / Av / / , , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Nu när min äldsta dotter var hemma de där ynka få dagarna, så hade hon så väldigt mycket att göra.
Hon planerade in en massa och skulle hinna med allt, vara alla till lags … Jag insåg att det kom ju nästan att bli omöjligt.
När hon skulle baka en tårta så undrade jag lite försiktigt om det var vad hon verkligen ville göra de få dagar hon var hemma i Sverige …  ja, för då skulle hon ju naturligtvis baka den där tårtan, men annars …
Såklart var det inte det hon helst ville göra. Hon ville hellre åka en runda till havet. Havet som hon saknat så mycket under det halvår hon varit borta!!
Hon och jag startade dagen tidigt i ottan.
Jag var inkallad på årets militärövning, men till min stora sorg var jag tvungen att åka till Revinge för att sjukanmäla mig istället. Andréa körde för mig dit och vem passade väl bättre än hon, till att besiktiga Johnny när han den här dagen både mönstrade in och ut.
Hoppas alla mina härliga gröna kompisar har haft en bra övning på fältet …
Nästa gång är vi med igen!!
Fast det finns någon mening med allt som sker … nu fick jag en eftermiddag tillsammans med Andréa istället.
Och såklart väntade en promenad längs havet på oss.
Vi stannade bilen på norra parkeringen i Vitemölla och vandrade i sakta mak norrut.
Framme vid Klammersbäck tog vi en skön paus. Min rygg tillät inte den vanliga marschtakten, men jag var så lycklig över att kunna vandra med, och lite smärta får man tåla.
Där vid Klammersbäck, det lilla ensamma trädet och den vinpinade stolen är det så himla vackert.
Jag kan nästan aldrig se mig mätt på den vyn. Jag tror nog Andréa också njöt av en stilla stund där under det lilla trädet.
Vi diskuterade lite om vi skulle vända tillbaka till bilen, men jag ville ju så förtvivlat gärna dra ut på den här stunden.
Jag bet ihop och efterhand som vi vandrade så klingade smärtan av.
Vi passerade den lilla fiskestugan Stenören och vandrade ända bort till Verkeåns utlopp i havet. Den där platsen som är den vackraste jag vet.
Efter att ha vilat en liten stund vandrade vi tillbaka igen.
En sagolik stund, som jag njöt av för fulla muggar.
Jag fångade dagen tillsammans med min dotter, och är så glad att vi valde en stund vid havet.
De flesta av hos har en förställning om att vår tid här är oändlig, evig att vi har obegränsat med tid framför oss. Det är inte riktigt så. Jag tänker ofta på att välja det roliga framför alla ”måsten”. De där måsten är dessutom ofta skapade av mig själv, och ingenting alls som är ett måste egentligen. Om man gör det roliga först, så kan man göra det andra sedan.
Dagens citat:
De som dog igår hade
planer för i morse. Och de
som dog i morse hade planer
för i kväll.
Ta inte livet för givet.
På ett ögonblick kan allt
förändras. Så var förlåtande
och älska med hela ditt hjärta.
Du vet aldrig när den
chansen inte längre finns.
Ha en fin dag.
Kram Annika.
Dela gärna
     

Är det vad du verkligen vill? Läs mer »

Bästa bonusfamiljen firade en dotters födelsedag.

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hej hej
Det är ju så att min dotter Andréa kommer att fira sin 30-årsdag när hon är långt där bort i Saskatoon i Canada. Därför ville jag och min familjen så gärna passa på att fira henne lite extra nu när vi hade chansen, de här ynka små dagarna som hon var här hemma på besök.
Jag hade dukat och maten bestod av en smörgåstårta i alla enkelhet.
Jag hade gärna lagt all min kärlek och energi i att fixa maten, men med min rygg så valde jag att lägga kärleken på att bara vara tillsammans istället.
När Stefan dök upp från jobbet så passade vi på att gratulera med den lilla sak jag köpt i present.
Jag älskar att köpa små minnessaker till mina döttrar när de fyller år.
Sådana saker som jag själv är så svag för…. guld och diamanter och sånt …
Varenda kvinna förtjänar guld och diamanter i öronen. Och när man ska fylla 30 år då kan man väl räknas som kvinna.
Jag tror hon blev glad … hoppas det.
I paketet låg ett par hänge i vitt guld med små diamanter och Aquamarinblåa stenar. Gjorda för att matcha det halssmycke hon fått den dagen hon blev färdig med sin utbildning. (om det kan man läsa här)
Smycken gjorda av bästa guldsmed Lancing i Simrishamn förstås!
Sedan var det dags för oss alla att svira om och inom kort var vi samlade hela min underbara sköna bonusfamilj … (sånär som på yngsta dottern Emmy förstås)
Det var pappa Låke och såklart väldens bästa bonusmamma Gunilla. Systern Amanda, bonuspappan Stiffe och så jag.
(I familjen finns också en hop bonussyskon och några kända och okända styvsöner … om någon undrar … fast ingen av dem var på plats den här kvällen)
 Att ha möjlighet att sitta ner och prata med de allra närmaste. Att kunna lyssna på vad alla säger …
ja så blev den här mysiga underbara födelsedagen.
Vi pratade minnen, framtidsplaner och hade en trevlig kväll tillsammans.
De storslagna festligheterna får vänta. Och jag lovar, det lär komma fler ”nollor” att fira. Fler bemärkelsedagar att ställa till stora gille. Sådana där fester som Andréa egentligen vill ha.
Den här kvällen blev så fin. Ännu en dag att spara i minnesbanken.
Det blev såklart kaffe och tårta och drömrulltårta som är Andréas favorit!!
Ett stort varmt grattis från oss alla till dig Andréa.
Såklart kommer jag att vakna den första maj och när klockan är fem i åtta känns det sådär lite extra. Den tiden då jag fick den bästa titeln av alla … titeln mamma.
Grattis tjejen♥
Kvällens citat:
Det största brott föräldrar kan begå
mot sina barn, är att ha glömt sin
egen barndom.
Njut av kvällen och glöm inte att lyssna på era barn.
Kram Annika
Dela gärna
     

Bästa bonusfamiljen firade en dotters födelsedag. Läs mer »

Vi firade en ”snart” 30-åring

Lämna en kommentar / Familj / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej
Eftersom min dotter Andréa fyller 30 år om bara några veckor nu, så fick vi ju passa på att fira hennes bemärkelsedag lite extra såhär i förskott.
När hon sedan åker tillbaka till Canada så vet jag inte när vi träffas igen. Hon kommer att flytta direkt från Canada till Alabama i juni där hon ska utbilda sig i tre långa år. Varje år får hon sedan två veckors ledighet och har jag tur så kan jag paxa hennes umgänge någon av dessa sex veckor … Men vi får helt enkelt se framöver.
Vi här hemma passade i alla fall på att fira hennes stundande högtidsdag.
Jag dukade i matrummet och satte de vackraste blommorna på bordet.
Johnny satt nog mest och grubblade på om han skulle kunna uppföra sig fint hela långa dagen.
Andréa själv var som alltid upptagen med en massa ”fixande”. Just den här dagen fixade hon sönder sitt Canadensiska SIM-kort. Vilket helt klart var en obra sak att göra kunde jag förstå av hennes min att döma.
Plötsligt knackade det på dörren och radarparet Amanda och Snowie dök upp.
-Ja må hon leva, ja må hon leva, skrålade Amanda medan Snowie marscherade in med en näpen fluga runt halsen, dagen till ära.
Det blev paketöppning och gratulationer och det var som om hela huset levde upp en liten smula.
Den godaste kakan som Andréa vet, det är drömrulltårta. Det var den som hennes älskade mormor alltid bakade åt henne när hon skulle ha barnkalas. Såklart hade Amanda tagit på sig uppgiften och med sig hade hon en underbar rulltårta som genast skulle provsmakas.
Kvällens meny var enkel, och jag kunde unna mig att bara umgås och njuta av mina töser istället. Även om de kan vara ganska bråkiga och hitta på med en hel massa hyss mellan varven så njöt jag i fulla drag…. ja, och om det inte varit för den där jäkelens ryggen …
Sedan var det bara för oss att invänta att resten av familjemedlemmarna skulle sluta sina jobb, innan vi kunde sparka igång festen. En fest med världens bästa bonusfamilj!!
Men mer om det i ett annat inlägg.
Dagens citat är ord som jag tycker stämmer så bra in på min dotter:
När de försöker övertyga dig
om att det är omöjligt
Tacka för motivationen
och bevisa att de har fel.
Ha en fin dag
Kram Annika
Dela gärna
     

Vi firade en ”snart” 30-åring Läs mer »

Där du är, där vill jag också vara.

Lämna en kommentar / Hemma hos mig., Hundar och katter / Av / / , , , , , , / 1 minute of reading
Hejsan.
Hemma hos oss bor det ganska många djur, och ofta kan det verkligen vara ”som hund & katt” här hemma.
Fast lika ofta infaller sig lugnet och man kan se hur glada våra djur är för varandra.
Visst ser det mysigt ut när Lykke och Johnny (stor & liten) ligger sked med varandra? På sitt eget vis.
Att lilla Lykke fullkomligt älskar Johnny det går alls inte att ta fel på. Hon överöser honom med så mycket kärlek så Johnny tycker nog ibland att det blir något överdrivet.
Katterna har också någon slags hatkärlek till varandra. De ger ibland sken av att de hatar varandra. De spottar och fräser ilsket mot varandra. Men lika ofta hittar jag dem sidan om varandra. Och som alltid är de experter på att snusa upp bästa platsen.
-nya lakan i sängen = här får vi ligga och smutsa ner idag …
Kvällens citat:
Vi vet ingenting
om morgondagen.
Så idag vill jag att
min familj och mina
vänner ska veta hur
otroligt tacksam jag
är över att ni finns
i mitt liv.
Ha en fin kväll och kram från mig.
Annika
Dela gärna
     

Där du är, där vill jag också vara. Läs mer »

Dyrbara timmar.

Lämna en kommentar / Familj, Natur / Av / / , , , , / 3 minutes of reading
Hejsan
Så lycklig jag blev när hon äntligen kom hem igen. Alltså hem, hit till mig i Gyllebo.
För min dotter Andréa börjar hela världen bli hennes hem. Hon brukar säga: hem till Köpenhamn, hem till Canada, hem till Sverige, hem till Gårdlösa, hem till Skåne och snart säger hon hem till Alabama …. men nu sa hon:
-jag kommer hem till dig ikväll mamma.
YEEESSSS!!!!
Efter det att vi hämtat min dotter på Kastrup, så stannade hon kvar i Tomelilla hos sin syster Amanda.
De hade så mycket att prata om och de ville verkligen njuta av den korta tiden tillsammans. Amanda hade tagit ledigt från sitt jobb, för att bara kunna umgås. Avundsjukt tittade jag på bilderna de skickade, när de njöt i solen på Stenshuvud. Så tänkte jag för mig själv, att jag minsann också ”tagit ledigt” …
Men så insåg jag … det hade inte varit bra att hänga med upp där på Stenshuvud med mitt diskbråck … och mammor kan kanske inte vara med på allt…
Istället passade jag på att pigga upp mig med nya naglar.
Vårfina, i färgen whatta watermelon.
Men så hörde jag plötsligt min gamla Volvo svänga in på parkeringen.
Hon var äntligen hemma ”på mammas gata”.
Åhhh, jag älskar att titta på snapchatten och se att vi står på samma lilla fläck på världens karta. Jag, Stefan och Andréa.
På kvällen tog vi en sväng ut till grodornas paradis. Den där lilla mossen här i vår ekskog i Gyllebo.
Efter vårens rikliga nederbörd var det inte så lätt att ta sig fram där. Vi kunde höra hur några grodor ”spelade”, men någon parningslek fick vi aldrig se någon skymt av den här kvällen.
Sakta strövade vi fram där i den kyliga vårkvällen. Terrängen var inte den bästa för en käring med diskbråck, men jag bet ihop och struttade gladeligen med. Jag sände tacksamma tankar till min doktor som gett mig klartecken att ta smärtlindring när det behövdes. Nej, jag tänker inte bara ligga och ha ont under tiden som livet rullar på och allt underbart händer. Livet är alldeles för kort för det.
Åhhh vad jag önskat att tiden var dubbel … 48 timmar på ett dygn, 14 dagar på en vecka och 24 månader på ett år. Och vi alla hade blivit 200 år gamla.
… fast det förstås … tiden hos tandläkaren kunde gå fort förbi….
Att morgonen efter få se min dyrbara skatt ligga där i den provisoriska gästsängen gjorde mig och alla andra här sprittande glada.
Även om hon har ett fruktansvärt morgonhumör och man nästan inte vågar närma sig hennes säng, så går det där ilskna snabbt över och hon blir sitt vanliga sprudlande Andréa.
Säkraste sättet att väcka Andréa är egentligen med en lång pinne …
Dagens citat:
Du kommer aldrig hitta någon
annan som mig, men jag är
inte säker på om det är bra
eller dåligt … men jag vet i alla
fall att det är sant.
Ha en härlig dag och kram från mig.
Annika
Dela gärna
     

Dyrbara timmar. Läs mer »

Nämen – det ÄR ju jag!

Lämna en kommentar / Allmänt, Familj / Av / / , , , , / 2 minutes of reading
Hej hej
Det finns inget ljuvligare än att ströva en runda i sin trädgård, med kameran i högsta hugg.
Jag älskar sådana stunder när man kan låta tankarna fladdra fritt och bara fokusera på allt vackert man får syn på.
Det var när jag gick där som tanken slog mig. Jag kom att tänka på den där runda mulliga figuren som jag köpt på årets konstrunda. Den underbara keramiksaken av Annika Österlind….
Så kom jag också att tänka på bilderna från  förra årets traditionella familjefotografering. Då när jag själv var tvungen att posera framför kameran …
Det var då jag såg koppling. Det var ju JAG som var modellen till den här keramiksaken.
-Nej så stor rumpa har inte du … kommer någon att protestera. Men jo, det har jag visst. Jag är bara ganska duktig på att dölja det där akterpartiet.
För visst tusan måste det väl ändå vara jag som varit modell …. eller?
 … de där små valkarna på ryggen – kärlekshandtagen – de är ju nästan identiska …
Vill ni se fler galna bilder från vår tösafotografering så finns de här …. de där bilderna då flickorna ville att jag skulle ta av mig varenda tråd på kroppen och agera krokimodell framför ett chockat Stenshuvud.
Och ja, när jag tänker efter, så är jag kanske som klippt och skuren för ljust den rollen …
Jag har ju länge funderat på vad jag ska bli när jag blir stor och kanske har jag kommit på svaret … Krokimodell …
Jag får nog fundera på det ett tag till och tills dess fortsätter jag att njuta likt Ferdinand. Jag sitter här i min trädgård och luktar på mina blommor.
Kvällens citat:
Om vi kunde sprida
Kärlek
lika snabbt som vi
sprider dåliga nyheter,
skvaller och rena
spekulationer, skulle
världen se väldigt
annorlunda ut.
Ha en härlig kväll och våga göra något galet.
Kram Annika
Dela gärna
     

Nämen – det ÄR ju jag! Läs mer »

Mor nu är våren kommen mor…

Lämna en kommentar / Allmänt, Natur / Av / / / 3 minutes of reading
Hejsan
Ja som genom ett trollslag blev det verkligen vår. Ja, nästan sommar kan man ju säga i början av veckan.
Så ljuvligt.
Jag tog hundarna med mig ut i solen. Mitt mål var ”ramslöksbacken”. Jag ville se hur långt våren hunnit komma där. Solen strålade och jag märkte att jag fått alldeles för mycket kläder på mig. Långkalsongerna kliade på låren och min tjocka mössan fick hamna i ryggsäcken.
Det är helt fantastiskt att se den där ramslöksbacken nu på våren. Fast allt annat är nervissnat och dött så blir den här alldeles grön och frodig först av allt. Och doften – den är oslagbar!
Och nog var den på väg alltid!
När jag kommit ända ut hit, på andra sidan sjön, då var det liksom lika bra att ta hela varvet runt sjön. En liten smula längre blir det, men min rygg kändes ganska ok den här morgonen och jag kunde ta det så nätt.
När jag kom fram till badplatsen stannade jag till och tittade förundrat ut över den spegelblanka sjön.
Slottet speglade sig så vackert i vattnet och allt såg så vårligt ut.
Så gick mina tankar bakåt i tiden. Med exakt sju dagar mellan fotona så var skillnaden väldigt stor.
Det är knappt man kan tro det!!
Ja ingen äger väl en sådan urkraft som vår natur.
Lycklig fortsatte jag på vandring, så tacksam att kunna uppleva just den här dagen.
Så kom jag till blåsipssbacken. Den här morgonen lystes den upp av blåa små sippor. Äntligen var de här, mina älskade blåsippor.
Försiktigt sjönk jag ned på knä med min kamera.
För er som älskar blommor bjuder jag på en bildkavalkad i blått, och för er andra så gäller det nog bara att scrolla.
Ja, det är något alldeles särskilt med blåsippan. Den är så skör och på samma gång så urstark.
Den är vild och vacker och här hos oss är den fridlyst. Det är med glädje jag kan notera att just i den här backen verkar det som om den förökar sig år från år, vilket gör mig så glad.
Så vet jag ju hur mycket min mamma Ingrid älskade den här blomman. Hennes sista år var jag ute med kameran för att ta en bild och skicka till henne. Jag minns hur glad hon blev eftersom vintern varit lika seg det där året 2013, och hur väl hon behövde våren och värmen.
Dagens citat:
Om du fastnat
i att tänka på den
tid du förlorat,
förlorar du
den igen.
Njut av dagen och var inte så oroliga ifall det är fredagen den 13:e.  Oro är aldrig bra. Det som händer, det händer oavsett om man oroar sig eller inte.
Kram Annika
Dela gärna
     

Mor nu är våren kommen mor… Läs mer »

Rulla till toppen