Midsommardukning och en smak av vår hembyggd.
Hejsan
Hoppas ni har njutit av den här midsommartiden. Den ljuvliga svenska midsommaren, som bara har känts så underbar.
Jag har njutit i fulla muggar. Av allt som finns runtomkring mig. Min trädgård, mina hundar och såklart min käre Stefan. Vänner, natur, mat, lugnet … sådant som jag ofta tar för givet, men som är det som betyder mest för mig!
Och som så ofta så njuter jag lika mycket av alla förberedelserna, som av själva festen.
Det här med midsommaren är ju så himla enkelt. Det blir lite som det blir, och det är ok!
Jag plockar hellre blommor än att damma. Jag jagar de finaste jordgubbarna, men upptäcker ofta att halva lådan är halvrutten i botten.
Jag skyller alltid på att jag kan få framfall ifall jag deltar i midsommarlekarna, men startar ofta min dag i joggingspåret utan tanke på underlivsbekymmer.
Jag äter mina jordgubbar med grädde som en fin dam sig bör, men vill i hemlighet bara gegga runt alltihopa till en rosa sörja.
Vet ni föresten att gubbe betyder liten klump!
…oj, nu svamlade jag tydligen iväg ifrån ämnet … dukning var väl överskriften!
I år valde jag att duka inomhus i vårt matrum.
Det är ett rum som från början var ett inglasat uterum, men som Stefan byggt om till ett vanligt isolerat rum, fast med väldigt mycket fönster och takfönster.
Alltså är det ett rum som passar ganska bra att fira midsommar i, om man nu inte vill chansa på att vädret håller tätt en hel midsommarafton. Jag chansar sällan.
-Är det där ett fågelbo som du har ovanför bordet?, undrade kvällens yngsta gäst. En liten kille på fyra, fem år.
Barn är helt underbara!!
Visst kan man väl likna min ljuskrona ovanför bordet vid ett stort fågelbo. Jag skrattade gott, och kommer nog alltid att för min inre syn kunna se en stor svart korp sitta i min krona ovanför bordet.
Lite bordsplacering satte jag dit för att det såg så gulligt ut.
Hemma hos oss får man göra som man vill, och såklart får man sitta precis som man vill också.
Såklart vill jag ha en midsommarstång på bordet.
Fast den vackraste midsommarstången av dem alla fick stå i hallen och ta emot våra gäster då de kom.
Den där midsommarstången som är ett halmarbete som min fina mamma gjort. Runt stången har hon också gjort flickor som dansar. Sju vackra flickor i en ring är det minsann.
Även om min Stefan sedan många år tillbaka är helnykter och inte dricker en droppe alkohol, så har han inga problem med att vi andra tar oss en jäkel. Så på bordet fanns det både öl, cider och snaps. Med och utan sprit.
Förut i veckan var jag på bolaget för att handla in lite goda drycker. Både med alkohol och utan.
De har börjat med så mycket spännande alkoholfria saker nu, så ibland är det Stefan som får de goaste dryckerna i sitt glas.
Men för oss andra som är ute efter ”yrseln” så hittade jag spännande snapsar från Österlen minsann.
De jag provade var riktigt milda och goa. Rediga tösasnapsar.
Men roligast var att läsa alla välkända ortsnamnen på flaskorna.
Resten av mitt midsommarfirande får ni läsa om i ett senare inlägg, för nu tryter bloggorken. Och ni kan ju inte sitta här och läsa hela dagen heller.
Dagens citat:
Den värdinna som bjuder på för starka
cocktails får vara beredd på att hennes
krukväxter dör.
Mina växter ser pigga och glada ut, så mina gäster var nog nöjda. Men så tar vi det numera ganska lugnt på den yrsliga fronten. Kanske börjar vi bli lite mer yra och förvirrade av naturen nu, eller i alla fall känner jag mig lite mer förvirrad, smålullig och glömsk numera.
Ha en fin dag och kram på er.
Annika
